KVALITETSREDOVISNING 2010 Ortopedkliniken
|
|
- Fredrik Berg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KVALITETSREDOVISNING :19
2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Höftledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 9 Datakälla: Svenska höftprotesregistret Täckningsgrad: 98,1 (8 93,8) Riksgenomsnittet: 97,4 CStG Riket Bägge dessa gynnsamma trender har förhoppningsvis samband med en målmedveten översyn av våra rutiner och en ambition att eftersträva hög kvalitet genom hela vårdkedjan. Vi använder beprövade proteskoncept med gott stöd ur Nationella Höftregistret och det bidrar säkert till detta. Vi har rätt att känna en viss grad av stolthet över klinikens resultat. Tidig mortalitet är som väntat mycket låg, någon promille, och denna faktor kan svårligen analyseras. Likaså är värdet för patientrelaterad hälsovinst välkänd sedan flera år och ligger på samma väntade nivå vid jämförelse kliniker emellan. Detta värde kan användas vid jämförelse med andra operationer och värdering av nyttan av dessa. Antal patienter registrerade i Svenska höftprotesregistret Patientrapporterad hälsovinst (EQ-5Dindexvinst efter 1 år) st,33,32,35 Smärtlindring preoperativt/ postoperativt 61/17 59/16 62/15 9-dagars mortalitet, 6-9 9,9 9-dagars mortalitet, ,4 Reoperation inom 2 år, 6-9,9 1,8 Reoperation inom 2 år, 5-8 1,3 1,9 5-års protesöverlevnad 96,7 96,5 -års protesöverlevnad 95,7 94,1 94,7 Analys: Klinikens resultat i Svenska höftregistret har kontinuerligt förbättrats den senaste -årsperioden både vid jämförelse med oss själva och övriga kliniker i landet. Klinikens 5- respektive -årsöverlevnad för proteser vid total höftledsplastik är nu 97 respektive 96 och vi ligger över genomsnittet för hela riket. Risk för tidig omoperation inom 2 år är generellt låg, även här finns en klar trend för kliniken, idag blir färre än 1 patient av omopererad inom 2 år jämfört 3 av för år sedan. Endast 13 av ca 1 patienter de senaste 3 åren har behövt denna tidiga omoperation. Försiktig tolkning: Detta låga antal tidiga revisioner medför att varje operation får stort utslag i statistiken, trenden är kanske mer väsentlig än absolutvärdet. En mer självsäker analys kan ge stöd för följande: risken för tidig omoperation på Capio S:t Göran är f.n. halverad jämfört med övriga ortopedkliniker i Stockholm och även genomsnittet för hela riket. Det bör då även beaktas att vi har utbildningsuppdrag och att vi handlägger patienter med alla grader av riskfaktorer. Resultat i Svenska höftprotesregistret för redovisas i september 11. Halvprotesregistret Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 8 och 9 Datakälla: Svenska halvprotesregistret Täckningsgrad: 94,4 (9) Analys: Andelen protesopererade patienter vid cervikal höftfraktur var under perioden (källa Svenska Höftprotesregistret Årsrapport) vilket är i nivå med de 65-7 som rekommenderas vid modern höftfrakturbehandling. Den stora majoriteten av dessa patienter är över 8 år och opereras med en primär halvprotes. Under tidsperioden 8-9 (källa Svenska Höftprotesregistret Årsrapport) utfördes 353 halvproteser varav 96 utfördes som primär behandling. 94 av patienterna opererades inom 48 timmar vilket är i nivå med riksgenomsnittet dagarsmortaliteten var 15.6 vilket också var i nivå med riksgenomsnittet på Reoperationsfrekvensen var anmärkningsvärt låg.6 vilket är klart under riksgenomsnittet på 2.9. En bidragande förklaring till detta fynd kan vara underrapportering och en analys av detta pågår för närvarande. Den sammanfattande analysen är att kliniken följer moderna indikationer för halvprotesoperation vid cervikal höftfraktur och resultaten är goda avseende frekvensen av reoperationer och mortalitet. Täckningsgraden i Halvprotesregistret var mycket god, 94.4, vilket talar för att data är valida. Resultat i Svenska halvprotesregistret redovisas i september KVALITETSREDOVISNING KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Höftledsplastik, Halvprotesregistret
3 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Knäledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 7-8 Datakälla: Svenska knäprotesregistret, årsrapport 9 och Täckningsgrad: 97,5 år 8 (86,6 7) Antal patienter som opererats för total knäledsplastik vid artros 3 47 Antal patienter av dessa som genomgått en revision av knäledsplastiken Relativ revisionsrisk, inom år,8 Rang 32 Analys: Vi har under 8 gått från täckningsgrad 87 (enl ovan) till 97.5 vilket är en god förbättring. Målet har av knäprotesregistret satts till 96. I tabellen för relativ revisionsrisk i procent inom år, har vi gått från ranking 37 till 32, också ett steg i rätt riktning (från,85 till,8). Vi ligger kvar på riksgenomsnittet eller strax under för revisioner, ca 3 årligen. Infektionsfrekvens kvarstår på ca 1. Antalet knäkirurger ligger konstant på 4 till antalet och revisionerna ligger på ännu färre händer. Revisioner som orsakats av djupa infektioner sker i 1- eller 2-seansförfarande, beroende på agens och när i förloppet de uppkommer. En ytterligare uppstramning av antibiotikaprofylaxens tidpunkt gällande administrering har skett under det gångna året, så att 75 nu ges i rätt tid dvs i intervallet min preoperativt. Antibiotikabehandling sker enligt nationella riktlinjer. 57 Ryggregistret Beskrivning: Kliniska resultat av ländryggskirurgi, mätt med patientenkäter. VAS, EQ-5D etc. Tidsperiod: 4-6 Datakälla: Svenska ryggregistret Täckningsgrad: Analys: Sektionen arbetar aktivt med Nationella ryggregistret Swespine. Swespines hemsida redovisar resultat klinikvis för åren 4-6. Vi finns inte representerade i diagnosgruppen spondylolys, då vi opererat mindre än patienter per år i denna grupp. Våra resultat stämmer rimligt bra med rikets resultat i stort, inga stora avvikelser föraranligger. Nya data för perioden 6-8 är på väg och den närmaste utmaningen är att bearbeta och tolka den informationen. Vi jobbar också med att genom kontroller av Swespinedata mot våra egna system kunna följa våra egna resultat mer i detalj och kunna titta på patientselektion etc. Detta har dock visat sig betydligt svårare än man först kan tro. Detta arbete fortgår dock. Resultaten från Svenska ryggregistret ligger nu ute på webben för allmänheten. Resultat i Svenska knäprotesregistrets årsrapport respektive 9 avser data för 8 respektive 7, dvs med två års eftersläpning. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Knäledsplastik, Ryggregistret KVALITETSREDOVISNING 115
4 SÄKER VÅRD Avvikelserapportering Avvikelsesystemet används för att rapportera avvikelser och upptäckta risker i verksamheten. En avvikelseanmälan innebär inte i sig att patienten fått några men. Tidsperiod:. Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest. 9 Antal avvikelser Varav läkemedelsavvikelser Analys: En minskning av antalet avvikelser kan noteras. Den stora gruppen avvikelser finns inom kategorin dokumentation och informationsöverföring. Klinikens läkemedelsavvikelser gäller till största delen felaktiga/bristfälliga ordinationer i patientjournalen. Avvikelserna används ofta vid arbetsplatsträffar som ett lärande och ett led i förbättringsarbetet. Flest avvikelser skrivs av sjuksköterskor. I de fall en avvikelse är av allvarligare grad initieras en händelseanalys. Genomförda händelseanalyser Tidsperiod: Datakälla: Lokalt register 9 Antal analyser 2 4 Analys: Under har ortopedkliniken genomfört 2 händelseanalyser till följd av mer allvarliga avvikelser. Händelseanalyserna har resulterat i åtgärder som förväntas öka patientsäkerheten på kliniken, genom infor mation, undervisning inom olika områden, översyn och/eller utarbetande av nya rutiner. Händelseanalyser ger en god möjlighet att kritiskt granska befintliga rutiner och genomföra förbättringar. Under 11 kommer fokus att ligga på att arbeta med händelseanalyser som ett förbättringsarbete och med fokus på patientsäkerhet. Anmälningar enligt Lex Maria Enligt 6 kap. 4 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid allvarlig skada eller sjukdom som en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Analys: Kliniken har under året haft 1 anmälan enligt Lex Maria. Vi har vidtagit förbättringsåtgärder utifrån Socialstyrelsens beslut i ärendet. Anmälningar till Patientförsäkringen (LÖF) LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: Datakälla: Rapporterade ärenden från LÖF. 9 Nyanmälda ärenden kopplade till egna kliniken Analys: Antal nyanmälda ärenden har minska något i jämförelse med föregående år. Vi granskar noga inkomna ärenden för att upptäcka och förebygga brister i verksamheten, och vidtar åtgärder för att förhindra upprepning. MRSA Beskrivning: Punktprevalensmätning på alla inneliggande patienter med riskfaktorer för MRSA vid inskrivning. Tidsperiod: Punktprevalens 1 gång per kvartal under år. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal i Cambio Cosmic. Täckningsgrad: Andel patienter med riskfaktorer för MRSA som odlats vid punktprevalens 1 Ej komplett MRSA-odlade 8 Komplett MRSA-odlade Totalt Kvinnor Män 41 Ort.Klin 9 9 Antal absoluta tal 1 Analys: Målet är att av riskpatienterna ska vara fullständigt odlade. Genomgång med all personal av sjukhusets gemen- 116 KVALITETSREDOVISNING SÄKER VÅRD Avvikelserapportering, Händelseanalyser, Lex Maria, LÖF, MRSA
5 SÄKER VÅRD samma vårdprogram kring MRSA och separata informationsmöten av hygiensjuksköterskan sker fortlöpande. Vi uppmanar personalen att avvikelserapportera MRSA som handlagts fel, vilket ger oss ett bra underlag för förbättringsarbete. Sjukhusets bedömningskort har hjälpt personalen att lättare kunna identifiera vilka patienter som ska odlas. Den vanligaste kategorin som man missat att inskrivningsodla är de patienter som hade infart, KAD eller PEG, sedan tidigare och som är fokus för förbättringar. Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Alla inneliggande patienter på sjukhuset under en viss dag granskas avseende VRI. Tidsperiod: -4-6, --26 Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal i Cambio Cosmic. Täckningsgrad: Andel patienter med VRI vid punktprevalensstudie VRI 8 Ej VRI HT VT Analys: Andel patienter med VRI på kliniken 6 april var 8,8 och 26 oktober 7,6. Vi når inte det nationella målet på <5. När vi granskade andel patienter där VRI uppkommit på kliniken under vårdtillfället vid mätningen 26 oktober, var andelen 3,8. Under 11 kommer kliniken att starta ett förbättringsarbete kring indikation och metod för KAD-insättning samt inneliggande tid för kvarliggande KAD postoperativt för att minska infektioner från urinvägar. Hygien Beskrivning: Punktprevalensmätning på kliniken gällande förekomst av handdesinfektion på patientsängarna, följsamhet till klädregler och hygienobservation. Tidsperiod: Vid två tillfällen under året. Datakälla: Observationsstudier av hygienssjuksköterskan. Förekomst av handsprit vid patientsäng Ej handsprit 8 Handsprit Ort.Klin. Ort.Klin. 9 Följsamhet till klädrutin 3 Klädsel ej enligt rutin Klädsel enligt rutin Analys: 98 respektive 83 av alla sängar hade handdesinfektionsmedel. 9 var resultatet 89 resp 98. Vi gör även egna stickprovsmätningar flera gånger per år för att följa förekomst av handsprit på patientsäng. I den observationsstudie som utfördes på sjukhuset gällande basala hygienrutiner och klädregler var resultatet vid båda tillfällena. Följsamheten till korrekt användning av handskar och att sprita händerna före och efter vårdmomentet är generellt god. SÄKER VÅRD Vårdrelaterade infektioner, Hygien KVALITETSREDOVISNING 117
6 SÄKER VÅRD Trycksår Beskrivning: Punktprevalensstudie under 1 dygn på inneliggande patienter. Andel patienter av totala antalet som är riskbedömda enligt modifierad Nortonskala redovisas i den övre bilden. Andel patienter som har trycksår enligt definition i regionalt vårdprogram redovisas i den nedre bilden. Tidsperiod: Punktprevalens utförd 1 juni. Datakälla: Patientjournalen Cambio Cosmic. Täckningsgrad: Andel riskpatienter som är bedömda enligt modifierad Nortonskala Ej fullständigt bedömda Fullständigt bedömda Totalt Kvinnor Män 15 Ort.Klin. 9 Andel patienter som har trycksår enligt definition i regionalt vårdprogram (allvarlighetsgrad 2-4) Trycksår 8 Ej trycksår Totalt Kvinnor Män Ort.Klin 9 Analys: Arbetet med att dokumentera riskbedömningar för trycksår och förebygga uppkomst av trycksår fortlöper och vi har delvis förbättrat resultaten. Andel riskbedömda enligt modifierad Nortonskala av totala antalet patienter år var 46 (23/) och andel bedömda patienter som har risk för trycksår var 77 (23/3). Andel patienter med uppkomna trycksår grad 2-4 var 4 (2/), vilket är en försämring jämfört med 9 då resultatet var. Under året har kliniken lagt fokus på klinikens representanter i sårvårdsgruppen och de har genomfört utbildning av personalen vid ett flertal tillfällen rörande riskbedömningar och sårvård. Genom att personalen själva arbetar aktivt med förbättringsförslag och patientsäkerhet, t,ex bedömningar och åtgärder för att förhindra trycksår, förbättras resultaten. Den lathund som utvecklades används i vardagen som ett stöd i de bedömningar som ska utföras vid inläggning av en patient. Fallriskbedömning Beskrivning: Punktprevalensmätning vid ett tillfälle för samtliga inneliggande patienter. Antal/andel riskpatienter för fall som inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning blivit fallriskbedömda med instrumentet Downton samt antal/ andel av dessa med identifierad hög risk (dvs Downton 3) som hade fallförebyggande åtgärder insatta. Tidsperiod: Punktprevalensmätning 1 juni Datakälla: Journalsystemet Cosmic. Täckningsgrad. Resultat antal och andel fallriskbedömda patienter av riskpatienter Resultat antal och andel med fallförebyggande åtgärder Totalt Kvinnor Män Ej fallriskbedömda Fallriskbedömda efter 24h Fallriskbedömda inom 24h Ej fallförebyggande åtgärder Fallförebyggande åtgärder 118 KVALITETSREDOVISNING SÄKER VÅRD Trycksår, Fallriskbedömning
7 SÄKER VÅRD Analys: Under gjorde kliniken sin första mätning gällande fall och 59 av patienterna var fallriskbedömda ( av 34), vilket var en förhållandevis bra siffra men inte optimal. Gällande insatta fallförebyggande åtgärder var resultatet sämre, endast 1 av 11 med hög fallrisk hade insatta åtgärder. Vi har under året köpt in nya sängar så att alla sängar nu har fungerande grindar och lagt fokus på att arbeta med åtgärder på de identifierade riskpatienterna. Vi kommer under år 11 att arbeta med utbildning, fallriskbedömningar och förebyggande åtgärder. Vi uppmanar personalen att avvikelserapportera fall i större utsträckning för vi tror att det finns en underregistrering. SÄKER VÅRD Fallriskbedömning KVALITETSREDOVISNING 119
8 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Nutrition Beskrivning: Andelen av totala antalet patienter på ortopedkliniken som varit inskrivna 48 timmar eller längre och som inom 48 timmar från inskrivning till första vårdavdelning blivit nutritionsbedömda enligt vårdprogram. Parametrar som ingår i nutritionsbedömningen är BMI, viktförändring och ätsvårigheter. Tidsperiod: Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal i Cambio Cosmic. Täckningsgrad Andel patienter som nutritionsbedömts enligt vårdprogram inom 48 timmar från inskrivning Ej fullständigt 9 bedömda 8 Fullständigt bedömda Totalt Kvinnor Män Ort.Klin 9 Analys: (32/64)av det totala antalet patienter, före exkludering av de som varit inneliggande < 48h. under punktprevalensdygnet, har nutritionsbedömts. 36 (/28) var nutritionsbedömda efter exkludering, dvs utifrån de angivna parametrarna. Detta är ett något bättre resultat än föregående år, 35, men fortfarande en alltför låg siffra. Vi har under året haft utbildningsinsatser gällande nutrition och nutritionsbedömningar för att öka kunskapen hos personalen, detta arbete kommer att fortgå under 11. Vi kan se att de patienter som kommer in för planerade operationer bedöms till nästan, men för de akuta patienterna är resultatet sämre. Målet för år 11 är att 7 blivit bedömda utifrån angivna parametrar. Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren 9 Antal ärenden Analys: En viss minskning av antalet ärenden som inkommer till sjukhusets patientvägledare kan noteras. Vi tar del av ärendena och arbetar aktivt med att upptäcka och förebygga brister i verksamheten för att förhindra upprepning. Ärenden till Patientnämnden (PaN) Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Antal anmälningar 9 Behandling Bemötande 2 7 Tillgänglighet 6 6 Omvårdnad 3 2 Samverkan 1 1 Ekonomi 1 1 Juridik 1 2 Information 4 3 Administration 2 4 Rådgivning/hänvisning 2 Antal totalt 48 Analys: Antalet anmälningar totalt till Patientnämnden har minskat något.vi har under året arbetat med bemötande och tillgänglighetsfrågor, vilket är de områden som under de senaste åren haft flest ärenden. Vi får månatligen en sammanställning av inkomna ärenden från PaN. Dessa analyseras i verksamheten för lärande och utveckling. 1 KVALITETSREDOVISNING PATIENTFOKUSERAD VÅRD Nutrition, Ärenden till Patientvägledare, Ärenden till Patientnämnden (PaN)
9 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Anmälningar till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) HSAN är en statlig myndighet, som prövar om yrkesutövare inom hälso- och sjukvården gjort sig skyldig till fel i sin yrkesutövning. Nämnden kan i sådana fall ålägga disciplinär påföljd. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från HSAN. 9 Antal anmälningar 8 6 Analys: Kliniken har fått två anmälningar mer detta år jämfört med 9. Inga beslut med disciplinpåföljd från för klinikens medarbetare har inkommit. Patientenkät Indikator Beskrivning: Patientenkäten Indikator genomförs genom en postal enkät till ett antal slumpvis utvalda patienter varje månad. Tidsperiod: Datakälla: Indikator Täckningsgrad: Svarsfrekvensen på 9 års enkät var 65 och år. Analys: Generellt har kliniken bra värden. Vi har identifierat områden där vi kan förbättra oss och kommer att arbeta vidare med det under året. Under har vi utvecklat patientinformationen och annan skriftlig information har tagits fram i syfte att förbättra delaktigheten och information till våra patienter. Bemötandefrågor har varit i fokus på kliniken vilket avspeglar sig i resultatet. Eftersom Indikator förändrat sättet att redovisa resultatet av enkäten kan vi inte jämföra siffrorna med föregående år. Smärta - Punktprevalens Beskrivning: Mätning av smärtskattning hos patienter som upplevde smärta som problem. Mätningen genomfördes på samtliga inneliggande patienter vid ett och samma tillfälle på hela sjukhuset. De patienter som uppgav smärta som problem undersöktes vidare med frågor om bland annat smärtskattning i vila. Patienterna smärtskattades med VAS (Visuell Analog Skala). Tidsperiod: 5 Datakälla: Smärtombudsgruppen har via enkät som utformats av Smärtkliniken, APS, tillfrågat alla inneliggande patienter, täckningsgrad Andel patienter som upplever smärta som ett problem Upplever smärta 9 som ett problem 8 Smärta ej relaterad 29 till vtf 7 25 Upplever ej smärta som ett problem Analys: Att 25 patienter av (62) upplever smärta som ett problem, kan tänkas vara relevant då kliniken är en opererande enhet där smärta är en indikation för kirurgi. 46 av patienterna VAS-skattar sig till 3 i vila. Förra årets resultat var 29 patienter av 43, dvs 67, varav 65 av patienterna VAS-skattade sig -3 i vila. Resultat i Patientenkät, PUK Jan-Dec Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhetsintryck PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patientenkät Indikator, Smärta KVALITETSREDOVISNING 121
10 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Dokumentation av postoperativ smärta Beskrivning: Undersökning av hur patienters postoperativa smärta dokumenteras. Tidsperiod: Data inhämtad vid ett tillfälle. Journaler på patienter, inneliggande den dagen och som under vårdtiden genomgått en operation, granskades. Datakälla: Journalsystem Cambio Cosmic, rapport- och uppvakningsbladet (del av anestesijournalen) och journalen för avancerad postoperativ smärtlindring. Täckningsgrad. Smärtombud på berörda enheter och sjuksköterska från Smärtkliniken, APS, granskade dokumentationen av smärta utifrån klinikspecifika riktlinjer och dokument under tre arbetspass motsvarande 1 dygn postoperativt. För att få ett rättvisande resultat räknades kvoten av antalet faktiska skattningar i förhållande till mål i klinikspecifika riktlinjer och dokument. Antal granskade patienter var. Uppnådd andel dokumenterade smärtskattningar av klinikspecifika mål 9 Ej VAS-skattade 8 VAS-skattade Analys: Andelen dokumenterade smärtskattningar under år var 38 vilket är en försämring från 9 då den var 52. Det vi kan se är att i de fall när patienten inte förstår VAS-skalan, så brister dokumentationen. Vi vet även att många patienter skattas, men att vi inte dokumenterar detta i journalen. Vi har under året arbetat med sk smärtkörkort och kommer att fortsätta med detta under 11. Vi kommer också att ha utbildningstillfällen för sjuksköterskorna med fallbeskrivningar där inte smärtlindringen fungerat optimalt. Här diskuterar vi även andra mätmetoder som t.ex. NRS (Numeric Rating Scale) eller Beteendeskala som kan användas i de fall där VAS-skalan inte fungerar optimalt. 122 KVALITETSREDOVISNING PATIENTFOKUSERAD VÅRD Dokumentation av postoperativ smärta
11 EFFEKTIV VÅRD Ledtid höftfraktur Beskrivning: Andelen av totala antalet patienter som inkommit till sjukhuset på grund av höftfraktur och som opererats inom 24 timmar efter ankomst. Tidsperiod: Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad: Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar efter ankomst 9 SLL 9 Totalt Kvinnor Män 57 Analys: Andelen patienter opererade inom 24 timmar, i genomsnitt 57 under året, är lägre än målsättningen 74. Kraven har dock skärpts då ledtiden räknas från ankomsten till sjukhuset. Vi har haft störst problem under 1:a kvartalet då akutverksamheten hårt belastats av andra akuta frakturer till följd av halk olyckor. Tid till operation är i medeltal 25 timmar och mediantiden är 22 timmar. Ett betydande antal opereras således precis på fel sida av 24-timmarsgränsen vilket också avspeglas av att andelen opererade inom 36 timmar under året i genomsnitt är 83. Det kan också noteras att det inte föreligger skillnader mellan män och kvinnor avseende operation inom 24 timmar. Drygt hälften av samtliga höftfrakturer utgörs av cervikala frakturer, en stor del av dessa 63 erhåller en hel- eller delprotes, vilket ingår i ovanstående resultat. Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvaliteten är nu mycket hög då Rikshöftdata även har validerats mot data från operationsplaneringsprogrammet Provisio. Vårt förbättringsarbete fortskrider med målsättning att minska ledtiderna till operation och tillskapa flexibla operationsresurser för att motsvara den stora variation som föreligger i antalet inlagda höftfrakturpatienter över tid. EFFEKTIV VÅRD Ledtid höftfraktur KVALITETSREDOVISNING 123
12
Resultat Ortopedkliniken
KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 221 12-3-16-1:49 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 211 Knäledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: se nedan Datakälla: Svenska knäprotesregistret, årsrapport
Läs merResultat Akutkliniken
KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 155 12-3-16-1:49 211 Avvikelserapportering Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 211 21 Antal 31 324 Analys:
Läs merResultat Ortopedkliniken
Resultat 139 13-3-13-15:7 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Andelen primär höftplastik hos patienter med cervikal höftfraktur, 65 år eller äldre Beskrivning: Kvalitetsdata Datakälla: Rikshöft
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2010 Akutkliniken
KVALITETSREDOVISNING 57 ---4:9 Avvikelserapportering Tidsperiod: Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 9 Antal 34 Analys: Under har antalet avvikelser ökat
Läs merResultat Akutkliniken
KVALITETSREDOVISNING 213 Resultat 65 14-4-1-9:9 213 Översikt patientsäkerhetsarbete 5 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 4 3 2 1 31 346 289 Avvikelserapportering är ett viktigt verktyg i
Läs merResultat Ortopedkliniken
Resultat 143 14-4-2-9:24 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 213 Andelen primär höftplastik hos patienter med cervikal höftfraktur, 65 år eller äldre Beskrivning: Kvalitetsdata Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad:
Läs merResultat Akutkliniken
Resultat 77 13-3-13-1:5 212 Översikt patientsäkerhetsarbete 5 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 4 3 2 1 324 31 346 Vi ser positivt på den ökning av avvikelserapporter vi haft under 212.
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2010 Anestesikliniken
67 ---4:9 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet ( Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 3 dagar (avlidna på IVA
Läs merResultat Anestesikliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 165 12-3-16-:29 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna
Läs merResultat Smärtkliniken
Resultat 233 12-03-16-10:29 200 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Under året har 42 olika föreläsningar hållits såväl för läkare under utbildning som för övrig vårdpersonal.
Läs merResultat Anestesikliniken
Resultat 77 14-4-1-9:1 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 3 dagar (avlidna
Läs merResultat Smärtkliniken
Resultat 161 13-3-13-15:7 2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Föreläsningar genomförda av Under 212 har genomfört föreläsningar varje månad på Kliniskt Kunskaps Centrum (KKC). Föreläsningarna
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2010 Kirurgkliniken
79 11-1-11-14:19 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 1 Ändtarmscancer Beskrivning: Andelen reoperationer inom 3 dagar efter primäroperation av ändtarmscancer. Med operation avses främre resektion, abdominoperineal
Läs merPatiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPresentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Läs merResultat Anestesikliniken
Resultat 61 13-3-13-1:5 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 3 dagar
Läs merResultat Smärtkliniken
Resultat 167 14-4-2-9:24 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Regelbundna föreläsningar har genomförts på KKC, Kliniskt kompetenscentrum, och har vänt sig till sjukvårdspersonal
Läs merPatientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Läs merResultat Röntgenkliniken
Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Läs merPatientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning
Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet
Läs merPPM mätningar 2019 Närsjukvården
PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna
Läs merVårdavtalets kvalitetsindikatorer
Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2010 Smärtkliniken
125 11-1-11-14:19 2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Under året har 24 olika föreläsningar hållits såväl för läkare under utbildning som för övrig vårdpersonal. Föreläsningar
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merVårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11
Upprättad av Utvecklingssekr Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-13 Dnr LS 1016/10 Vårdrelaterade infektioner
Läs merProgram Patientsäkerhet
PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande
Läs merHANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013
Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga
Läs merVårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10
Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-01 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget
Läs merTrycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merLeder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården
Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården Johan Carlson medicinalråd, avdelningschef Socialstyrelsens tillsynsavdelning Vad är god kvalitet inom vården? Hälso- och sjukvården skall vara
Läs merOdontologiska fakulteten, Malmö universitet
2019-02-22 Dnr.ODTVN 2019/7 1 (av 7) Malmö universitet, Odontologiska fakulteten, Tandvårdsnämnden Bengt Götrick ordf. Patientsäkerhetsberättelse för Odontologiska fakulteten, Malmö universitet År 2018
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merRapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Läs merPatientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård
1(6) Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvå Bakgrund Patientsäkerhetslagen 2010: 659 ställer krav på en hög säkerhet inom varje våverksamhet. Division Närsjukvås patientsäkerhetsplan har patientmedverkan
Läs merPatientsäkerhetsplan SkaS 2011
Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen
Läs merResultat Anestesikliniken
Resultat 15-03-23-11:21 77 Intensivvård svenska intensivvårdsregistret, sir Utskrivning nattetid från IVA Datakälla: Svenska Intensivvårdsregistret, SIR Datakvalitet/felkällor: Patienter med reservnummer
Läs merPresentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ortopedkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merPPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merVårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11
Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2011 Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merResultat Medicinkliniken
Resultat 21 12-3-16-1:49 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel patienter med akut stroke som vårdas på strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt
Läs merSveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012
Handlingstyp Patientsäkerhetsberättelse 1 (8) Datum 2012-01-23 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen överlämnar härmed sin berättelse om patientsäkerhet för kalenderåret 2011.
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2016 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Läs merRegisterdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal
Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2013 sydöstra sjukvårdsregionen Öppna jämförelser 2013 rörelseorganens sjukdomar Sydöstra sjukvårdsregionen Placering 1 7 Placering 8-14 Placering 15-21 Kommentar:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2015 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten 2014 har varit: Registering av risker, förbättringsförslag och avvikelser. Hur vi arbetar med att analysera
Läs merVårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS
Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS Team: Ortopedkirurgiska kliniken, USÖ Deltagare: Erik Johansson Hjorth, sjuksköterska vård avd 37 Anne-May Sjöholm, sjuksköterska ort mott Annelie Calais, undersköterska
Läs merResultat Ortopedkliniken
Resultat 15-03-18-15:22 115 Nedre sektionen 2014 rikshöft Höftfraktur Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad: 100 % Andelen patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik
Läs merResultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen
HSN 2009-04-28 p 37 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Anne Håkansson Birgitta Almgren Holger Stalberg Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen Ärendet I avtalen
Läs merSmärtskattning är guld värd
Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet
Läs merSammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-03-02 Handläggare: Inger Blomqvist Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Sammanställning av avvikelser i hälso-
Läs merFörebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingemar Hallén Smittskyddsläkare Tobias Kjellberg Hälso- och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för S:t Eriks Ögonsjukhus
Patientsäkerhetsberättelse för S:t Eriks Ögonsjukhus År 2014 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2010 Medicinkliniken
95 11--31-11:32 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt Nationella
Läs merResultat Kirurgkliniken
Resultat 97 14-04-01-09:34 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Cholecystektomier Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks. Tidsperiod:. Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi,
Läs merLägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016
Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Kompetensutvecklingsdagar för MAS och MAR Carina Skoglund Disposition Allmänt om Socialstyrelsen Lägesrapport inom patientsäkerhet inkl. resultat webbenkät
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren
Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merPunktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016
1(9) Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 Patientsäkerhetsrådet Rapporten sammanställd av Eva Sjölund 2(9) Bakgrund Trycksår är ett vårdproblem som orsakar
Läs merPatientsäkerhetsfrågor
Patientsäkerhetsfrågor I världen Inom EU I Sverige - Ny föreskrift SOSFS 2005:12 - Handbok i risk- och händelseanalys - Förbättringsprojekten VRISS I och II - Uppdraget från 2003 års kongress - Förbättringsprojekt
Läs merÅrsrapport kvalitet. Capio Ortopedi 2018
Årsrapport kvalitet Capio Ortopedi 2018 INLEDNING Inledning Capio Ortopedi är ett nätverk bestående av fyra Capioenheter med fokus på främst knä-och höftplastik kirurgi. Capio Ortopedi är bildades under
Läs merHur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON
Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Läs merMAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård
MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra
Läs merVårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
Läs merÅrsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken
Årsrapport 2010 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merVårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09
Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget
Läs merResultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi
Resultatrapport - Värdekompass RMPG ortopedi 2014 sydöstra sjukvårdsregionen Principer för urval av data Använda tillgängliga data ur centrala register, minimera arbetet med manuella datauttag på respektive
Läs merPunktprevalensmätning Vårdrelaterade
Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merKvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Läs merFrån mätning till åtgärd
Från mätning till åtgärd Workshop Inga Zetterqvist, Hygiensjuksköterska Folkhälsomyndigheten Mats Erntell, smittskyddsläkare Region Halland, ordförande Stramarådet 1 Från mätning till åtgärd Agera Mäta
Läs merResultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merRegional riktlinje för prevention av trycksår
Regional riktlinje för prevention av trycksår Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merKad bara när det behövs!
Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merVi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPatientsäkerhetsöverenskommelsen
Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL
Läs mer