Infrastrukturstrategi

Samhällsbyggnadskontoret Infrastrukturstrategi För en hållbar stadsutveckling Slutversion antagen av Kommunstyrelsen 2009-11-20

Innehållsförteckning...Sida Indelning...3 Syfte med kommunens infrastrukturstrategi...3 Disposition...4 Definitioner...4 Vision för Södertälje kommun...5 Nulägesbeskrivning...7 Södertälje kommuns planeringsförutsättningar...7 Södertälje kommuns svagheter i korthet:...7 Övergripande infrastrukturstrategi för Södertälje kommun...9 Infrastrukturprojekt på spår inom Södertälje kommun...9 Infrastrukturprojekt på väg inom Södertälje kommun...11 Infrastrukturprojekt, kollektivtrafik, inom Södertälje kommun...12 Regionala och nationella infrastrukturprojekt av betydelse för Södertälje kommun...13 Strategiska förhållningssätt i samhällsplaneringen...14 Planera nya områden i kollektivtrafiknära lägen...14 Anpassa utformningen av nya områden utifrån behov av klimatanpassat resande som gång- och cykeltrafik och kvalitativ kollektivtrafik...14 Enhetstaxa för kollektivtrafiken inom Stockholms län...14 Öka samordningen mellan aktörer inom transportsystemet...14 Ny utgångspunkt för transportplanering...15 Transportslagsövergripande förhållningssätt...15 Hållbara och samordnade godstransporter...15 Omställning till miljöanpassade bränslen...15 Sammanfattande diskussion...16 2

Indelning I Södertälje kommun dominerar idag biltrafiken i transportsystemet. Detta är normalt för en tätort av Södertäljes storlek, men det är ändå angeläget att minska resandet med bil i strävan mot ett hållbart transportsystem. Det framtida transportsystemet måste skapa balans mellan transporter på väg, järnväg och sjöfart för person- och godstransporter för att minska klimatpåverkan. Med satsningar på järnväg och sjöfart finns möjlighet att skapa ett mer balanserat transportsystem vilket innebär att befintliga vägar kan få ökad framkomlighet och att påverkan på klimatet minskar. Det råder konkurrens om de nationella och regionala investeringsramarna för nya infrastrukturprojekt. Arbetet med planering, finansiering och genomförande av infrastrukturprojekt föregås av långa planeringsprocesser som styrs av Plan och Bygglagen, Miljöbalken, Lagen om byggande av järnväg och Väglagen. En övergripande infrastrukturstrategi behövs för att arbetet med ett mer balanserat transportsystem ska kunna realiseras. Den är också en förutsättning för att kommunen ska kunna arbeta kraftfullt med att påverka nationella och regionala aktörer, trafikoperatörer och andra inblandade. För att nå resultat är det betydelsefullt att arbeta långsiktigt, offensivt och målmedvetet, samtidigt som det är viktigt att vara modig och våga tänka nytt. Kommunens företrädare måste vara tydligt enade utåt. Ett beslut om infrastrukturstrategin innebär en gemensam riktning. Syfte med kommunens infrastrukturstrategi Syftet är att koncentrera arbetet inom transportområdet på ett antal större prioriterade projekt och strategiska förhållningssätt som är avgörande för Södertäljes framtida utveckling. Den övergripande infrastrukturstrategin ska fungera som ett vägledande dokument för kommunens arbete med transportfrågor. Den ska ligga till grund för yttranden, samarbeten och planering, internt inom kommunen och i regionala och nationella sammanhang. Eftersom det är långa processer som föregår större infrastrukturinvesteringar har infrastrukturstrategin ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Den kortsiktiga stäcker sig fram till ca år 2015 medan den långsiktiga blickar fram mot 2030 i enlighet med RUFS 2010. Detta dokument omfattar endast transportinfrastrukturfrågor. Andra infrastrukturområden som VA, El, Tele, IT m m behandlas inte utan dessa kommer istället att hanteras i den kommande översiktsplanen. Den kommande översiktsplanen kommer också att omfatta transportfrågor, varför denna infrastrukturstrategi kommer att inarbetas i översiktsplanen. När sedan översiktsplanen antas kommer den att ersätta detta infrastrukturstrategidokument. 3

Disposition Strategin inleds med kommunens vision samt en kortfattad nulägesbeskrivning för att sätta projekten i ett sammanhang. Därefter redovisas kortfattat för de prioriterade projekten och slutligen redogörs för kommunens strategiska förhållningssätt inför det kommande arbetet. Definitioner I dokumentet förekommer några förkortningar. Med RUFS 2010 avses den nya regionplanen för Stockholms län som Regionplane- och Trafikkontoret ansvarar för. Samhällsbyggnadskontoret förkortas SBK och Kommunstyrelsens kontor KSK. Förkortningen FÖP avser fördjupad översiktsplan och ÖP står för översiktsplan. Viktiga aktörer när det gäller kollektivtrafik är Storstockholms Lokaltrafik, SL, samt Länstrafiken i Sörmland, LT. Trafik i Mälardalen, TiM, ansvarar för regionaltågstrafiken. 4

Vision för Södertälje kommun I en allt mer rörlig värld är tillgången till bra kommunikationer ofta nyckeln till framgång för en region, kommun eller kommundel. Att snabbt kunna ta sig mellan olika målpunkter kan vara avgörande när potentiella nya invånare väljer boendeort eller när företag väljer att etablera sig. Studier visar att allt fler reser längre till och från sitt arbete. Valet av bostadsort styrs mer av andra faktorer än närheten till sitt arbete och därför blir attraktiva kommunikationer allt viktigare för att locka nya invånare. Idag konkurrerar Södertälje inte bara med de angränsande kommunerna för att locka nya invånare och etableringar utan även med kommuner såsom exempelvis Linköping, Norrköping, Eskilstuna, Örebro och Västerås. De senaste årens utbyggnad av bl a järnvägar i Mälardalen har gjort att Södertälje numera har längre eller samma restid än ovanstående kommuner trots kortare avstånd till centrala Stockholm vilket givetvis påverkar konkurrensförhållandena i regionen. Regiontågen från Södertälje Syd ger en kortare restid till Stockholms centrum än vad pendeltågssystemet kan erbjuda. Regiontågen lyder under en annan trafikhuvudman än SL vilket i nuläget innebär att resenären måste kombinera två biljettsystem. Detta blir en nackdel jämfört med att resa med det betydligt billigare månadskortet som gäller inom SLtrafiken. Södertälje kommun vill arbeta mot följande vision: Den övergripande infrastrukturen ska medverka till att Södertälje utvecklar ett hållbart, säkert och balanserat transportsystem som medverkar till att stärka kommunens internationella prägel, näringslivsutveckling, regionala position och attraktivitet som bostadsort. Detta kan sedan brytas ned i följande målsättningar: Restiden med pendeltåget mellan Södertälje centrum och Stockholms central ska vara högst 30 minuter Restiden med tågtrafiken till regionens flygplatser ska högst vara 45 minuter Pendeltågen ska ha 10-minuterstrafik dagtid mot Stockholm, övrig lågtrafiktid 20- minuterstrafik Frekvent nattrafik med buss till och från Stockholm med högst 40 minuters restid införs. Södertälje centrums pendeltågsstation utvecklas till ett komplett resecentrum 5

Södertälje Syd utvecklas till en attraktiv knutpunkt för såväl kommunen som omkringliggande regionen Inom Södertälje tätort ska resandet med bil minskas genom satsningar på att utveckla attraktiva kollektiva transporter såsom bussmetro och eventuellt också med ett spårbilssystem, där resandet sker utan behov av tidtabell. Utveckla busstrafiken i kommundelarna med t ex anropsstyrd trafik och direktbussar i kombination med regiontåg från Södertälje Syd. Järna station trafikeras av pendeltåg och regionaltåg Vårdinge och Hölö trafikeras av pendeltåg Biljettsystemen mellan de olika trafikhuvudmännen i Mälardalen samordnas och förenklas för resenären Utveckla Södertälje Hamn som hamn och kombiterminal och därigernom överflytta gods från lastbil till miljövänligare sjöfart och järnväg Effektiva och attraktiva regionala och lokala cykelstråk 6

Nulägesbeskrivning Jämfört med många andra kommuner har Södertälje ett fördelaktigt läge mellan centrala Stockholm och Mälardalen. I kommunen möts tre stambanor och två europavägar samt den största vattenvägen mellan Östersjön och Mälaren. Befintlig infrastruktur är dock gammal och idag råder kapacitetsbrist på järnvägen och motorvägen samt genom kanalens sluss. Dessa behöver således anpassas till den växande Stockholms- och Mälarregionens ökande befolkning. Södertälje kommuns planeringsförutsättningar Södertälje stadskärna är en av RUFS 2010 åtta utpekade regionala stadskärnor. Det betyder att regionen ser utvecklingen av Södertälje som en strategisk fråga för hela Stockholms län. Köpkraften i Södertälje är låg och för att stärka Södertälje som en regional handelsplats pågår ett omfattande förnyelsearbete för att locka nya verksamheter men att också förtäta med bostäder. Sedan länge är Södertälje en pendlingsort med ca 18 000 inpendlare och 11 000 utpendlare per dag, enligt statistik från 2007. Majoriteten av utpendlarna reser till Stockholms stad och en stor del av dessa reser med pendeltågen. Inpendlingen från omkringliggande län domineras av bilpendling mycket beroende på bristande förbindelser mellan Södertälje Syd och övriga delar av tätorten. Pendlingen norrifrån har ökat med bil. I Södertälje finns två stora industrier, AstraZeneca och Scania med stort behov av transporter. Här finns även en hamn med omfattande godstransporter både till och från hamnen. Dessa ställer krav på väl fungerande transporter och logistik för sin verksamhet, för både gods- och persontransporter. Det är också viktigt för att kunna attrahera arbetskraft. Här har kommunen stöd i arbetet från RUFS 2010 i och med att kommunen bl a pekas ut som strategiskt intressant läge för regionens framtida logistikcentrum. En prioriterad regional fråga i RUFS 2010 är att överbrygga skillnaden mellan de norra och södra länsdelarna. Två tredjedelar av länets arbetstillfällen och merparten av den högre utbildningen finns norr om Saltsjö-Mälarsnittet. Dessutom är ca 80 procent av Stockholm innerstads arbetsplatser lokaliserade norr om Slussen. En bättre nord-sydlig förbindelse är till fördel för Södertälje då det ger en förbättrad tillgänglighet till arbetsplatser och utbildning. Samtidigt som kommunens lokala arbetsmarknad kan stärkas samt Campus Telge utvecklas vidare. Södertälje kommuns svagheter i korthet: - omfattande arbetspendling med bil till och från kommunen - stort antal olyckor samt trängsel på E4/E20 mot Stockholm - kapacitetsbrist för pendeltågstrafiken ger lång restid till Stockholm - lång restid med kollektivtrafik från de södra kommundelarna till framförallt Stockholm - låg kollektivtrafikandel i kommunen 7

- bristande samordning med tåg och övrig kollektivtrafik vid Södertälje Syd - förseningar och bristande utrymme på järnvägsnätet i vår närhet som Västra och Södra stambanan samt Svealandsbanan - olika taxesystem för kollektivtrafiken i inom Stockholm - Mälardalen - kapacitetsbrist på spåren i centrala Stockholm vilket får följdeffekter för Södertälje - dåliga regionala kopplingar till länets norra delar över Saltsjö Mälarsnittet - majoriteten av godstransporterna sker med lastbil - begränsat ytterligare utrymme för godstrafik på järnväg - låg cykeltrafikandel i kommunen 8

Samhällsbyggnadskontoret Övergripande infrastrukturstrategi för Södertälje kommun Ett väl utbyggt transportsystem är av betydelse för att kommunen i övrigt ska kunna utvecklas. Det kan dels handla om projekt inom kommunens gränser samt dels nationella eller regionala projekt som får effekt för Södertälje. Nedan redovisas de projekt som har strategisk betydelse för Södertälje kommun oavsett var förbättringen sker. Redovisningen är såväl geografiskt uppdelad samt inom spår, väg eller kollektivtrafik för att bli mer överskådlig. Gemensamt är dock att samtliga har hög prioritet för kommunens framtida utveckling. Infrastrukturprojekt på spår inom Södertälje kommun Projekt Syfte Aktuellt läge Ansvar Ekonomiska konsekvenser för kommunen Dubbelspår Södertälje centrum - Södertälje hamn Regionaltågsstationen Södertälje syd Öka kapacitet och pålitlighet i pendeltågssystemet, skapa förutsättningar för 10-minuters trafik. Förutsättning för SL:s nya depå. Stärka stationen och öka antalet resande med hjälp av fler regionaltågstopp, bättre samordning med övrig kollektivtrafik, förbättra miljön i området och initiera ett nära samarbete med övriga intressenter i området. - Järnvägsplan på samråd, fastställs 2009. - Finansiering avgörs i nationell transportplan, remiss höst 2009. - Planerad byggstart 2010 - Trafikering tidigast 2013 - Handlingsplan för stationen har arbetats fram - Samarbetsavtal mellan de olika aktörerna träffas under 2009 Banverket SBK samordnar kommunens arbete SBK samordnar arbetet Banverkets huvudansvar. Kommunen kan behöva anpassa befintlig station vilket kan ge kostnader. Varje enskild aktör står sina kostnader. Beroende på vilka åtgärder som vidtas påverkas kostnaden för kommunen. Klimatpåverkan Minskad klimatpåverkan Minskad klimatpåverkan

Projekt Syfte Aktuellt läge Ansvar Ekonomiska konsekvenser för kommunen Resecentrum Regionaltågsstation Järna Persontågsstation - Framtidens Almnäs Tåg till Hölö Ny spårdragning ned till kombiterminalen i Södertälje Hamn Utveckla den befintliga pendeltågsstationen i centrum till ett attraktivt resecentrum. Förbättra kommunikationerna och förkorta restiden för såväl boende som besökande till Järna tätort och kommundelens antroposofiska verksamheter. Skapa tillgänglighet till Almnäs som rymmer framtida markreserver för såväl verksamheter som bostäder. Det handlar om en framtida regionaltågsstation på Svealandsbanan samt ev anslutande industrispår. Förbättra tillgängligheten i kommundelen med pendeltåg eller stopp på passerande regionaltåg i Hölö. Förbättra inväxlingen av godståg till och från hamnen för ökad effektivitet. Pendeltågstrafiken får också bättre utrymme på södras bangård. - Förstudie pågår för val av busstrafikering, plattformsbredd, bilparkering m m - utredning om möjlighet för regionaltågstopp har gjorts - FÖP Järna pågår - Järnvägsutredning för Ostlänken är på samråd - Markförhandlingar pågår och därefter kan planeringen av området påbörjas. - Järnvägsutredning pågår för Svealandsbanan. Förberedelse för station ingår i planeringsarbetet. - Utredning om förutsättningar har gjorts av SL - Kommunen har i samband med samråd om RUFS 2010 framfört frågan. - Diskussioner pågår mellan Banverket, Södertälje Hamn och kommunen. SBK ansvarar för den pågående förstudien samt för den fortsatta processen. SBK ansvarar för FÖP Järna samt samordnar kommunens arbete gentemot regionala partners i fråga om regionaltågstopp på Södra stambanan. Koncerndirektören för diskussioner med markägaren om förvärv. SBK bevakar kommunens intressen i järnvägsutredningen samt övrig planering. SBK bevakar frågan. Banverket/Södertälje hamn Finansieringen av ett resecentrum av både kommunen, Banverket och ev. byggherre. Banverket ansvarar för byggnationen av en station, dvs plattformar och anslutningar. Kommunen ansvarar för övriga anläggningar samt förhandlingar med respektive trafikbolag. Kommunen ensam eller tillsammans med samarbetspartners kommer att behöva förskottera medel för finansiera såväl en station som anslutande industrispår. Banverket ansvarar för spår mm. Kommunen måste själv eller tillsammans med partners finansiera station och omkringliggande område samt framtida tågstopp. Investeringen är inte löst men Banverket kommer att stå för merparten. Klimatpåverkan Minskad miljöpåverkan (mer gods kan föras över från landsväg till järnväg.) 10

Infrastrukturprojekt på väg inom Södertälje kommun Projekt Syfte Aktuellt läge Ansvar Ekonomiska konsekvenser för kommunen E4/E20 sexfilig motorväg Förbifart Järna, väg 57 Trafikplats - Framtidens Almnäs Kapaciteten behöver utökas på E4/E20 för att minska köer i såväl norrsom södergående samt för att minska olycksrisken. Avlasta Järna tätort från genomfartstrafik på väg 57. Skapa tillgänglighet till Almnäs som rymmer framtida markreserver för såväl verksamheter som bostäder med hjälp av en framtida trafikplats vid E20 samt anslutande vägar. - Stockholmsförhandlingen föreslår trimningsåtgärder, dvs målning till sex filer. - Vägverket föreslår målning enligt ovan under perioden 2009-2011. - Ny bro E4/E20 under perioden 2013-2019 - Länsplanen för vägprojekt på samråd under juni till september 2009. - Samarbete med Gnesta kommun i frågan har inletts - Markförhandlingar pågår och därefter kan planeringen av området påbörjas. - Förstudie om trafikplatsen genomförd Vägverket. SBK samordnar kommunens arbete. SBK bevakar frågan i länsplanen samt för dialogen med Gnesta kommun. Koncerndirektören för diskussioner med markägaren om förvärv. SBK bevakar kommunens intressen i järnvägsutredningen samt övrig planering. Vägverket har det ekonomiska ansvaret för E4/E20. Väg 57 är en regional väg och ekonomiska ansvaret ryms i länsplanen. Kommunen ensam eller tillsammans med samarbetspartners kommer att behöva förskottera medel för finansiera trafikplats. Klimatpåverkan Ökad klimatpåverkan. Ökad klimatpåverkan. Kan leda till såväl ökad som minskad klimatpåverkan. 11

Infrastrukturprojekt, kollektivtrafik, inom Södertälje kommun Projekt Syfte Aktuellt läge Ansvar Ekonomiska konsekvenser för kommunen Skyttel Södertälje syd - Södertälje centrum Utvecklat kollektivtrafiksystem i Södertälje Direktpendeltåg till Stockholm Central Samordnat taxesystem i regionen Knyta ihop viktiga målpunkter i Södertälje tätort på ett snabbt och tillförlitligt sätt. T ex Centrum, Södertälje Syd, Astra Zeneca och Scania Minska bilanvändningen genom att förbättra möjligheten att resa kollektivt samt skapa trygga resvägar för gående och cyklister. Förkorta restiden mellan Södertälje och Stockholm. Förenkla kollektiv pendling över länsgränserna samt samordning av kollektivtrafiken inom Södertälje kommun. - Studier av olika typer av kollektivtrafiksystem pågår, t ex bussmetro, spårbil - Nytt kollektivtrafiknät byggs upp i Södertälje tätort t ex i samarbete med Scania. Olika kollektivtrafiksystem studeras inom ramen för Södra stadskärnan. T ex samarbete med Scania och spårbilar. I dag råder kapacitetsbrist på spåren men genom projekt som dubbelspår och Citybanan finns möjlighet för skip-stop -tåg TiM, SL, LT samt kommunen deltar i diskussioner i frågan. SBK samordnar arbetet via projektet Hållbara transportsystem i Södertälje kommun SBK samordnar kommunens arbete. SBK ansvarar för frågan i arbetet med nämnda projekt samt vid samråd med SL som ansvarar för pendeltågsstrafiken. Avgörs av vilket system som väljs. Avgörs av vilket system som väljs. Kan få ekonomiska konsekvenser för kommunen. Hur stora är i dagsläget svårt att avgöra. Klimatpåverkan Minskad klimatpåverkan SBK bevakar frågan. Oklart i dagsläget 12

Regionala och nationella infrastrukturprojekt av betydelse för Södertälje kommun Projekt Syfte Aktuellt läge Ansvar Ekonomiska konsekvenser för kommunen Citybanan Ostlänken Svealandsbanan Förbifart Stockholm Öka kapaciteten för spårtrafik via Stockholms central. Förbättra trafikeringen för pendeltågen samt ge bättre omstigningsmöjligheter till tunnelbana samt öka kapaciteten för regionaltågstrafiken. Skapa förutsättningar för snabbare kommunikationer inom regionen till målpunkter såsom flygplatser och regionala centra. Avlasta befintligt spårnät för att öka kapaciteten på övriga stambanor för person- och godstransporter. Bygga ut till dubbelspår för att öka kapacitet, punktlighet och på sikt resandet. Dubbelspåret möjliggör även ökade godstransporter på Svealandsbanan. Bygga en ringled runt Stockholm. För att därigenom avlasta de centrala delarna från passerande biltrafik, transporter samt att skapa kollektivtrafikstråk för att binda samman norra och södra länsdelarna. - Projektet är påbörjat. - Järnvägsplanen fastställd. - Byggstart planerad till 2009. - Trafikering påbörjas 2017. - Järnvägsutredning är på samråd. - Finansiering avgörs i den nationella transportplanen som kommer på remiss september 2009. - Järnvägsutredningen pågår. - utbyggnaden har påbörjats i etapper. - Vägutredningen är klar men ska kompletteras under våren 2009. - Projektet finns med i Stockholmsförhandlingen. - Tidigast byggstart 2010. SBK bevakar frågan. SBK bevakar frågan och deltar i det kommunala och regionala samarbetet i projektet. SBK bevakar frågan och deltar i arbetet med järnvägsutredningen. SBK bevakar frågan. Inga ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommun. Inga ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommun. Inga ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommun. Inga ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommun. Klimatpåverkan Ökad klimatpåverkan. 13

Samhällsbyggnadskontoret Strategiska förhållningssätt i samhällsplaneringen Kommunens fortsatta planering ska bedrivas utifrån ovanstående prioriterade projekt. Det handlar dels om påverkansarbete gentemot lokala, regionala och nationella parter och dels hur den fysiska planeringen bedrivs i kommunen. Det är viktigt att kommunen arbetar på ett strategiskt sätt för att säkerställa goda kommunikationer för såväl individer och gods på spår, väg eller med kollektivtrafik. Nedan sammanfattas de strategier kommunen ska arbeta utifrån i sin framtida samhällsplanering. Planera nya områden i kollektivtrafiknära lägen I den kommande översiktsplanen finns möjlighet att ge tydliga riktlinjer för nya etableringar i Södertälje kommun. Nya bostadsområden ska planeras i kollektivtrafiknära lägen alternativt att kollektivtrafik finns med tidigt i planeringsprocessen. Nya områden med hög turtäthet på kollektivtrafiken bör prioriteras högt. Detta ger inga ekonomiska konsekvenser för kommunen och kan minska klimatpåverkan avsevärt. Anpassa utformningen av nya områden utifrån behov av klimatanpassat resande som gång- och cykeltrafik och kvalitativ kollektivtrafik När nya större områden planeras ska kollektivtrafiken vara i fokus från början. För att locka över så många bilister som möjligt måste kommunen våga tänka nytt och annorlunda. Att redan från början planera och bygga för kollektivtrafik och god tillgänglighet för cykel och gående gör att detta blir en naturlig del i området och inte något som ska anpassas in i efterhand. I de fall nybyggnation sker utanför den befintliga kollektivtrafiken är det viktigt att områdets storlek ger underlag till nya kollektivtrafiklinjer. För att säkerställa detta ska SL delta i processen från ett tidigt stadium. Förslaget kan innebära ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommunen och kan leda till minskad klimatpåverkan. Enhetstaxa för kollektivtrafiken inom Stockholms län Kommunen ska verka för att enhetstaxa av det slag som fanns under föregående mandatperiod för kollektivtrafik med SL inom Stockholms län återinförs. Förslaget innebär inga ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommun och kan leda till minskad klimatpåverkan för det fall att kollektivtrafikresandet ökar. Öka samordningen mellan aktörer inom transportsystemet Samordning mellan trafikverken, trafikoperatörer, kommunen och andra som är inblandade i planering, investering och drift av tåg och busstrafiken måste förbättras. Här ingår även behovet att anpassa de olika taxesystemen för att förenkla resande över länsgränser. Förslaget

innebär inga ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommun och kan minska klimatpåverkan. Ny utgångspunkt för transportplanering Ett nytt förhållningssätt till transportsystemet där utgångspunkten är att först se till miljöpåverkan, transportbehov, efterfrågan och framtidsutveckling innan valet av teknisk lösning görs behövs. Förslaget innebär inga ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommun och kan minska klimatpåverkan. Transportslagsövergripande förhållningssätt De stora infrastrukturprojekten ska ses i ett gemensamt sammanhang där dessa inte separeras från varandra. Utvecklad tågtrafik innebär minskad belastning på väg samtidigt som en ombyggd väg kan innebära att godstransporter och enskilda resenärer kan välja det bäst lämpade transportslaget för en specifik resa. Detta är en förutsättning för en hållbar utveckling och för att skapa ett transportsystem i balans. Förslaget innebär inga ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommun och kan innebära en minskad klimatpåverkan. Hållbara och samordnade godstransporter Andelen gods som transporteras med lastbil måste minska. Transporter på järnväg och med fartyg är ett miljöförbättrande alternativ. Majoriteten av konsumentprodukter i Stockholmsregionen körs idag med lastbil via södra Sverige. Genom att utveckla sjöfarten och befintlig landinfrastruktur i Stockholm Mälardalen, finns stora förutsättningar att minska andelen gods som transporteras på väg genom landet till Södertälje och övriga Stockholmsregionen. Ett annat sätt att minska lastbilstrafiken är att speditörer samordnar transporter i s.k. intermodala transporter genom att i kombination använda olika transportsätt för olika delar av en transportkedja. Detta skulle minska lastbilstrafiken i tätorter och skulle kunna vara möjligt genom att inordna fler omlastningsnoder. Förslaget innebär inga ekonomiska konsekvenser för Södertälje kommun och kan ge minskad klimatpåverkan. I Södertälje hamn finns redan både teknisk möjlighet och kapacitet att medverka i sådana omlastningar. Sjötrafiken genom Södertälje kanal möjliggör utnyttjandet av fartyg även för transport av gods i regional kombination. Omställning till miljöanpassade bränslen Södertälje kommun ska arbeta för att fler transporter med personbil, buss eller tung trafik sker med fordon som drivs av miljöanpassade bränslen. Kommunen ska vara föregångare och ha en fordonspark som drivs på ett klimatsmart och hållbart sätt. Därutöver ska kommunen delta i arbetet med att driva utvecklingen framåt samt att planera för att tillgodose en ökad efterfrågan från kommuninvånarna. 15

Sammanfattande diskussion Trots ett gynnsamt läge i regionen behöver Södertälje kommun stärka sina kommunikationer till såväl de centrala delarna av Stockholms län som övriga delar av Mälardalen och övriga landet. Kommunen är knutpunkt för flera kommunikationsstråk men ändå är kommunens restider i många fall längre än för mer avlägset belägna kommuner vilket är en nackdel i konkurrensen om nya invånare och företagsetableringar. Eftersom planering och finansiering av förbättringar inom väg, järnväg och kollektivtrafik bearbetas i långa processer måste kommunen tydligt ta ställning för prioriterade projekt samt inriktning för den framtida planeringen. Det handlar dessutom om att bevaka kommunens intressen i regionala och nationella förhandlingar men också att den kommunala planeringen inriktas mot att förverkliga de angivna infrastrukturprojekten. Kommunens infrastrukturstrategi ska vara ett verktyg att stärka Södertälje och stimulera utvecklingen. Det handlar om kommunen som attraktiv etableringsort för företag men också som boendeort och studentstad. De prioriterade projekten ska leda till att restiden till Stockholms centrum bli kortare, tillgängligheten till regionens flygplatser bättre och kommunens tätorter stärks genom bättre kommunikationer med bl a med tåg. Genom att nyttja närheten till E4, E20, farleden genom kommunen och Södertälje kanal samt Södertälje hamn så kan godstransporterna både bli effektivare och miljövänligare. Inom Södertälje tätort ska resandet med bil minskas genom satsningar på att utveckla attraktiva kollektiva transporter såsom bussmetro och eventuellt också med ett spårbilssystem, där resandet sker utan behov av tidtabell. Kommunens idag enda fjärr- och regionaltågsstation Södertälje Syd, ska bli en väl fungerande knutpunkt där fjärrtåg, regiontåg, pendeltåg och busstrafik samordnas på ett effektivt och attraktivt sätt för att bättre knyta stationen till centrum. Samtidigt är målsättningen att pendeltågsstationen Södertälje Centrum utvecklas till ett komplett resecentrum. Södertälje kommun ska arbeta för att enhetstaxa i kollektivtrafiken återinförs i Stockholms län samt vara föregångare i arbetet med att ställa om till mer miljöanpassade bränslen i fordonsparken. Kommunikationerna i Södertälje påverkas även av förändringar utanför kommunens gränser. För att skapa bättre förutsättningar för kommunen har utbyggnaden av Ostlänken och Citybanan betydelse för den framtida pendel- och regionaltågstrafiken i kommunen. Detsamma gäller satsningar på t ex Förbifart Stockholm. Den framtida samhällsplaneringen ska utgå ifrån infrastrukturstrategins angivna förhållningssätt. Med det avses bl a att ett hållbart tänkande och kollektivtrafiknära lägen ska prioriteras när nya områden planeras. Dessa områden ska även från början vara anpassade för kollektivtrafik vilket förutsätter ett nära samarbete med SL på ett tidigt stadium. 16

I och med att investeringar av väg- eller järnvägsprojekt är långa processer är behovet av samordning mellan de olika aktörerna nödvändiga. Kommunen måste vara tydlig i vilka projekt som prioriteras samt vara enig gentemot övriga parter för att nå bästa resultat. Det är också viktigt att ha ett helhetsperspektiv i planeringen vilket betyder att den sammantagna effekten av de olika typerna av satsningar måste bedömas och inte varje väg-, järnväg- eller kollektivtrafiksatsning var för sig. På samma sätt ska samordningen av godstransporter göras utifrån målsättningen att minska transporter på väg till förmån för transporter på järnväg eller båt. 17