Planering av handel Mathias Wärnhjelm, Trafikverket 1 2015-12-21
2 2015-12-21
3 2015-12-21
4 2015-12-21
5 2015-12-21
6 2015-12-21
Den svenska trenden Det börjar med industrialiseringen. Människors självförsörjning minskar. Efter andra världskriget sprider sig självbetjäningsbutikerna. Under 60- och 70-talet ersätter större affärer de mindre. 1950 var antalet livsmedelsbutiker 36 000. Idag är det 12 000. Serviceaffärer, bensinstationer med livsmedel och stormarknader utvecklas. Stora handelsetableringar mellan städerna. Kommunerna konkurrerar om dem. 7 2015-12-21
För att förstå utvecklingen Självbetjäning i affären kräver bra förpackningar. 8 2015-12-21
För att förstå utvecklingen Självbetjäning i affären kräver bra förpackningar. Bilägandet ökar. Större lägenheter med kyl och frys. Konsumenterna tar över mycket av godsleveranserna i den egna bilen och konsumenternas inköpsresor minskar i antal. Bebyggelsen blir mer spridd. Sedan många decennier använder människan 60-80 min/dag till resor. Med bil når man längre på den tiden. 1950 nådde man 10 km/dag, idag når man 40 km/dag. 9 2015-12-21
Val av färdsätt i tre svenska städer vid inköpsresor Procent City 10 2015-12-21
Stadskärnor i förfall Konsekvenser Markanvändningen inte hållbar i städerna (stormarknader utanför städerna) Mer bilar och föroreningar Mer bilanvändning Kapacitetsproblem på gatorna Minskad tillgänglighet för de utan bil Längre mellan butikerna Konsumenterna har mer att välja mellan men en del har mindre (de utan bil) 11 2015-12-21
Internetshopping i Sverige 6 % av Sveriges totala detaljhandel 12 2015-12-21
Umeå: ICA Kvantum, Kronoskogsvägen 18 Sverigepanelen (n=1830) Personliga intervjuer i tre köpcentra i Falun, Nacka och Umeå. (n=586) Falun: Willys, Norra Järnvägsgatan 25 Nacka: ICA Kvantum, Sickla, Siroccogatan 4 13 2015-12-21
Val av butikstyp 14 2015-12-21
De halvcentrala affärsetableringarna är de mest besökta Bas: Samtliga (n=1839) 0 20 40 60 80 100 Butik jag besöker oftast 5 3 25 28 39 Extern affärsetablering Halvcentral affärsetablering Butik jag besöker näst oftast 6 12 24 32 27 Centrumhandel Butik som inte tillhör något av ovanstående alternativ Vet ej Butik jag besöker oftast eller näst oftast 9 46 49 64 15 2015-12-21
Valet påverkas också av familjesituationen. (Barnfamiljer besöker oftare en stormarknad.) Bas: Samtliga 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ensamboende utan barn 21 21 40 17 0 Ensamboende med barn 22 17 42 18 02 Gift/ sambo utan barn 28 15 40 17 01 Gift/ sambo med barn 34 18 34 13 01 Övrigt 30 17 35 18 01 en stormarknad en lågprisbutik en mellanstor butik en närbutik 16 2015-12-21
Besöksfrekvens 17 2015-12-21
Den oftast besökta butiken besöks i genomsnitt 2,4 ggr/vecka. Den näst oftast besökta 1 ggr/vecka. Bas: Samtliga 0% 20% 40% 60% 80% 100%. Totalt (n=1863) 1 5 12 24 32 26 0-200 inv 2 11 17 37 33 201-10 000 inv 6 12 30 27 25 10 001-25 000 inv 6 11 22 41 19 25 001-50 000 inv 5 16 19 35 25 50 001-200 000 inv 5 8 22 33 32 > 200 000 inv 7 14 25 29 24 Normalt sett ingen gång 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång 18 2015-12-21
Ju närmare desto oftare Bas: Samtliga 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0-600 m 7 15 25 30 23 Avstånd till närmaste dagligvarubutik 600 m - 2 km 2-5 km 5 4 10 10 25 27 32 29 29 29 Mer än 5 km 4 7 19 40 30 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång 19 2015-12-21
Sällanköpsvaror handlar man vanligen 1-2 gånger i månaden Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 Totalt (n=1839) 6 9 14 28 34 9 0-200 inv 4 11 12 27 36 11 201-10 000 inv 6 7 14 31 34 8 10 001-25 000 inv 6 8 15 24 39 8 25 001-50 000 inv 4 12 7 29 38 10 50 001-200 000 inv 7 10 17 23 36 8 > 200 000 inv 10 10 17 25 29 9 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Normalt sett ingen gång 20 2015-12-21
Färdmedelsval och avstånd 21 2015-12-21
Bilen dominerar helt som färdsätt till den oftast besökta butiken Bas: Samtliga... till fots... med cykel... med kollektivtrafik 0 20 40 60 80 100 5 3 6 8 19 59 21 3 6 18 70 01 92 Ytterst få använder kollektivtrafik för att ta sig till sin butik.... med bil som förare 10 4 10 20 32 24... med bil som passagerare 324 6 21 64 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång 22 2015-12-21
Om avståndet är under 600 m är det dock vanligt att man går till fots Bas: 0-600 m till dagligvarubutik... till fots... med cykel... med kollektivtrafik... med bil som förare... med bil som passagerare 0 20 40 60 80 100 10 6 11 14 24 7 01 26 725 14 21 35 18 20 31 23 89 65 71 36 41 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång Bas: 600m -2 km till 0 20 40 60 80 100 dagligvarubutik... till fots... med cykel... med kollektivtrafik... med bil som förare... med bil som passagerare 12 46 21 37 0 12 3 13 5 13 34 7 21 21 23 20 93 66 66 36 60 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång 13 23 2015-12-21
Bilen dominerar i än högre grad som färdsättet till den näst oftast besökta butiken Bas: Samtliga... till fots... med cykel... med kollektivtrafik... med bil som förare... med bil som passagerare 0 20 40 60 80 100 21 24 16 64 11 12 14 70 11 14 81 11 8 23 8 43 25 11 21 23 19 62 11 Bil som förare är det överlägset vanligaste färdsättet till den näst oftast besökta butiken. I andra hand åker man dit som i bil som passagerare. 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång 24 2015-12-21
Att kombinera resor 25 2015-12-21
Hälften kombinerar ofta inköp av dagligvaror med andra förflyttningar Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 Till/från arbete/skola eller under lunchen 29 10 17 21 23 Under fritid (tex utflykt till stadscentrum, skjutsa barn, träffa folk) 24 19 27 18 12 Normalt sett aldrig eller mycket sällan Ibland Normalt sett alltid eller mycket ofta Sällan Ganska ofta 26 2015-12-21
Sällanköp kombineras sällan med andra förflyttningar Bas: Samtliga Till/från arbete/skola eller under lunchen Under fritid (tex utflykt till stadscentrum, skjutsa barn, träffa folk) 0 20 40 60 80 100 34 14 20 14 9 9 18 15 29 19 10 9 Mindre än en fjärdedel kombinerar köp av sällanköpsvaror med resor till/från arbete/skola Normalt sett aldrig eller mycket sällan Ibland Normalt sett alltid eller mycket ofta Sällan Ganska ofta Handlar normalt sett ingen gång Andelen är något högre för fritidsresor. 27 2015-12-21
På orter med färre än 10 000 invånare är det vanligare att kombinera inköp av daglig- och sällanköpsvaror Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 Totalt, n=1736 43 48 9 0-200 inv 32 52 16 201-10 000 inv 38 50 12 10 001-25 000 inv 50 46 4 25 001-50 000 inv 42 51 7 50 001-200 000 inv 42 51 6 200 001 el fler inv 50 41 9 sällan ibland ofta 28 2015-12-21
Viljan att gå eller cykla 29 2015-12-21
Fyra av fem kan tänka sig att gå max 1 km till butiken Bas: säkra på sitt svar (angivit 7-10) 0 20 40 60 80 100 7 15 30 29 10 9 Längre än 2 km 1-2 km (mer än 15 minuter) 600-1000 m (10-15 minuter) 200-600 m (5-10 minuter) För att det skall bli ett vanligt alternativ att man går till fots för att handla, krävs i princip en bra dagligvarubutik per kvadratkilometer. 0-200 m (mindre än 5 minuter) Skulle inte gå till butiken 30 2015-12-21
Drygt hälften av de som är säkra kan tänka sig att cykla minst en kilometer Bas: säkra på sitt svar (angivit 7-10) 0% 20% 40% 60% 80% 100% 19 17 21 13 4 2 23 Acceptansen är högre för att cykla en bit till butiken. 3 km eller mer 2-3 km 1-2 km 600-1000 m 200-600 m 0-200 m Skulle inte cykla 31 2015-12-21
Närheten till butik 32 2015-12-21
Närmaste Två av tre har max en km till sin dagligvarubutik Merparten (65%) av hushållen har en dagligvarubutik Dagligvarubutik Stormarknad 0 20 40 60 80 100 1 6 18 11 17 27 0-200 m 200-600 m 600-1000 m 1-2 km 2-3km 3-5 km 5-10 km Mer än10 km 11 12 20 12 14 6 30 5 6 4 inom acceptabelt gång- eller cykelavstånd. Knappt 80 % har mindre än 2 km till sin närmsta dagligvarubutik. Stormarknader längre bort. 65 % har mer än 2 km till sin närmsta stormarknad. 33 2015-12-21
34 2015-12-21 Veckodag
Större möjlighet att helghandla dagligvaror om man bor i hus Bas: Samtliga Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Det varierar 0 20 40 60 80 100 23 21 24 15 14 15 9 9 8 21 16 24 30 25 33 12 11 13 10 10 10 46 52 42 Totalt Flerfamiljshus (lägenhet) Villa, radhus 35 2015-12-21
Fredag och lördag är vanligaste dagarna för sällanköp Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 Hälften (51 %) Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 6 5 6 8 18 säger att det varierar och kan inte säga klart vilka dagar man gör sina sällanköp. Lördag 31 Söndag 12 Det varierar 51 Handlar normalt sett ingen gång 9 36 2015-12-21
Butikens attraktivitet 37 2015-12-21
Varornas kvalitet och sortimentet är mest betydelsefulla för butikens attraktivitet Bas: Samtliga Varornas kvalitet Sortimentet Gratis parkering Goda parkeringsmöjl. Priserna Servicekvalitet Öppettiderna Att du hittar i butiken Lätt att nå med bil Inte alls viktigt Mycket viktigt 1 2 3 4 5 Trivseln Närhet till bostaden Det är viktigt att kunna nå butiken lätt med bil och parkera där, men inte på långt när lika viktigt att kunna gå, cykla eller färdas kommunalt dit. Möjl. att kombinera ärenden Lätt att nå till fots Lätt att nå med cykel Närheten till arbetspl. Lätt att nå med buss Annat Totalt 0-25 000 invånare 25 001-200 000 invånare 200 001 invånare eller mer 38 2015-12-21
Halvcentrala handelsetableringar 39 2015-12-21
Färdsätt olika handelsetableringar Centrumhandel 34 66 Halvcentral affärsetablering 51 49 Extern affärsetablering 70 30 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bilist Icke-bilist 40 2015-12-21
Viktning kriterier oftast besökt butik 41 2015-12-21
Halvcentral affärsetablering Bas: Samtliga 1 2 3 4 5 Varornas kvalitet Sortimentet Gratis parkering Goda parkeringsmöjl. Priserna Servicekvalitet Öppettiderna Att du hittar i butiken Lätt att nå med bil Trivseln Närhet till bostaden Möjl. att kombinera Lätt att nå till fots Lätt att nå med cykel Närheten till arbetspl. Lätt att nå med buss Annat Webbundersökning Umeå Falun Nacka 42 2015-12-21
Färdsätt och avstånd 43 2015-12-21
Skillnad färdsätt mellan butiker 44 2015-12-21
45 2015-12-21 E-handel
46 2015-12-21
47 2015-12-21 ADFASDFASDFASDFASDF
48 2015-12-21 ADFASDFASDFASDFASDF
En betydande minskning av bilkörningen för hälften av prenumeranterna >> Fråga: Innebär det här sättet att köpa mat att du gör färre resor med bil för inköp? >> Fråga: Upplever Du att Ditt totala användande av bilen minskar? Försök bedöma minskningen? Bas: De som prenumererar/ handlar på internet (n=76) Bas: De som prenumererar/ handlar på internet 17 21 62 49 51 Ja Nej Ja Nej Vet ej Genomsnittligt per hushåll: 23 km 49 2015-12-21
Fortfarande stor outnyttjad potential för matkassarna >> Fråga: Skulle du kunna tänka dig att handla dagligvaror på internet eller prenumerera på matkassar? Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 14 Totalt 32 39 4 11 15 0-200 inv 32 40 2 12 13 201-10 000 inv 30 40 3 14 12 10 001-25 000 inv 33 8 41 6 14 25 001-50 000 inv 29 8 44 5 12 50 001-200 000 inv 30 12 42 4 16 > 200 000 inv 32 37 7 8 Ja Kanske Nej Vet ej Prenumererar redan Ytterligare 3-4 ggr så många som de som är kunder redan idag kan tänka sig att gå med och ännu många fler säger att de kanske kan det. 50 2015-12-21
Regressionsanalys; närhet Rangordnade faktorer med logistisk regression vid val mellan förstahandsbutik och andrahandsbutik, dagligvaror. 1. Nära hemmet 2. Lätt att hitta i butiken 3. Trevlig personal 4. Brett sortiment 5. Öppettider som passar mig 6. Konkurrenskraftiga priser 7. Nära arbetsplatsen 8. Bra parkeringsmöjligheter 51 2015-12-21
ANN-analys; närhet Rangordnade faktorer med ANN-teknik vid val mellan förstahandsbutik och andrahandsbutik, dagligvaror. 1. Nära hemmet 2. Bekväm att nå med bil 3. Bra parkeringsmöjligheter 4. Lätt att hitta i butiken 5. Bekväm att nå med cykel 6. I anslutning till brett utbud av fackbutiker 7. Trevlig miljö att handla i 8. Brett sortiment 9. God tillgång till toaletter 10. Nära arbetsplatsen 11. Bekväm att nå med kollektivtrafik 12. God kvalitet på varorna 13. Trevlig personal 14. Lätt att ha med sig barn 15. Öppettider som passar mig 16. Bekväm att nå till fots 17. Trevliga möjligheter att ta en kaffepaus 18. Konkurrenskraftiga priser 52 2015-12-21
Lätt att säga -lösningen! Bygg städerna i liten skala med blandade funktioner. Konsekvensen blir kortdistansstrukturer som möjliggör gående och cyklande. I små städer; ett centrum I större städer; flera centrum Både push and pull ; restriktioner mot onödig biltrafik (trängselskatt, parkeringsavgifter), bra kollektivtrafik, vackert och tryggt längs gång- och cykelnät. 53 2015-12-21
Fjärde lösningen? Första lösningen: Stormarknader utanför staden för att minska trafikproblemen i stadskärnan. Andra lösningen: Ingen handel utanför staden! Utveckla stadskärnan Tredje lösningen: Kapacitetsproblem i stadskärnan. Mer parkering, större gator. Minskad attraktivitet. Fjärde lösningen: Nya intelligenta lösningar med små affärer i stadsdelarna i samarbete med stora. Showrooms, utämning av internethandelsvaror, sociala noder (Smart Mart). (Sally Cairns, University of Oxford) 54 2015-12-21
Steen&Strøms vision Smart Mart 55 2015-12-21
Framtida möjliga trender 1. Fortsatt tillväxt för externhandel och köpcentrum. 2. Citynära industriområden omvandlas till handelsområden. 3. Konkurrens skapar olönsamma handelsplatser. 4. Små stadsdelscentrum kan få renässans. 5. Större handelsplatser erbjuder mer service som hemtransporter, förvaringsutrymmen och snabbvarv. 6. Framtidens konsument uppskattar mötesplatser och upplevelser. 7. Högre inkomster ger konsumenter som betalar för tidseffektivitet och upplevelser. 56 2015-12-21
Strategier för ökad biltrafiksnålhet 1. Differentiering av konsumenternas efterfrågan kräver anpassning av inköpsställen till närboendes efterfrågan. 2. Täthet, funktionsblandning, attraktiv stadsgestaltning, lockande rekreationsytor ökar hushållens benägenhet att tillgodose vardagsbehov i egna kvarter. 3. Tillgänglighet till handelsetableringar. 4. Val av monocentrisk eller polycentrisk struktur. 5. Effektiv integrering av bostäder, arbete, och service. 6. Push and pull. Restriktioner på biltrafik, lockande för hållbara färdsätt. 57 2015-12-21
Sammanfattning (1) Tänkbara utvecklingslinjer; 1. Fortsatt innerstadsutveckling mot ökad förtätning och attraktivitet. 2. Halvcentrala handelsetableringar utvecklas och görs mer mångfunktionella. 3. Externetableringar vidareutvecklas till stadsdelar med bostäder och arbetstillfällen och tillgänglighet för hållbara färdsätt. 4. De bästa trafiklägena blir köpzoner. 5. Supercentra skapas på ett fåtal platser i landet. 58 2015-12-21
Sammanfattning (2) Ett helhetsperspektiv på handelsutveckling; Innerstadsutveckling prioriteras i små städer. Halvcentrala affärsetableringar i större och stora. Komplettera befintliga externetableringar med bl.a. bostäder. Genom samverkan och beteendepåverkan kan andelen människor som verkligen gör som de säger att de kan tänka sig att göra ökas, nämligen att gå, cykla eller åka kollektivt vid kortare inköpsresor. Kortdistansstrukturerna behöver säkras eller ökas i omfattning med hjälp av aktörssamverkan där man i nära samråd säkrar en stabil och förtroendeskapande process. Den snabbt ökande internethandelns potential till trafikarbetesminskning behöver tillvaratas. 59 2015-12-21
Kommuner som har testat 60 2015-12-21
61 2015-12-21
Stor skillnad i kommunstorlekar i Sverige 2010 såg det ut så här; 46 kommuner > 50 000 invånare 74 kommuner 20 000 50 000 invånare 95 kommuner 10 000 20 000 invånare 61 kommuner 5 000 10 000 invånare 14 kommuner < 5 000 invånare Det innebär att 170 kommuner är mindre än 20 000 invånare För att täcka kommuntyp; Ett exempel stor kommun (> 50 000); Norrköping (129 000 invånare) Ett exempel mindre kommun (20 000 50 000); Katrineholm (32 300) Ett exempel liten kommun (< 20 000 ); Filipstad (10 600 invånare) 62 2015-12-21
63 2015-12-21
64 2015-12-21
Kompakt Spridd Korridor Stadsdelsstad Ytterkant Flerkärnig HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH H1 H2 H3 H4 Hög befolkningsoch arbetsplatstäthet Funktionsblandning Service-noder Bytes-punkter Tillgänglighet till huvudnät i trafiksystemet Bil Koll Cykel Gång HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 65 2015-12-21
66 2015-12-21
Gångstråk inom 1,5-3 km från centrum och vid kollektivtrafikknutpunkter. 2 km 1 km 67 2015-12-21
68 2015-12-21
69 2015-12-21
70 2015-12-21
Konsumenterna Handlarna Fastighetsägarna S1: Centrum och 2-3 multifunktionella handelsområden. S2: Centrum och sex till åtta stadsdelscentra med dagligvaror och viss service. S3: Centrum och många stadsdelscentra. Trafikverket Kommunen 71 2015-12-21
Norrköping Det sammanvägda resultatet för de tre alternativen. Alt.1 är Centrum och 2-3 multifunktionella handelsområden. Alt. 2 är Centrum och sex till åtta stadsdelscentra med dagligvaror och viss service. Alt. 3 är Centrum och många stadsdelscentra. 72 2015-12-21
73 2015-12-21
74 2015-12-21
75 2015-12-21
76 2015-12-21
77 2015-12-21
78 2015-12-21
79 2015-12-21
80 2015-12-21
81 2015-12-21
Katrineholm Det sammanvägda resultatet för de två alternativen. Alt.1 Utbyggnad av centrum och Lövåsen Alt.2 Utveckla fler handelsplatser i staden 82 2015-12-21
83 2015-12-21
84 2015-12-21
85 2015-12-21
86 2015-12-21
87 2015-12-21
Filipstad Det sammanvägda resultatet för de två alternativen. Alt.1 Dagligvaruhandel fortsatt stark, sällanköpshandeln krymper vidare för att så småningom upphöra mer eller mindre. Alt.2 Anpassning till nya handelsformer. Anordna show-rooms och utveckla internethandeln. 88 2015-12-21
89 2015-12-21
Scenarios 1. Minskad sällanköpshandel i mindre kommuner 2. Enligt TT 11/8 2014 (SvD); Ökad e-handel ger mindre butiker som fungerar som skyltfönster för delar av sortimentet. Storsäljarna i butik, resten på nätet. Också små butiker i större kedjor kan bli lönsamma. Enligt McKinsey är nybyggda butiker 30 % mindre än äldre butiker. De stora butikerna vill ha hela sortimentet för uppvisning i attraktiva lägen. I jakten på tidseffektiva konsumenter; attraktivt att ligga på t.ex. busstationer eller tågstationer med små och överskådliga butiker plus att större kedjor satsar på utlämning av e-handelsvaror. 90 2015-12-21
Reflektioner Hemkörning Kortdistansparkering, lådcykelparkering Marknadsföring / incitament för hållbarare inköp Internethandelskedjan: o Beställning/betalning o Upphämtning/hemleverans o Godstransportlogistik Kortdistansstrukturer med lokala servicenoder/ träffpunkter för fler distansarbetande Framtida attraktivitet 91 2015-12-21
92 2015-12-21