VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår i primärproduktionen, men stora variationer föreligger mellan olika produkter. Figur 1 beskriver bidraget till klimatpåverkan från svensk primärproduktion av livsmedel. Figuren är en sammanvägning av olika forskarrapporter, och skall ses som ett underlag för diskussioner, där det viktiga med bilden är att identifiera vad som är stort och smått i klimatpåverkan från primärproduktionen. CO2 kalkning 1% CO2 diesel, olja & el 11% CH4 husdjur 19% CO2 mulljordar 23% CH4 stallgödsel 2% N2O stallgödsel CO2 mineralkvävetillv. N2O mineralkvävetillv. N2O jordbruksmark 32% Figur 1. Bidraget till klimatpåverkan från svensk jordbruksproduktion. Sammanställning i Tynelius (2008) med data från Naturvårdsverket (2006), Jenssen & Kongshaug (2003) samt Jordbruksverket (2004; 2007a). Lustgasemissioner från mark påverkas av hur mycket kväve som tillförs marken och uppvisar en stor variation beroende på årsmån och platsspecifika förhållanden. Särskilt höga är lustgasemissionerna från organogena jordar. Eftersom lustgas är en mycket potent växthusgas (ca 300 gånger kraftigare än koldioxid sett i ett hundraårsperspektiv) ger även små emissioner av lustgas från åkermarken ett betydande bidrag. Lustgasemissionerna från mark kan minskas genom ett förbättrat kväveutnyttjande. Åtgärder för att minska lustgasavgången från marken ger dessutom uppenbara synergieffekter så att även miljömål som rör jordbrukets bidrag till
försurning och övergödning kan uppfyllas. Organogena jordar utgör ca 9 % av den svenska jordbruksmarken och huvuddelen odlas extensivt. Med en intensivare jordbearbetning ökar bortodlingstakten och därmed avgången av koldioxid. Det råder osäkerhet om hur stor klimatpåverkan de organogena jordarna har i absoluta termer. Extensivare brukningsmetoder är dock positiva för att minska deras klimatpåverkan. Bidraget från mineralgödseltillverkningen utgör en mindre del av jordbrukets klimatpåverkan. I huvudsak är det tillverkningen av kvävegödselmedel som avger klimatgaser. Numera sker ingen tillverkning av mineralgödsel i Sverige och därmed ingår generellt inte denna produktion i nationella rapporteringen över klimatpåverkan från svenskt jordbruk. Även importen av fodermedel bidrar till jordbrukets klimatpåverkan. Detta är dock inte inkluderat i diagrammet, liksom inte heller markens inlagring av kol. Syfte och omfattning Syfte Syftet med detta regelverk är att minska klimatpåverkan genom att skapa ett märkningssystem för mat där konsumenterna kan göra medvetna klimatval och företagen kan stärka sin konkurrenskraft. Det är fritt för regelägare och certifieringsstandarder att använda dessa regler under förutsättning att de kopplas till certifierade system som arbetar med uthållig utveckling. Certifieringen görs av en tredje part som är ackrediterad för den aktuella standarden. Omfattning Reglerna omfattar idag produktionsområdena frukt & grönt, spannmål & trindsäd samt fisk & skaldjur, samtliga av låg förädlingsgrad. Under 2009 kommer reglerna kompletteras med regler för köttprodukter och ägg. Detta dokument behandlar regler för växtodling. Kapitlen i dokumentet är uppdelade i mål, regler och i vissa fall, rekommendationer. Målen beskriver vart vi vill komma med reglerna inom området, reglerna talar om vad som måste göras för att produktionen ska bli godkänd och rekommendationerna visar på ytterligare åtgärder som kan göras för att minska produktionernas klimatpåverkan. Rekommendationerna kan i framtiden komma att införas som regler. Definitioner Alternativa köldmedier är ammoniak (GWP = 0) och koldioxid (GWP = 1). FCR (feed conversion ratio) talar om hur mycket foder det går åt för att producera ett kilo fisk. Ekonomiskt FCR inkluderar den del av fodret som går till spillo. Förnybara energikällor inkluderar vattenkraft, vindkraft, solenergi och biobränsle. Även spillvärme inkluderas i detta begrepp. GWP (Global Warming Potential) anger den potentiella växthuseffekten av en gas i förhållande till samma mängd koldioxid. Anges ofta i ett 100-års perspektiv. Koldioxidekvivalenter är en enhet för att jämföra växthuseffekten av olika gaser uttryckt i mängden koldioxid med samma växthuseffekt.
Livscykelanalys är en sammanställning och utvärdering av den potentiella miljöpåverkan för ett produktionssystem under dess livscykel, från anskaffning av råmaterial eller naturresurser till slutlig kvittblivning. Syntetiska köldmedier är av typen freon som HFC, CFC och HCFC (GWP = 1 000-10 000). Krav på revisorer Revisorer som utför certifiering enligt dessa regler skall ha god kunskap om klimatpåverkan inom livsmedelskedjan, åtgärder för minskad klimatpåverkan samt LCA-metodik.
Frilandsproduktion av spannmål potatis, och grönsaker Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan inom frilandsproduktion av spannmål, potatis och grönsaker. Detta regelområde gäller inte för växthusproduktion(se regelavsnitt för växthusproduktion). Kväveflöden på gården/ i odlingen 1.1 En kvävebalans på gårdsnivå ( Farm Gate ) ska årligen utföras. 1.2 Ett nyckeltal skall upprättas för gårdens växtodling som reglerar input av nytt 1 kväve (N) per ton skördad produkt. Denna indikator skall följas upp och ett planerat förbättringsarbete bör finnas så att en klimatmärkt gård minskar användningen av nytt N per ton skördeprodukt (vall, spannmål, raps) på 10 års sikt. 1.3 Varje år skall en skiftesvis gödslingsplan utföras. Gödslingsplanen skall utformas efter förväntade skördar som ligger inom ramen för vad man har skördat på gården i ett femårsperspektiv. Gödslingsplanen skall ta hänsyn till stallgödselns totala näringsinnehåll, förfruktseffekter och gröngödsling/vallar i växtföljden. 1.4 Utnyttjandegraden för kväve skall årligen dokumenteras skiftesvis eller på grödnivå, med förslag till åtgärder för att höja utnyttjandegraden. Användning av stallgödsel 1.5 Spridning av urin eller flytgödsel på hösten är inte tillåten till höstsådd spannmål och trindsäd. 1.6 Vid spridning inför sådd ska stallgödsel (undantaget djupströgödsel) myllas inom 4 timmar. 1.7 Flytgödsel skall analyseras med avseende på kväveinnehåll för dimensionering av optimal giva. Analyser tas i samband med spridning då omrörning sker. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden behövs förnyade analyser enbart göras vid byte av foderstat eller hanteringssystem eller annan väsentlig förändring av systemet. 1 Med nytt kväve avses kväve från mineralgödsel och/eller kväve fixerat i N fixerande grödor
Användning av specialgödselmedel 1.8 Torkad stallgödsel är tillåten under förutsättning att torkningen sker med 100 % förnybara energikällor eller spillvärme. Inköp av mineralgödsel 1.9 Inköpt mineralgödselkväve ska vara tillverkat i anläggningar med utbyggd katalysatorrening av lustgas, sk Bästa Tillgängliga Teknik (BAT) enligt EU/IPCC. CO 2 -utsläppen får inte överstiga 4 kg CO 2 -ekvivalenter per kg N. Senast 2014 skall utsläppen vara högst 3 kg co2/kg N. 1.10 Använd mineralgödsel skall vara tillverkad i anläggningar som är certifierade enligt ISO 14001 Foderproduktion 1.11 Grovfoder skall odlas i blandvallar där baljväxter bör ingå med åtminstone 15 % i insådd. 1.12 Gödsling av blandvallar skall följa Jordbruksverkets riktlinjer för reducerad gödsling av blandvallar i relation till klöverandel, inkluderat stallgödsel. Växtföljd 1.13 På spannmålsdominerade gårdar får spannmål maximalt utgöra 70 % av växtföljden. Detta skulle innebära två avbrottsgrödor i en sex eller sjuårig växtföljd. Odling på mulljordar Kunskapsutvecklingen inom området klimatpåverkan av odling på mulljordar pågår. I avvaktan på utveckling av ny kunskap kan inte livsmedelsgrödor exkl vallgrödor som odlas på mulljord märkas med denna klimatmärkning. När sådan kunskap föreligger kan företrädare för märkningen ta ställning till att tillåta odling av livsmedelsgrödor på mulljord under förutsättning att man vidtar åtgärder som minskar utsläppen av klimatgaser. 1.15 Mulljordar ska vara bevuxna med långliggande vall. 1.16 Jordbearbetning i syfte att förnya vallen får utföras högst vart femte år.