Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Disposition Vårdrelaterade infektioner: Sv., VLL, Skellefteå Resultat Förbättring av mätningen ESBL-bakterierna Varför ökar de och vad kan vi göra åt det? Vinterkräksjuka Smittämnet och smittvägar Hur förhindra sjukhusspridning
Punktprevalensmätningarav vårdrelateradeinfektioner i Sverige, 2008-2011 VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 Landsting / regioner 19 21 21 21 21 21 21 Sjukhus 60 106 108 111 109 109 112 Regionsjukhus 6 12 12 12 12 12 12 Länssjukhus 14 23 25 25 25 25 25 Länsdelssjukhus 40 71 71 74 72 72 75 Avdelningar 725 1773 1807 1823 1754 1756 1767 Somatiska patienter 8014 20131 20079 20300 20481 20477 20073 Psykiatri patienter 881 2615 2886 3330 2990 2634 3365
11,3
Vilka VRI är vanligast?
Vilka VRI är vanligast i Skellefteå? 82 fall i PPM-mätning2008-2011
1/10 alla patienter drabbas av en VRI -mänoch kvinnor drabbas lite olika Demografi och risk Nationellt hösten 2010 (HT10) Västerbotten 2008-2010 Totalt antal patienter (andel med VRI, %) Antal kvinnor (andel med VRI, %) Antal män (andel med VRI, %) Risk förknippad med manligt kön (konfidensintervall, 95 %-nivå) 23169 (8,7) 5337 (10,4) 12416 (8,0) 2879 (8,9) 10753 (9,6) 2498 (12,0) 1,20 (1,10 1,30) 1,35 (1,15 1,58)
VRI i Skellefteå -mänoch kvinnor drabbas lite olika Antal patienter Skellefteå 2008-2011 Totalt antal patienter (andel med VRI, %) Antal kvinnor (andel med VRI, %) Antal män (andel med VRI, %) 1496 (5,5) 808 (4,8) 688 (6,3)
558 med VRI 4479 utan VRI En gubbe = 30 patienter. Data från 6 mätningar i Västerbotten
Infektioner hos män och kvinnor i Skellefteå2008-2011 Kvinnor Män Cys& Pye 8 11 Hmi& Led- Skelett 7 10 Pneu 3 11 Feb 5 4 Sep 3 0
Risk för VRI med urinkateter Urinkateter och riskökning Antal patienter med urinkateter Riskökning för VRI förknippad med urinkateter kvinnor(konfidensintervall, 95 %-nivå) Riskökning för VRI och urinkateter män (konfidensintervall, 95 % - nivå) Nationellt hösten Västerbotten 2010 (HT10) 2008-2010 4367 1144 1,11 (1,00 1,24) 1,95 (1,52 2,50) 2,89 (2,58 3,28) 2, 72 (2,21 3,34)
Patienter bakom siffrorna: A.Andel VRI B.Andel urinkateter
Urinvägsinfektion, riskökning Nationellt hösten 2010 (HT10) Västerbotten 2008-2010 Antal patienter 403 137 Riskökning manligt Ingen riskökning Ingen riskökning kön Riskökning med 5,93 (4,57-7,69) 7,94 (4,65-13,57) urinkateter i gruppen män Riskökning med urinkateter i gruppen kvinnor 2,43 (1,76-3,33) 2,68 (1,68-4,28)
Lunginflammation, riskökning Nationellt hösten 2010 (HT10) Västerbotten 2008-2010 Antal patienter 321 71 Riskökning manligt 1,47 (1,18-1,83) 2,12 (1,30-3,44) kön Riskökning med 3,96 (2,96-5,28) 3,95 (2,22-7,03) urinkateter i gruppen män Riskökning med urinkateter i gruppen kvinnor 4,84 (3,49-6,71) 4,85 (2,22-10,56)
Det handlar inte bara om handsprit Andra faktorer är också av stor betydelse Kunskap/utbildning Riskbedömning inför åtgärder Urval och optimering av patienter inför åtgärder Arbetsrutiner Korrekt given preoperativ antibiotikaprofylax Patientflöden Tillgång till enkelrum och hygienutrymmen Överbeläggningar Tillgång på personal Kvalitetssäkring, säkerställa att vi gör som vi bestämt
Mätningar av resultat görs för att kunna bli ännu bättre Punktprevalensmätning Har varit en gång per termin SKL-protokoll Varje avdelning mäter en viss dag 2012 blir det sannolikt två gånger per termin Om något år ska det finnas inbyggt i journal VRI-resultatblir en del av produktionsresultaten Troligt att det knyts budget till VRI-resultat Varje verksamhet får då ett tydligt egenintresse att bli bättre
Vad blir ibland fel i mätningen? Typ av VRI Kirurgi senaste 30 dagar glöms postop infektion Implantatkirurgi senaste 12 mån Övriga ingreppsrelaterade infektioner (KAD, CVK, drän, VAP.) Övriga vårdrelaterade (bara de som debuterar minst 48 h efter inkomst) Antibiotikabehandl All behandling ska anges Om antibiotika ges mot aktuell VRI ska det anges i särskild kolumn
Vi ska 2012 införa mätverktyg för urinkateteranvändning Ofta oklara ordinationer (Varför? Hur länge?) Mätverktyg via journalen Tvingande uppgifter (orsak till användning, datum ansvarig läkare, planering etc) Uppgifterna kan hämtas i realtid Vi behöver antal kateterdagarper patientvårddag som kvalitetsmått Måste vara enkelt att använda
Resistenta superbakterier (bokstavsbakterier) MRSA den gamla superbakterien =resistenta gula stafylokocker ESBL, VRE, NDM-1 de nya superbakterierna tarmbakterier
Vad är ESBL? Extended spectrum beta lactamase Tarmbakterier (ofta E. colioch Klebsiella) som producerar flera olikaenzymer för antibiotikanedbrytning Det finns få antibiotika för behandling
ESBL i Asien Indien 1 miljard människor Kina 1,4 miljarder Uppskattat tarmbärarskap 10% 13-35% sjukhus E. coli ESBL 1998-99 16% E. coliesbl samhällsförvärvad inf, Kina 2003 Clin Microbiol Infect 2008; 14 (Suppl. 1): 159 165
ESBL hos hushållskontakter, 2 spanska studier Om ESBL UVI, 70% har ESBL i tarmen 27% av familjemedlemmar har ESBL 16% hos övriga släktingar 7% av gemene man JAC 2008 Jul 18. [Epubaheadof print] J Clin Microbiol. 2008 Aug;46(8):2796-9
Antal ESBL i Sverige N=5000
Exempel från Sverige, hur många turister får ESBL i tarmen? Om man åker påturistresa, Studie från Linköping av 262 resenärer Indien 82 % Egypten 57 % Peru 36 % Thailand 37 % Sydafrika 27 % Tanzania 24 % Anita Hällgren, infektionsläkare Linköping, personligt meddelande
ESBL, Västerbottens län ackumulerade fall/månad 2007 2008 2009 2010 100 90 80 70 60 antal fall 50 40 30 20 10 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Senaste superbakterien: ESBL carba (NDM-1) Enzym som gör att bakterierna (främst E. coli och Klebsiella) även tål Meronem och Tienam. Vanliga bla. påden Indiska halvön, i mellanöstern och i sydost-europa. Sprids inom sjukvård, ett fall i Umeå2009.
ESBL carba Svenska importer via patienter som vårdats i Grekland, Indien, Egypten, Bosnien, Irak Hittills ingen spridning inom svensk sjukvård viktigt med fungerande hygienrutiner!
MRSA i Europa
40 35 30 25 20 15 10 5 0 MRSA VLL år 2009 2010 2008 2007 2004 2005 2006 2003 2002 2001 2000 Antal
Vinterkräksjuka Orsakas av RNA-virus i gruppen Caliciviridae Norovirus Sapovirus Spridningsvägar Fecal-oral smitta Via födan Direkt från person-person Via ytor, (handtag, kranar, bordsytor etc) Sjuk inom 24-48 h
Säsongen 2010-2011
Säsongen 2010-2011 Hur var den för Er? Värst någonsin? Eller ganska OK? Brandsläcking
Några nyckelpunkter Akuten Enkelrum med eget hygienutrymme? Fråga alla patom de haft diarré Sortera till rätt avdelning Transporter Varsko mottagare Måste usgöras just nu? Vårdavdelningen Salar Hygienutrymmen Städrutiner Kan all personal hygienrutinerna? Ges info till patienterna? Toabesök Handhygien Servering av mat Info till besökare!
Kohortprincipen Man delar upp i grupper Patienter (smittade icke smittade) Personal (bara arbeta med calicipatienter) Fysiska ting (BTmanschett, städmopp, vagnar etc.) Tanken är att man ska kunna undvika stängning av avdelning Svårt med t ex nattpersonal
Tack! Öppet för frågor och diskussion Kontakt: anders.johansson@vll.se