Resultat Ortopedkliniken

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat :49

2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 211 Knäledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: se nedan Datakälla: Svenska knäprotesregistret, årsrapport 211 Täckningsgrad: 97,2 år 29 Höftledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 21 Datakälla: Svenska höftprotesregistret Täckningsgrad: 99,2 Riksgenomsnittet: 98, Antal patienter som opererats för total knäledsplastik vid artros Antal patienter av dessa som genomgått en revision av knäledsplastiken Relativ revisionsrisk, inom 1 år,96 Rang Antal patienter registrerade i Svenska höftprotesregistret Patientrapporterad hälsovinst (EQ-5D-indexvinst efter 1 år) CStG Riket *,36,33,36 Analys: Vi har under 29 en täckningsgrad på 97,2 i knäprotesregistret och 99,1 i patientregistret vilket är goda resultat som står sig väl nationellt. Täckningsgrad 211 är 98,4 och enligt egna data har ortopeden genomfört 372 operationer och registret visar 366 operationer. Saknas on-line funktion därför har registeruppgifter inhämtats från registret manuellt. Den relativa revisionsrisken är.96. Under en analyserad 1 årsperiod har 73 av totala knäledproteser reviderats. I svenska knäprotesregistret ger det ranking 46 med ett 95 konfidensintervall om Rankingen har marginellt försämrats trots ett intensivt förbättringsarbete. Analys kring orsakerna pågår. Antalet knäkirurger begränsas till 4 och revisionsoperationerna utförs av färre händer för att successivt öka vanan och operationsresultaten.. Resultat i Svenska knäprotesregistrets årsrapport 211 respektive 21 avser data för 29 respektive 28, d.v.s. två års eftersläpning. Smärtlindring preoperativt/ postoperativt -* 61/16 61/17 62/15 9-dagars mortalitet, * 1,7 9,9 7,3 9-dagars mortalitet, * 1,7 7,3 Reoperation inom 2 år, * 1, 1,8 Reoperation inom 2 år, * 1,1 2, 1-års protesöverlevnad -* 94,8 95,7 95 *Ytterligare resultat i Svenska höftprotesregistret för 211 redovisas i september 212. Analys: Klinikens resultat i Svenska höftregistret har kontinuerligt förbättrats den senaste 1-årsperioden både vid jämförelse med oss själva och övriga kliniker i landet. Klinikens 1-årsöverlevnad för proteser vid total höftledsplastik är nu 95 och 5-årsöverlevnaden är 97, vilket ligger väl till förhållande till riksgenomsnittet. Risk för tidig omoperation inom 2 år är generellt låg, även här finns en klar trend för kliniken. År 27 till 21 blev 1 av patienterna omopererad inom 2 år jämfört 2,6 år Således har 15 av ca 1 5 patienter de senaste 3 åren behövt tidig omoperation, dessa utgörs till lika delar av infektioner och luxationer. Detta låga antal tidiga revisioner medför att varje operation får stort utslag i statistiken, trenden är kanske mer väsentlig än absolutvärdet. Trenden mot färre tidiga omoperationer har varit närmast linjär från 2, 6 från 23 till 1, sista 3-årsperioden. 2 Dessa gynnsamma trender är troligen följd av en målmedveten översyn av våra rutiner och en ambition att eftersträva hög kvalitet genom hela vårdkedjan. Vi använder beprövade proteskoncept med gott stöd ur Nationella Höftregistret. Tidig mortalitet är som väntat mycket låg, någon promille, och denna faktor kan svårligen analyseras. Likaså är värdet för patientrelaterad hälsovinst välkänd sedan flera år och ligger på samma väntade nivå vid jämförelse kliniker emellan. Detta 222 KVALITETSREDOVISNING 211 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Knäledsplastik, Höftledsplastik

3 211 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 värde kan användas vid jämförelse med andra operationer och värdering av nyttan av dessa. Egna data 443 operationer, i höftregistret 455 d.v.s. 12 flera vilket sannolikt beror på patienter som erhållit bilaterala proteser och dessa personnummer syns bara en gång i vår lista. Korrigeras vid slutrapporten. Täckningsgraden 211 kommer att bli 99. Svenska Höftprotesregistret - höftfrakturer Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 29 och 21 Datakälla: Svenska Höftprotesregistret Årsrapport 211 Täckningsgrad (21): 99.2 för totalplastiker och 98.7 för halvplastiker Samtliga förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldern 65 år eller äldre som opererades med halv- eller helprotes eller behandlades med traditionell osteosyntes. Antalet förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldern 65 år och äldre som opererades med halv- eller helprotes. Andelen förstagångsfall av cervikal höftfraktur i åldern 65 år och äldre som opererades med halv- eller helprotes Tot K M Tot K M Tot K M ,3 65,6 68,4 Analys: Andelen patienter med cervikal höftfraktur som opererades med en primär höftplastik, halvplastik eller totalplastik, var under perioden 66. Detta är väl i nivå med de 65-7 som rekommenderas vid modern höftfrakturbehandling och klart över genomsnittet för landet. Den stora majoriteten av dessa patienter är över 8 år och opereras med en primär halvplastik. Det förelåg inga skillnader mellan män och kvinnor avseende val av operationsmetod. Ryggregistret Beskrivning: Kliniska resultat av ländryggskirurgi, mätt med patientenkäter. VAS, EQ-5D etc. Tidsperiod: Datakälla: Svenska ryggregistret Täckningsgrad: 1 Analys ryggregistret: Sektionen arbetar aktivt med Nationella ryggregistret Swespine. Swespines hemsida redovisar resultat klinikvis för patienter opererade åren Vi finns inte representerade i diagnosgruppen spondylolistes, då vi opererat mindre än 2 patienter per år i denna grupp. Våra resultat ligger i nivå med rikets resultat. Analys öppna jämförelser: I senaste publicerade öppna jämförelser står vi oss mycket väl i diagnosgruppen diskbråck. Vi har ett något sämre resultat på patienter opererade för spinal stenos främst beträffande upplevd bensmärta. Vi undersöker för närvarande orsaken till resultatet. Vi tolkar resultatet som att det beror på vår patientselektion, eftersom vi tar emot fler multisjuka och äldre än flera andra kliniker. Vi har också en medveten policy att försöka erbjuda svårt lidande ryggpatienter second opinion och kirurgi där vi finner indikation för det även om det innebär en något större risk för otillfredställande resultat. Vi har börjat analysera data för att kunna verifiera vår hypotes. Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvaliteten är mycket hög då Rikshöftdata även har validerats mot data från operationsplaneringsprogrammet Provisio. Den sammanfattande analysen är att kliniken följer moderna indikationer för primär höftplastikoperation vid cervikal höftfraktur och resultaten från Svenska Höftprotesregistret är goda avseende både frekvensen av reoperationer och mortalitet. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Svenska Höftprotes registret - höftfrakturer, Ryggregistret KVALITETSREDOVISNING

4 211 Avvikelserapportering Avvikelsesystemet används för att rapportera avvikelser och upptäckta risker i verksamheten. En avvikelseanmälan innebär inte i sig att patienten fått några men. Tidsperiod: 211. Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest Antal avvikelser Varav läkemedelsavvikelser Analys: En ökning av antalet avvikelser kan noteras, det tror vi är en effekt av klinikens konferens där inriktningen var patientsäkerhet där vi uppmanade till ökad avvikelserapportering. Den stora gruppen avvikelser finns inom kategorin dokumentation och informationsöverföring. Klinikens läkemedelsavvikelser gäller till största delen felaktiga/bristfälliga ordinationer i patientjournalen. Avvikelserna används ofta vid arbetsplatsträffar som ett lärande och ett led i förbättringsarbetet. Flest avvikelser skrivs av sjuksköterskor. I de fall en avvikelse är av allvarligare grad initieras en händelseanalys. Genomförda händelseanalyser Tidsperiod: 211 Datakälla: Lokalt register Antal analyser 2 3 Analys: Under 211 har ortopedkliniken genomfört 2 händelseanalyser till följd av mer allvarliga avvikelser. Händelseanalyserna har resulterat i åtgärder som förväntas öka patientsäkerheten på kliniken, genom information, undervisning inom olika områden, översyn och/eller utarbetande av nya rutiner. Händelseanalyser ger en god möjlighet att kritiskt granska befintliga rutiner och genomföra förbättringar. Under 212 kommer klinikens fokus ligga på att arbeta med riskanalyser som ett förbättringsarbete och med fokus på patientsäkerhet. Anmälningar enligt Lex Maria Enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (21:659) ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Antal absoluta tal 1 1 Analys: Kliniken har under året haft 1 anmälan enligt Lex Maria. Vi har vidtagit förbättringsåtgärder utifrån Socialstyrelsens beslut i ärendet. Anmälningar till Patientförsäkringen (LÖF) LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: 21 Datakälla: Nya rapporterade ärenden från LÖF Nyanmälda ärenden kopplade till egna kliniken Analys: Antal nyanmälda ärenden har ökat något i jämförelse med föregående år. Vi granskar våra inkomna ärenden för att upptäcka och förebygga brister i verksamheten, och arbetar med att vidta åtgärder för att förhindra upprepning. Under 212 kommer vi att utföra en journalgranskning på våra postoperativa infektioner som erhållit ersättning för att se om kliniken behöver förändra eller stärka några rutiner. 224 KVALITETSREDOVISNING 211 Avvikelserapportering, Genomförda händelse analyser, Anmälningar enligt Lex Maria, LÖF

5 211 Anmälningar till Socialstyrelsen Enskildas klagomål Från och med den 1 januari 211 är det Socialstyrelsen som utreder patienters klagomål. Tidigare kunde även anmälan av hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN göras. Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från Socialstyrelsen, Enheten Enskildas Klagomål. Antal anmälningar absoluta tal Ortoped 211 SoS CStG 211 SoS (23 kv, 13 män) Ortoped 21 SoS + HSAN CStG 21 SoS + HSAN 2, (18 kv 9 män) Analys: Antalet anmälningar till Socialstyrelsen är inte jämförbart med 21 års siffror för Socialstyrelsens och HSAN:s ärenden. Många av årets anmälningar finns även som PaN ärenden, vilket ger ett visst dubbelarbete. Fokus ligger på organisatoriska och verksamhetsfrågor av både medicinsk och övrig karaktär. Vi upplever att antalet allvarliga avvikelser under vårdtiden dock minskar i takt med ett ökat patientsäkerhetsmedvetande på kliniken. MRSA Beskrivning: Punktprevalensmätning på alla inneliggande patienter med riskfaktorer för MRSA vid inskrivning. Tidsperiod: Punktprevalens 1 gång per kvartal under år 211. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal i Cambio Cosmic. Täckningsgrad: 1 Andel patienter med riskfaktorer för MRSA som fullständigt odlats vid punktprevalens 1 Ej fullständigt 9 MRSA-odlade 8 Fullständigt 7 MRSA-odlade Ortopeden 211 Ortopeden 21 Analys: Under 211 uppmättes komplett MRSA-odlade kvartal 1 83, kvartal 2 89, kvartal 3 1 och kvartal 4 1, därav den lägre ackumulerade siffran 93. Målet är att 1 av riskpatienterna ska vara fullständigt odlade. Genomgång med all personal av sjukhusets gemensamma vårdprogram kring MRSA och separata informationsmöten av hygiensjuksköterskan sker fortlöpande. Vi uppmanar personalen att avvikelserapportera MRSA som handlagts fel, vilket ger oss ett bra underlag för förbättringsarbete. Den vanligaste kategorin som man missat att inskrivningsodla är de patienter som vårdats på sjukhus utomlands de senaste 6 månaderna eller har KAD sedan tidigare. Vi har därför försett alla undersköterskor på ortopedmottagningen med ett MRSA kort med odlingskriterier för att förhoppningsvis identifiera dessa patienter i högre utsträckning. Anmälningar till Social styrelsen Enskildas klagomål, MRSA KVALITETSREDOVISNING

6 211 Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Alla inneliggande patienter på sjukhuset under en viss dag granskas avseende VRI. Tidsperiod: Punktprevalens vid 2 tillfällen 211 Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal i Cambio Cosmic. Täckningsgrad: 1 Analys: Andel patienter med VRI på kliniken 5 april var 15 och 25 oktober 4,3. Vi når inte det nationella målet på <5. VRI-diagnosen som ligger högst i första mätningen är postoperativa sårinfektioner,(5st). Vid andra mättillfället identifierades 1st postoperativ sårinfektion. Under 212 har kliniken startat ett förbättringsarbete kring indikation, tidpunkt och metod för KAD-insättning (kvarliggande kateter) på vissa utvalda operationer. Hygien Beskrivning: Punktprevalensmätning på kliniken gällande förekomst av handdesinfektion på patientsängarna, följsamhet till klädregler och hygienobservation. Tidsperiod: Vid två tillfällen under 211. Följsamhet till basala hygienrutiner Ortopeden 211 Ortopeden 21 CStG 211 Följer ej rutin Följer rutin AAndel patienter med VRI vid punktprevalensstudie Följsamhet till klädregler Ortopeden HT 211 Ortopeden CStG VT 211 HT 211 CStG Ortopeden VT 211 HT 21 Ortopeden VT 21 CStG 21 Internt förvärvad VRI VRI totalt Ortopeden 211 Ortopeden 21 CStG 211 Följer ej klädregler Följer klädregler Föjsamhet till handdesinfektion vid patientsäng 1 Ej följsamhet 9 handdesinfektion 8 Följsamhet handdesinfektion Ortopeden 211 Ortopeden 21 CStG KVALITETSREDOVISNING 211 Vårdrelaterade infektioner, Hygien

7 211 Analys: 92 av alla sängar hade handdesinfektionsmedel 211 jämfört med I den observationsstudie som utfördes på sjukhuset gällande klädregler 211 var resultatet 1 vid båda tillfällena. Gällande basala hygienrutiner och Följsamheten till korrekt användning av handskar och att sprita händerna före och efter vårdmomentet så kan vi tydligt se att det brister i att sprita händerna före vårdmomenten men det är god följsamhet gällande plastförkläde och att sprita händerna efter vårdmomentet. Trycksår Beskrivning: Punktprevalensstudie under 1 dygn på inneliggande patienter. Andel patienter av totala antalet som är riskbedömda enligt modifierad Nortonskala redovisas i den övre bilden. Andel patienter som har trycksår enligt definition i regionalt vårdprogram redovisas i den nedre bilden. Tidsperiod: Punktprevalens utförd 21 mars och 4 oktober 211. Datakälla: Patientjournalen Cambio Cosmic. Täckningsgrad: 1 Andel patienter som är riskbedömda enligt modifierad Nortonskala 1 Ej fullständigt 9 bedömda 8 Fullständigt 7 bedömda Ortopeden 211Ortopeden 21 CStG 211 Andel patienter som har trycksår enligt definition i regionalt vårdprogram (allvarlighetsgrad 2-4) 1 Trycksår 9 8 Ej trycksår Ortopeden 211 Ortopeden 21 CStG 211 Trycksår KVALITETSREDOVISNING

8 211 Andel patienter med förvärvade trycksår under sjukhus vistelsen Ortopeden 211 Ortopeden 21 CStG 211 Trycksår Ej trycksår Analys: Arbetet med att dokumentera riskbedömningar för trycksår och förebygga uppkomst av trycksår fortlöper och vi har förbättrat resultaten. Andel riskbedömda inom 24h enligt modifierad Nortonskala ackumulerat under 211 var 56 (baserat på data vid två tillfällen 59 (29/49) respektive 52 (21/4)). Detta är en förbättring från året innan då siffran var 46 (23/5). Målet är att minst 7 ska vara bedömda inom 24 h. Andel patienter med uppkomna trycksår grad 2-4 var jämfört med 21 som var2 (2/5), vilket är siffror som vi är mycket nöjda med. Nytt i år var att vi även tittade på huruvida de patienter som hade en identifierad risk för trycksår fått förebyggande åtgärder, såsom luftmadrass eller annan åtgärd. Det visade att 1 i första mätningen och 92 i andra mätningen av våra riskpatienter fått förebyggande åtgärder. Detta är ett resultat från satsning med förra årets internutbildning. Under året har kliniken lagt fokus på klinikens representanter i sårvårdsgruppen och de har genomfört utbildning av personalen vid ett flertal tillfällen rörande riskbedömningar och sårvård. Genom att personalen själva arbetar aktivt med förbättringsförslag och patientsäkerhet, t.ex. bedömningar och åtgärder för att förhindra trycksår, förbättras resultaten. Den lathund som utvecklades 21 används i vardagen som ett stöd i de bedömningar som ska utföras vid inläggning av en patient. Fallriskbedömning Beskrivning: Punktprevalensmätning vid ett tillfälle för samtliga inneliggande patienter. Antal/andel riskpatienter för fall som inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning blivit fallriskbedömda med instrumentet Downton samt antal/ andel av dessa med identifierad hög risk (dvs Downton 3) som hade fallförebyggande åtgärder insatta. Tidsperiod: Punktprevalensmätning 8 juni 211 Datakälla: Journalsystemet Cosmic. Täckningsgrad 1. Andel fallriskbedömda patienter av riskpatienter 1 Ej fallriskbedömda 9 8 Fallriskbedömda Ortopeden 211 Ortopeden 21 CStG 211 Andel med fallförebyggande åtgärder 1 Ej fallförebyggande åtgärder Fallförebyggande åtgärder Ortopeden 211 Ortopeden 21 Analys: I årets mätning kring fallrisk var siffran 1 (8/8) vilket är en klar förbättring från förra årets siffra 59 (2 av 34). Gällande insatta fallförebyggande åtgärder var resultatet sämre, 43 (3/ 7) är dock en förbättring från året innan då siffran var knappt 1 (1/11). Vi har under året köpt in nya sängar så att alla sängar nu har fungerande grindar och lagt fokus på att arbeta med åtgärder på de identifierade riskpatienterna. Vi vet att åtgärder sätts in utan att det dokumenteras i journalen så vi kommer arbeta med dessa rutiner under KVALITETSREDOVISNING 211 Fallriskbedömning

9 211 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Nutrition Beskrivning: Andelen av totala antalet patienter på ortopedkliniken inskrivna 48 timmar eller längre och som inom 48 timmar från inskrivning till första vårdavdelning har blivit nutritionsbedömda enligt vårdprogram. Parametrar som ingår i nutritionsbedömningen är BMI, viktförändring och ätsvårigheter. Tidsperiod: 8 juni 211 Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal i Cambio Cosmic. Täckningsgrad 1 Andel patienter som nutritionsbedömts enligt vårdprogram inom 48 timmar från inskrivning 1 Ej fullständigt 9 bedömda 8 Fullständigt 7 bedömda Ortopeden 211 Ortopeden 21 CStG 211 Analys: 58 (3/52) av det totala antalet patienter, före exkludering av de som varit inneliggande < 48h. under punktprevalensdygnet, har nutritionsbedömts. 21 var siffran 5 (32/64). 43 (9/21) var nutritionsbedömda efter exkludering, d.v.s. utifrån de angivna parametrarna. Detta är ett bättre resultat än föregående år, 36 (1/28), men fortfarande en alltför låg siffra. Vi har under året haft utbildningsinsatser gällande nutrition och nutritionsbedömningar för att öka kunskapen hos personalen. Detta arbete kommer att fortgå under 212. Vi kan se att de patienter som kommer in för planerade operationer bedöms till nästan 1, men för de akuta patienterna är resultatet sämre. Målet för år 212 är att 7 blivit bedömda utifrån angivna parametrar. Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren Antal ärenden Analys: En viss minskning av antalet ärenden som inkommer till sjukhusets patientvägledare kan noteras. Vi tar del av ärendena och arbetar aktivt med att upptäcka och förebygga brister i verksamheten för att förhindra upprepning. Ärenden till Patientnämnden (PaN) Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Antal anmälningar Behandling 26 2 Bemötande 1 2 Tillgänglighet 6 6 Omvårdnad 3 Samverkan 1 Ekonomi 3 1 Juridik 1 Information 1 4 Administration 2 Rådgivning/hänvisning Antal totalt 37 4 Analys: Antalet anmälningar totalt till Patientnämnden har minskat något. Vi får månatligen en sammanställning av inkomna ärenden från PaN. Vi har under året arbetat med informations och omvårdnadsfrågor, vilket gett ett bra resultat. Dessa analyseras i verksamheten för lärande och utveckling. Trots totalt minskande antal ärenden har antalet behandlingsfrågor ökat. Vi har noterat att patienterna oftare ifrågasätter behandlingsalgoritmer, vi intensifierar arbetet med att bättre kunna förklara bakomliggande orsaker till behandlingsbeslut. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Nutrition, Ärenden till Patientvägledare, Ärenden till Patientnämnden (PaN) KVALITETSREDOVISNING

10 PATIENTFOKUSERAD VÅRD 211 Patientenkät Indikator Beskrivning: Patientenkäten Indikator genomförs genom en postal enkät till ett antal slumpvis utvalda patienter varje månad. Tidsperiod: 211 Datakälla: Indikator Täckningsgrad: Svarsfrekvensen på 211 års enkät var 6 och år Analys: Generellt har kliniken bra värden. Vi har identifierat områden där vi kan förbättra oss och kommer att arbeta vidare med det under året. Under 211 har vi utvecklat patientinformationen och annan skriftlig information har tagits fram i syfte att förbättra delaktigheten och information till våra patienter. Bemötandefrågor har varit i fokus på kliniken vilket avspeglar sig i resultatet. Genom att månatligen delge samtliga medarbetare resultatet av patientenkäten samt de förbättringsförslag och övriga kommentarer och tankar gällande vården som patienterna lämnar, hoppas vi öka medvetandet hos medarbetare om hur patienten upplever vården hos oss. Eftersom medarbetarna kontinuerligt blir uppdaterade med resultat och förbättringsförslag och kan se den förbättring som sker över tid, har detta även haft en positiv effekt på arbetsglädjen och lusten av att förbättra mötet med patienten. Resultat i Patientenkät 211,Jan-Dec, PUK Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhetsintryck Jan-Dec 211 Jan-Dec KVALITETSREDOVISNING 211 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patientenkät Indikator, Smärta - Punktprevalens

11 PATIENTFOKUSERAD VÅRD 211 Smärta - Punktprevalens Beskrivning: Mätning av smärtskattning hos patienter som upplevde smärta som problem. Mätningen genomfördes på samtliga inneliggande patienter vid ett och samma tillfälle på hela sjukhuset. De patienter som uppgav smärta som problem undersöktes vidare med frågor om bland annat smärtskattning i vila. Patienterna smärtskattades med VAS (Visuell Analog Skala). Tidsperiod: 6 december 211 Datakälla: Smärtombudsgruppen har via enkät som utformats av Smärtkliniken, APS, tillfrågat alla inneliggande patienter, täckningsgrad 1 Andel patienter med smärta som problem 1 Upplever smärta som ett problem 9 Upplever ej smärta som ett problem 8 7 Beskrivning: Undersökning av hur patienters postoperativa smärta dokumenteras. Tidsperiod: Data inhämtad vid ett tillfälle 211. Journaler på patienter, inneliggande den dagen och som under vårdtiden genomgått en operation, granskades. Datakälla: Journalsystem Cambio Cosmic, rapport- och uppvakningsbladet (del av anestesijournalen) och journalen för avancerad postoperativ smärtlindring. Täckningsgrad 1. Smärtombud på berörda enheter och sjuksköterska från Smärtkliniken, APS, granskade dokumentationen av smärta utifrån klinikspecifika riktlinjer och dokument under tre arbetspass motsvarande 1 dygn postoperativt. För att få ett rättvisande resultat räknades kvoten av antalet faktiska skattningar i förhållande till mål i klinikspecifika riktlinjer och dokument. Antal granskade patienter var 4. Uppnådd andel dokumenterade smärtskattningar av klinikspecifika mål År Dokumentation av postoperativ smärta År 21 8 Ortopeden Ortopeden 21 6 Analys: En förklaring till att 18 patienter av 34 (53 ) upplever smärta som ett problem, kan tänkas vara relevant då kliniken är en opererande enhet där smärta är en indikation för kirurgi. 28 (5/18) av patienterna VAS-skattar sig till 3 i vila Analys: Andelen dokumenterade smärtskattningar under år 211 var 38 vilket är samma siffra som året innan. Det vi kan se är att i de fall när patienten inte förstår VAS-skalan, så brister dokumentationen. Vi vet även att många patienter skattas, men att vi inte dokumenterar detta i journalen. Vi har under året arbetat med sk smärtkörkort och kommer att fortsätta med detta under 212. Vi har under året haft utbildningstillfällen för sjuksköterskorna med fallbeskrivningar där inte smärtlindringen fungerat optimalt. Detta kommer att fortgå under 212. Här diskuterar vi även andra mätmetoder som t.ex. NRS (Numeric Rating Scale) eller Beteendeskala som kan användas i de fall där VAS-skalan inte fungerar optimalt. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Dokumentation av postoperativ smärta KVALITETSREDOVISNING

12 EFFEKTIV VÅRD 211 Ledtid höftfraktur Beskrivning: Andelen av totala antalet patienter som inkommit till sjukhuset på grund av höftfraktur och som opererats inom 24 timmar efter ankomst. Knivstart räknas som start för operationen. Datakälla: Rikshöft Datakvalitet/felkällor: Mycket hög datakvalitet. VG se analys. Täckningsgrad: 1 Andelen patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar efter ankomst, CStG 211 SLL 211 CStG 21 T K M T T K M Andel opererade inom 24 h 68,2 71,1 6,2 71, 57, 57, 57, Analys: Andelen patienter opererade inom 24 timmar, var i genomsnitt 68 under året, vilket är lägre än målsättningen 71 men en klar förbättring jämfört med år 21. Andelen opererade inom 36 timmar var 88. Tid till operation var i medel 22 timmar och mediantiden var 21 timmar vilket också är en klar förbättring jämfört med föregående år. Även år 211 var problemen störst under 1:a kvartalet då akutverksamheten hårt belastades av andra akuta frakturer till följd av fler halkolyckor än normalt. Det kan också noteras att det inte föreligger några säkra skillnader mellan män och kvinnor avseende operation inom 24 timmar. Möjligen finns en tendens att färre män opereras inom 24 timmar vilket sannolikt förklaras av att män i denna åldersgrupp har en klart högre sjuklighet och därmed kräver längre tid för att optimeras inför operation. Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvaliteten är nu mycket hög då Rikshöftdata även har validerats mot data från operationsplaneringsprogrammet Provisio. Vårt förbättringsarbete har medfört klara förbättringar och fortskrider med målsättningen att ytterligare minska ledtiderna till operation genom tillskapa flexibla operationsresurser för att motsvara den stora variation som föreligger i antalet inlagda höftfrakturpatienter över tid. 232 KVALITETSREDOVISNING 211 EFFEKTIV VÅRD Ledtid höftfraktur