KVALITETSREDOVISNING 2010 Smärtkliniken

Transkript

1 :19

2 2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Under året har 24 olika föreläsningar hållits såväl för läkare under utbildning som för övrig vårdpersonal. Föreläsningar har varit riktade, både avseende innehåll och deltagare. Föreläsningarnas teman har varit smärtfysiologi och farmakologi, postoperativ smärtbehandling och smärtbehandling från Kloka Listan, samt undervisning för sjukhusets personal om smärta efter tortyr. Utvärderingarna och ett högt deltagarantal har påvisat att denna typ av föreläsningar varit uppskattade. Månatligen hålls en utbildning i avancerad postoperativ smärtbehandling på KKC (Kliniskt Kompetens Centrum). Inriktningen på den föreläsningen är framförallt EDA (epidural analgesi) och PCA (patient kontrollerad analgesi) samt ingår i Kompetenskort Smärta. Kliniken har även arrangerat föreläsningsserier riktade mot allmänläkare, samt hållit externa symposier. 126 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av

3 9 Avvikelserapportering Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet. Avvikelser Analys: har under skickat vidare 27 avvikelser som berörde annan klinik och haft 14 avvikelser som berör den egna kliniken. Avvikelserna som berört smärtkliniken handlar främst om administrativa rutiner och arbetsmiljö. Avvikelser som vidarebefordrades till andra kliniker gällde framförallt följsamhet till dokumentation vid postoperativ avancerad smärtbehandling. Arbetet med att hos medarbetarna öka medvetenheten att använda sig av avvikelsesystemet fortgår och antalet skrivna avvikelser har ökat markant sedan 28 då 25 avvikelser skrevs totalt. Händelse- och riskanalyser Händelse-/riskanalyser 1 2 Analys: har initierat och genomfört en riskanalys gällande rutiner kring interna smärtkonsultationsremisser. Det har troligen bidragit till att medvetandegörandet vikten av att följa de skriftliga rutiner som finns avseende remisshantering. Anmälningar enligt Lex Maria Enligt 6 kap. 4 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall anmälan till Socialstyrelsen göras vid allvarlig skada eller sjukdom som en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av. Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Lex Maria 1,5 Analys: hade under inga anmälningar enligt Lex Maria SÄKER VÅRD Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Datakälla: Rapporterade ärenden från LÖF. Patientskaderegleringen Analys: har inte haft några anmälningar till LÖF Följsamhet till hygienrutiner Tidsperiod: Ett tillfälle under året Datakälla: Resultatet är inhämtat från den sjukhusgemensamma punktprevalensundersökningen, följsamhet hygien. Metod: Följsamhet till basala hygienrutiner gällande klädsel hos sjukvårdspersonal är kontrollerad via stickprovskontroll av klinikens hygienombud. Följsamhet till klädsel enligt hygienrutin % Smärtrehab APS Klädsel ej enligt rutin Klädsel enligt rutin Analys: Resultatet visar att sektionen för smärtrehabilitering har förbättringspotential avseende följsamhet till hygienrutinerna, medan sektionen för akut smärtvård har ett relativt bra resultat. För att medvetandegöra reglerna om hygienrutiner har klinikens hygienombud informerat om resultatet på ett APT samt låtit medarbetarna reflektera över det. Sjukhusets hygiensjuksköterska kommer i januari 211 till kliniken för att informera om hygienrutinen. Klinikens hygienombud kommer att under våren göra en ny observationsstudie för att se att resultatet förbättras. SÄKER VÅRD Avvikelserapportering, Händelse- och riskanalyser, Lex Maria, LÖF, Hygienrutiner 127

4 Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren Antal ärenden 16 8 Analys: Antalet ärenden till patientvägledare är relativt få med tanke på antalet patienter som besöker. För att upplysa patienterna om vart de kan vända sig vid eventuella synpunkter eller anmälningar finns på båda sektionerna information om detta i väntrummen. De ärenden som kliniken har haft har främst berört tillgängligheten, vilken under hösten har förbättrats genom införandet av TeleQ. Patientupplevd kvalitet enligt Indikator Beskrivning: Patientenkäten skickas ut varje månad till slumpvis utvalda patienter. Resultaten visar patientupplevd kvalitet, PUK, som finns för respektive dimension. Tidsperiod: Datakälla: Indikator; Patientupplevd kvalitet (PUK), 151 enkäter. Analys: Under har Capio S:t Görans Sjukhus anslutit sig till den Nationella patientenkäten, vilket gör att resultatet inte går att jämföra med tidigare år. Kliniken arbetar kontinuerligt med dimensionernas underrubriker för att förbättra upplevelsen av vården, vilket har gett resultat. Utfallet av PUK visar att flertalet patienter upplevde hög patientmedverkan, vilket stämmer bra överens med vad kliniken strävar efter. Kliniken har även arbetat med skriftlig patientinformation, både gällande läkemedel och allmän information, vilket har givit resultat. Under 211 kommer verksamheten att fortsätta ett aktivt arbete med patientupplevd kvalitet på. Patientupplevd kvalitet APS, jan-dec PUK 1 Jan-Dec Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhetsintryck Patientupplevd kvalitet Smärtrehabilitering, jan-dec PUK 1 Jan-Dec Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhetsintryck 128 Patientvägledare, Patientupplevd kvalitet enligt Indikator

5 Ärenden till Patientnämnden Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Antal anmälningar 5 Analys: Antalet anmälningar till Patientnämnden ökade från 29 med fem stycken. Med bakgrund av antalet vårdkontakter mottagningen har är antalet relativt lågt. Patienterna informeras i väntrummet om var de kan vända sig med eventuella åsikter och klagomål. Anmälningarna gällde bland annat bristande tillgänglighet. Klinikens telefontillgänglighet har förbättrats efter införandet av TeleQ. Anmälningar till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) HSAN är en statlig myndighet, som prövar om yrkesutövare inom hälso- och sjukvården gjort sig skyldig till fel i sin yrkesutövning. Nämnden kan i sådana fall ålägga disciplinär påföljd. Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från HSAN. Antal anmälningar Analys: har inte haft några anmälningar till HSAN. Uppföljning av VAS-skattning hos patienter med EDA Beskrivning: Undersökning av VAS-skattning dag 1-3 postoperativt hos patienter med EDA (epidural smärtbehandling) Datakälla: Click View samt Cosmic Täckningsgrad: 1 % VAS-skattning för patienter med EDA % VAS-skattning VAS-skattning 29 VAS 7-1 VAS 4-6 VAS -3 Analys: följer vardagar upp alla patienter på vårdavdelningar med EDA. Patienterna följs bland annat upp avseende VAS, Bromage och insticksställe för epiduralkatetern. Vårdavdelningens sjuksköterskor kontrollerar däremellan enligt rutin dessa parametrar. Antalet patienter med EDA var 219, främst buk- och ryggopererade. 85 % (n=186) av patienterna uppgav vid uppföljning dag 1-3 postoperativt VAS 1-3, vilket tyder på en bra resultat gällande den postoperativa smärtupplevelsen. Under 211 är målsättningen att ytterligare öka andelen patienter med VAS -3. Det görs genom fördjupad utbildning av personal samt en fortsatt aktiv uppföljning av patientgruppen. EQ-5D Bakgrund: EQ-index beskriver patientpopulationen i termer av hälso/ohälsorelaterad funktionsnedsättning där lägre värden anger mått på högre grad av samsjuklighet/ohälsa. Som jämförelse kan resultat från nationell Folkhälsoenkät -2 användas med kontrollpopulation (18-84 år) med EQ- 5D-index medelvärde för kvinnor,8 och för män,84. Tidsperiod: , data inhämtade 1114 omfattande mätning 1 (vid nybesök), 2 (6 månader). För jämförelse används data insamlade i föregående studie för Datakälla: SLL databas. EQ-5D Index Resultat Antal svar Bortfall Smärtrehab mätning 1,2 366 n=194 (34,6%) Smärtrehab mätning 2,33 27 n=159 (43,4%) Primärvården Sollentuna Mätning 1:,35 94 n=1 (1%) Primärvården Sollentuna Mätning 2,5 51 n=43(45,7%) APS Mätning 1,28 14 n=37 (26,3%) APS mätning 2,43 54 n=5 (48,1%) Patientnämnden, HSAN, Uppföljning av VAS-skattning, EQ-5D 129

6 Analys: Resultat per sektion: EQ-5D index Smärtrehab: Skillnaden mellan mätning 1 (,2) och 2 (,33) var,13 i index, vilket indikerar en ökning av index med 65 % efter 6 månader. Utfallet indikerar ett förbättrat resultat jmf med perioden 8-9 som då visade en 4 % -ig förbättring. Bortfallet för mätning 1 (34,6%) bedöms högt. Bortfallet mellan mätning 1 och 2 minskade med 6 % jämfört med 8-9. Primärvårdsenhet Sollentuna: Differens mellan mätning 1 (,35) och 2 (,5) var,15, vilket indikerar ökning av index med 42 %. Oförändrat resultat jämfört med 8-9, även beträffande bortfallet mellan mätning 1 och 2. Bortfallet i denna mätning var endast 1 %. APS Skillnaden mellan mätning 1 (,28) och 2 (,43) var,15, vilket indikerar möjlig funktionsförbättring med 54 %. I studien 8-9 var förbättringen i funktionsnivån 52 %. Bortfallet avseende mätning 1, 26 % och bortfall för mätning 2, 48%, Analys: Mätningen indikerar att en funktionsförbättring sannolikt föreligger efter 6 månader inom Smärtrehab, Sollentuna och APS. Resultaten är förbättrade i jämförelse med föregående mätperiod. Under den aktuella mätperioden har sjukskrivningsmönster förändrats avsevärt för patientgruppen i och med att nya sjukskrivningsregler införts nationellt. Det antas ha satt ökad press på patientgruppen som trots detta ändå uppvisar mätbar förbättring i sin funktion. Hänsyn bör tas till varierande bortfallsfrekvens vid mätning 1 och 2. Bortfallet påverkas till stor del av rutiner vid insamling av frågeformulären, endast i mindre grad av bristfälligt eller ofullständigt ifyllda formulär. Det relativt stora bortfallet vid mätning 1 påverkar senare mätning och skapar osäkerhet kring de slutsatser som kan dras av resultatet. Det ringa bortfallet i mätning 1 i Sollentuna (1 %) visar att förbättringsarbete kan ge god effekt. EQ-5D VAS (livskvalitet) Smärtrehab Utfallet för 9-1 visar VAS 39 (mätning 1) och VAS 46 (mätning 2), en ökning i VAS efter 6 månader med 17,9%. Motsvarande värde för studien 8-9 efter 6 månader var 1 %. Patienter behandlade vid Smärtrehab 9-1 har upplevt ökning av hälsorelaterad livskvalitet jämfört med patienterna 8-9. Bortfallet för mätning 2 (45,4%) ligger inom förväntat intervall, men bortfallet vid mätning 1, (3%) anses fortfarande högt. Primärvård: Utfallet för 9-1 visar VAS 47 (mätning 1) som ökade till VAS 53 (mätning 2) och indikerar upplevd förbättring av livskvalitet med 17,% efter 6 månader. Motsvarande värden för studien 8-var 25 %. Bortfallet för mätning 2 var 51,5 %. APS: Utfallet för 9-1 visar VAS 44 (mätning 1) som ökade till VAS 52 (mätning 2) vilket indikerar skattad livskvalitetsökning med 13.6% efter 6 månader. För studien 8-9 var utfallet för skattad livskvalitetsförbättring 26 % efter 6 månader. Bortfallet för mätning 2 var 5,1% Slutsats: Utfall för 9-1 uppvisar förbättring av uppmätt livskvalitet med värden mellan 13 % och 18 % för s patienter. Smärtpatienter ligger förhållandevis lågt i EQ-5D VAS och en förbättring med 18 % bedöms som bra. Dock kan man notera en negativ trend avseende förbättringen. Denna minskade förbättring kan eventuellt vara orsakad av de förändringar i sjukersättningssystemet som drabbat patientgruppen under studieperioden. Planerade åtgärder/aktiviteter utifrån resultatet Att fortsätta följa EQ-5D och öka svarsfrekvensen, framförallt avseende mätning 1 som görs vid nybesöket. Detta kommer att ske genom förändrade rutiner för mottagning av frågeformulär och ökat stöd till patienter vid ifyllande, så att antal besvarade men ofullständigt ifyllda formulär kan minska. Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen Smärtrehab Utvärdering patientnöjdhet Tidsperiod: Data inhämtade i samband gruppavslut. Datakälla: Egen mätning patientskattning (n= 27) Metod: Frågeformulär ges till gruppdeltagare vid avslut att fylla i anonymt med skattningar av gruppledarnas/föreläsarnas insatser under gruppträffarna under -9. Skattningarna sker på en skala -1 där högsta värdet markerar maximal patientnöjdhet. Resultatet beräknades genom att skattningar för samtliga gruppledare/föreläsare från samtliga patienter adderades och totalmedelvärde beräknades utifrån samtliga skattningar. 13 EQ5D, Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen Smärtrehab

7 Medelvärde Medelvärde 29 Utfall för Vårgruppen 9,2 8,7 Utfall för Höstgruppen 8, 8,4 Analys: Utfallet visar hög patientnöjdhet i båda grupperna där resultatet i vårgruppen visar på ökat välbefinnande och tillfredsställelse. Under Ht-1 ändrades utvärderingsformuläret mot bakgrund av ändrade rutiner av praktiska moment och därför blir jämförelse med Ht-9 något osäker. Gruppverksamheten kommer under 211 att utvecklas ytterligare. Utvärdering katastroftankar Tidsperiod: Datakälla: Egen mätning, patientskattning av Pain Catastrophizing Scale PCS (Sullivan, MJL 1995) Uppgiftslämnare: Gruppdeltagare i Fibromyalgigruppen (FM) ( n=27, antal respondenter = 24) Metod: Utlämnat frågeformulär som fylldes i före nybesöket och sedan vid avslut i gruppen efter 13 veckor. Resultat baserat på medelvärdet. Resultat: För FM-gruppen VT (n=1), förbättrades 9/1. Gruppen under HT (n=14, korrigerat pga. svarsbortfall på en deltagare), förbättrades 1/14, 1/14 oförändrad och 3/14 sämre. Analys: Utfallet indikerar mätbar minskning av katastroftankar hos merparten av patienterna, trots att det under behandlingsperioden skett stora förändringar inom det allmänna sjukförsäkringsystemet med ökad oro i patientgruppen. Jämfört med föregående mätperiod (9) är förbättringen något mindre men följer samma profil med minskning av index för Rumination och Magnification, något mindre för Helplessness. Utfallet stämmer väl överens med patienters muntliga rapportering vid återbesök i samband med avslut. Utvärdering av Smärtskola för tortyröverlevare Tidsperiod: Uppgiftslämnare: Deltagare i smärtskola Metod: Frågeformulär Under har två smärtskolor genomförts för arabisktalande patienter med smärttillstånd efter tortyrskador. Urvalet av patienter har skett i samarbete med Röda Korsets Center (RKC) för torterade flyktingar och Kris- och Traumacenter (KTC), där dessa patienter utreds och behandlas för sina övriga skador. Antalet överlevare som deltagit i projektet i år har varit 13 stycken, varav 6 kvinnor under våren och 7 män under hösten. Grupperna har varit könsuppdelade och har skett med hjälp av kvinnlig respektive manlig arabisktalande tolk. Smärtskolans upplägg och genomförande utvärderades bland annat genom frågeformulär rörande patientnöjdhet. Patientskattning av smärtskola Dåligt 26 7 Mindre bra Bra 11 Mycket bra Bortfall Analys: Överlag var deltagarna i smärtskolorna mycket nöjda med den information och det bemötande de fått i gruppen. Det har också bekräftats av deras respektive behandlare på RKC och KTC i samband med gemensam utvärdering och övrig verksamhetsplanering. Det har framkommit att gruppdeltagarna har fått ökad förståelse av smärtmekanismer i samband med långvariga smärttillstånd, om samband mellan exempelvis sömnstörning, stress och ångesttillstånd knutna till posttraumatiskt stressyndrom PTSD och smärta, samt erhållit ökad medvetenhet om vikten av att hantera katastroftankar genom aktiv coping. Erfarenheten av smärtskolan och de förändringsprocesser den kan leda till pekar på vikten av samordning av behandlingsinsatser med andra vårdenheter, som också mer aktivt arbetar med dessa patienters psykosociala situation, då patientgruppen uppvisar fortsatt hög grad av katastroftänkande och hjälplöshet knutna till både PTSD-problematik men också genomgående stor psykosocial problematik med utanförskap, ekonomisk otrygghet, trångboddhet och begränsad språkförståelse. Patientnöjdhet vid Fibromyalgi gruppen, Smärtskola för tortyröverlevare 131

8 VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet -5-7 Datakälla: Egen registrering Täckningsgrad: 1 % av begärd telefonkontakt. Mätning av läkares, sjukgymnasts, psykologs och sjuksköterskas tillgänglighet via telefon för kontakt nästkommande vardag, efter patientens önskemål. Antal inkomna samtal till smärtkliniken där kontakt med vårdgivare önskades registrerades på ett separat dokument. Vårdgivaren dokumenterade på samma dokument när vårdtagaren blivit uppringd. (n) 29 (n) Begärda kontakter Uppringda kontakter Analys: 96 inkomna önskemål om kontakt från patient registrerades varav alla ringdes upp senast nästkommande vardag. Av de önskemål om kontakt som fanns blev 1 % uppringda senast nästkommande vardag, vilket ur kvalitetssynpunkt ses som ett mycket bra resultat. 29 registrerades under samma period 64 samtal varav 62 besvarades, vilket tyder på en viss ökning i samtalsfrekvens. För att öka tillgängligheten ytterligare har kliniken sedan mitten av september infört TeleQ. Det har sedan starten den 13/9 inkommit 2598 samtal, varav 9 % blivit uppringda inom avtalad tid, +/- 1 minuter. 132 VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet