Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Relevanta dokument
EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Vad är psykisk ohälsa?

STRESSHANTERING VID NPF

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Motivation till förändring

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.

TA HAND OM DIN KROPP OCH SJÄL. "Mindfullness Meditation city - Credit to homethods is licensed under CC BY 2.

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

ACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Ångest/Oro Självskada

Integrerad beteendehälsa i primärvården

En liten bok om. komplext. trauma

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Prestationspsykologi en lärandeprocess

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 6. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

??? Mål för föreläsningen. Metoder för beteendeförändring. Information räcker inte! Vad styr våra beteenden? Alternativ?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Bättre hälsa: antagande

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

1

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Samtal med den döende människan

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå


Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Akut och långvarig smärta (JA)

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Om stress och hämtningsstrategier

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Mental träning. I teorin och i praktiken

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Långvarig smärta Information till dig som närstående

FÖRSTA LINJEN I MALMÖ

SMART Utbildningscentrum

Samtal om livet - Enkät vid start

Att hjälpa långsiktigt istället för att stjälpa kortsiktigt Läkare med Gränser

ICF och läkarintyg

Mindfulness music. Mindfulness music via You Tube, 1 tim. Folkhälsa och sjukvård

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Multimodal smärtrehabilitering

Att leva i en annorlunda värld

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

PROKRASTINERING. David Arvidsson, leg. psykolog, Akademihälsan

Psykosexuellt omhändertagande

Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet

Att (in)se innan det går för långt

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Om autism information för föräldrar

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Transkript:

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079

Tre böcker

Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån sin profession Arbeta förebyggande - Fånga upp patienter tidigt Röd tråd Lyfta varandra

Att vara läkare i en IBH struktur Som läkare har man 3 uppgifter i en IBH struktur 1. Att fånga upp och förbereda patienter för överlämning Vad är problemet? Konkret (depression passivitet + ältande) Vad har jag gjort för åtgärd? Vill pat träffa en psykolog/kurator? Förklara hur arbetet hos psykolog/kurator ser ut rent generellt 2. Samarbeta kring patienten vid behov centralt för röd tråd skapar lärandesituationer 3. Påbörja och följa upp eventuella insatser (om det blir aktuellt)

Fyra grundläggande aspekter för samtal! 1. Du fångar bara upp och behandlar de som passar in i dina förklaringsmodeller (personliga och teoretiska) samt strukturens ramar 2. Dina beteenden formar patientens beteenden 3. Erbjud information men var försiktig med råd och att fatta beslut åt patienten 4. Vad vill du lära dina patienter och varför?

Vad behöver du veta för att göra en intervention? Motivation till förändring Var finns den? Utan motivation ingen följsamhet Gemensam syn på problemet Gemensam syn på hur problemet kan hanteras ACT ger en ram för att hjälpa patienten se detta ur ett nytt perspektiv

Att hjälpa patienter som lider Utlösande faktorer Symtombild Copingstrategier Konsekvenser Symtombild Livet i stort Vart ska vi intervenera?

Grunden för kartläggning och behandling Vad vill du veta och vad leder det till? Diagnostisk intervju: Diagnos = åtgärd mot symptombild Medicinsk ram med sjukdomsinramning Få behandling, kan bli frisk osv Funktionell bedömning: Vad är problemet i konkreta beteenden? Fokus på att förstå varför ett problem vidmakthålls Testa beteenden Du kan själv påverka = färdigheter

Lidande i konkreta beteenden Vad gör du när du är...? Vad tycker du är mest jobbigt med att vara...? Vad upplever du att du inte kan göra när du är...? Diagnos Depression Smärta Ångest Beteenden T ex: Ältar, stannar hemma, gråter, arg, trött osv T ex: Vilar, sover mycket/lite, stannar hemma, osv T ex: Går bara ut med vän, åker inte buss, ältar, oroar mig, scannar av kroppen, katastroftänker osv Stress T ex: Jobbar mycket, sover dåligt, oroar mig osv

FACT grundteori Grunden är att personen inte är trasig eller har ett fel som ska botas. Känslor, tankar, upplevelser och beteenden är normala och rimliga utifrån patientens inlärningshistoria Patienter gör så gott de kan utifrån sina färdigheter! Se symptomet som en budbärare! - Problemet är inte problemet utan lösningsförsöken är problemet Patienten letar kortsiktiga lösningar genom undvikanden och övertro till tankar om hur saker borde vara Att gå på autopilot vs att göra medvetna val

FACT i praktiken Hjälp patienten bryta kortsiktiga strategier genom att inventera Förstår den vad problemet är? (tankar/föreställningar, känslor, kroppsliga symptom och hanteringsstrategier) Hanterar den problemet på ett sätt som hjälper långsiktigt? Vad kan den göra annorlunda efter besöket idag? Nyinraming av vad pat kämpar med är centralt! Vad är egentligen problemet? Rent och skitigt obehag (min smärta och mina tankar om min smärta) Jobba med att skapa nyfikenhet Pelarna ger oss en teoretisk ram för psykisk hälsa/ohälsa Skapa en aktiv plan kring något pat kan göra när problemet dyker upp

3 grundläggande processer för psykisk hälsa/psykologisk flexibilitet Öppenhet Närvaro Engagemang - Förmågan att uppleva symptom för vad de faktiskt är - Att inte försöka manipulera symptomen eller göra handlingar utifrån dem - Förmågan att vara närvarande i det som händer just nu - Kunna se problemet ur flera perspektiv och hur det är i olika sammanhang - Förmågan att veta vad som är viktigt i livet - Att göra handlingar som hjälper personen uppnå mer av detta även om det är svårt/jobbigt.

Närvaro Närvaro handlar om att hjälpa patienten se/uppleva vad som faktiskt händer (inte huvudets tankar om det) - Alltså att uppleva mer än problemet Lär ut en enkel mindfulnessövning tex ta en daglig promenad och notera vad du tänker, hur det känns i kroppen samt 2 yttre saker som du ser, hör eller luktar Andningsankaret: Andas lugnt och stilla och fokusera på hur det känns att andas. Medvetet handlande: 1. Stanna upp, 2. andas, 3. notera (3 saker tex tanke, kropp, omgivning), 4. välj vad du vill göra Ge en enkel registreringsövning där patienten registrerar hur problemet varierar beroende på sammanhang (tid, plats osv) samt hur de påverkas av det Träna på att ta perspektiv tex mellan tid, person, plats

Öppenhet Öppenhet handlar om att hjälpa patienter ha en mer tillåtande inställning till sina symptom/problem. konkretisera vad symptomet/problemet är. Detta gör det mer begripligt. Dela upp i rent och skitigt obehag och öva på att beskriva det man upplever (tex via obehagstårtan) Normalisera och hjälp patienten se att det är hanterbart. Skapa distans via perspektivtagande (person problemet tid situation) och se variation. Jag är mer än mina symptom och de varierar Öka acceptans via ominramning (se det som en viktig signal inte ett problem), exponering (gradvis testa att utmana det jobbiga) samt ståut färdigheter (magandning, distraktion osv)

Engagemang Engagemang handlar om att leva det liv man vill även om man har symptom/problem Hjälp patienten identifiera vad som är viktigt i livet Lägg upp en aktiv plan för att få mer av detta (när, var, hur?) Tydliggör hur detta ökar livskvalitet och därigenom minskar lidandet/upplevelsen av att vara fast i problemen. Bullseye Begravningsövningen

Hur ser livet ut? Frågorna nedan inventeras i relation till hur livet såg ut innan problemet uppstod och hur dessa aspekter nu påverkas av problemet patienten kämpar med. Hur ser en vanlig dag ut för dig (jobb, studier osv)? Fysisk hälsa (Kost, motion, sömn)? Hur tar du hand om dig/har kul/slappnar av? Finns vänner och familj? Alkohol/droger/nikotin

Plan för beteendeförändring Konkret plan med positiva beteendemål Fokusera på funktion, livskvalitet och färdigheter Utgå från patientens drivkraft Sök efter stöd i omgivningen Undersök hur säker pat känner sig med det ni enats om (skatta 0-10) Hur hjälpsamt var besöket (skatta 0-10) Tid för ev uppföljning