Resultat 161 13-3-13-15:7
2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Föreläsningar genomförda av Under 212 har genomfört föreläsningar varje månad på Kliniskt Kunskaps Centrum (KKC). Föreläsningarna har vänt sig mot läkare, sjuksköterskor och undersköterskor inom ämnet basal smärtutbildning. Varje månad har riktade utbildningar genomförts till sköterskor inom kompetenskort Smärta, inkluderande postoperativ smärtbehandling samt handhavande av Cadd Legacy-pumpar. Mot klinikerna har föreläsningar för sköterskor och läkare hållits med specifika teman; exempelvis smärt behandling hos äldre och pumpstyrd smärtbehandling. Föreläsningar för AT-läkargruppen på sjukhuset samt ST-läkare inom regionen har genomförts. En heldag för sjukhuset smärtombud har anordnats med föreläsningar och gruppdiskussioner. Varje månad genomfördes Smärtskolan, en utbildning riktad mot patienter och deras anhöriga. 162 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av
212 SÄKER VÅRD Översikt patientsäkerhetsarbete 1 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 8 6 4 2 41 42 47 Under 213 kommer klinikledningen att arbeta aktivt med att få fler läkare att skriva avvikelser. År 21 År 211 År 212 9 1 Händelse och riskanalyser 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 1 1 År 21 År 211 År 212 Genomförda riskanalyser Genomförda händelseanalyser Analysen bidrog till att införandet av journaltabellerna har genomförts på ett patientsäkert sätt. Anmälningsärenden 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 År 21 1 År 211 År 212 Ersättningsbara anmälningar till LÖF Anmälningar enligt Lex Maria Enskildas klagomål SoS SÄKER VÅRD Översikt patientsäkerhetsarbete 163
SÄKER VÅRD 212 Avvikelserapportering Beskrivning: Vid sjukhuset finns sedan början av 28 ett elektroniskt avvikelsesystem som är gemensamt för samtliga verksamheter. Tidsperiod: 212 Datakällor: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest. Analys: Under 212 har det skrivits 47 stycken vårdavvikelser. 17 av vårdavvikelserna berörde annan klinik och 3 berörde den egna kliniken. Avvikelserna som berört kliniken handlar främst om administrativa rutiner. De avvikelser som vidarebefordrades till andra kliniker gällde framförallt följsamhet till dokumentation vid postoperativ avancerad smärtbehandling. Arbetet med att hos medarbetarna öka medvetenheten av att använda sig av avvikelsesystemet fortgår, men fortfarande är det få läkare som skriver avvikelser. Under 213 kommer klinikledningen att arbeta aktivt med att få fler läkare att skriva avvikelser. Kliniken arbetar med att få medarbetare att se avvikelser som ett verktyg för att förbättra verksamheten och patientsäkerheten. Händelse- och riskanalyser Beskrivning: Antal genomförda händelse- och riskanalyser. Tidsperiod: 212. Datakälla: Slutförda händelse- och riskanalyser registreras av klinikens kvalitetscontroller. Täckningsgrad 1 %. Anmälningar enligt Lex Maria Beskrivning: Enligt 6 kap. 4 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall anmälan till Socialstyrelsen göras vid allvarlig skada eller sjukdom som en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av. Tidsperiod: 212. Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Analys: hade under 212 inga anmälningar enligt Lex Maria Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF Beskrivning: LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: 212. Datakälla: Rapporterade ärenden från LÖF. Analys: hade under 212 inga anmälningar till LÖF. Analys: Riskanalys inför införande av journaltabell i Cosmic för avancerad smärtbehandling Händelse- och riskanalyser används som ett led i att utreda och förstå när allvarliga händelser inträffat eller risker uppstår. har genomfört en riskanalys inför införandet av journaltabeller för avancerad smärtbehandling i journalsystemet Cosmic. Tabellerna gäller epiduralanalgesi, intravenös smärtbehandling samt smärtbehandling med kvarliggande plexuskatetrar. I analysen deltog representanter från berörda kliniker. Fördelar med tabeller är dels att all data finns tillgänglig i samma journal, vilket är patientsäkert, dels att det ur miljöhänseende är bra att sluta med pappersdokumentation. Analysen bidrog till att införandet av journaltabellerna har genomförts på ett patientsäkrare sätt. 164 SÄKER VÅRD Avvikelserapportering, Händelse- och riskanalyser, Anmälningar enligt Lex Maria
212 SÄKER VÅRD Översikt punktprevalenser Följsamhet till hygienrutiner 1 % 9 9 % 8 % 73 7 % 8 6 % 67 5 % 4 4 % 3 % 4 2 % 1 % % År 21 År 211 År 212 Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Klädregler Basala hygienrutiner Resultatet visar att de senaste åren har en ökad följsamhet till hygienrutiner. Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Benägenhet att rapportera händelser 9 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 8 7 Självskattad patiensäkerhetsnivå 6 5 4 Min närmaste chefs agerande kring 3 patientsäkerhet 2 1 Lärandeorganisation Smärtklinik CStG Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur Återföring och kommunikation kring avvikelser SÄKER VÅRD Översikt punktprevalenser 165
SÄKER VÅRD 212 Följsamhet till hygienrutiner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning observeras vårdpersonal inom slutenvården under en tvåveckorsperiod 2 gånger om året. Varje avdelning observerar 1 medarbetare. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år, under vecka 12-13 samt vecka 42-43 Datakälla: Mätning utförd av klinikernas hygienombud enligt nationell modell. Täckningsgrad: 1 %, totalt 17/17 avdelningar Analys: Resultatet visar att de senaste åren har en ökad följsamhet till hygienrutiner. Klinikens hygienombud har arbetat aktivt med frågan och regelbundet informerat klinikens personal om vikten av följsamheten till basala hygienrutiner. Hygienombudet har också följt upp att hygienrutinerna efterföljs och arbetat med förbättringsåtgärder, vilket årets resultat kan påvisat ha gett effekt. Patientsäkerhetskulturenkät Beskrivning: Den nationellt framtagna enkäten gällande patientsäkerhetskultur har sammantaget besvarats av 33 medarbetare på. Svarsfrekvens 75,8 %. Tidsperiod: 212 Datakälla: Indikator. Analys: Mätningar av patientsäkerhetskulturen klargör vilka styrkor och svagheter som finns och fördjupar personalens kunskaper om säkerheten för patienterna. är uppdelad i två sektioner, Smärtrehabiliteringen och Smärtmottagningen. Smärtmottagningen har ett nära samarbete med slutenvården på sjukhuset och mottagningens resultat på patientsäkerhetskulturmätningen visar på högre benägenhet att rapportera händelser och lägre grad av straff och skuldbeläggande kultur än Smärtrehabiliteringen. En förklaring till det kan vara att man inom sjukhusets verksamhet kommit längre med patientsäkerhetsfrågor, vilket positivt påverkar Smärtmottagningen. För att förbättra patientsäkerhetskulturen på hela kliniken diskuteras dessa frågor regelbundet. Klinikledningen arbetar också med att få en öppenhet i kommunikationen kring vårdavvikelser och uppmuntrar till att rapportera händelser. I resultatet från mätningen framgår att närmsta chefens agerande kring patientsäkerhetsfrågor är högt, vilket tyder på att ledningen aktivt arbetar med frågorna. Under hösten bildades en grupp med medarbetare som ska arbeta med patientsäkerhets- och förbättringsarbete och på så sätt sprida vikten av ett öppet patientsäkerhetsklimat. 166 SÄKER VÅRD Följsamhet till hygienrutiner, Patientsäkerhetskulturenkät
212 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård Patientärenden 2 15 16 13 Ärenden till Patientnämnden Ärenden till patientvägledare 1 5 5 År 21 2 År 211 8 Kliniken arbetar aktivt med att fånga upp 6 eventuellt missnöje direkt på sektionerna och vid behov ha möten med patient och personal för att lösa problemet tillsammans. År 212 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Patientenkät Indikator Öppenvården PUK 1 Riket Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Information Upplevd nytta Rekommendera SLL Smärtklin 212 Flertalet patienter har långvarig smärtproblematik samt psykisk ohälsa och beskriver ofta dåliga erfarenheter av vård och myndigheter. [...] Med bakgrund av patienternas komplexa situation bedöms resultatet som bra. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård 167
PATIENTFOKUSERAD VÅRD 212 Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Tidsperiod: 212 Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren Analys: Antalet ärenden till patientvägledare är relativt få med tanke på antalet patienter som besöker och har även minskat något från 211. Kliniken arbetar aktivt med att fånga upp eventuellt missnöje direkt på sektionerna och vid behov ha möten med patient och personal för att lösa problemet tillsammans. Patientvägledaren har ett nära samarbete med kliniken, vilket bidrar till att kliniken får snabb återkoppling om aktuella ärenden. De ärenden som kliniken har haft har främst berört tillgänglighet och rådgivning, vilket kliniken arbetar med att förbättra. Ärenden till Patientnämnden Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Tidsperiod: 212 Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Analys: Med bakgrund av antalet vårdkontakter kliniken har är antalet anmälningar relativt lågt, men har ökat något jämfört med föregående år. För att upplysa patienterna om vart de kan vända sig med eventuella synpunkter eller anmälningar finns information om Patientnämnden i väntrummen. Kliniken får en månatlig sammanställning av aktuella ärenden, vilket bidrar till att aktivt arbeta med förbättringar utifrån de synpunkter som framkommer. De ärenden som under året varit aktuella berör främst information och bemötande. För att förbättra patientinformationen har kliniken bland annat arbetat med att ta fram skriftligt informationsmaterial om olika behandlingsmetoder. Patientupplevd kvalitet enligt Indikator Beskrivning: Patientenkäten skickas ut varje månad till slumpvis utvalda patienter. Resultaten visar patientupplevd kvalitet, PUK, som finns för respektive dimension. Tidsperiod: 212 Datakälla: Indikator; Patientupplevd kvalitet (PUK), 167 enkäter. Analys: Kliniken arbetar kontinuerligt med dimensionernas underrubriker för att förbättra patientupplevelsen av vården. Flertalet patienter har långvarig smärtproblematik samt psykisk ohälsa och beskriver ofta dåliga erfarenheter av vård och myndigheter. Det finns tyvärr ingen annan smärtmottagning att jämföra klinikens siffror med och därför jämförs med alla annan öppenvård inom SLL och nationellt. Med bakgrund av patienternas komplexa situation bedöms resultatet som bra. Fokus har under året har bland annat varit patientens upplevelse av delaktighet i vården. Genom åtgärdsplaner som tas fram tillsammans med patienten framkommer att upplevelsen av delaktighet ökar. Kliniken har även arbetat med ökad tillgänglighet samt vikten av bemötande, vilket syns positivt på resultatet från Indikators mätningar av Patientupplevd kvalitet. Medarbetarna är väl insatta i resultatet som tillsammans med de fria kommentarerna följs upp och kommuniceras månadsvis. Uppföljning av VAS-skattning hos patienter med EDA Beskrivning: Undersökning av VAS-skattning dag 1-3 postoperativt hos patienter med epidural smärtbehandling Tidsperiod: 211 Datakälla: Click View samt Cosmic Täckningsgrad: 1 % VAS-skattning för patienter med EDA % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 3 14 84 VAS-skattning 212 4 14 82 VAS-skattning 211 VAS-skattning 21 NRS 7-1 NRS 4-6 NRS -3 Analys: Smärtmottagningens sjuksköterskor eller läkare följer vardagar bland annat upp alla patienter på ortoped- och kirurgkliniken samt på IVA med epiduralkateter (EDA). Patienterna följs bland annat upp avseende smärtskattning, motorik i benen och insticksställe för epiduralkatetern. Antalet patienter med EDA 212 var 28, framför allt bukopererade, vilket i stort sett 12 3 85 168 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Ärenden till Patientvägledare, Patientnämnden, Patientupplevd kvalitet
212 PATIENTFOKUSERAD VÅRD är samma antal som 211 (n=211). I tabellen ses inte patienter skattade med beteendeskalan (n=24). Under hösten har journaltabeller i Cosmic gällande övervakningsdokumentation runt EDA införts, vilket har förbättrat och tydliggjort dokumentationen hos patienter med EDA. Den tydligare och mer lättöverskådliga dokumentationen bidrar till en högre patientsäkerhet. 24 av patienterna smärtskattades med beteeendeskalan och tyvärr har det inte gått att få ut resultat på det. 84 % (n=154) av patienterna med EDA har angivit smärtskattning VAS -3, vilket postoperativt bör ses som mycket god smärtupplevelse. Patienter som upplever en hög smärta, VAS 7-1, beror oftast på att epiduralkatetern inte fungerar, vilket antingen resulterar i en annan form av smärtbehandling eller att katetern läggs om. Under kommande år kommer målsättningen vara att ytterligare fler patienter med EDA smärtskattar VAS -3. Målet ska nås genom standardiserade rutiner när en EDA inte fungerar. I ett tidigt postoperativt skede (dag -2) bör patienten få en ny EDA alternativt tillägg av annan smärtmedicinering som till exempel Cox-2 hämmare. Patientformulär Beskrivning: Frågeformuläret, som även används i det dagliga kliniska arbetet, innehåller ett antal öppna frågor och fem validerade instrument. De fem självskattade instrumenten beskriver patientens upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet (Lisat och EQ-5D), funktionsnivå (Disability Rating Index, DRI), depression och ångest (Hospital Anxiety Depression Scale, HADS) och katastroftankar (Pain Catastrohizing Scale, PCS). Svaren matas in i patientjournalen. Resultat följs upp sex månader efter nybesöket, och ett år efter avslut från kliniken. Nedan visas patienternas ingångsvärden. Tidsperiod: 212 Datakälla: Click View. Täckningsgrad: 1% 212 n=834 211 n=892 DRI 58 57 PCS 31 3 HADS Ångest 7,7 7,9 HADS Depression 9,9 9,8 Lisat Livet i allmänhet 3,5 3,5 LiSat Kroppsliga Hälsan 2,3 2,3 LiSat Psykisk ohälsa 3,3 3,3 Analys: Totalt har 834 patienter fyllt i formulären för år 212. Årets resultat är nästan identiskt med förra årets. Patienterna uppvisar ingångsvärden med generellt hög grad av funktionsnedsättning på DRI, 58, där skalan sträcker sig från = klarar utan svårighet till 1 = klarar inte alls. På PCS är medelvärdet per fråga 2,36, vilket ligger emellan svarsalternativen 2 = i måttlig utsträckning och 3 = i stor utsträckning. Medelvärdet för HADS påvisar tecken på lätta depressions- och ångestsymtom. Eftersom detta är ett medelvärde för hela patientmaterialet, har ett stort antal patienter symtom på medelsvår och svår depression och ångest. LiSat utvärderas avseende tre av de 11 frågorna; Livet i allmänhet, kroppslig hälsa och psykisk ohälsa, där svarsalternativen 2= otillfredsställande och 3 = ganska tillfredsställande. EQ-5D Beskrivning: EQ-5D består av ett index och en hälsobarometer, som beskriver patientpopulationen i termer av hälsorelaterad funktionsnedsättning, där lägre värden anger lägre hälsa. Skattning för EQ-5D index görs i fem dimensioner: rörlighet, hygien (personlig ADL), huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär, och oro/nedstämdhet, i tre allvarlighetsgrader, inga problem = 1, måttliga = 2, och svåra = 3. Index sträcker sig mellan intervallet -1 och +1. Som jämförelse kan resultat från Nationell Folkhälsoenkät 22 (dvs populationsstudie/normalvärde för befolkningen) användas, där värdet för kvinnor var,8 och,84 för kvinnor respektive män mellan 18 och 84 år. Tidsperiod: 211.6.1 212.5.31 Data omfattar mätning 1 (vid nybesök) och mätning 2 (6 månader senare). Datakälla: Click View. Täckningsgrad: 1% EQ-5D Index 212 (Period: 211.6.1-212.5.31) Resultat 212 Antal svar Bortfall Resultat 211 mätning 1,19 958,17 mätning 2,28 371 61 %,27 Smärtrehab mätning 1,17 658,17 Smärtrehab mätning 2,24 256 61 %,24 Smärtmottagningen Mätning 1,21 3,18 Smärtmottagningen mätning 2,37 115 62 %,33 Mätning 1: Vid nybesöket. Mätning 2: 6 månader efter nybesöket, om vårdtiden är > 3 månader. Analys: För att kunna få med så fullständiga resultat som möjligt för 6-månaders-uppföljning 212, redovisas resultat för 12- månaders-perioden 211.6.1-212.5.31, med sex månaders PATIENTFOKUSERAD VÅRD Uppföljning av VAS-skattning hos patienter med EDA, Patientformulär 169
PATIENTFOKUSERAD VÅRD 212 uppföljning på dessa patienter. Resultaten visar en låg hälsonivå för s patienter vid inskrivningen. Sex månader senare är hälsonivån fortfarande låg, men EQ- 5D-index har ökat med 47 %, från,19 till,28. Motsvarande förändring för år 211 var 58 %. Svarsfrekvensen var c:a 4% vid båda 6-månadersuppföljningarna. sjuksköterskor vid de opererande enheterna tidigt ska få Kompetenskort Smärta hålls varje månad, på KKC, en föreläsning i avancerad postoperativ smärtbehandling samt utbildning på smärtpumpen. Målsättningen är att under kommande år ska alla berörda sköterskor ha Kompetenskort Smärta. EQ-5D VAS (livskvalitet) Beskrivning: EQ-5D-hälsobarometern är en visuell analog skala (VAS) som sträcker sig från = sämsta tänkbara hälsotillstånd till 1 = bästa tänkbara hälsotillstånd. Medelvärdet i normalbefolkningen är omkring 85. VAS mätning 1 VAS mätning 2 Förändring totalt 212 38,4 44,1 15 % Smärtrehabiliteringen 212 37, 42,2 14 % Smärtmottagningen 212 41,5 48,3 16 % totalt 211 38,6 45,5 15 % Smärtrehabiliteringen 211 37,3 42,9 15 % Smärtmottagningen 211 41,1 47,6 16 % Analys: För hela smärtklinikens patienter ökade hälsotillståndet med i genomsnitt 15 % efter 6 månader år 212 (från 38,4 till 44,1), vilket var samma ökning som förra året. Kompetenskort Smärta Beskrivning: Andel sjuksköterskor som på opererande enheter har Kompetenskort Smärta. Tidsperiod: 212 Datakälla: Rapportering från aktuellt smärtombud när sjuksköterskan har alla delar klara i Kompetenskort Smärta. De olika delarna består av: Körkort på smärtpump Föreläsning i avancerad postoperativ smärta Capio S:t Görans Sjukhus lokala smärthandbok Andel sjuksköterskor med Kompetenskort Smärta Andel CStG 21 9 % CStG 211 82 % CStG 212 8 % Analys: För att öka patientsäkerheten vid avancerad postoperativ behandling har Capio S:t Görans Sjukhus på de opererande klinikerna infört Kompetenskort Smärta. Syftet är att tydliggöra de kunskaper som krävs av sjuksköterskor som vårdar patienter med avancerad postoperativ behandling. Resultatet visade att under året har 8 % (n=114) av sjuksköterskor vid opererande kliniker fått kompetenskortet. För att nyanställda 17 PATIENTFOKUSERAD VÅRD EQ-5D, EQ-5D VAS (livskvalitet), Kompetenskort Smärta
212 VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet Beskrivning: Att patienterna får telefonkontakt +/- 1 min inom utlovad tid Tidsperiod: 212. Datakälla: Tele-Q, ett datorbaserat telefonsystem. Täckningsgrad 1 % under öppettiden. Totalt antal inkomna samtal till kliniken är 12 482. Här ingår återbud, intalade meddelanden där ingen uppringning görs enligt överenskommelse samt knappval med inläst informationsmeddelande. 212 211 Antal uppringda samtal: 7 55 6 965 Andel samtal uppringda inom intervallet +/- 1 min: 93 % 92 % Analys: Målsättningen för 212 var att öka andelen uppringda samtal inom intervallet. Andelen uppringda samtal har ökat med 1 % och antalet uppringda samtal har ökat med drygt 7 %. Under 213 är målsättningen att bibehålla eller ytterligare öka andelen uppringda samtal inom intervallet. Under 213 är målsättningen också att få patienterna att även kontakta kliniken via Mina Vårdkontakter vilket borde kunna leda till ett minskat antal inkomna samtal. Det totala antalet inkomna samtal är 12 482 vilket är en ökning med 5 % från 211. VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet 171