Handledarutbildning inom läslyftet för förskolan. Det professionella samtalet och pedagogisk handledning. Désirée von Ahlefeld Nisser 29 maj 2018

Relevanta dokument
Handledarutbildning inom läslyftet. Det professionella samtalet och pedagogisk handledning. Désirée von Ahlefeld Nisser 22 maj 2018

Handledarutbildning i specialpedagogik för lärande. Det professionella samtalet och pedagogisk handledning. Désirée von Ahlefeld Nisser 7 juni 2017

Pedagogisk handledning i en kollegial lärandepraktik teori och praktik i växelverkan. Désirée von Ahlefeld Nisser

Pedagogisk handledning i en kollegial lärandepraktik teori och praktik i växelverkan. Désirée von Ahlefeld Nisser, fil. dr.

HÖGSKOLAN DALARNA

HÖGSKOLAN DALARNA

Handledarrollen och Kollegialt lärande

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19

Professionella pedagogiska samtal

Strategier i handledning

Utvecklas genom lärande samtal

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Institutionen för individ och samhälle Kurskod REL100. Reggio Emilia, estetiska lärprocesser och pedagogisk dokumentation, 15 högskolepoäng

Samtalsfärdigheter. En föreläsning om samtalsmetodik för lärarhandledare

Kollegialt lärande genom samtal

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Aktivitetsplan- Handledarutbildning inom Läslyftet

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

Rollen som Språk,- läs- och skrivutvecklare Elisabeth Jennfors Annika Cederberg-Scheike

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Nätverk för specialpedagoger. Henrik Lindqvist och Tove Ma;sson

Antaganden för förändring

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Preliminär aktivitetsplan

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Leda kollegor i förskolan med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Studiehandledning En likvärdig förskola. En likvärdig förskola

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Ledare för kollegialt lärande

Står jag inför en människa som mitt Du, säger jag grundordet Jag-Du till henne, då är hon inte ett ting bland andra ting och består ej av ting.

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

Att se och förstå undervisning och lärande

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Kursplan. Mål 1(7) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Kollegialt lärande genom handledning

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Specialpedagogen spelar roll - utveckla och fördjupa din handledningskompetens

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1

Fritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun

} Förväntningar från olika håll

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Leda kollegor i förskolan BOKA BOKA NU. med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling. lararfort bildning.se. bildning.

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Eva Randell: Handledning och grupprocesser. Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

1.2 Utbildningens mål

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

HANDLEDANDE SAMTAL I SPECIAL- PEDAGOGISKT ARBETE

Det kollegiala samtalet. Anna-Lena Ebenstål Katarina Olsson Ylva Modig Lärarcoacher Utvecklingslärare FoU-enheten

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

Claes Nilholm Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Uppsala Universitet

Universitetspedagogik 3

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Förmiddagens program

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Skolplan Med blick för lärande

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Pedagogik AV, Skolledarskap i Rektorsprogrammet. Uppdragsutbildning, 10 hp

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan

Samtalet som professionellt redskap i lärande sammanhang. Malmö universitet Lise-Lotte Malmgren

Transkript:

Handledarutbildning inom läslyftet för förskolan Det professionella samtalet och pedagogisk handledning Désirée von Ahlefeld Nisser 29 maj 2018

2 0 1 8-0 5-3 1 Presentera den teoretiska utgångspunkten för denna utbildning samt ge några praktiska tips.

Punkter för dagens föreläsning Vad säger forskningen? Begreppsdefinition - en inkluderande skolkultur - professionellt samtal - pedagogisk handledning - Processrelaterad handledning Kommunikationsteoretiska utgångspunkter Praktiska tips Désirée von Ahlefeld Nisser

Forskning visar att pedagoger med fördjupad kommunikativ kompetens kan skapa delaktighet för alla genom att leda samtal på ett inkluderande sätt. (Ahlefeld Nisser, 2009)

Vad är problemet? Vad säger forskningen? Skolrepresentanter uppvisar ofta enighet Förekommer inte någon analys då problem eller åtgärder diskuterades. Förs inte några pedagogiska diskussioner i möten yrkesgrupper emellan. Eva Hjörne (2004)

Vad är problemet? Vad säger forskningen? (forts) Samtal förs ofta på ett ojämlikt vis Sättet att föra samtal på problematiseras inte så ofta Andras tal om barnen/ungdomarna har ofta större betydelse än föräldrars tal för dem och deras tal om sig själv.(eva Hjörne 2004, Tomas Englund 2003, Klas Roth 2003)

Grundförutsättningar för kollegiala (1)Tid måste avsättas samtal (2) Samtalsledare måste tillsättas och att dessa måste ges mandat att leda samtal. (3) Det måste finnas ett tydligt pedagogiskt fokus för de samtal som ska föras. Det räcker inte med att lärare beordras att genomföra kollegiala samtal. (von Ahlefeld Nisser, 2017)

Att veta hur och varför Krävs en medvetenhet om att samtal kan ske på ett inkluderande, men även exkluderande sätt. Krävs en medvetenhet om hur samtal leds på ett sätt som främjar allas delaktighet, respekt för olika sätt att förstå och en förmåga att utmana det för-givet-tagna på ett respektfullt och inlyssnande sätt. (Ahlefeld Nisser, 2017)

Ett professionellt samtal Ett samtal som genomförs på ett sådant sätt att alla känner sig delaktiga, respekterade, lyssnade på och att alla känner att de ges möjlighet att uttrycka sina olika erfarenheter och upplevelser. (von Ahlefeld Nisser, 2017)

och pedagogisk handledning genomförs i ett pedagogiskt sammanhang, leds av en samtalsledare, fokus är pedagogiska/didaktiska frågeställningar och har samtalsdeltagarnas perspektiv som utgångspunkt. (von Ahlefeld Nisser, 2017)

Processrelaterad handledning Det sker någonting i samspel med andra och det sker något över tid.

Förhållningssätt Alla har något att berätta. Mina erfarenheter blir ständigt utsatta för prövningar och jag måste vara beredd att ompröva dessa.

Samtalsnivåer (Sahlin, 2004. s. 209) Nivå 1: Föreläsning; gruppdiskussion, individuell undervisning Nivå 2: Praktikhandledning i grupp el individuell Nivå 3: Metodrelaterad handledning i grupp el individuell Nivå 4: Processrelaterad handledning i grupp el individuell Nivå 5: Gruppsykoterapi Nivå 6: Gruppanalys Désirée von Ahlefeld Nisser,

Förskolans uppdrag Några nyckelbegrepp: Helhetssyn, utveckling och lärande, samarbete Förutsättning: Kunskap om barns/elevers utveckling och lärande, dvs kunskap om vad varje barn behöver för att utvecklas (barnperspektiv). Kunskap om hur barn tänker och hur de förstår världen (barns perspektiv). Kunskap om hur man samtalar på ett inkluderande sätt.

Delaktighetsperspektivet Kravet i läroplanen på föräldrars delaktighet kräver att pedagoger, fortlöpande och gemensamt, analyserar och reflekterar kring barns utveckling och lärande i relation till den miljö de vistas i.

Handledning Expert-orienterat och rådgivande? Deltagarorienterat och utgående från deltagarnas frågor? Både expert- och deltagarorienterat? (Sundqvist, von Ahlefeld Nisser & Ström, 2014) Désirée von Ahlefeld Nisser,

psykoterapeutiskt socialkonstruktionistiskt handledning psykosocialt kommunikationsteoretiskt systemteoretiskt

Kommunikationsteoretiska utgångspunkter Dialogpedagogik och den kompetenta människan (Freire 1972 Pedagogik för förtryckta). Habermas diskursetik (Habermas 1981 - Teori om det kommunikativa handlandet).

Människosyn - den kompetenta människan (Freire) Föreställningen om den kompetenta människan skapar behov av kommunikation för gemensamt kunskapande. Frigörande samtal kunskapskapande samtal Désirée von Ahlefeld Nisser,

Habermas diskursetik Att genomföra samtalet på ett rätt (Var och en har rätt att lägga fram sin sanning, sin bild/uppfattning.) riktigt (Riktigt enligt den norm som råder i kontexten. Att tala på ett sätt så det blir begripligt för alla) uppriktigt (Att det som yttras är menat så som det yttras. Att våga framföra det man vill) sätt.

Kunskapssyn Kunskap förstås som något subjektivt men bortser inte från yttre fakta. Hur förstår jag och hur skapar jag mening? Att förstå det den andre förstår.

Habermas diskursetik Proceduren för samtalet är det viktiga. Hur samtalar vi med varandra? Hur går vi till väga när vi ska komma överens? Hur vet vi att vi är överens? Förstår vi varandra? Är samtalsklimatet tillåtande?

Det professionella kollegiala samtalet Fokus ligger på HUR samtalet genomförs. Genomförs på ett sätt som tar medveten hänsyn till de tre giltighetsanspråken rätt, riktigt och uppriktigt (Habermas). Désirée von Ahlefeld Nisser,

Det professionella kollegiala Delat ansvar samtalet - Samtalsledare: Att skapa förutsättning för det goda samtalet. - Deltagare: Hur bidrar jag till det goda samtalet? Att våga att inte veta. I samtalet utgår vi från deltagarnas berättelser. Désirée von Ahlefeld

Grundläggande samtalskompetens Betydelsen av hur man sitter var man sitter vem som börjar tala hur man ställer frågor kroppsspråk och andra icke verbala uttryck vad som inte sägs Désirée von Ahlefeld Nisser,

Att tänka på inför första mötet Tala om vars och ens förväntningar Förväntningar på utbildningen. Förväntningar på handledaren Förväntningar på lärarna Förväntningar på skolledningen

Kontrakt Överenskommelse om hur handledningen ska gå till, dvs yttre ramar. Tid och plats för kommande möten. Viktigt att gruppen hålls intakt. Prioritera handledning för gruppens skull.

Kontrakt Viktigt att tiderna hålls, dvs kom i tid och stanna tiden ut. Respektera mötestiden! Viktigt att få sitta ostörda. Hur ska frånvaro anmälas?

Etiska förhållningsregler Beslut om sekretess. Vad är ok att tala om med andra? Vad är inte ok att tala om? Hur hålls ledningen informerad? När ska ledningen vara med? Ska ledningen vara med?

Proceduren kring samtalet Hur går vi till väga? En runda där var-och en får säga något kort? En runda där var och en får en viss bestämd tid? De andras roll när en har tiden i rundan? Lyssna. Ställ frågor.

Inledningen Klargör vad som ska hända ge ramarna för samtalet Vad har vi att förhålla oss till? Vad ska vi samtala om? Vilka tider har vi att hålla oss till? Proceduren kring samtalet; Hur går vi till väga? En runda där var-och en får säga något kort? En runda där var och en får en viss bestämd tid? De andras roll när en har tiden i rundan?

Rundan Berätta Vidga perspektiv. Tänk efter. Ställ frågor på ett sådant sätt att den som har problemet ger egna förslag på lösningar. Désirée von Ahlefeld Nisser,

Vikten av att möta upp i samtalet Bekräfta Jag hör att Det jag uppfattar Det här låter som det var en besvärlig situation. Erbjudande: Hur skulle det vara om du? Désirée von Ahlefeld Nisser,

Frågorna Öppna frågor: VAD? HUR? PÅ VILKET SÄTT? VEM? VAR? OM? Slutna frågor: ja- och nejfrågor

Möjliga utforskande frågor Hur skulle det vara om? Vad betyder det för dig? Hur tänker du kring det här resonemanget? På vilket sätt? Hur ser du på? Berätta mer Vad kan man göra inom de ramar som finns? Vilka möjligheter har ledningen att åstadkomma förändringar? Désirée von Ahlefeld Nisser,

Möjliga fördjupande frågor Vad hindrar dig? Vad blir ditt nästa steg? Hur vet du? När tänker du? Vad är en bra lektion för dig? Hur ser du att du nått ditt mål? Vad ser du? Désirée von Ahlefeld Nisser,

Möjliga utmanande frågor Vad kan man stå ut med att inte göra? Vad skulle du vilja göra istället? Vad händer om du ingenting gör? Vad är det värsta som skulle kunna hända? Vad gjorde du själv då? Vad kan du göra annorlunda? För vem är det ett problem? Désirée von Ahlefeld Nisser,

Använd tystnaden. Fortsatta tips Gör en sammanfattning eller omformulera. Sätt punkt och vänta. Använd inte tid åt det du inte kan ändra på! Vad är rimligt? Om någon i gruppen inte vill bidra aktivt: Fokus mot dig själv! Jag ser att Jag har svårt att hantera

Avslutningen Sammanfatta vad som sagts. Rundan: Deltagarna ges möjlighet att säga något om sin egen förändring. Vad tar jag med mig från detta samtal? Vad är det viktigaste vi har tagit upp idag?

Alla har ett ansvar Samtalsledaren leder samtalet. Alla har ett ansvar att komma förberedda till mötet.

Olika perspektiv vad betyder det för barnets lärandesituation? Olika perspektiv - olika pedagogiska konsekvenser Désirée von Ahlefeld Nisser,

kommunikativ praxis (etik) Talar vi om barn som problembärare eller om situationer som skapande av problem? Talar vi om normalitet eller om olikhet och likvärdighet? Talar vi om att förändra barns beteende eller talar vi om att upptäcka barns lärande? Litar vi mer till expertbedömning och diagnoser än till ett gemensamt meningsskapande?

Att arbeta som samtalsledare När du arbetar med andra arbetar du med dig själv. Du ska träna dig på att inte ta på dig allt ansvar. Inte heller att skylla på andra. Låt bli att vara duktig. Undervisa inte!

Vikten av att lyssna Ett öppet lyssnade i dialogen handlar lika mycket om att lyssna på sig själv som till andra. Det handlar om att våga att inte veta. För-givet-tagna sanningar och ett öppet lyssnande olika sätt att tänka om kunskap och om hur kunskap skapas. Tyst kunskap behöver synliggöras och reflekteras. Respektera

Referenser och lästips Ahlefeld Nisser, D., von. (2009). Vad kommunikation vill säga en iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Stockholm: Universitetsservice. Ahlefeld Nisser, D., von. (2011). Kunskapande samtal i (special)pedagogisk verksamhet. I Bartholdsson, Å. & Hultin, E. (2011). Praktiknära utbildningsforskning vid Högskolan Dalarna. Nr: 2011:2. Ahlefeld Nisser, D, von. (2017). Can Collaborative Consultation, based on Communicative Theory, Promote an Inclusive School Culture? Issues in Educational Research. Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. 1. uppl. Stockholm: Liber. Bjørndal, C. R. P. (2017). Konstruktiva stödsamtal. Perspektiv och redskap vid handledning, rådgivning, mentorskap och coaching. Stockholm: Liber. Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. Karlstad: Karlstad universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Cederberg Scheike, A. (2016). Handledning för kollegialt lärande. Lund: Studentlitteratur. Clarke, D. & Hollingworth, H. (2002). Elaborating a model of teacher professional growthy. Teaching and Teacher Education, 18, 947-967. Freire, P. (1972). Pedagogik för förtryckta. Stockholm: Gummessons. Habermas, J. (1981/1995). Theorie des Kommunikativen Handelns. Band 1. Frankfurt am Main: Suhrkamp Verlag. Hwang, P. & Nilsson, B. Grupp-psykologi. För skola, arbetsliv och fritid. Stockholm: Natur och Kultur. Killén, K. (2009). Professionell utveckling och handledning ett yrkesövergripande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Désirée von Ahlefeld Nisser,

Referenser och lästips Langelotz, L. (2014). Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik. [What make(s) a good teacher? A study of peer group mentoring as a practice of professional development.] PhD Diss, Göteborg: Göteborgs universitet. Lendahls Rosendahl, B. & Rönnerman, K. (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk forskning i Sverige. 10(2005)1 s. 35-51. Linell, P. (2006). Bara prat? Om socialkonstruktivismen som vanställande och vanställd.. I M. Kylhammar. & J-F. Battail. (2006). Det vanställda ordet. s. 152-193. Stockholm: Carlssons. Lönnheden, C. & Olstedt, E. (2004). Med erfarenhet som utgångspunkt. I A. Bron & L. Wilhelmsson (Red.). Lärprocesser i högre utbildning. (s.104-118) Stockholm: Liber Mollberger Hedqvist, G. & Sahlin, B. (2016). Bildning i utbildningens tid. Frisystrar Förlag. McArdle, K. & Coutts, N. (2010). Taking teachers continuous professional development (CPD) beyond reflection: adding shared sense-making and collaborative engagement for professional renewal. Studies in Continuing Education, 32:3, 201-215 Rökenes, O., H. & Hanssen, P-H. (2012). Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbete med människor. Malmö: Gleerups. Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om specialpedagogisk handledning. Åbo: Åbo Akademi. Sundqvist, C., von Ahlefeld Nisser, D. & Ström, K. (2014). Consultation in special needs education in Sweden and Finland: a comparative approach. European Journal of Special Needs Education. 2011)

Tack för att du lyssnat