1 (6) Återrraportering till Försäkringskassan avseende insats som bedrivits med extra medel för 2016 Rapporten ska vara Försäkringskassan tillhanda senast den 31 december 2016. Skickas med e-post till: finsam9.0@forsakringskassan.se Samordningsförbund som finansierar insatsen Samspelet Namn på insats (samma namn som i SUS) Complete Insatsens startdatum planeringsfas 1604012-160701 deltagarfas 160801-161231 Insatsens slutdatum 161231 Insatsen totala kostnad (den summa som begärs från FK) 488 392 kr beviljades men utfallet för kostnaderna uppgår totalt till 277 231 kr Har insatsen genomförts enligt den ansökan som skickades in? Om det skett förändringar så beskriv dem. I Samspelets ansökan definierades två målgrupper: dels elever som var i riskzonen för aktivitetsersättning och dela lärare/mentorer i behov av kompetensutveckling inom området psykisk ohälsa, speciellt Neuropsykiatriskt område, med behov av anpassade åtgärder i skolan och på praktik. Skolan valde ut 3 av de nationella praktiska programmen eftersom man sett att där var det extra många som inte fick examensbevis och slutförde sina studier. Arbetsförmedlingen var med och påverkade att man skulle ta elever i åk 1, utifrån att Arbetsförmedlingen ser ett behov av att komma in tidigare. Genomförda insatser: 1. Utredande och samordnade möten med elever utifrån arbetsförmedlares kompetens. Arbetsförmedlare och projektledare för Esf-projektet Värmlands Unga har besökt klasserna och informerat om arbetsförmedlingens tjänster och arbetsmarknadens behov och basala krav samt påmint om möjligheter till individuella och klargörande samtal och vid behov möjlighet att få utredning.
2 (6) Vid besöken i klasserna lämnades det ut ett enkelt informationsblad med kontaktuppgifter och kort information om fördelar för eleven av att ta del av Complete. Totalt uppskattas antalet nådda elever till 15-25 elever per klass i 6 klasser, cirka 120 elever totalt. 2. Utbildning och handledning inom Supported Employment för mentorer. Utbildningen har genomförts under hösten och 22 yrkeslärare (mentorer) deltog. Utbildningsplan finns bifogad. Det har också gjorts en utvärdering där utbildningen fick 4,1 i betyg på en skala 1-5. Det som uppskattades allra mest var att föreläsningen kändes relevant utifrån egna erfarenheter (4,5) sen uppskattades även möjligheten att ta del av andras erfarenheter och tips samt att själv få dela med sig av erfarenheter till andra. En lärare kommenterade utbildningen så här: Jag har haft nytta av tips på sätt att uttrycka mig tydligare i möte med elever och att på ett bättre sätt kunna informera om fördelar med Skolsamverkan. När det gäller handledningsdelen så har den erbjudits men inte genomförts då ingen av yrkeslärarna återkopplat på vårt erbjudande som såg ut på följande sätt: Att vi deltar i möte med handledarna vid handledarträffarna inför praktik och att vi då informerar valda delar ur föreläsningen som ni fått ta del av. Att vi kan erbjuda konsultationstid där ni kan komma och diskutera, ställa frågor eller att vi tillsammans tittar på vilket behov en viss elev kan ha inför och under sin praktik. Vi skulle kunna vara med och träffas med er och eleven innan en praktik och prata om den eventuella anpassning som kan behövas och hur den kan se ut. Vi hjälps också åt att titta på elevens starka sidor. Vi kan därefter, om önskemål finns, följa med er och eleven ut till arbetsgivaren och vara med och berätta om vad just den här eleven behöver för att den ska få förutsättningar att lyckas på praktikplatsen. Vi kan även finnas till hands för att följa med ut på praktiken och följa upp hur det går. Stötta elev, lärare och handledare ifall en elev har svårt att göra ett bra jobb på en praktikplats. Gå bredvid er en dag för att förstå och få en inblick i er och elevers situation i skolmiljön. Att vi pratar om era tankar om vad vi kan hjälpa till med utifrån SIUS-metoden. Vi initierade även ett samarbete med skolhälsovården där vi hade ett möte med skolans psykolog där vi gemensamt planerade för att han skulle ge yrkeslärarna en djupare utbildning kring neuropsykiatriska diagnoser som sedan skulle kompletteras med vår utbildning. Han slutade på sitt uppdrag under sommaren vilket innebar att vi fick lyfta in lite mer kring diagnoser i vår utbildning. Ovanstående innebär att beräknade kostnader för SIUS-handledning och utbildning uppgår till betydligt lägre kostnad än den som Samspelet sökt medel för. Rektorn/rektorerna (som bytts under tiden) har inte hunnit förankra hos
3 (6) lärarna det de beslutade om att det fanns behov av i våras, innan ansökan om medel Finsam 9,0 gjordes.. 3. Möjlighet till neuropsykiatrisk utredning. Insatsen har genomförts. Åtta elever har fyllt de åtta möjliga platserna och gör utredning under december månad. Vi fick gå utanför målgruppen för att fylla platserna. Skolan kunde inte få fram 8 elever som hade behov av en utredning i åk 1 och i de 3 program som ingår i målgruppen. Här har brister identifierats i överlämningen av elever mellan grundskola och gymnasium. Det är svårt för lärare att på egen hand hinna välja ut eleverna på höstterminen i åk 1. Complete har här medverkat till att identifiera denna brist på ett påtagligt sätt. De aktiviteter som inte är gjorda under fas 1, behovsanalysen är: Utveckla gemensamma strategier för samordning och samverkan. Undersöka om det finns behov och möjligheter, för insatser av arbetsterapeut i syfte att kunna förskriva olika hjälpmedel både i skolan och hemma. KASAM-verktyget har inte använts och utvecklats enligt plan då varken Compelet eller Värmlands Unga kommit eleverna och elevvårdsteamet så nära. Det gäller även punkten ovan om behov av arbetsterapeut. Har ni dragit några specifika lärdomar från insatsen? I så fall, beskriv gärna vilka. En svårighet är att elever kommer från ett stort upptagningsområde (flera olika kommuner) vilket försvårat överlämning mellan grundskola och gymnasiet när det gäller elever med svårigheter. Gäller även brister i överlämning inom Karlstad kommun mellan grundskola till gymnasium. Många elever gör ett aktivt val och vill inte berätta om sina svårigheter då de börjar gymnasiet. De vill göra en nystart där deras funktionsnedsättning inte är känd. De vill vara som alla andra. Under våra utbildningstillfällen om SIUS metodiken så har vi haft en dialog med yrkeslärarna som gett oss en ökad förståelse för hur situationen för lärarna ser ut i skolan där de ofta har flera elever med funktionsnedsättning i varje klass. Behovet av projektet har uppkommit utifrån skolsamverkans erfarenheter av att det vore gynnsamt för eleverna med tidigare insatser. Dels för att ge eleverna möjlighet att lyckas med sina praktikperioder men även med planering av studier. Vi såg även behov av att tidigt identifiera ohälsa och att kunna koppla på rätt stödinsatser. Eftersom Arbetsförmedlingen hade initierat projektet så hade vi kommit längre i behovsprocessen. Förankring med Nobelgymnasiet innan ansökan av medel skedde tillsammans med skolans rektor och deras utvecklingsledare som tydligt såg att Complete skulle vara av stort mervärde. Förankringen in i skolan har inte blivit vad den borde. Lärarna fick kanske något de inte efterfrågat. Vi kan nu se att det skulle varit bra om några lärare varit delaktiga i
4 (6) formuleringen av projektbeskrivningen. Lärarna är ovana att prata om anpassning med både elever och praktikanordnare. Det är inte heller lätt att anpassa eftersom vissa moment ingår i utbildningen för att eleven ska bli godkänd. Vi tror också att vi tillsammans med skolan behöver mer tid på oss att arbeta fram ett bra samarbete som på sikt kan bli bra. Samarbetet behöver också förankras på ett tydligare sätt från ledning så att förutsättningarna för att se och bemöta elevers situation ökar. Mer dialog ökar förutsättningar för ett bra samarbete. När det gäller tiden för utbildningen så var tiden lite för knapp. Det fanns stort behov av dialog och erfarenhetsutbyte. Sex timmar per grupp hade varit optimalt samt kortare tid mellan utbildningstillfällena. Rektorn ansvarade för upplägget som en del i lärarnas kompetensutveckling där tider avsattes i början av terminen. I samband med utbildningen för yrkeslärarna så gav vi förslag på olika handledningsformer för lärarna. Vi fick inget gensvar alls. Handledningen var just en sån del som rektor och utvecklingsledare verkligen nappade på som en stor möjlighet för lärande inom området. En nackdel har varit att det saknats viss kontinuitet då rektorer bytts, liksom utvecklingsledare, samt att skolans psykolog slutade under sommaren. Bilagor (t.ex. projektplan, behovsanalys inklusive plan för aktiv insats) Projektplan, behovsanalys, plan för aktiv insats, utvärdering, utbildningsmaterial och informationsmaterial, processkarta. Fyll i nedanstående om ni fått extra medel för behovsanalys Sammanfattning av behovsanalysens resultat Utredning för 8 elever som hör till gruppen unga i farozonen för aktivitetsersättning. Vi har identifierat vilka insatser som görs idag samt vilka insatser som saknas och bör införas för att kunna ge individuellt stöd till varje elev så tidigt som möjligt. En viktig del är att överlämning av information kring elever, med behov av stöd men som saknar utredning och en diagnostiserad funktionsnedsättning, inte fungerar tillräckligt bra mellan grundskola och gymnasiet. Utbildning för yrkeslärare (mentorer) är genomförd men inte handledningen eftersom ingen respons kommit på erbjudandet. Projektet har skapat förutsättningar för hur elever, med behov av utredningar, kan få förtur genom Samspelets avtal med extern utredare. Väntetiden att få en utredning via BUP är 2-3 år, vilket innebär att gymnasietiden är förbi där skolan kunnat bidra med många stödjande funktioner så att eleven inte hamnar i gruppen som har behov av aktivitetsersättning.
5 (6) Konkretisera de viktigaste resultaten i punktform 8 elever har fått möjlighet till utredning. Utredningen görs under december. Cirka 120 elever har erbjudits extra stöd från projektpersonal i Complete och Värmlands Unga. 22 yrkeslärare har fått en utbildning om neuropsykiatriska diagnoser, anpassning och SIUS-metodik som de gav betyget 4,1 på en skala 1-5. Svårt att samarbeta när projektet inte är förankrat fullt ut hos personalen och inte prioriteras av ledningen på skolan.. Plan för aktiva individinsatser utifrån behovsanalysen Arbetsförmedlaren på plats hade möten med skolhälsovården och upplevde att de verkade uppgivna på grund av att det var så lång kö till utredningar och att det därför tog alltför lång tid innan elever kunde bli hjälpta av till exempel medicinering eller andra stödinsatser vid studier. Vissa elever hann avsluta sin utbildning innan de fått rätt stöd. När det gäller tidshjälpmedel, få ordning på sömn, få rutiner, få tydligare strategier för att klara studier och praktik så skulle säkert en arbetsterapeut kunna vara behjälplig. Projektpersonalen upplevde att det inte fanns ett önskemål från elevstödteamet att konsultera en arbetsterapeut då skolan poängterade att de har sina egna specialpedagoger. Det är viktigt att de olika yrkesgrupperna kan och vill samarbeta. Inom ramen för Complete har vi inte haft möjlighet att prova om det är möjligt. Samordning skola, arbetsförmedling, andra kommunala verksamheter, Försäkringskassa samt Landstingets psykiatri och/eller habilitering. Då utredningarna kommit igång sent i projekttiden så har inte samarbetet prövats och kunnat utvecklas. Vi upplever att det krävs ett ärende för att se hur vi vill att gången ska fungera. Plan för strukturella insatser utifrån behovsanalysen (om aktuellt) Vi tror att en förutsättning för att få till en bättre start och gymnasietid för eleven så behöver överlämning från grundskolan till gymnasiet fungera bättre. Vi tror också att det är viktigt att skolan vågar prata med elever och föräldrar om funktionsnedsättningar och anpassningar. Fyll i nedanstående om ni fått extra medel för aktiva individinsatser Är insatsen en nyskapad insats eller är det en befintlig insats som utökats med t.ex. resurser, målgrupp etc. Nyskapande är att redan tidigt i skolan försöka stämma i bäcken när det gäller inflödet till aktivitetsersättning. Det är nytt att en arbetsförmedlare kopplas till elevstödteamet för att belysa arbetsmarknadens basala krav tillsammans med att eleven behöver vara påklädd med olika stöd för att klara vardagen efter gymnasiets slut. Här ingår förståss möjligheten att eleven klarar sina studier och får ett fullständigt gymnasiebetyg. Insatsen att ge förtur till utredning har inte funnits inom gymnasieskolan så målgruppen är ny.
6 (6) Att Arbetsförmedlingen går in och utbildar personal inom skolan är nytt. Att lära i SIUS-metodik med Supported Employment är väldigt nytt för lärarna liksom att prata om anpassningar för att lära för livet, inte bara för att klara gymnasiet. Det är inte så vanligt att man arbetar förebyggande och speciellt inte när det gäller det fortsatta livet. Hur många personer har deltagit i insatsen? Specificera antalet fördelat på långtidssjukskrivna, unga med aktivitetsersättning, unga i farozonen för aktivitetsersättning. 8 personer som hör till gruppen unga i farozonen för aktivitetsersättning. Cirka 120 personer har informerats om arbetets basala krav och möjlighet till extra stöd via projektet. 22 lärare har fått SE-utbildning i förbyggande syfte för att bidra till att minska inslussningen till aktivitetsersättning. Vilka resultat finns på individnivå hitintills? Utredningarna påbörjas under december och kommer att vara klara då. Resultaten kommer att återkopplas till eleverna genom skolhälsovården under januari. Varje deltagande lärare har fått större kompetens inom området funktionsnedsättning. Vilka resultat finns på strukturell nivå hitintills? De strukturella resultaten är: - Behov av rutiner för överlämning av elever från grundskola till gymnasium oavsett hemort och utbildningsort - Behov av att lärare/mentorer för ökad kunskap inom funktionsnedsättningar, speciellt inom området neuropsykiatri, samt att det idag finns många hjälpmedel och stödfunktioner som innebär att eleven kan tillgodogöra sig undervisning och praktik på ett bättre sätt. - Behov av att arbeta förebyggande har synliggjorts, inte bara ad hoc när det inte fungerar - Skolan är inte en isolerad värld utan behöver ta in samhällets och arbetslivets krav på bättre sätt. Kommer insatsen att fortsätta även nästa år? Beskriv gärna varför eller varför inte. Eventuellt kommer vi att vara med vid skolans information för handledare innan eleverna går ut i praktik. Men annars upplever vi att intresset från skolan varit relativt svalt. Inledningsvis svårigheter att få till möten men senare även svårt att få återkoppling på erbjudande om stöd. Pengar till fortsättning har inte sökts hos Samspelet. Från Arbetsförmedlingens sida kommer inte medel sökas då intresset från skolan behöver bli bättre för att få en optimal samverkans insats. Skolan har inte aviserat att de tänker ta en aktiv del i en förlängning genom att söka medel. Däremot är det uttalat att SE-utbildningen har varit bra för dem som deltagit Initiativ till fortsättning behöver komma från skolan och vara tydligt förankrat för att få till bättre förutsättningar.