Arbetsplan för Sollebrunns skola Läsåret 2017/2018
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare. Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras verksamhetens Arbetsplan och en Utvecklingsplan upprättas Arbetsplan Arbetsplanen beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur skolan/fritidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Utvecklingsplan En utvecklingsplan är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Nulägesanalys Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en utvecklingsplan.
Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan/Verksamhetsbesök rektors veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Kunskaper, utveckling och lärande, 3. Ansvar och inflytande Utvecklingsplan Skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Elev- och föräldraenkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i åk 2, åk 5 och åk 9, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som fritidshemmet/skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret
på Sollebrunns skola för att nå läroplanens mål Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lgr 11, s. 12 Vi arbetar dagligen med värdegrunden och de självklara regler som gäller för alla skolor i Bjärke. De handlar om respekt mellan elev-elev, vuxen-elev och vuxen-vuxen. Att respektera sig själv och andra genom vårdat språk och fysiska handlingar samt att vara aktsam om våra lokaler och vår gemensamma miljö, nära men också i ett större perspektiv. Eleverna får också arbeta fram mer detaljerade regler för sin grupp. Vi har samtal och diskussioner om värdegrundsfrågor både i grupp och enskilt. När eleverna uppträder respektfullt, tar hänsyn till varandra och visar tolerans förstärker vi detta beteende genom uppmuntran. Om det skulle uppstå kränkningar eller diskriminering arbetar vi enligt vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Alla elever har en mentor/klassföreståndare som kontinuerligt följer upp trivsel och kunskaper, bl.a. genom utvecklingssamtal, mentorstid och enkäter. Pedagogerna styr alla gruppindelningar av eleverna. Pedagogerna strävar att alltid ha en tydlig struktur på lektionerna vilket bidrar till att arbetsron ökar. Så här kvalitetssäkrar vi processen samtal och dagliga kontakter med elever enkäter och uppföljning tillsammans med eleverna mentorssamtal nulägesanalysen utvecklingssamtal varje termin plan mot diskriminering och kränkande behandlingar elevvårdsärenden tas upp kontinuerligt tillsammans med elevhälsoteam och rektor.
Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former Lgr 11, s. 13 sätter elevernas lärande i centrum med fokus på att det skall vara lustfyllt att lära. arbetar aktivt för att eleverna ska bli medvetna om samband mellan utförd arbetsuppgift och kunskapskrav i Läroplanen (Lgr 11) strävar efter ett varierat arbetssätt och att skapa sammanhang över ämnesgränser. eleven skall få chans att påverka innehållet genom att delta i planeringen och genomförandet av olika arbetsområden samarbetar med det lokala förenings- och näringsliv et genom t.ex. studiebesök och PRAO via vår digitala lärplattform Unikum, samt utvecklingssamtal håller vi elever och vårdnadshavare uppdaterade om elevernas utveckling, lärande och kunskaper. Så här kvalitetssäkrar vi processen Inom varje arbetsområde sker kontinuerligt bedömning i lärandesituationer samt i form av prov, redovisningar, inlämningar och diskussioner. Genom samtal på mentorstid, utvecklingssamtal och enkäter utvärderas också hur väl eleven nått målen. Elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven för godkänt i ett eller flera ämnen rapporteras till rektor. Därefter utreder specialpedagog och rektor beslutar om det ska utmynnar i ett åtgärdsprogram där särskilda åtgärder skrivs in och vad och hur man skall arbeta med dem. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen Lgr 11, s. 15 eleverna får lära sig om demokratiska principer och träna på demokratiska arbetsformer
detta gör vi genom att ha klassråd, elevråd och matråd, där eleverna har möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka sin skolsituation tydliggör målen för eleverna genom att tillsammans diskutera innehållet i dem i samband med detta lyfts olika lärstilar och eleverna får möjlighet att reflektera över hur de lär bäst. med stigande ålder ökar elevernas möjlighet att vara med och påverka arbetsformer, innehåll och redovisningssätt. arbetar för att pojkar och flickor får ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen. Så här kvalitetssäkrar vi processen enkäter genomförs inför utvecklingssamtalen och i vissa årskurser genomförs GRenkäter med både elever och vårdnadshavare vid utvecklingssamtalen är eleven delaktig i vilka mål som skall upprättas och dessa skrivs in i elevens IUP i Unikum lärarna har individuella samtal med eleverna. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande Lgr 11, s. 16 samarbetar med vårdnadshavarna, skapar och bibehåller goda kontakter kring alla elevers skolgång via Unikum (kunskaper), samtalar om kunskaper och utveckling samt via Arenan där vårdnadshavare hittar information inskolning till förskoleklass med samtal och besök vid skolstart är vårdnadshavare med eleverna i de lägre åldrarna föräldramöte för åk F-9 i början av höstterminen utvecklingssamtal varje terminsstart familjekväll för elever och vårdnadshavare i förskoleklass i början av höstterminen traditioner, Luciafirande, skolkonsert 1 gång/termin, avslutningar enkäter jag och skolan, enkät till vårdnadshavare och elever i åk 2,5 och 8 Sollebrunns skolas hemsidan frånvarorapportering i Skola24 erbjuder vårdnadshavare att besöka verksamheten inbjuder till arrangemang.
Så här kvalitetssäkrar vi processen följer upp verksamheten genom att uppdatera vår arbetsplan utifrån resultat och analyser av det gångna året lyssnar in vårdnadshavarnas reflektioner och åsikter genom att ha utvecklingssamtal, föräldramöte och föräldraenkät enkätsvar sammanställs och diskuteras, efter utvecklingssamtal sker genomgång i arbetslagen som leder till åtgärder och uppföljning, veckobrev och information om vad som händer i skolan är en uppskattad funktion uppmanar vårdnadshavare att ta kontakt med oss om man känner oro eller få något klarlagt. Övergång och samverkan Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Lgr 11, s. 18 Åk F-6 läraren besöker sin blivande klass innan vårterminens slut överlämningskonferenser mellan olika skolformer och stadier sker i anslutning till terminsstart på hösten t.ex. överskolningssamtal med barn/elever, vårdnadshavare och pedagog mellen förskola och förskoleklass/fritidshem i förberedelseklass sker inskrivningssamtal och kartläggning. Information förs sedan vidare till berörd klasslärare/mentor. Åk 7-9 innan läsårets start har vi överlämningskonferens om eleverna med deras tidigare lärare och med elevhälsoteam i de årskurser där det behövs elever från Magra och Stora Mellby skolor har en del av veckans undervisning i Sollebrunn och lär då känna elever i de klasser som bildas inför åk 7 kontakter sker med gymnasieskolan (Alströmerskolan) inför gymnasiestarten vad gäller elever med särskilda behov. Åk F-9 under uppstartsveckan schemaläggs tid för överlämning av elever till nyanställd personal samt vid lärarbyten.
Så här kvalitetssäkrar vi processen följer vår överlämningsplan från förskola till förskoleklass schemalägger tid för överlämningar specialpedagog deltar i de flesta av ovanstående sammanhang och dokumenterar och följer upp de elever det angår. Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Lgr 11, s. 17 samarbetar med det lokala förenings- och näringslivet genom till exempel studiebesök, besök i skolan och PRAO gymnasieinformation och aktivt arbete tillsammans med studie och yrkesvägledaren är en viktig del framförallt i årskurs 9 men även med start i årskurs 8 gör studiebesök på gymnasieskolor och mässor eleverna erbjuds också att skugga någon elev på gymnasieskolan under en skoldag Ibland görs dagsverken då en del av eleverna har kontakter med näringslivet. Så här kvalitetssäkrar vi processen utvärdering sker med eleverna efter PRAO företagarna skriver en PRAO-rapport efter varje runda inför varje ny PRAO-omgång sker också samtal med företagarna studiebesöken redovisas av eleverna samtal sker ett flertal gånger med studie- och yrkesvägledaren inför gymnasievalet.
Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Lgr 11, s. 18 vi strävar efter ett varierat arbetssätt och att skapa sammanhang över ämnesgränser eleven ska få chans att påverka innehållet genom att delta i planeringen och genomförandet av olika arbetsområden under skolarbetet är formativ bedömning en viktig del i elevernas kunskapsutveckling inom varje arbetsområde sker kontinuerligt bedömning i lärandesituationen samt i form av prov, redovisningar, inlämningar och diskussioner kunskapsuppföljning sker i mitten av varje termin för att få en övergripande uppfattning på läget tillsammans med rektor och specialpedagog om eleven inte uppfyller kunskapskraven i ett eller flera ämnen rapporteras till rektor och skolan vidtar särskilda åtgärder hemmet informeras genom utvecklingssamtal, betyg i slutet av varje termin och genom kontakt med hemmet om eleven riskerar att inte nå kunskapsmålen. Så här kvalitetssäkrar vi processen genom samtal på mentorstid, utvecklingssamtal och enkäter utvärderas hur väl eleven nått målen elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i ett eller flera ämnen rapporteras till rektor och skolan vidtar särskilda åtgärder vi har också sambedömning lärare emellan, ämneskonferenser och träffar med lärare på andra skolor de nationella proven är också viktiga för att skapa likvärdighet i bedömningen för åk F-3 använder vi även Bornholmsmodellens bedömningsstöd och Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i matematik och svenska.
Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. För att ta vara på elevernas nyfikenhet tar vi upp elevernas spontana frågeställningar och fördjupar diskussionerna. Vi varierar arbetssätt, redovisningsformer och ger olika förslag på genomförande av uppgifter. Undervisningen i olika ämnen kopplas till diskussioner kring aktuella händelser i världen. Vårt mål är att skapa ett tryggt gruppklimat där alla får komma till tals. Genom att ge eleverna intressanta läromedel och uppdrag ökar lusten till lärande. Eleverna kan påverka innehållet i arbetsområdena i de olika ämnena. Vi arbetar för att alla elever skall känna till sina starka sidor och vara stolta över dem. Så här kvalitetssäkrar vi processen är lyhörda för elevernas respons på våra arbetsmetoder använder den självskattningsmall som finns i Unikum kartlägger otrygga zoner och efter utvärdering sätter vi in de resurser som behövs för att öka tryggheten har kontinuerliga mentors/klasslärarsamtal och utvecklingssamtal där vi upprättar och utvecklar en plan för elevens kunskapsutveckling arbetar dagligen med att finna individuella lösningar för varje elev.
Elevhälsoplan Skolan ska utveckla sin förmåga att möta elevers olika och specifika behov. Fokus ligger på anpassningar av lärmiljön och att förbättra förutsättningarna för elevernas lärande, utveckling och hälsa. Planen är en karta som ska beskriva hur elevhälsoarbetet behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. På så vis blir det en stödjande struktur och som skapar en organisation som verkar förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Den har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. www.skolverket.se (2016) Elevhälsan i Bjärke arbetar förebyggande och hälsofrämjande och skapar tillsammans med lärare och övrig personal i skolan förutsättningar för elevers lärande. Fokus ligger på stödjande miljöer och relationen mer än på problem och brister. Elevhälsoarbetet bedrivs i skolans alla miljöer, inte minst i klassrummet där läraren har en central roll. De olika professionerna i elevhälsan arbetar för att vara synliga i skolans verksamhet. Samtliga har spontana såväl som planerade samtal med elever, vårdnadshavare och pedagoger. Skolorna i Bjärke har fasta rutiner för hur åtgärdsprogram utarbetas enligt Skolverkets allmänna råd. Då pedagog eller vårdnadshavare upptäcker att någon elev inte utvecklas som förväntas trots extra anpassningar i den ordinarie undervisningen kontaktas skolans elevhälsa. Elevhälsan, som består av rektor, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog träffas en bestämd dag varannan vecka. Vid några tillfällen per termin är även skolläkaren med. Vid elevhälsans möte beslutas vem eller vilka som ska arbeta vidare med ärendet, vilka åtgärder som skall genomföras och om åtgärdsprogram ska upprättas. Allt sker i samråd med vårdnadshavare. Att olika kompetenser samarbetar är avgörande för att effektivt kunna hjälpa elever som är i behov av stöd. En elev som mår bra har bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Hälsa och lärande hänger ihop. Det förebyggande arbetet i skolan är i fokus. Tonvikten läggs på elevernas fysiska och psykiska hälsa, deras arbetsmiljö och centralt för alla elever i skolan är att de ges möjlighet att prestera i nivå med sin förmåga. Med detta i beaktande har elevhälsan i Bjärke inspirerats av HASP (se bilaga) i Tomelilla och utifrån det arbetat fram ett förebyggande program som innehåller delar som Socialstyrelsen och skolverket vill att skolan prioriterar. Programmet är namngivet efter sitt innehåll; HälsaArbetsmiljöSjälvförtroendePrestation. Lektionerna är riktade till elever i åk 1,5 och 7.
Så här kvalitetssäkrar vi processen utvärderar och reviderar HASP regelbundna uppföljningar och utvärderingar av åtgärdsprogram kunskapsuppföljning 1 gång/termin följer de fasta rutiner som finns för elevhälsans arbete bland annat ärendegång när det gäller anmälan av elevs stödbehov, skolsköterskans hälsosamtal med elever. Bilagor - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Obligatorisk. Publiceras alltid på hemsidan under egen rubrik - Årsplan Grundverksamheten (t.ex. när inskolning sker, när föräldramöten, utvecklingssamtal mm hålls) Utvecklingsplan Kunskapsmålen när de följs upp Närvaro när den följs upp Elev- och föräldraenkät när den genomförs, när den följs upp Nulägesanalys när de olika delarna görs och när den ska vara klar Arbetsplan när den revideras Medarbetarsamtal, medarbetarenkät Rundan när rektor gör besök för de 3 olika områdena...och annat som är relevant för er enhet - Förslag på övriga bifogade dokument Riktlinjer/handlingsplan/underlag för Övergångar Handlingsplaner/utvecklingsplaner för olika sorters förbättningsarbeten Lista över vem som har olika uppdrag, t.ex. förstelärare, IKT-pedagog, matematik-, språk-, och teknikutvecklare mm Mottagande av nya barn/elever Mottagande av nya medarbetare Föräldramöten Utvecklingssamtal IUP Mentorsuppdrag Arbetslag PRAO Avslutningar Studiebesök Klassråd Enhetsråd Raster VFU, studenter och handledare Vikarier Krishantering Ordningsregler Personallistor HASP mm