Kan du hjälpa mig med läxan?

LÄRARPROGRAMMET Kan du hjälpa mig med läxan? Hur elever på högstadienivå och deras vårdnadshavare ser på läxor i kemi. Frida Nilsson Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen 2014 Handledare: Emelie Patron Sigfridsson Examinator: Mats Lindahl Institutionen för utbildningsvetenskap 1

Tack! Tack Claes och tack Emelie. Ni har hjälpt mig på två vitt skilda sätt, men ni har båda varit oumbärliga för att mitt examensarbete skulle kunna färdigställas. Utan er inget arbete, så enkelt är det. Därför tack så mycket! Frida 2

Linnéuniversitetet Institutionen för utbildningsvetenskap Institutionen för kemi och biokemi Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Titel: Kan jag hjälpa dig med läxan? Hur elever på högstadienivå och deras vårdnadshavare ser på läxor i kemi. Författare: Frida Nilsson Handledare: Emelie Patron Sigfridsson SAMMANFATTNING Tanken med undersökningen var att ta reda på hur läxläsningssituationen, för ämnet kemi, i hemmen upplevs av vårdnadshavare och elever i årskurs 7-9 och vilken inställning vårdnadshavare och elever har till läxor i kemi. Eftersom den forskning som är gjord främst är inriktad på de lägre årskurserna är det intressant att titta lite närmre på läxläsningssituationen för de högre årskurserna, då nivån på kemiundervisningen höjts och vårdnadshavare kanske inte har samma möjligheter att hjälpa sina barn med läxan. Studien gjordes med hjälp av enkäter som delades ut till alla vårdnadshavare och elever på en skola. Alla elever som deltog i studien hade samma undervisande lärare och totalt deltog 60 st. hushåll i enkätstudien. För att få ytterligare en dimension på undersökningen gjordes en intervju med den lärare som undervisar eleverna i kemi. För att få en djupare inblick i hur vardagen kan se ut med tanke på mängden läxor, och om det från undervisande lärares sida gjordes några anpassningar i innehållet av läxorna till olika elever. Resultatet blev att det i stort sett råder harmoni under läxläsningssituationen i de hushåll som valde att delta i studien. En majoritet av både vårdnadshavare och elever var positivt inställda till läxor och ansåg att kunskaperna i kemi fördjupades med hjälp av läxor. Den största anledningen vårdnadshavare i studien uppger till att de hjälper sina barn med läxan i kemi är förfrågningar från barnen. Denna förfrågan från barnen beskrivs också som en av de starkare drivkrafterna till att vårdnadshavare engagerar sig i sina barns skolarbete. Det visar sig också att de flesta vårdnadshavare tycker att läxan i kemi är anpassad efter deras barn samt att de flesta vårdnadshavare inte har något behov av att påverka kemiläxan. Även om många elever i studien uppger att de får den hjälp de vill ha, behöver det inte betyda att de vill ha någon som sitter med under hela läxläsningspasset. Den hjälp vårdnadshavarna kan ge är att se till att det finns studiero samt eventuellt svara på frågor som kan uppkomma längs vägen. Nyckelord: Läxor, läxläsningssituation, kemi, vårdnadshavare, högstadiet 3

INNEHÅLL 1. Introduktion...6 2. Bakgrund...7 2.1. Vygotskij att lära är att samspela...7 2.2 Läxan i ett historiskt perspektiv utifrån styrdokumenten...7 2.3 Forskning om läxor...8 2.3.1 Motiv till vårdnadshavares engagemang...8 2.3.2 Effekter av läxor...10 2.3.3 Föräldrar agerar lärare...11 2.3.4 Lärarnas roll...11 3. Frågeställning...13 4. Metod...14 4.1 Utformning av enkäter...14 4.1.1 Utformning av vårdnadshavares enkät...14 4.1.2 Utformning av elevers enkät...15 4.2 Pilotstudie...16 4.3 Urvalsgrupp...16 4.4 Datainsamling...16 4.5 Databearbetning...17 4.6 Tillförlitlighet...17 4.7 Etiska aspekter...17 5. Resultat...19 5.1 Undervisandes lärares motiv till läxor...19 5.1.1 Läxans uppbyggnad...19 5.1.2 Anpassning till olika elever...19 5.1.3 Motiv till att ge läxor...19 5.1.4 Återkoppling...19 5.1.5 Förväntan av vårdnadshavare...19 5.2 Hur läxläsningssituationen ser ut i hemmen...20 5.2.1 Hur mycket tid vårdnadshavare och elever lägger ner på kemiläxan...20 5.2.2 Sköter eleverna sina läxor själv eller vill de ha hjälp av sina vårdnadshavare...20 5.3 Vårdnadshavares och elevers åsikter om läxor i kemi...21 5.3.1 Åsikter om mängden läxor i kemi...21 5.3.2 Anser vårdnadshavare att läxorna i kemi är anpassade till sina barn?...21 5.4 Anledningar till varför vårdnadshavare hjälper till med läxorna i kemi...22 6. Diskussion...23 6.1 Hur läxläsningssituationen ser ut i hemmen...23 6.1.1 Hur mycket tid vårdnadshavare och elever lägger ner på kemiläxan...23 6.1.2 Sköter eleverna sina läxor själv eller vill de ha hjälp av sina vårdnadshavare...23 6.2 Vårdnadshavares och elevers åsikter om läxor i kemi...23 6.2.1. Åsikter om mängden kemiläxor...24 4

6.2.2 Anser vårdnadshavare att läxorna i kemi är anpassade till sina barn?...24 6.3 Anledningar till varför vårdnadshavare hjälper till med läxorna i kemi...24 6.4 Undervisande lärares motiv till läxor...25 6.4.1 Anpassning till olika elever...25 6.4.2 Återkoppling från läraren...26 6.5 Slutsats...26 6.6 Metoddiskussion...26 6.7 Förslag till fortsatt forskning...27 7. Referenslista...28 Bilaga 1: Enkät till vårdnadshavare...30 Bilaga 2: Enkät till elever...32 Bilaga 3: Intervju med undervisande lärare...34 Bilaga 4: Samtyckesbrev...35 5

1 INTRODUKTION I dagens läroplaner finns inte ordet läxa eller hemuppgift beskrivet. Ändå finns läxor kvar i dagens skola som ett närmast naturligt inslag. En anledning till att det fortfarande finns läxor, trots att det inte finns beskrivet i dagens läroplaner, kan handla om vikten av att vårdnadshavare engagerar sig i sina barns skolgång. Läxor är kanske, för många lärare, det mest naturliga sätt att få vårdnadshavare att engagera sig. Dels för att vårdnadshavare känner igen situationen från sin egen skolgång och dels för att det faktiskt är förväntat från en del vårdnadshavare att det ska finnas läxor i skolan (Painter, 2004). Att det finns en koppling mellan vårdnadshavares engagemang i sina barns studier och studieresultat står klart (Hattie, 2012, Hoover-Dempsey et al, 2005, Cooper, Lindsey & Nye, 2000). Därför är det mycket viktigt att få till stånd ett bra samarbete mellan skola och vårdnadshavare. Det står till och med inskrivet i dagens läroplaner och i skollagen att vårdnadshavare ska bli informerade om sina barns skolgång och att skolan ska sträva efter och skapa förutsättningar för ett gott samarbete mellan skolan och vårdnadshavare (Skolverket, 2011, SFS 2010:800, kap.4, 12 ). Många vårdnadshavare beskriver läxläsningssituationen som en ansträngd situation som känns påtvingad av skolan och som tar mycket tid från familjerna (Forsberg, 2009, Cooper, 2007, Kralovec & Buell, 2000). Eftersom mycket av forskningen jag tagit del av var gjord på de lägre årskurserna tyckte jag att det vore intressant att se hur det kan se ut i hemmen för årskurserna 7-9 i ämnet kemi, då detta ämne kan uppfattas som svårt och abstrakt. Känner vårdnadshavare att det har förmågan att hjälpa sina barn med kemiläxan i årskurserna 7-9, då ämnet torde fått ett visst djup? Och vill barnen ha hjälp av sina vårdnadshavare? Är vårdnadshavares och elevers bild den samma vad gäller läxläsningssituationen i hemmen och inställning till läxor? Eftersom de positiva effekterna av att vårdnadshavare engagerar sig i sina barns skolgång finns kvar även för elever i högstadieåldern är det viktigt att det finns ett gott samarbete mellan skolan och hemmen (Cooper et al, 2000, Hoover-Dempsey et al, 2005). En öppen kommunikation för att se till att den intention jag som pedagog har med läxan som ges verkligen kommer fram till vårdnadshavare som ska hjälpa till med läxorna i hemmen. Som nyutexaminerad lärare har jag många gånger undrat över läxan. Hur ska jag som pedagog tänka när jag ger ut läxan, om jag överhuvudtaget ska ge ut någon läxa? Är läxor ett bra sätt att få vårdnadshavare engagerade i sina barns skolgång? Därför tyckte jag att det skulle vara intressant att få undersöka just detta, och få en liten inblick i hur läxläsningssituationerna kan se ut i de olika hemmen och om jag som lärare kan göra något för att underlätta. 6

2 BAKGRUND I följande avsnitt kommer jag att behandla Vygotskijs syn på lärande eftersom skollagen och dagens läroplan är präglade av denne. Jag kommer också att belysa läxans historia för att få en förståelse för hur dagens traditioner för läxor vuxit fram, samt en presentation av tidigare forskning gjord inom området för läxläsning och vilken roll läraren kan spela. 2.1 VYGOTSKIJ ATT LÄRA ÄR ATT SAMSPELA Eftersom den nya skollagen och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2011) är präglade av Lev Vygotskijs [1896-1934] sociokulturella synsätt har jag här valt att fokusera på hans teorier. Enligt Lindqvist menar Vygotskij att det är ett samspel en...aktiv elev, en aktiv lärare och en aktiv miljö. (1999, s. 73) som formar eleverna och det är detta sociala samspel som är grunden till en lyckad undervisning. I det sociokulturella synsättet betonas också vikten av att fånga elevernas intresse för att göra kunskapen tillgänglig för eleverna. Lärarens roll är att organisera och handleda eleverna både pedagogiskt och socialt. Vygotskij menar att barn kan prestera på olika nivåer och att dessa kan delas upp i en faktisk och en potentiell prestationsnivå samt att all undervisning ska hänga samman med den potentiella prestationsnivån (Lindqvist, 1999). Den faktiska nivån representerar kunskaper och färdigheter barnet redan har skaffat sig, medan den potentiella nivån respekterar barnets hela potential. Alltså inte bara vad barnet kan prestera idag utan också vad barnet kan komma att prestera med hjälp av en mer erfaren person som förklarar begrepp och problem. Förhållandet mellan dessa två nivåer kallar Vygotskij den närmaste utvecklingszonen (Lindqvist, 1999, s. 279). Det är endast i den närmaste utvecklingszonen ett barn själv kan lära sig nya begrepp och färdigheter. För att hjälpa barnen att prestera utanför den närmaste utvecklingszonen behövs en mer erfaren person som förklarar och resonerar kring det begrepp eller den färdighet som ska befästas. Denna mer erfarna person kan inom skolans värld representeras av läraren som hjälper barnet höja sin prestationsnivå. Om man ser till att en del av elevernas skolarbete sker i hemmen genom läxor så skulle den mer erfarne i så fall vara vårdnadshavarna. Enligt Vygotskij är det av största vikt att den mer erfarne känner till den närmaste utvecklingszonen hos det barn den mer erfarne ska stödja, då det endast är där en optimal inlärningssituation kan bedrivas. För att koppla den närmsta utvecklingszonen till skolan och läxor bör alltså läraren endast ge läxor som ligger inom ramen för vad eleverna har en förmåga att lära sig. Det bör också beaktas att varje elev får relevant återkoppling till de läxor som utförts då det enligt Vygotskij krävs ett samarbete mellan eleven och läraren (den mer erfarne) för att kunskap ska befästas. 2.2 LÄXAN I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV UTIFRÅN STYRDOKUMENTEN För att förstå hur läxor har använts genom åren skolans styrdokument och hur traditionen har vuxit fram till dagens användning beskriver jag här hur läxor är beskrivna i föregående läroplaner. Vid en sökning av orden läxa eller hemuppgift i dagens och äldre läroplaner står det att läsa i Läroplan för grundskolan 1969 att eftersom skolans timplan redan är 7

betydande bör hemuppgifter vara frivilliga. Enligt denna läroplan...blir traditionella hemuppgifter för eleverna av underordnad betydelse. (Skolöverstyrelsen, 1969, s. 70). Om man hoppar fram till Mål och riktlinjer för grundskolan 1980 (Regeringen, 1980, s. 53) hittas ordet hemuppgift. Här står det skrivet att Hemuppgifter är för eleverna en del av skolans arbetssätt eftersom det ansågs stärka elevers karaktärer och bidraga till en optimal studieteknik (Regeringen, 1980, s. 53). Det betonades dock att hemuppgifterna skulle vara anpassade till varje enskild elev samt om eleven inte kunde göra de tilldelade uppgifterna hemma skulle möjlighet och stöd ges i skolan för att ge eleven en möjlighet att klara uppgifterna. Det är alltså möjligt att se en förskjutning mellan 1969-1980, från att hemuppgifter inte ska vara ett prioritet i skolan till att det är bra för eleverna att ha läxor. Efter 1980 är läxor eller hemuppgifter inte beskrivet i läroplanerna och därför har skolan i dag inte något uppdrag att ge läxor. Ändå finns de kvar som ett, för många, naturligt inslag i skolans värld. 2.3 FORSKNING OM LÄXOR Det har skrivits och forskats mycket kring läxor vilket har resulterat i att både positiva och negativa röster har höjts. Mycket av forskningen som gjorts är dock inte utförd i Sverige med svenska förhållanden som förebild och inte heller med elever på högstadiet för ögonen. På senare år har en debatt om läxor och läxhjälp blossat upp med jämna mellan rum i Sverige. Den forskning jag har valt att fokusera på är den som har en koppling till mina frågeställningar, d.v.s. hur läxläsningssituationen ser ut i hemmet med avseende på kemiläxan samt om vårdnadshavares och elevers syn på läxor skiljer sig åt. Eftersom specifik forskning kring läxor i kemi är svårfunnet behandlar den forskning som presenteras läxor generellt. 2.3.1 Motiv till vårdnadshavares engagemang Idag finns det forskning som tydligt visar positiva samband mellan elevers utveckling och vårdnadshavares engagemang i skolan (Hoover-Dempsey, Walker, Sandler, Whetsel, Green, Wilkins & Closson, 2005, Cooper, Lindsey & Nye, 2000). Det är också inskrivet i dagens läroplaner och i skollagen att skolan ska skapa goda förutsättningar för ett gott samarbete mellan skolan och vårdnadshavare vilket kan tolkas som om att det är skolan som ska initiera kontakten. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) står det skrivet att skolan skall...samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet (Skolverket, 2011, s. 16). Det är således både skolan och hemmet som har gemensamt ansvar för elevers skolgång. Detta samarbete ska leda till att elevers utveckling och lärande stärks. Även skollagen betonar att vårdnadshavare ska informeras om elevers skolprestationer men också ha möjlighet att påverka sina barns skolgång (SFS 2010:800, kap.4, 12 ). Därför kan det vara intressant att förstå vilka bakomliggande orsaker vårdnadshavare har till att hjälpa sina barn med skolarbetet och varför de engagerar sig. Både Cooper et al (2000) och Hoover-Dempsey et al (2005) har undersökt vikten av 8

engagemang från vårdnadshavare vad gäller att hjälpa sina barn med läxor. Studien gjord av Hoover-Dempsey et al (2005) baseras på en rad forskningsresultat som beskriver varför och hur vårdnadshavare engagerar sig i sina barns skolgång. Resultatet visar att barn till vårdnadshavare som engagerar sig i sina barns skolgång, och därmed också i läxorna, visar en positiv utveckling av skolarbetet. Studien beskriver också vilka anledningar vårdnadshavare har till att engagera sig i sina barns skolgång. Tre nyckelmotivationer till vårdnadshavares engagemang beskrivs; skolan över lag eller klimatet i skolan, förväntningar från läraren samt förväntningar från barnet. Klimatet i skolan beskrivs som viktigt då det sänder signaler till vårdnadshavare att de är välkomna till skolan samt att deras engagemang är förväntat och viktigt. Förfrågningar från barnen till vårdnadshavare är också viktiga då många vårdnadshavare vill vara lyhörda för sina barns behov och hjälpa dem med att lyckas i skolan. Den tredje nyckel-motivationen är förväntningar från barnets lärare. Detta för att det kan ge, vad flera vårdnadshavare i undersökningen gjord av Hoover-Dempsey et al (2005) uttryckte, hjälp till att lära sig hur de ska hjälpa sina barn med skolarbetet samtidigt som det på ett tydligt sätt visar att deras hjälp är välkommet och viktigt. Författarna beskriver också att en god kommunikation mellan lärare och vårdnadshavare är mycket viktigt då detta ger vårdnadshavare en trygghet i att våga fråga och en känsla av att de, lärare och vårdnadshavare, arbetar mot ett gemensamt mål. Förväntningar från lärare, menar även Cooper et al (2000) och Hattie (2012) spelar en mycket viktig roll när vårdnadshavare väljer att engagerar sig i skolarbetet. Hattie (2012) menar att det kan vara positivt att vårdnadshavare hjälper sina barn med skolarbetet då vårdnadshavare kan hjälpa sina barn med att öka förmågan till självskattning som enligt Hatties (2012) metaanalys har störst effekt på elevers studieprestationer. Att vara en god förebild för sina barn kan vara en stark drivkraft till att vårdnadshavare engagerar sig i skolarbetet. Detta visas bland annat då vårdnadshavare, trots otillräckliga kunskaper eller att barnen har inlärningssvårigheter, fortsätter att hjälpa och visa engagemang för skolan. Många vårdnadshavare beskriver också att det är deras plikt att hjälpa sina barn med läxan och se till att läxan blir gjord (Hoover-Dempsey et al, 2005). Cooper et al (2000) beskriver tre olika sätt vårdnadshavare kan hjälpa sina barn med läxorna. Det första är att hjälpa sina barn att bli autonoma, d.v.s. vårdnadshavare använder tekniker vid läxläsning som främjar barnets egen förmåga att fatta beslut och lösa problem. Det andra handlar om att eliminera olika distraktionsmoment och se till att barnet får en lugn stund vid läxläsning. Det tredje sättet, direkt involvering, handlar om hur vårdnadshavare är intresserad av, har vetskap om och aktivt tar del av läxorna. Ju yngre barnen är desto mer involverade är vårdnadshavarna i skolarbetet. Vårdnadshavare till yngre barn använder sig i större utsträckning till att eliminera distraktionsmoment och att vara direkt involverade i läxläsningssituationen. Desto högre upp barnen kommer i utbildningsväsendet desto mindre engagerade blir vårdnadshavare även om sambandet mellan engagemang och positiva effekter kvarstår (Cooper et al, 2000, Hoover-Dempsey et al, 2005). Detta förklarar författarna med att vårdnadshavarna inte längre känner att deras kunskap räcker till och att de därför väljer att inte hjälpa till i samma utsträckning längre, men det kan också bero på att barnen blir allt mer autonoma. Barnen vill helt enkelt inte ha hjälp av vårdnadshavarna längre. 9

2.3.2 Effekter av läxor I sin bok Homework skriver Painter (2004) att läxor är en viktig del av elevers inlärningsmetodik samt att det är något föräldrar, elever och skola förväntar sig. Painter anser att det är positivt med läxor eftersom dessa stärker eleverna i deras förmåga att lära på egen hand samt ger eleverna ytterligare studievana och därmed en förfinad studieteknik. Hon menar vidare att ämnen kan ha för få timmar i skolans läroplaner för att lära sig grundligt varför läxa i dessa ämnen är nödvändigt (2004). Cooper (2007) menar att de positiva effekterna av läxor kan delas in i fyra olika kategorier, omedelbara akademiska effekter, långsiktiga akademiska effekter, ickeakademiska effekter samt vårdnadshavares involvering i sina barns skolgång. De omedelbara akademiska effekterna inkluderar effekter som bättre hågkomst av fakta, fördjupad förståelse och ett bättre kritiskt tänkande. De långsiktiga akademiska förbättringarna enligt Cooper är bl.a. att läxor ger en mer positiv attityd mot skolan och att det ger bättre studieteknik och en vana att studera på fritiden. De icke-akademiska effekterna skulle vara att läxor ger en större självdisciplin, att eleverna blir bättre på att lösa problem samt blir bättre på att organisera sin tid. Att vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång är positivt menar både Cooper (2007) och Painter (2004) eftersom det ger vårdnadshavarna en bättre inblick i sina barns skolvärld, de känner att de kan hjälpa sina barn samt att det finns en koppling mellan skolan och hemmet. Forsberg (2009), Cooper (2007) samt Kralovec & Buell (2000) påpekar även de negativa bitarna med vårdnadshavares engagemang i skolan. Forsberg (2009) Kralovec & Buell (2000) menar att förhandlingar och konflikter är centrala vid läxläsningssituationen. Cooper (2007) kallar den negativa påverkan för interferens. Det kan t.ex. inbegripa att vårdnadshavare kan pressa sina barn för mycket eller att det för barnen blir förvirrande om vårdnadshavare beskriver en annan lösning på en läxa än den läraren presenterade. Andra möjliga negativa effekter med läxor Cooper påpekar är att det ger barnen mindre fritid och att läxor skulle ge en mättnadseffekt, d.v.s. barnen blir helt enkelt trötta på akademiska uppgifter och vill inte ta sig an dem. Dessa positiva och negativa bitar existerar tillsammans och det är upp till vårdnadshavare och lärare att minimera de negativa och maximera de positiva effekterna enligt Cooper (2007). Mycket forskning pekar på att läxor i de yngre årskurserna ger ingen eller lite effekt vad gäller kunskapsinhämtning (Rønning, 2008, Hattie, 2012). För de äldre årskullarna går åsikterna isär om läxor ger någon önskad effekt eller inte. Eran & Henderson skriver att läxor i naturvetenskapliga ämnen har...little or no impact on their respective test score. (2011, s. 951). Leo (2004) skriver i sin magisteruppsats att läxorna ska vara få i de lägre årskurserna men att de kan tjäna ett syfte i de högre årskurserna då mer textstoff ska bearbetas. Hans slutsats är ändock att skoldagen ska förlängas så att all undervisning sker i skolan, d.v.s. läxan försvinner. Hattie (2012) menar att läxor får större betydelse ju längre eleven når i årskullarna men att hemläxor fortfarande kommer relativt långt ner på hans skattningslista över parametrar som elever lär sig av. Cooper går dock längre i The battle over homework (2007) där han skriver att läxor får större nytta ju högre upp i utbildningsväsendet eleven befinner sig och att för elever på högstadiet kan läxor till och med ge imponerande förbättringar av skolarbetet. En bidragande orsak till detta kan vara att det i de högre årskurserna eleven själv har börjat acceptera och kan se fördelar med läxor (Warton, 2001). Cooper (2007) menar vidare att det var just läxor i naturvetenskapliga ämnen som hade den största nyttan. 10

2.3.3 Föräldrar agerar lärare Vårdnadshavare kan hjälpa sina barn med läxorna på många olika sätt allt från att förhöra glosor till att kräva förklaringar på olika processer till hur de löser sina läxor (Hoover-Dempsey et al, 1995). Författarna beskriver att deras resultat visar att det vanligaste sättet för vårdnadshavare att hjälpa sina barn med läxorna är att se till att de gör de läxor de får utan någon aktiv hjälp. Det vanligaste sättet beskrivet för att få barnen att göra läxorna är att ge dem beröm och belöningar. En del vårdnadshavare påpekar för sina barn att de vet att de kan bättre för att på så sätt försöka få barnen att anstränga sig hårdare medan ytterligare andra anser att det är barnens ansvar att få läxan gjord. Dock rapporterar Cooper et al (2000) i sin undersökning att ungefär 30% av de tillfrågade vårdnadshavarna i rapporten uppgav att deras hjälp resulterade i att de gjorde sina barns läxor svårare. Till skillnad från Vygotskijs perspektiv att den mer erfarne inte behöver ha en pedagogisk utbildning, bara mer kunskap som rör det som ska läras ut (Lindqvist, 1999). När vårdnadshavare försöker bedriva undervisning var det främst genom att lära barnen faktakunskaper genom frågor som krävde enkla svar (Hoover-Dempsey et al, 1995). Endast ett fåtal vårdnadshavare beskriver i rapporten gjord av Hoover-Dempsey et al (1995) att de försökte hjälpa sina barn genom att låta barnet förklara strategier de använder för att lösa ett problem och genom att ställa frågor på ett sådant sätt att barnet själv skulle komma underfund med svaret. Cooper (2007) sammanställer resultat från forskning som påvisar att barn till vårdnadshavare som fått utbildning i hur de bäst hjälper till med läxor presterar bättre. Barnen får dessutom en mer positiv attityd till läxor och det blir mindre konflikter i hemmen med att barnen vägrar göra läxan o.s.v. Dock menar Cooper (2007) att resultaten inte med säkerhet kan kopplas till den utbildning vårdnadshavarna fick utan att det också kan vara ett resultat av den extra tid de lägger ner på läxläsning. 2.3.4 Lärarnas roll Många lärare har en väl genomtänkt anledning och tanke bakom de läxor de ger medan andra ger läxor av ren rutin. I en undersökning gjord av Voorhis (2004) listas de 10 vanligaste anledningarna lärare använder för att ge läxor: övning förberedelse delaktighet personlig utveckling vårdnadshavare lärare kommunikation vårdnadshavare barn relation interaktioner över lag skolans policy PR bestraffning Voorhis (2004) menar att det är mycket vanligt att ge läxor som övning för att lära 11

eleven en specifik förmåga eller som förberedelse till kommande lektioner. En annan viktig orsak som Voorhis (2004) pekar på är att de elever som inte gärna talar i klassrummet ska kunna visa att de besitter kunskap (delaktighet) och att elever utvecklar sin förmåga att ta ansvar för att göra sina läxor (personlig utveckling). De påföljande tre anledningarna lärare har för att ge läxa är att främja kommunikationen mellan vårdnadshavare och lärare, vårdnadshavare och barn samt övriga interaktioner (Voorhis, 2004). Övriga interaktioner kan t.ex. vara att eleven ska göra ett grupparbete eller att ta reda på information genom att interagera med andra människor. De följande två anledningarna (skolans policy och PR) menar Voorhis (2004) har politiska undertexter. Eftersom det kan vara förväntat av allmänheten att läxor ska finnas i skolan menar Voorhis (2004) att skolor använder sig av läxor för att påvisa att skolan håller en hög standard och har höga förväntningar på sina elever. Att lärare skulle ge läxor som bestraffning är det sannolikt inte många pedagoger som håller med om men elever och vårdnadshavare kan möjligen uppleva läxor på detta sätt då läxan många gånger kan vara krävande och tröttsam (Voorhis, 2004). Författarna Kralovec och Buell (2000) samt Lesley Painter (2004) listar anledningar till varför lärare ger läxor som i stort är desamma som Voorhis (2004). Painter (2004) menar att det är viktigt att läxor blir en integrerad del av elevernas arbete och vikten av att det ska vara lustfyllt. Genom läxor menar Painter (2004) att det som eleverna lärt sig i klassrummet förstärks och fördjupas. Kralovec och Buell (2000) menar dock att många lärare ger ut läxor utan att ha någon djupare tanke med läxan utan att det sker på ren rutin. Förväntningar från vårdnadshavare var en stor anledning till att lärare ger läxor konstaterar Petterson & Leo (2005). De konstaterar också att lärare uppgav att de förberedde eleven för nästa steg i utbildningsstegen när de gav läxor. Detta trots att det slutgiltiga trappsteget torde vara yrkeslivet, där det inte är praxis att göra läxor. Pettersson & Leo (2005) konstaterar vidare att lärare överlag är positivt inställda till att ge läxor och lärarna anser att läxor har en positiv effekt på elevernas kunskapsinhämtning. Författarna menar dock att det inte finns tillräckliga stöd i forskningen för att använda läxor i den utsträckningen som görs. De menar vidare att lärare tydligt måste kommunicera syftet, målet och vad som bedöms med läxan. Inte bara med eleverna utan även med vårdnadshavarna. 12

3 FRÅGESTÄLLNING Syftet med examensarbetet är att undersöka hur vårdnadshavare och elever ställer sig till hemläxor i kemi i årskurserna 7-9 samt hur läxläsningssituationen ser ut i hemmiljön. Skiljer sig vårdnadshavares åsikter från elevernas? Mycket av den forskning som finns är gjord i de lägre årskurserna, dvs. 1-6. Därför är det viktigt att tar reda på vad vårdnadshavare och elever anser om kemiläxor i de högre årskurserna i grundskolan, där ämnet blivit mer abstrakt. För att få en helhetsbild av elevernas läxsituation intervjuades den lärare som undervisade eleverna i kemi. Forskningsfrågor Hur ser läxläsningssituationen ut i hemmen för årskurs 7-9, med avseende på kemiläxan? Vilka åsikter har vårdnadshavare och elever, i årskurs 7-9, om läxor i kemi? Vilka anledningar har vårdnadshavare till att hjälpa till med läxan? Vilket motiv har undervisande lärare med de läxor som ges? 13

4 METOD Eftersom undersökningen skulle göras på en förhållandevis liten skola med bara en klass per årskurs lämnades enkäter, med både slutna och öppna frågor, ut till alla vårdnadshavare och elever i årskurs 7-9. Avsikten med att dela ut enkäter till samtliga vårdnadshavare och elever istället för att utföra ett fåtal intervjuer var att få en bred översikt över läxläsningssituationen. 4.1 Utformning av enkäter Frågeformuläret innehöll både strukturerade och ostrukturerade frågor, alltså frågor med fasta svarsalternativ och frågor med öppna svar där vårdnadshavarna uppmanas att motivera sitt svar. Fördelarna med fasta svarsalternativ är att de inte är tidskrävande vare sig att besvara eller bearbeta, nackdelarna kan vara att det inte finns någon möjlighet att kontrollera att respondenterna uppfattat frågorna på ett riktigt sätt eller att respondenten inte har utrymme att själva lägga till eller dra ifrån om denne inte anser att något svarsalternativ stämmer med dennes övertygelse. Det senare tillgodosågs å andra sidan i de öppna frågeställningarna. I gengäld ställer öppna frågeställningar högre krav på att frågan är korrekt formulerad (Stukát, 2011, Kylén, 2004). De öppna svarsalternativen ger respondenten möjlighet att utveckla sina svar samtidigt som det ger ett visst djup till mina frågeställningar. 4.1.1 Utformning av vårdnadshavares enkät Enkäten avsedd för vårdnadshavare var konstruerad med en blandning av strukturerade, semistrukturerade och en avslutande helt öppen fråga. Totalt hade enkäten 14 frågor. De inledande frågorna var slutna och berörde vilket kön deras barn hade och vilken årskurs barnet gick i. Detta för att se om det fanns någon nämnvärd skillnad på läxläsningssituationen med avseende på könstillhörighet eller med ökad ålder hos barnen. Flera forskare menar att ju längre upp i utbildningsväsendet barnen kommer desto mindre blir vårdnadshavares involvering i barnens skolgång (Cooper, 2007, Hattie, 2012, Leo, 2004). Därefter kom frågor som behandlade hur ofta de uppfattade att deras barn hade läxor i kemi och hur dessa var uppbyggda. Anledningen till dessa frågor var att ta reda på hur elevernas läxsituation i ämnet kemi såg ut utifrån vårdnadshavares synvinkel. Påföljande fråga konstruerades för att ta reda på om vårdnadshavare tyckte att läxorna är anpassade för sitt barn, då undervisning är mest produktiv och lärorik om den är anpassad till den enskilde eleven (Lindqvist, 1999, Skolverket, 2009). Frågan var en halvstrukturerad fråga där vårdnadshavare först fick ange om de tyckte undervisningen var anpassad med ja eller nej varpå det fanns utrymme för motivering. Därefter kom slutna frågor som behandlade hur mycket tid vårdnadshavare lägger ner på läxläsning i kemi och om deras barn gör läxan helt själv eller tillsammans med vårdnadshavaren samt om barnet går på läxläsningshjälpen som organiseras av skolan. Tanken med dessa frågor var att jämföra med elevenkäten för att se om vårdnadshavares och elevers uppfattning om hur mycket hjälp eleverna behöver med läxan i kemi stämmer överens och om det är vårdnadshavarna som företrädesvis hjälper sina barn eller barnen föredrar den organiserade läxläsningshjälpen. Sedan skulle vårdnadshavarna beskriva hur de uppfattade läxläsningssituationen i hemmet då det är visat att det kan vara vanligt att läxläsningssituationen i hemmen är konfliktfylld och problematisk (Forsberg, 2009, 14

Cooper, 2007, Kralovec & Buell, 2000). Frågan var semistrukturerad med möjlighet för vårdnadshavarna att motivera sina svar. Nästa fråga behandlade vårdnadshavares anledningar eller drivkraft till att de hjälper eller inte hjälper sina barn med läxan i kemi. Det var en sluten fråga om sex svarsalternativ. Både Cooper et al (2000) och Hoover- Dempsey et al (2005) beskriver flera olika drivkrafter vårdnadshavare har för att hjälpa sina barn med läxan. Då skolan ska sträva efter ett samarbete med vårdnadshavarna behandlade en fråga om vårdnadshavare upplevde att de kunde påverka eller om de hade en önskan om att påverka vilka läxor deras barn fick (Skolverket, 2011). Följande två frågor är slutna och har konstruerats med avseende på vårdnadshavares syn på läxor, om de anser att läxor i kemi är positivt eller negativt, samt vad de anser om mängden läxor i kemi. Näst sista frågan berör vilken utbildningsnivå vårdnadshavarna har för att se om det finns något mönster med avseende på utbildningsnivå, i hur de svarar. Den sista frågan är helt öppen där vårdnadshavarna får möjlighet att skriva till något de tycker att jag skulle haft med som har betydelse eller om det är något av de givna svaren de vill fördjupa. 4.1.2 Utformning av elevernas enkät Elevernas enkät var uppbyggd på samma sätt som vårdnadshavarnas enkät, med strukturerade och semistrukturerade frågor där de hade möjlighet att kommentera sina svar. Dock innehöll den ingen helt öppen fråga. Totalt innehöll enkäten till eleverna 11 frågor. I den inledande frågan fick eleverna redogöra vilket kön de hade och vilken årskurs de gick i, detta för att se om dessa parametrar har någon betydelse för hur de svarar på enkäten med avseende på läxläsningssituationen i hemmen och vilken syn de har på läxor i kemi. Eleverna fick därefter redogöra för hur mycket tid de lägger ner på läxan i kemi, om de gör läxan i kemi själv eller om de vill ha hjälp av sina vårdnadshavare. Det har visat sig att vårdnadshavare ibland, i stället för att bidraga till att hjälpa gör så att det blir ännu svårare för en elev att göra läxan, och att ju högre upp i utbildningsväsendet barnen kommer desto mindre hjälp av sina vårdnadshavare vill de ha (Cooper et al, 2000, Cooper, 2007, Hattie, 2012, Leo, 2004). Påföljande frågor behandlar om barnen vill ha hjälp med kemiläxan av sina vårdnadshavare och om de i så fall får den hjälp de behöver. I vardagen kan vårdnadshavare ha svårt att hitta tid att hjälpa sina barn med läxor så mycket som barnet skulle vilja (Cooper et al, 2000). Därefter gavs två halvstrukturerade frågor där eleverna skulle svara på varför de tror att vårdnadshavarna hjälper till och hur eleverna upplever läxläsningssituationen i hemmen. Detta för att jämföra med svaren från vårdnadshavarna och se om barnen uppfattar förväntningar från dessa och om det är möjligt att dra några generella slutsatser med tanke på om barn och vårdnadshavare upplever läxläsningssituationen på liknande sätt. De tre sista frågorna är semistrukturerade och behandlar elevens åsikter om läxor, om de anser att de får djupare kunskaper i kemi av läxor, om det tycker att vissa läxor är bättre än andra och vad de tycker om mängden läxor. Dessa frågor finns med för att få en lite djupare bild av elevernas åsikter om läxor och om slutsatser kan dras mellan om de är positivt inställda till läxor och om de tycker att deras kunskaper fördjupas med hjälp av läxan, då det är visat att elever i högre årskurser kan se läxor som något lärorikt (Warton, 2001). 15

4.2 PILOTSTUDIE Innan enkäten gick i tryck och delades ut till hela urvalsgruppen gjordes en pilotstudie där jag bad tre föräldrar med elever på högstadiet svara på frågorna och därefter beskriva deras tankar kring formuläret. Enligt Stukát är en pilotstudie nödvändig för att upptäcka brister som är dolda för en själv, som t.ex. om det är någon fråga som är för känslig att svara på eller svår att förstå (2011). Vid enkätundersökningar är det av största vikt att frågorna förstås korrekt då det inte finns möjlighet för följdfrågor (Kylén, 2004). Efter genomgången av pilotstudien omarbetades ett antal frågor så att frågorna blev lättare att förstå för respondenterna. Jag strök också två frågor där jag bedömde svaren som irrelevanta för mitt syfte och forskningsfrågor. Detta sammantaget tror jag gav en mer lättförståelig och relevant enkät för respondenterna att svara på. 4.3 URVALSGRUPP I studien lämnades enkäter ut till alla (60 st) hushåll som har elever på högstadiet i en liten skola i södra Sverige. Skolan ligger i en landsort ca 10 mil från närmsta större stad. Eleverna kommer från ett område som sträcker sig i radie ca. 4 mil runt skolan. Skolbussar och regionbussar hämtar och lämnar elever varför elevernas skoltider är organiserade kring skol- och regionbussarnas tider. Det är en homogen skola där de flesta elever har arbetarbakgrund samtidigt som det finns få familjer med invandrarbakgrund. Som urvalsgrupp valde jag att fokusera på de elever som går på skolans högstadium, årskurserna 7-9. Att urvalsgruppen ligger i den senare delen av grundskolan beror på det faktum att det inom den forskning jag tagit del av kring läxor ligger tyngdpunkten på de lägre årskurserna. Därför tyckte jag att det hade varit intressant att se hur det kan se ut i de högre årskurserna. Framför allt eftersom kemi är ett ämne som då tordes ha fått ett visst djup och skulle kunna upplevas som svårt. Eftersom skolan är liten finns bara en lärare med kompetens i kemi, varför alla elever har samma lärare. För att bredda min undersökning ytterligare kontaktades även ytterligare en skola med en förfrågning om de kunde delta i enkätundersökningen. Denna skola hade dock redan haft sina utvecklingssamtal och med tanke på vad Stukát (2011) och Kylén (2004) skriver om att respondenters motivation till att svara på enkäter avtar ju längre i från källan de är, valde jag att endast fokusera på det material jag fått in från min första skola. På grund av studiens storlek kunde jag också ha med det antal ostrukturerade frågor jag önskade. Dessa tar längre tid att bearbeta men jag ansåg det möjligt med tanke på storleken på den utvalda gruppen. 4.4 DATAINSAMLING Insamling av data gjordes genom två enkätundersökningar, en till vårdnadshavare (Bilaga 1) och en till elever (Bilaga 2). Därefter gjordes även en intervju med undervisande lärare (Bilaga 3). Innan enkätundersökningen gjordes och enkäterna delades ut fick vårdnadshavare skriva under ett samtyckesbrev (Bilaga 4) där de samtyckte till att de själva och deras barn deltog i studien samt att studien är frivillig och 16

helt anonym. Då svarsfrekvensen ökar om enkäten delas ut via ett möte, bestämde jag tillsammans med mentorerna på skolan att mentorerna skulle dela ut enkäterna samt samtyckesbrevet och be vårdnadshavarna fylla i enkäten på plats när de sågs i anslutning till ett utvecklingssamtal (Kylén, 2004). De som av olika anledningar inte hade möjlighet att fylla i enkäten där och då gavs ett alternativ att göra enkäten virtuellt. I brevet där de fick ge sitt samtycke till att delta i studien fanns en länk till en virtuell enkät beskriven som de kunde använda. Eleverna fick svara på enkäten under ett lektionstillfälle då jag deltog för att förklara och förtydliga vid behov. Detta visade sig vara ett fungerande upplägg då totalt 85% av vårdnadshavarna och 91% av eleverna deltagit vid studiens slut. Intervjun med läraren tog plats på skolan i kemisalen där svaren skrevs ner kortfattat varpå jag återberättade vad jag skrivit för läraren som fick godkänna att jag förstått rätt. 4.5 DATABEARBETNING Respondenternas svar har sammanställts och svaren från eleverna har jämförts med svaren från vårdnadshavarna för att tydliggöra likheter och skillnader. Varje enkätfråga har också jämförts inom respektive urvalsgrupp för att få en tydligare helhetsbild. Svaren undervisande lärare gav under intervjun har bearbetats och sammanställts för att få en tydligare bild av hur läxsituationen ser ut. 4.6 TILLFÖRLITLIGHET 85% av vårdnadshavarna och 91% av eleverna har svarat på enkäten vilket ger ett externt bortfall på 15% respektive 9%. En del forskare menar att en svarsfrekvens på 80% kan anses representativt för en population (Kylén, 2004). Jag utgår från att de vårdnadshavare och elever som inte svarat på enkäten inte vill medverka eller påverka. Vad gäller det interna bortfallet var det endast den helt öppna frågan där vårdnadshavarna uppmanades att tillägga något de menade var viktigt som inte frågeställningen i övrigt tog upp, som hade ett högt bortfall, 98%. Här var det endast en respondent som svarat. Det är möjligt att vårdnadshavarna kan ha känt sig stressade i situationen eller också kunde frågan omformulerats med att t.ex. ta upp olika exempel. Nackdelen med exempel är att tankarna styrs åt ett speciellt håll vilket ville undvikas. Validiteten av studien kan betraktas som hög då både det interna och externa bortfallet kan anses vara lågt samt att forskningsfrågorna jag ställt kunde besvaras. Dock innehöll enkäten många slutna frågor från vilka det kan vara svårt att mäta validiteten då det är en tolkningsfråga om vårdnadshavarna förstått frågeformuleringarna (Ejlertsson, 2005). Jag är också medveten om att resultaten kan ha blivit helt olika om vårdnadshavare och elever på en annan skola blivit tillfrågade, då mycket beror på vilken syn undervisande lärare har på läxor. Hur läxor används och kopplas till undervisningen kan vara mycket olika. 4.7 ETISKA ASPEKTER Jag har tagit del av vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet vad gäller rättigheter samt 17

skydd av respondenterna i min studie (Vetenskapsrådet, 2002). Innan enkäterna delades ut till vårdnadshavarna tog de del av syftet med studien samt att deltagandet var frivilligt och helt anonymt. Detta gjordes via ett samtyckesbrev (Bilaga 4). I och med att eleverna i studien är under 15 år fick vårdnadshavare samtidigt ge sitt samtycke till att deras barn deltog i studien. Det informerades också om att alla enkätsvar kommer att bearbetas med sekretess, att svaren inte kommer att kunna spåras tillbaka till respondenterna samt att svaren endast kommer att användas i denna studie. Eleverna delgavs informationen muntligt. 18

5 RESULTAT 5.1 UNDERVISANDE LÄRARES MOTIV TILL ATT GE LÄXOR För att ta reda på hur kemiundervisningen var organiserad intervjuade jag undervisande lärare. I årskurs 7, 8 och 9 hade eleverna 40 minuter kemiundervisning i veckan, alla elever hade samma lärare. 5.1.1 Läxans uppbyggnad Läraren uppgav att läxan som gavs ofta handlade om att läsa genomgångna sidor i boken eller att göra instuderingsfrågor, enkla laborationsrapporter eller att eleverna skulle ta reda på någon information själv. Läraren menade att det inte borde ta mer än i genomsnitt max 1 timme/läxa och att eleverna i snitt fick läxa vid vartannat lektionstillfälle. 5.1.2 Anpassningar till olika elever Läxan anpassades till eleverna på olika sätt. Läraren gav flera exempel på hur denne gjorde t.ex. fick de som gärna gjorde mer än den angivna läxan fler uppgifter. Andra elever som hade svårigheter med att läsa hade muntliga inlämningsuppgifter där de spelade in svaren. Ytterligare andra hade en förenklad variant av boken och uppgifter där till. 5.1.3 Motiv till att ge läxa Utan läxor menade undervisande lärare att eleverna glömde vad de hade gått igenom till nästa gång. Läxorna användes för att hålla eleverna ajour med ämnet samt att eleverna skulle ha gått igenom materialet en gång innan det var tillfälle för kunskapskontroll. 5.1.4 Återkoppling På grund av ämnets få undervisningstimmar ansåg inte undervisande lärare att det fanns tid att kontrollera läxan varje gång. Återkoppling gavs alltid på sådan läxa som lämnas in skriftligt. Efter varje genomgånget avsnitt kontrollerades elevernas kunskaper med större kunskapskontroller, skriftliga eller muntliga. På dessa fick eleverna också alltid skriftliga kommentarer. 5.1.5 Förväntan av vårdnadshavare På frågan om undervisande lärare förväntar sig att vårdnadshavare ska hjälpa eleverna med läxan svarade denne att det inte fanns några sådana förväntningar. Eleven skulle kunna klara av läxan på egen hand. Men undervisande lärare var medveten om att en del 19

vårdnadshavare hjälper till med läxan, t.ex. genom att läsa högt eller förhör på det material läxan innehöll, vilket kunde leda till orättvisor eftersom vissa vårdnadshavare har större förmåga att hjälpa än andra. 5.2 HUR LÄXLÄSNINGSSITUATIONEN SER UT I HEMMEN Läxläsningssituationen, i de allra flesta hem, upplevdes inte vålla några bekymmer, varken hos vårdnadshavare eller barn. Flertalet, både av vårdnadshavare och elever, tyckte att läxläsningssituationen i hemmen var bra för det mesta. Motiveringar som uppgavs från vårdnadshavarna till att det var en lugn och bra läxläsningssituation var: den är lugn och bra för vi är kloka! bra, för vi behöver aldrig tjata Från elevernas sida är kommentarerna vid frågan varför det är lugnt och bra inne på samma spår; jag sitter och får den hjälp jag behöver de vill hjälpa men jag klarar mig själv Det var endast ett fåtal vårdnadshavare och elever som uppgav att läxläsningssituationen var problemfylld. Några elever uttryckte det på följande sätt: den är jobbig för TVen är alltid på med hög volym! jag är så trött efter skolan och vi får för mycket läxor av alla ämnen 5.2.1 Hur mycket tid vårdnadshavare och elever lägger ner på kemiläxan Det var samma kategori, 0,5-1h/vecka, som fick flest svar med avseende på hur mycket tid vårdnadshavare och elever la ner i veckan på läxan i kemi. En minoritet av både vårdnadshavare och elever som uppgav att de la ner mer än 1h/vecka på läxan i kemi. 5.2.2 Sköter eleverna sina läxor själv eller vill de ha hjälp från sina vårdnadshavare? Samtidigt som en del vårdnadshavare svarade att de hjälper sina barn med läxan är det flertalet, både vårdnadshavare och elever, som uppger att eleverna gör kemiläxan själv. En minoritet av både vårdnadshavare och elever menar att eleverna behöver hjälp av vårdnadshavare. Eleverna menar att det beror på läxans innehåll om de vill ha hjälp från vårdnadshavare eller ej: det beror på hur det är 20

men det beror på vad läxorna gäller, ibland vill jag ha hjälp På frågan om eleverna får den hjälp av vårdnadshavarna som de skulle vilja ha svarar en majoritet av eleverna att de får den hjälp de önskar. En minoritet av eleverna gör kemiläxan tillsammans med en vän eller skolpersonal, hellre än med vårdnadshavare. 5.3 VÅRDNADSHAVARES OCH ELEVERS ÅSIKTER OM LÄXOR I KEMI De flesta vårdnadshavare var mycket positiva till läxor, de uppgav att förutom fördjupade kunskaper fick eleverna även bättre planeringsförmåga och studieteknik. En vårdnadshavare uttryckte: jag tror inte det hade gått så bra för henne i skolan om hon inte gjort läxan En minoritet av vårdnadshavare uppgav dock att det kunde vara stressande med läxor. Ibland gråter han för att han inte hinner med att göra sitt bästa Eleverna var inte lika positiva som sina vårdnadshavare. Trots det var det en del som tyckte att läxor gav dem en fördjupad kunskap. Ja, för då kan man ju läsa lugnt hemma. Det var en minoritet som uppgav att läxor i kemi inte gav dem någon fördjupad kunskap. Anledningar som uppgavs var: Nej, för det vi får läxa på är bara en sammanfattning av det vi gör på lektionerna Det är stressande 5.3.1 Åsikter om mängden läxor i kemi Det var ungefär lika många elever som tyckte att mängden läxor var bra som de som ville ha färre läxor. Av vårdnadshavarna var det ett flertal som tyckte att mängden kemiläxa låg på en lagom nivå eller som ville ha mer läxor. Det var en minoritet av vårdnadshavarna som ville ha färre eller inga läxor i kemi. 5.3.2 Anser vårdnadshavare att läxorna i kemi är anpassade till sina barn? De flesta vårdnadshavare anser att läxorna deras barn får är anpassade till deras barns nivå. Ja, han har lightboken och får läxa därifrån 21

Det var ingen som svarade att de ansåg att läxan inte var anpassad, men en minoritet uppgav att det inte visste om läxan var anpassad eller ej. Jag vet inte, han säger att han aldrig har läxor 5.4 ANLEDNINGAR TILL VARFÖR VÅRDNADSHAVARE HJÄLPER TILL MED LÄXORNA I KEMI Tanken med frågorna till vårdnadshavarna som rörde anledningar till varför de hjälpte sina barn med läxan eller varför de inte hjälpte sina barn med kemiläxan var att de skulle svara på en av frågorna. Då många svarade på båda frågorna är det svårt att tolka resultaten. Då en redovisning ändock kan ge en fingervisning av vilka anledningar vårdnadshavare har till att hjälpa till med kemiläxan väljer jag att redovisa resultaten. En del vårdnadshavare uppgav att den största anledning till varför de hjälpte sina barn var för att barnen bad om det. Några uppgav att de hjälpte till för att det var deras plikt som vårdnadshavare. Anledningar vårdnadshavare uppgav till att de inte hjälpte sina barn med läxan var att barnen inte bad dem, barnen ville klara läxan själv. En minoritet uppgav att de inte hann hjälpa sina barn med läxan. På frågan till eleverna varför de trodde att deras vårdnadshavare hjälpte dem med läxan i kemi svarade en del elever med varianter av följande citat: dom vill se till att jag får bra betyg och lära mig något En minoritet av eleverna uppgav att de inte får den hjälp de vill ha av sina vårdnadshavare. Anledningar som uppgavs var att vårdnadshavarna kunde vara stressade eller att eleven själv har bättre kunskap om kemi än sina vårdnadshavare. de är stressade jag kan förmodligen mer kemi än dem! 22

6 DISKUSSION 6.1 HUR LÄXLÄSNINGSSITUATIONEN SER UT I HEMMEN Det visade sig att en majoritet av både vårdnadshavare och elever ansåg att de hade en bra läxläsningssituation i hemmen. Detta var överraskande då flera forskare anger att det kan vara vanligt med konflikter i hemmen som en negativ konsekvens av läxor (Cooper, 2007, Forsberg, 2009, Kralovec & Buell, 2000). Eftersom vårdnadshavare gärna vill vara goda förebilder för sina barn och engagerade i barnens skolgång samt att det kan upplevas som ett svaghetstecken att ha problem vid just läxläsning kanske vårdnadshavare som upplevt problemfyllda läxläsningssituationer avstod från att fylla i enkäten (Hoover-Dempsey et al, 2005, Forsberg, 2009). 6.1.1 Hur mycket tid vårdnadshavare och elever lägger ner på kemiläxan Tidsaspekten undersöktes för att ta reda på om vårdnadshavare och elever hade samma uppfattning om hur mycket tid de la ner på läxorna i kemi och om det var så att de som uppgav att de la ner mycket tid också var de som ansåg att läxläsningssituationen var problemfylld. Inget sådant samband stod att finna vilket kan stödjas i forskningen där Hoover-Dempsey et al (2005) menar att även om en elev har svårt med läxan av olika anledningar hjälper vårdnadshavaren till. 6.1.2 Sköter eleverna sina läxor själv eller vill de ha hjälp från sina vårdnadshavare? Trots att en klar majoritet av vårdnadshavarna var positiva till läxor är det endast en del som uppger att de hjälper sina barn med läxorna i kemi. Det finns tydliga samband med vårdnadshavares delaktighet i läxläsningssituationen med positiva skolresultat hos eleven (Cooper et al, 2000, Hoover-Dempsey et al, 2005). Dock är det vanligt att delaktigheten blir mindre och mindre ju äldre barnet blir då barnen blir mer autonoma och stoffet läxan behandlar fått ett större djup (Cooper et al, 2000, Hoover-Dempsey et al, 2005). Vid en överblick i hur eleverna har svarat på frågan om de gör sina läxor själv svarar en majoritet att de gör sina läxor själv. Samtidigt uppger nästan hälften att de gärna vill ha hjälp av sina vårdnadshavare. Detta tyder på att eleverna värdesätter sina vårdnadshavares kunskaper och tycker att de kan få hjälp för att fördjupa sina egna kunskaper. 6.2 VÅRDNADSHAVARES OCH ELEVERS ÅSIKTER OM LÄXOR I KEMI De allra flesta, både vårdnadshavare och elever, var positivt inställda till läxor. Fördelarna som uppgavs från vårdnadshavarna var att de gav en bättre 23