LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015 och tills en ny plan upprättas. Den har tagits fram av förskolechefen och skolans personal i samverkan med barn och föräldrar. Vision Vi vill ha en verksamhet där alla kan känna trygghet, gemenskap och glädje, och får möjlighet att utvecklas i en harmonisk miljö, utifrån egna förutsättningar och möjligheter. Syfte med likabehandlingsplanen Främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Begrepp I likabehandlingsplanen används olika begrepp som här nedan förklaras. Likabehandling En grundläggande mänsklig rättighet är att alla människor ska behandlas lika. Alla barn i förskolan skall ha samma rättigheter och skyldigheter. Diskriminering Alla barn skall behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Kränkande behandling Uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden, teckningar) Trakasserier Kränkande behandling som har samband med etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder
sexuell läggning ålder könsidentitet och könsuttryck Förankring och tillgänglighet Likabehandlingsplanen skall göras tillgänglig för alla barn och föräldrar via förskolans hemsida samt vid läsårets första föräldramöte. I entrén på förskolan skall likabehandlingsplanen anslås. Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig för all personal. Vid nyrekryteringar skall likabehandlingsplanen presenteras. Förskolechefen ansvarar för att detta genomförs. Likabehandlingsplanen ska förnyas en gång om året Främja, förebygga och åtgärda Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Planen innehåller insatser som behövs för att främja och förebygga barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan. Medan det förebyggande arbetet siktar på att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling så handlar det främjande arbetet mer om att hitta och stärka positiva förutsättningar för att alla barn ska ha lika rättigheter och möjligheter. Åtgärder beskrivs i förekommande fall i en handlingsplan (se mall bilaga 1). Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del i det vardagliga arbetet. I den återkommande planeringen av verksamheten ska främjandeaspekten alltid beaktas. Vid reflektioner, uppföljningar och utvärderingar ska en koppling göras till det främjande arbetet. Beskrivning av främjande insatser Flickor och pojkar Medvetet planera aktiviteter som gynnar alla Använda allsidig barnlitteratur Tillgodose att pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten Värna alla barns integritet
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Om enheten har barn med olika etniska bakgrund ges många naturliga tillfällen att positivt synliggöra olika kulturer. Om barngruppen är homogen får tillfällen skapas, t.ex. via litteratur och andra kulturyttringar som lyfter fram olika länders levnadsförhållanden, traditioner, mat, musik, konst etc. Flerspråkighet ska uppmärksammas positivt på många sätt Funktionshinder Om det finns barn med funktionshinder så ges naturliga tillfällen till främjande insatser som synliggör barns olika förutsättningar. Om gruppen inte har några barn med funktionshinder får tillfällen skapas, t.ex. genom litteratur och berättelser som belyser detta. Planera och utforma aktiviteter så att alla kan delta på sina villkor. Sexuell läggning Erbjuda böcker och berättelser där olika familjekonstellationer förekommer. Positiva samtal om olika typer av familjer. Undvika att förstärka heteronormen som den enda naturliga. Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Det förebyggande arbetet preciseras under rubriken Kartläggning och nulägesanalys. Kartläggning och nulägesanalys Nulägesanalys: Barngruppen består av 19 barn i åldrarna 1-3 år. Vi har inskolat 12 barn i höst. För att barnen ska känna trygghet har vi bl.a. skapat dagsrutiner. Barnen känner då till vad som ska hända, är aktiva och vågar pröva efter sina egna förutsättningar. Vi tänker på att bemöta barnen på ett positivt sätt samt att ge dem uppmuntran när de visar empati för varandra. Vi har sett vid flera tillfällen att de spontant hjälpt varandra och delat med sig av saker. Men det finns självklart situationer där vi behöver stötta dem i sina handlingar mot varandra, t.ex har de svårt för att dela med sig av lekmaterial i en del leksituationer. Vi har intervjuat 3 åringarna om hur man är en bra kompis och fick flera kloka svar.
Mål: Alla barn ska känna sig trygga inomhus likväl som utomhus. Delmål: Att vi har en positiv och utvecklande miljö för lek och lärande där barnen känner trygghet. Vi vill att barnen lyssnar på varandra och försöker tala om/visa vad de menar, respekterar ett nej/jag vill inte. Vi vill att de ska visa hänsyn till varandra, ha roligt och lära av varandra. Åtgärder: Vi fortsätter att dela in barngruppen i både planerade smågrupper och spontana lekgrupper där vuxen deltar aktivt i leken i de olika lekmiljöerna. Vi har då mer möjlighet att uppmärksamma alla barn och ge dem utmaningar efter vars och ens förmåga. Utvärdering: Vi känner att barnen knyter an till oss pedagoger och de andra barnen trots all inskolning och barn som snabbt slutat. Vi pedagoger finns med dem i många lekar. De vänder sig till oss och kommer till oss samt visar känslor. De äldsta barnen kan på ett bra sätt leda de yngre. Detta märks tydligt i tex. rollekar och danslekar. De yngre ser upp till de äldre. Vi uppmuntrar barnen att vara kompisar. Vi ser att de nu kan sitta bredvid alla och hålla varandra i händerna, vilket de hade svårt för tidigare. Barnen får en gruppkänsla när vi har haft rörelselekar med hela barngruppen på Gräshoppan. Man lär av varandra. Vi märker att det är viktigt med fasta rutiner och att barnen lär sig dem samt att vi är tydliga både mot barn och föräldrar. Avviker man från rutinerna kan det bli oro i gruppen. Vi har introducerat nytt material i gemensamma rummet, smålego och ritmaterial. Syftet är att uppmuntra barnen att knyta an mer med Myrans barn. Det är en god början men barnen behöver uppmuntras mer av en inspirerande miljö och engagerade pedagoger. Det är bra att dela in i mindre grupper så att alla kommer till tals och blir sedda. Ibland efter ålder, ibland efter intressen. Vi tänker på det kompetenta barnet. Vi låter dem försöka själva vad det gäller bla. påklädning. Detta stärker deras självkänsla. De har enkla uppdrag inför gruppen på samling och vid matsituation. Barnen har fått leda sina kompisar på utedagar. Man lär sig lyssna på varandra och får komma med förslag. De är delaktiga i aktiviteten. Vi ska lyssna av barnen mer när de själva upptäcker att de klarar av vissa saker som de tidigare tyckte var svårt. Då bör vi ge dem uppmuntran, positiv kritik och mer utmaningar. Vi ska låta barnen försöka prova.
Åtgärdande arbete ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Arbetsgång/rutiner 1. När personal får kännedom om att en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäls detta till rektor/förskolechef. Anmälan dokumenteras. 2. Rektor/förskolechef, som fått kännedom om kränkning rapporterar detta till huvudmannen. 3. Huvudmannen utreder och vidtar de åtgärder som kan behövas. En handlingsplan upprättas och tas i bruk genast. Den ska följas upp och utvärderas efter bestämd tid. Handlingsplanen används också som dokumentation. En mall för upprättande av handlingsplan finns i bilaga 1. Dokumentation Dokumentation ska göras i samband med planering, kartläggning, uppföljningar, utvärderingar och i samband med utvecklingssamtal. Även minnesanteckningar vid möten och samtal tjänar som dokumentation liksom handlingsplaner, brev, e-post etc. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen följs kontinuerligt upp. Det sker på olika sätt; på arbetsplatsträffar, vid samtal, reflektioner och planeringar etc. I maj-juni görs en utvärdering av planen i dess helhet. Vid upprättandet gjordes en kartläggning och en nulägesanalys. Utifrån dessa preciserades åtgärder. Har åtgärderna haft önskad effekt? Utvärderingen dokumenteras. Ny likabehandlingsplan Varje år, under hösten upprättas en ny likabehandlingsplan. Den fastställs efter kartläggning och nulägesanalys, som görs utifrån från den nya barngruppen. Planen gäller under läsåret och tills en ny plan tas i bruk.
Bilaga 1 HANDLINGSPLAN Händelseförlopp: Inblandade personer: Mål / delmål: Målet är uppnått när: Åtgärder: Uppföljning och utvärdering: Tid för uppföljning: Datum: Vårdnadshavare Vårdnadshavare.... Personal...