Resultat Kirurgkliniken

Transkript

1 Resultat :34

2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Cholecystektomier Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks. Tidsperiod:. Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks. Täckningsgrad Capio S:t Görans Sjukhus 100 %, 2011, 2012, Ansvarig läkare: Cecilia Billkvist Modin Ansvarig sköterska: Åsa Karlsson CSTG CSTG 2012 CSTG 2011 GallRiks 2012 Årsrapport Antal galloperationer Andel dagkirurgi 32 % 28 % 27 % - Andel elektiva op 57 % 56 % 54 % 70 % Antal elektiva (K + M) 247 ( ) Andel akuta op (inom samma VTF) % 44 % 46 % 30 % Andel akuta cholecystiter 23 % 29 % 30 % ca 16 % Operationsindikation: Gallstens-komplikation Andel konverterade till öppen kirurgi Andel primärt öppen kirurgi 51 % 61 % - 40 % 1,4 % 0,8 % 1,2 % 6 % 0 0,8 % 1,5 % 5 % Operationstid min (median) 96 min 100 min 108 min 90 min Andel peroperativa cholangiografier Andel försök till peroperativ cholangiografi Andel perop cholangiografi med choledochus-konkr Transcystisk teknik vid choledocus-konkr 95 % 93 % 94 % 86 % 3 % 2,8 % 1,2 % 5 % 12 % 11 % 10 % 10 % 51 % 45 % 33 % - Andel choledochusskador 0 0,3 % 0,6 % 0,3 % Komplikationer inom 30d, totalantal Kirurgiska komplikationer inom 30d 5 % 6,9 % 4,6 % - 3,9 % - - 5,2 % Under utfördes sammanlagt 436 cholecystektomier (könsfördelning; 64 % kvinnor och 36 % män) på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (CStG), vilket är en ökning med 20 % jämfört med En förklaring till denna ökning är att sedan mars utskiftas inte patientgruppen till andra vårdgivare. Vi har en fortsatt hög andel akuta patienter på kirurgkliniken vilket avspeglar sig i en hög andel akuta operationer (43 % jmf med 30 % i riket). Målsättningen på kliniken är att operera akuta cholecystiter vid det första vårdtillfället. Det faktiska antalet akuta cholecystektomier med akut cholecystit som indikation är nästan identiskt jmf Gallstenskomplikationer som indikation till kirurgi har på CStG i år sjunkit jämfört med 2012 (51 % jmf med 61 %), detta beror inte på att våra indikationer ändrats utan orsakas av en ökad mängd elektiva patienter. Jämfört med riket har CStG en fortsatt väldigt låg konverteringsfrekvens (1,4 % mot 6 % ). Vi har en fortsatt mycket hög andel peroperativa cholangiografier (PC), 95 %, vilket ger förutsättningar för hög kvalitet och minskar risken för allvarliga gallgångsskador. Under hade vi inga gallgångsskador. Medianoperationstiden har sjunkit något i år, 96 min, vilket sannolikt beror på att fler patienter utan gallstenskomplikationer har blivit opererade. Under året har vi haft få kirurgiska komplikationer, 3,9 % jämfört med riket 5,2% och mycket få allvarliga komplikationer. En patient drabbades av en stor blödning från levern postoperativt med oklart ursprung och blev akut opererad, men i övrigt inga allvarliga komplikationer och det förekom ingen mortalitet inom 30 dagar (riket 0,1 %). I 53 fall (12 %) upptäcktes det choledochuskonkrement vid PC och i 51 % av dessa fall utfördes en transcystisk choledocoskopi/ stenextraktion (TS). CStG har mångårig erfarenhet av TS. Nationellt behandlas choledochussten på olika sätt beroende på lokal kompetens Vanligaste metoden är ledarteknik följd av postoperativ ERCP och detta utfördes i tio fall (19 %) på CStG. Under året har tre peroperativa ERCP (6 %) utförts. 200 Komplikationer inom 30d, elektiv operation Komplikationer inom 30d, akut op Antibiotika-profylax/ p + terapi, elektiv op Antibiotika-profylax/ p + terapi, akut op 2,8 % 3,5 % 5,7 % - 7,9 % 11,3 % 3,3 % - 22 % 21 % 20 % - 86 % 85 % 65 % - har kvalitets- och volymsmässigt varit mycket bra. Inte minst har utbildningsförutsättningarna förbättrats avsevärt då andelen enklare operationer har ökat. Mortalitet inom 30 d ,1 % Analys: Årets jämförelse med kvalitetsregistret GallRiks är hämtad från GallRiks Årsrapport 2012, publicerad Tidigare år har vi gjort jämförelser med preliminära data från samma år i GallRiks men dessa data är ofullständiga. 98 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Cholecystektomier

3 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD ERCP Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks. Tidsperiod:. Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks. Täckningsgrad: 100 % 2011, 2012 respektive. Ansvarig läkare Rikard Henricsson och ansvarig koordinator sekr. Tina Jansson CStG CStg 2012 CStg 2011 Gallriks Antal ERCP Kanyleringsfrekvens 95,5 % 93,3 % 96,8 % 91,7 % Komplikationer efter ERCP inom 30 dagar Pankreatit 4,4 % 2,8% 3,3 % 4,1 % Cholangit 2,9 % 0,6% 3,3 % 2,6 % Blödning 0,5 % 2,2% 1,0 % 1,0 % Perforation 0,5 % 0,0 % 0,0 % 0,45 % Mortalitet inom 30 dagar 3,4 % 2,2 % 2,9 % 5,4 % antal vårddagar skulle man kunna få med en annorlunda organisation där ett team skapades för akuta endoskopier såsom ERCP: er, stentinläggningar och akuta gastroskopier under hela arbetsdagen. Bildöverföringen mellan röntgen-c-bågen och RIS/PACS har i stora drag fungerat utmärkt under året liksom efterföljande bildgranskning av röntgendoktorerna. Vi ska under 2014 se över datasystemet och förbättra processerna kring den automatiska utloggningen som nu orsakar ett merarbete och tidsspillan. Under 2014 skall ERCP-flödet särskilt granskas och en styr- liksom arbetsgrupp för detta är planerat och arbetet räknas starta under Q1. Appendicit Beskrivning: Antal opererade med misstänkt appendicit. Tidsperiod: Datakälla: Journalsystemet Cambio Cosmic. 9 Analys: Under utfördes 204 ERCP (könsfördelning; 52,9 % kvinnor och 47,1 % män en frekvens som ändrats med dryga 10 % ökning av antalet män jämfört med tidigare år men utgörs sannolikt av en slumpmässig variabilitet) på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans sjukhus (CStG). Data tagna från GallRiks för hela Sverige, under, är preliminära och sannolikt är siffrorna i underkant då alla komplikationer ej är registrerade ännu. Undersökningarna har under varit av hög kvalité med en fortsatt högre kanyleringsfrekvens på CStG jämfört med riket (95,5 % resp. 91,7 %) och en med riket klart jämförbar komplikationsfrekvens. Frekvensen av pankreatit är något högre jämfört med de senaste 2 åren där 1 patient står för 2 av 9 registrerade post-ercppancreatiter. Den lilla ökningen är sannolikt inom den statiska variationen. Andelen cholangiter efter ERCP är jämförbart med det preliminära riksgenomsnittet på 2.6 %. Under liksom tidigare 2 år har 30-dagarsmortaliteten varit lägre än riksgenomsnittet trots vårt oselekterade patientmaterial av ffa. akuta patienter med malignitet eller svår cholestatisk sjukdom med infektion. Under har så gott som alla ERCP:erna genomförts på endoskopi centrum där vi fortsatt har klara behov att göra akuta fall utanför planerade ERCP-pass under veckan. En ökad tillgänglighet för bl.a. akuta ERCP och därigenom ett minskat Antal opererade Medelålder år 37 år Antal män/kvinnor 252/ / /224 Andel preoperativ datortomografi (DT) 44 % 42 % 46 % Andel preoperativ ultraljud (UL) 73 % 68 % 60 % Både UL och DT 18 % 12 % 13 % Preoperativ gynekologisk undersökning bland kvinnor < 50 år. Andel op. påbörjade laparoskopiskt 99 % (M 99,6 % K 98,7 %) 9 % 8 % 13 % 99 % (M 99 % K 99 %) 94 % (M 88 % K 93 %) Andel konverteringar 2,7 % 1,6 % 3 % Friska appendektomier 4,8 % (M 1,2 % K 8,8 %) Andel perforerade appendiciter 22 % 18 % < 60 år 51 % > 60 år 4,7 % (M 2,6 % K 7,2 %) 19 % 19 % <60 år 26 % >60 år 6,20 % (M 4,0 % K 8,4 %) 23 % 20 % <60 år 64 % >60 år Urinretention 2,5 % 2,8 % 0,80 % Ytlig/djup infektion 0,6 %/2,1 % 0,4 % / 1,0 % 0,7 % / 2,0 % Analys: Jämfört med året innan har såväl andelen preoperativa DT som UL ökat något. Den laparoskopiska tekniken är helt dominerande, endast ett fåtal är primärt öppet opererade av speciella skäl. Konverteringsfrekvensen har ökat något jmf med året innan men ligger ändå på en mycket låg nivå. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD ERCP, Appendicit 99

4 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Vidare kan vi rapportera en oförändrat låg andel friska (negativa) appendektomier och en något ökad andel perforerade appendiciter. Frekvensen postoperativ urinretention är väsentligen oförändrad, ytliga infektioner är oförändrat låga medan djupa infektioner har ökat något. Sammantaget väsentligen lika goda resultat som året innan. Målsättningen för år 2014 är att minska såväl andelen friska appendektomier som postoperativa komplikationer, framför allt urinretention och djupa infektioner. Obesitas Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret SOReg. Tidsperiod:. Datakälla: Scandinavian Obesity surgery Registry, SOReg, täckningsgrad 100 %. Ansvarig läkare: Carl-Eric Leijonmarck och ansvarig sköterska Ulla Solén. CStG CStg 2012 CStg 2011 SOReg 2012* Antal gastric bypassoperationer Varav utomlänspatienter 24 % 27 % 35 % ** Medianålder Andel kvinnor 77 % 81 % 78 % 75 % Preoperativt BMI kg/m2 (median) Andel öppen op. 0 % 0 % 0 % 2,9 % Andel konverterade 0 % 0 % 0,3 % 1,2 % Operationstid min (median) Andel reoperationer 0,9 % O,7 % 0,6 % 2,8 % Anastomosläckage 0 % 0 % 0,3 % 1,5 % Andel patienter med komplikation 7,5 % 6,9 % 6,7 % 9,8 % Postoperativ vårdtid dygn Postoperativ vårdtid dygn, enbart sthlms län Utskrivna dag 1 postoperativt, enbart sthlms län medel 1,5 1,5 1,7 2,1 median ** medel 1,4 1,4 1,6 ** median ** 73 % 66 % 59,3 % ** Mortalitet inom 30 dagar 0 % 0 % 0 % 0,05 % Andel uppföljda vid 6 veckorskontrollen Uppföljning 99 % 99 % 99 % 85 % 1 år n= år n= år n=209 Andel uppföljda 95 % 81 % 60 % ** Viktnedgång medel 38 kg 39 kg 34 kg ** BMI medel ** * Jämförelsesiffror från SOReg:s senaste rapport från september 2012 (inkluderar alla patienter i registret opererade fram till och med april 2012) ** Data saknas Analys: Vid kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus utförs laparoskopisk gastric bypass som primär operationsmetod vid obesitas och hittills har drygt patienter opererats. Vårdkedjan för dessa patienter är multidisciplinär med kirurger, obesitasmedicinare, dietister, kuratorer, sjukgymnaster, mottagningspersonal mm. Utredningen av obesitaspatienter inleds med ett patientinformationsmöte och under har vi haft elva stycken möten. I september 2012 flyttades obesitasoperationerna från centraloperation till dagoperation. Detta för att inte interferera med de akuta operationerna och också försöka optimera obesitasflödet ytterligare. Detta har fungerat bra och obesitasoperationer är nu etablerade på dagoperation. Under utfördes sammanlagt 267 operationer och det är i princip lika många operationer som under Utomlänspatienter utgjorde 24 % av totala antalet patienter. De 267 patienterna hade ett preoperativt BMI på 41 (jämförbart med landet i övrigt 42). Andelen kvinnor var 77 % och detta skiljer sig inte från SOReg men i normalpopulationen är fördelningen av obesitas mellan män och kvinnor ungefär lika. Fler kvinnor söker sig till kirurgi. Under påbörjades operationen laparoskopiskt i 100 % av fallen och ingen behövde konverteras jämfört med 1,2 % i landet i övrigt. Vårdtiden är kort och många Stockholmspatienter går hem dagen efter operationen (73 %). Ileus är en av de potentiellt allvarliga komplikationer som kan uppstå efter en operation. Mekanismen vid ileus efter obesitaskirurgi är annorlunda än vid vanliga operationer då det naturligt vid omkopplingen av tarm uppstår slitsar som tarmen kan klämmas in i, s.k. intern herniering (inre bråck). För att försöka motverka det har vi infört en ny teknik från 1 januari 2011 som innebär att vi primärt syr över dessa slitsar vilket i sin tur betyder lite längre operationstid. Detta görs inom ramen för en studie där vi jämför de patienter som tidigare opererats utan att slitsarna sytts med de som opererats där slitsarna sytts. Alla patienter är nu inkluderade i denna studie sedan juni. Högst preliminära data talar för att det är mindre risk för inre bråck om slitsarna sys men studien pågår så några säkra slutsatser kan inte dras. En interimsrapport från studien presenterades under Kirurgveckan i Uppsala. Under har det blivit en påtaglig minskning av antalet operationer för inre bråck. Andelen postoperativa komplikationer är lägre för CStG jämfört med landet i övrigt, komplikationsfrekvensen skiljer sig KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Obesitas

5 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 inte mellan könen. Tre reoperationer inom 30 dagar utfördes under, två stycken enteroanastomoser fick korrigeras och en patient drabbades av nekrotiserande fascit i bukväggen. Alla tre patienterna mår bra. Under året förekom ingen mortalitet på CStG och i SOReg registrerades under 2012 endast enstaka dödsfall. Andel uppföljda patienter, viktnedgång samt BMI vid uppföljning framgår av tabellen. Medelvärdet för viktnedgång efter 1 år var 38 kg och efter 2 år 39 kg och efter 5 år 34 kg. År har som tidigare år varit kvalitets- och volymsmässigt mycket bra. Under början på 2014 skall en 3D-laparoskopikamera tas i bruk och detta blir den första i sitt slag i Sverige. Sleeve gastrectomy (gastric sleeve) är en nygammal operationsmetod som används mer och mer utomlands. Operationen innebär att en stor del av magsäcken tas bort och magsäcken blir mer rörformad och rymmer därmed mindre föda. Studier visar att viktnedgången efter denna operation blir nästan lika stor som vid gastric bypass. De positiva effekterna på diabetes är detsamma och problematiken med inre bråck undviks. Vi planerar att börja med denna operationsmetod i början av Bukplastiker Beskrivning: Utdrag ur lokalt kvalitetsregister. Tidsperiod:. Datakälla: Journalgranskning i Cosmic. Täckningsgrad: 100 %. Ansvarig läkare: Marcus Holmberg CStG CStG 2012 CStG 2011 Antal bukplastiker Ålder, median Andel kvinnor 93 % 95 % 93 % Andel som genomgått viktreducerande kirurgi 88 % 86 % 87 % Primäroperation på S:t Görans Sjukhus 27 % 13 % 17 % Överhäng i cm, median 4,5 4 4 BMI kg/m2, median Viktstabilitet mån, median Resektionsvikt kg, median 1,7 1,6 1,7 Vikt kg vid operation, median Operationstid min, median Vårdtid dygn, median 1,0 1,0 1,0 Vårdtid dygn, medel 1,2 1,3 1,7 Andel infektion antibiotika per os 14 % 21 % * iv antibiotika 2 % 2 % 3 % kirurgisk dränering i narkos 0 % 0 % 3 % Andel som utvecklat blödning som krävt kirurgisk dränering i narkos 0 % 0 % 0 % Andel som erhållit blodtransfusion 0 % 5 % 17 % Andel som utvecklat lambånekros, navelnekros, djup ventrombos, lungemboli eller pneumoni 0 % 1 % 0 % Mortalitet 0 % 0 % 0 % Clavien-Dindo komplikationsgrad > 2 2 % 4 % 7 % * Data saknas Analys: I maj 2011 gjordes den första bukplastiken på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (CStG). Sedan dess har 219 bukplastiker utförts. Patienterna följs upp efter tre månader på läkar- eller sköterskebesök (med fokus på ev komplikationer), och efter ett år på läkarbesök (med fokus på besvär, funktion och kosmetik). Komplikationsregistrering görs utifrån klassificeringen Clavien-Dindo (C-D). På ett-års-kontrollen besvarar patienten samma enkät om besvär, funktion och utseende som vid nybesöket. Under utfördes 56 bukplastiker. Medianåldern var 45 år. Könsfördelningen var 93 % kvinnor och 7 % män. Den höga andelen kvinnor kan till dels förklaras av att de flesta (88 %) har tidigare genomgått viktreducerande kirurgi. Av de tidigare opererade med laparoskopisk gastric bypass har en tredjedel (31 %) opererats på CStG. Bukplastik efter viktreduktion är ett stort ingrepp med en komplikationsfrekvens på upp mot 50 % enligt litteraturen, inklusive en aktuell svensk studie. Större komplikationer (blödning som kräver kirurgisk dränering, lambånekros, djup ventrombos, lungemboli, pneumoni samt infektion som kräver kirurgisk dränering och/eller intravenös antibiotikabehandling) svarar för %. På CStG fick endast en patient (2 %) en större komplikation (infektion som krävde iv antibiotika). Femtio patienter (89 %) kunde skrivas hem dagen efter operation. Median- och medelvårdtiden var 1 respektive 1,2 dygn. Fyrtiofyra patienter (79 %) hade normalt postoperativt förlopp eller en komplikationsgrad 1 enligt C-D (lindrig farmakologisk åtgärd, ex antiemetika). Elva patienter (19 %) hade C-D grad 2 (någon form av farmakologisk intervention), oftast antibiotika. Endast en patient (2 %) hade en komplikationsgrad > 2 (endoskopisk, radiologisk el kirurgisk intervention; IVA-vård; Död) patienten konstaterades ha blödande esofagit grad C genom gastroskopi och svarade bra på sedvanlig behandling. Andelen med C-D > 2 har halverats sedan KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Bukplastiker 101

6 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Under 2011 uppmärksammades att var sjätte patient (17 %) drabbades av tranfusionskrävande blödning postoperativt. Genom en högre medvetenhet och ett strukturerat arbetssätt kan nu patienter med riskfaktorer för blödning identifieras och nu ges Cyklokapron som blödningsprofylax. Under behövde ingen patient blodtransfusion postoperativt. Efter att ha uppmärksammat en något hög postoperativ infektionsfrekvens 2012 började vi i februari ge preoperativ antibiotikaprofylax. Nio patienter (16 %) fick postoperativ sårinfektion, varav en (2 %) krävde iv antibiotika. Ingen reoperation utfördes. Infektionsfrekvensen är i paritet med vad litteraturen anger, men vi hoppas kunna sänka den ytterligare under De flesta som opererades under 2011 och 2012 har passerat ett-års-kontrollen. Samtliga har blivit av med sina besvär och förbättrat sin funktionsförmåga, och de flesta är nöjda med det kosmetiska resultatet. Rektalcancer Beskrivning: Under handlades 47 nya rektalcancerpatienter på kirurgkliniken. 8 patienter hade lokalt avancerad tumörväxt och remitterades enligt vårdprogrammet till Karolinska sjukhuset, Solna, 7 patienter hade spridd sjukdom och erhöll palliativ behandling, 5 patienter blev ej opererade under kalenderåret och redovisas ej här och 2 patienter valde av geografiska skäl att opereras på annat sjukhus. 25 patienter opererades med radikalresektion av tumören. Det är resultatet för dessa 25 patienter som redovisas nedan. Med laparoskopiassisterat avses i år enbart robotopererade, av dessa 4 fick en konverteras. Datakälla: Svenskt register för cancer recti(såsom vi rapporterat in i INCA-registret) Tidsperiod: CStG CStG 2012 Antal utförda rektumamputationer Antal utförda Hartmanns operation CStG 2011 Antal utförda främre resektioner varav laparoskopiassisterat Antal utförda avlastande loopileostomi Antal opererade män Antal opererade kvinnor Medelålder män Medianvårdtid dgr. Andel MDT-konferens preoperativt 100% 100 % 75 % Andel MDT-konferens postoperativt 100% 100 % 86 % Andel preparat med >=12 lymfkörtlar 72% 84 % 78,5 % Andel peroperativ sköljning: 100% 100 % 91 % Mortalitet 30 dgr: 0% 0 % 0 % Antal reoperationer: Antal anastomosläckage: Antal återinläggningar inom 30 dgr Antal registrerade sårinfektioner Analys: Vår förhoppning om att i år kunna öka andelen robotoperationer kom alltså på skam, vilket belyser vikten av att kliniken disponerar en egen robot, vilket nu blivit verklighet. Det krävs ett betydligt högre antal operationer för att kunna ta tillvara de potentiella fördelarna med robotassisterad operation. Man kan konstatera att kvalitetssiffrorna är tämligen lika med tidigare år, vad som sticker ut är att antalet reoperationer ökat, men man ska då ha i minnet att det rör sig om små absoluta tal och dessa variationer är vanligt förekommande på alla kliniker. Årets reoperationer orsakades av 1 anastomosinsufficiens, 1 pat utvecklade striktur i en avlastande stomi och 1 patient(som drabbades av en mycket svår sepsis med veckolång IVA-vård varav flera dagar i bukläge) utvecklade ett läckage i sin avlastande stomi med subkutan infektion vilket krävde operativ åtgärd. Av övriga kvalitetsparametrar har andelen operationspreparat med fler eller lika med 12 lymfkörtlar minskat, förklaringen till detta är svår att finna då de patologiska analyserna generellt blivit bättre med ökad följsamhet till vårdprogrammet och man från patologens sida verkligen anstränger sig att få fram så många lymfkörtlar som möjligt. Det är känt att preoperativ strålning påverkar lymfkörtelfynden i negativ riktning men vi har under året inte ändrat indikationerna för denna. Bröstcancer Beskrivning: Kvalitetsdata bröstcancerregistret Tidsperiod: Datakälla: INCA och internt Capio S:t Görans Sjukhus. Täckningsgrad: Alla primära bröstcancer registreras (n=498) Indikator CStG CStG 2012 Riket 2011 Mål 200 Medelålder kvinnor Medianålder män Väntetid i dagar från nybesök till vårdplan (1) medel 16 d median 9,5 d medel 16 d median 10 d Info saknas ej definierat Medianålder kvinnor Vårdtid dgr. Andel patienter med diagnos innan operation 94 % 94 % 92 % >90 % 102 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Rektalcancer, Bröstcancer

7 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Andel patienter med bröstcancer som opererades inom tre veckor Andel patienter som genomgick bröstbevarande ingrepp Andel reoperationer i bröstet pga tumördata Andel som fick primär bröstrekonstruktion vid mastektomi Träffsäkerhet vid sentinelnode-biopsy (SNB) 73 % medel 17 d median 15 d 59 % medel 21 d median 20 d median 19 d > 90 % 73 % 64 % 56 % ej definierat 7 % 13,5 % 9 % <10 % 27 % 28 % 6,5 % att erbjuda om ej olämpligt 99,2 % 99,7 % Info saknas > 97 % som oftare är svårdiagnosticerad var också överrepresenterad där det visat sig att man inte opererat bort tumören med tillräcklig marginal. Risk för reoperation beror dock av flera faktorer. Nya tekniker för diagnostik med ökad upplösning kan t.ex tänkas leda till högre risk vilket kan uppfattas motsägelsefullt. Flera indikatorer speglar att kvaliteten på det diagnostiska arbetet i samarbete med Unilabs mammografi- och patologavdelningar är mycket god. Mer onkoplastikkirurgi innebär ökat resursbehov på operation och på bröstmottagningen preoch postoperativt. 9 Andel patienter opererade med SNB som genomgått en andra operation i armhålan pga. tumördata inkl falskt negativt fryssnittssvar Andel pat. som fått besked på PAD och behandlingsförslag vid återbesök veckan efter operation Läkarkontinuitet vid canceroperationer (vårdplanerande läkare och operatör) 6,2 % 7,1 % Info saknas <15 % 71 % Median 10 d 73 % Median 21 d >90 % Info saknas Info saknas Info saknas >80 % (1) Angående väntetid från nybesök till vårdplan gäller att för en stor majoritet av kvinnorna är bröstcancerdiagnosen redan klar då de kommer till någon av våra mottagningar första gången. I dessa fall är dag för nybesök och dag för vårdplan densamma. Presenterade siffror baseras på kvinnor som registrerats ha genomgått primär utredning hos oss efter nybesöket. Analys: Fokus i vårt förbättringsarbete har varit att patienter med bröstcancer ska opereras i rimlig tid. Väntetid till behandling vid bröstcancer är en specifik kvalitetsindikator som ska rapporteras till uppdragsgivaren Stockholms Läns Landsting. Vi gjorde framsteg under året genom systematisk anpassning av resurserna efter efterfrågan och nådde närmare målet. Den här förändringen klarar vi inte själva utan behöver samarbeta med andra sektioner på kirurgkliniken och andra kliniker på sjukhuset. En annan möjlighet att skapa resurser är att enligt LEON flytta ut lämpliga operationer från akutsjukhuset. De enklaste operationerna har vi redan flyttat i det nya flödet till Capio Specialist center men det skulle också passa för t.ex. bröstreduktionsplastiker. Kontinuitet är också viktigt för våra patienter men kan hamna i konflikt med ambitionen om kortare ledtider. Vi noterar också om patienterna väljer att vänta på särskild vårdgivare så att vi kan få en uppfattning om hur stor andel patienter som prioriterar kontinuitet före kortare väntetid. Enligt registrerade vårdplaner väntade 18 % av patienterna på särskild vårdgivare. Att minska antalet reoperationer är ett viktigt mål för våra patienter och en av ambitionerna i verksamhetsplanen. Andel reoperationer i bröstet p.g.a. tumördata är lägre jämfört 2012, men det finns ingen enkel förklaring. Vi har gjort en analys för En viss tumörtyp, så kallad lobulär bröstcancer, Ljumskbråck Beskrivning: Kvalitetsdata över ljumskbråck. Datakälla: Svenskt bråckregister. Tidsperiod: jan-dec årligen. CStG CStG 2012 CStG 2011 Antal operationer Antal bilaterala op Medianålder Andel män 89,9 % 85 % 86,3 % Andel kvinnor 10,1 % 15 % 13,7 % Andel utförda op. med laparaskopisk teknik 36,4 % 30 % 35 % Andel akuta op. 10 % 11,5 10 % Andel opererade i öppenvård 65 % 55 % 47 % Andel op. utförda i narkos 95 % 91 % 91 % Andel op. utförda i epidural/ spinalanestesi Andel op. utförda i lokalbedövning 2,9 % 5 % 6 % 2,2 % 4 % 3 % Andel omoperationer 11,3 % 13,9 % 18,5 % Analys: Antalet ljumskbråckoperationer på kliniken har ökat kraftigt under. Förklaringen till detta är att vi tidigare år skickat många remisser vidare beträffande okomplicerad bråckkirurgi till extern klinik. Vi har under valt att själva handlägga okomplicerad bråckkirurgi för att säkerställa att kirurger under utbildning får adekvat träning för att nå upp till de av Socialstyrelsens uppsatta mål. Operationer som varit aktuella för åtgärd på annan klinik har huvudsakligen varit primärbråck hos män där öppen kirurgi är förstahandsval. Under har vi succesivt kunnat utöka vår operativa kapacitet i och med att klinikens verksamhet har utökats till att även innefatta enheten på Drottninggatan. Fr.o.m. december sker inte någon utskiftning av patientgruppen. Man kan av resultaten redan nu skönja vad detta fått för följder. Medianåldern har sjunkit något, den manliga andelen bland patienterna har ökat, andelen opererade i öppenvård har ökat samt andelen omoperationer minskat. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Ljumskbråck 103

8 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD I Socialstyrelsens Öppna jämförelser har man skattat sannolikheten att inte drabbas av omoperation inom fem år efter den utförda ljumskbråckoperationen. Under de 5-års perioder som tidigare har studerats under 2000-talet har risken för om operation i riket succesivt sjunkit. Capio S:t Görans sjukhus har under denna tidsperiod haft marginellt men ändock lägre risk för omoperation än i riket. I den senaste upplagan av Öppna jämförelser har dock andelen ljumskbråck som inte skattats att behöva omopereras i riket beräknats till 97,7 %. För Capio S:t Görans del uppgår den siffran till 97,1 %. En tänkbar förklaring till denna utveckling är den negativ selektering av operationer som skett under senare år, patienter med okomplicerade primära bråck har opererats på annan klinik medan det på Capio S:t Göran skett en relativ ökning av patienter som opererats för recidiv samt patienter av kvinnligt kön. Det är känt att operation av dessa två grupper är behäftade med en högre recidivfrekvens än genomsnittet. Det finns anledning att tro att framtida siffror på sikt kommer visa på en minskad risk för omoperation då nu patientunderlaget ändrats. Analys: Kommentar till begreppet täckningsgrad: under året har formuläret för anmälan till kvalitetsregistret ändrats, och dels gäller att det är provtagningsdatum, inte svarsdatum från patolog, som gäller som diagnosdatum, och dels kan inte diagnosblankett fyllas i och godkännas förrän patienten fått diagnosbesked. I de två aktuella fallen har prov tagits i december, men utlåtanden har dröjt till sista januari pga arbetsbelastning på patologavdelningen, varför återbesök för PAD-besked ej kunnat bokas. Dessa två patienter är inbokade för återbesök närmaste dagarna. Urologisk onkologi??? Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 2012 Datakälla: Kvalitetsregister Täckningsgrad: Njurcancer: 100% (8 pat) Prostatacancer: 96,5% (55 av 57 pat; kvar att registrera: 2 pat), Urinblåsecancer: 100% (43 pat) 200 Kvalitetsdata prostatacancer Antal opererade för nyupptäckt prostatacancer Andel opererade med robotassisterad laparoskopisk teknik 100 % 100 % Andel konverterade 0 % 0 % Andel reoperationer inom 30 dgr 0 % 0 % Mortalitet 30-dagar 0 % 0 % Kvalitetsdata njur-/ urotelcancer Antal opererade för nyupptäckt njur-/ urotelcancer Andel opererade med konventionell laparoskopisk teknik Andel opererade med robotassisterad laparoskopisk teknik 0 % 0 % 93 %, 13 st 94 %, 17 st Andel opererade med nefronsparande teknik 28 %,2 st 17 %, 3 st Andel konverterade 7 % 1 st 0 % Andel reoperationer inom 30 dgr 0 % 0 % Mortalitet 30-dagar 0 % 0 % 104 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Urologisk onkologi

9 9

10 Översikt patientsäkerhetsarbete 500 Antal anmälda avvikelser Antal granskade journaler enligt GTT År År År Antal anmälda avvikelser Klinikens ambition är att avdramatisera avvikelserapportering, uppmuntra till rapportering och locka medarbetarna att komma med förbättringsförslag. Händelse och riskanalyser År 2011 År År Genomförda riskanalyser Genomförda händelseanalyser Händelseanalyser har för kirurgkliniken blivit ett viktigt verktyg som hjälper oss att utreda och förstå allvarliga och komplexa händelser. Anmälningsärenden 30 Anmälningar enligt Lex Maria 25 Enskildas klagomål SoS/IVO ,5 År ,5 4,5 År År Antalet ärenden till Socialstyrelsen/IVO har minskat något jämfört med föregående år. Flera ärenden handlar om kommunikationsbrister snarare än medicinska misstag. 106 Översikt patientsäkerhetsarbete

11 Avvikelserapportering Beskrivning: Vid sjukhuset finns sedan början av 2008 ett elektroniskt avvikelsesystem som är gemensamt för samtliga verksamheter. Tidsperiod: Datakällor: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest. Analys: Klinikens ambition är att avdramatisera avvikelserapportering, uppmuntra till rapportering och locka medarbetarna att komma med förbättringsförslag. Antalet avvikelser minskade från 309 stycken år 2012 till 233 stycken år. Vårt mål är att varje avvikelse skall bli bedömd, åtgärdad och att återkoppling sker till verksamheten samt enskild anmälare. Förhoppningsvis beror minskningen av avvikelser under på att vi arbetat med införandet av förbättringsförslagen, som därmed gett effekt i vår verksamhet. Vi redovisar kontinuerligt för medarbetarna i kirurgklinikens månatliga nyhetsbrev, kvalitets- och patientsäkerhetsnyheter, ett axplock av de avvikelser som inkommit på kirurgkliniken under den aktuella månaden, för att skapa medvetenhet hos medarbetarna och dra lärdom av de begångna avvikelserna. Under året har vi infört rutinen att alla avvikelser där avsteg gjorts från befintliga rutiner eller där rutiner helt saknas kontinuerligt tas upp och diskuteras på vårdavdelningarnas LEANmöten, en gång per vecka samt APT en gång i månaden. Dessa aktiviteter har lett till att vi på kirurgkliniken har ökat medvetenheten och förtydligat nödvändigheten av att avvikelserapportera brister för att öka kvalitet och patientsäkerheten. Flest avvikelser skrivs av sjuksköterskor. Vår ambition är att fler yrkeskategorier skriver avvikelser. Den största gruppen avvikelser finns inom kategorin kommunikation. På alla avvikelser av allvarlig karaktär görs en händelseanalys för att kartlägga vad som inträffat, de bakomliggande orsakerna och förbättringsåtgärder framtas med syfte att öka patientsäkerheten och förbättra vårdkvaliteten. Genomförda händelseanalyser Tidsperiod: Datakälla: Sammanställning i styrkort Analys: Händelseanalyser har för kirurgkliniken blivit ett viktigt verktyg som hjälper oss att utreda och förstå allvarliga och komplexa händelser. Regelmässigt görs händelseanalyser för att klarlägga fakta inför ställningstagande till eventuell anmälan enligt Lex Maria och bifogas alltid i de fall anmälningar görs. På kirurgkliniken består analysteamet för i stort sett alla händelseanalyser av kirurgklinikens två kvalitetscontrollers samt en överläkare. Anledningen till detta är att vi anser att det krävs stor vana och kunskap att utföra de intervjuer som fordras vid en händelseanalys. Förutom att delge analysteamet sin version av det inträffade, skall intervjustunden vara ett tillfälle där den som intervjuas får tala om och bearbeta det som inträffat. I de fall där det är genomförbart startar vi händelseanalysen med att intervjua patienten, detta har resulterat i att vi har ökat patientens delaktighet och per automatik fått patienterna informerade om den utredning som görs angående det inträffade. Patienten ges även utrymme att reflektera och bearbeta det som hänt, vilket haft stor betydelse för patientens upplevelse av händelsen. Förutom att vi i och med detta efterlever patientsäkerhetslagen anser vi att vi framförallt gett våra patienter en starkare röst och dessutom fått ett förbättrat innehåll och en ökad kvalitet på våra händelseanalyser. Under har kirurgkliniken liksom föregående år, fokuserat på att i grupp under ledning av verksamhetschefen delge alla som varit inblandade i det inträffade (oavsett kliniktillhörighet), resultatet av händelseanalyserna. Fördjupad diskussion och reflektion om vilka lärdommar vi kunnat dra, samt vilka förbättringsförslag som blir aktuella i verksamheten har varit mycket positiva och fruktbara. Vi kommer under året att vidareutveckla vårt sätt att arbeta med händelseanalyser på denna inslagna väg. Avvikelserapportering, Händelseanalyser, Journalgranskning enligt GTT 107

12 Anmälningar till Socialstyrelsen Enskildas klagomål/inspektionen för vård och omsorg IVO Beskrivning: Den som råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i patientsäkerheten i samband med vård eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården, kan göra en anmälan till Socialstyrelsen. Fr o m 1 juni övertogs denna verksamhet av IVO. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från Socialstyrelsen, Enheten Enskildas Klagomål/Inspektionen för vård och omsorg. Kirurgen SoS Kirurgen 2012 SoS Kirurgen 2011 SoS Antal anmälningar absoluta tal 12,83 15,5 10 Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF Beskrivning: LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: Datakällor: Rapporterade ärenden från LÖF Nyanmälda ärenden kopplade till egna kliniken Antal beslut från LÖF Varav ersättningsbar skada 33 % 42 % - Analys: Antalet ersättningsbara anmälningar på är i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år. Vi undersöker de inkomna ärendena, analyserar skadorna för att upptäcka och förebygga brister i verksamheten, och vidtar åtgärder för att förhindra upprepning. Analys: Antalet ärenden till Socialstyrelsen/IVO har minskat något jämfört med föregående år. Flera ärenden handlar om kommunikationsbrister snarare än medicinska misstag. Vi undersöker de inkomna ärendena, analyserar skadorna för att upptäcka och förebygga brister i verksamheten, och vidtar åtgärder för att förhindra upprepning. Anmälningar enligt Lex Maria Beskrivning: Enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen. Analys: Antalet anmälningar enligt Lex Maria har minskat från 4,5 år 2012 till 2 för år. Eftersom vi kontinuerligt arbetar med att öka patientsäkerheten väljer vi att vid allvarliga händelser göra en händelseanalys och utifrån resultatet av händelseanalysen bedöma huruvida vi ska göra en Lex Mariaanmälan. Utifrån de händelseanalyser som gjorts på kliniken under året, har det i samråd med sjukhusets chefläkare, beslutats om 2 anmälningar enligt Lex Maria. På kliniken finns en tanke om att allvarliga händelser måste redas ut ordentligt och kunskap och framtagna förbättringsförslag från det inträffade återföras till verksamheten för att öka patientsäkerheten och kvaliteten på kirurgkliniken. 108 Anmälningar till SOS, Lex Maria, LÖF

13 Patientsäkerhetskulturenkät Beskrivning: Den nationellt framtagna enkäten gällande patientsäkerhetskultur har sammantaget besvarats av 141 medarbetare på. Svarsfrekvens 57,4 %. Tidsperiod: Datakälla: Indikator. Analys: Mätningar av patientsäkerhetskulturen klargör vilka styrkor och svagheter som finns och fördjupar personalens kunskaper om säkerheten för patienterna. Capio S:t Görans Sjukhus beslutade sig för att mäta patientsäkerhetskulturen på hela sjukhuset under maj månad. Några markanta förändringar mellan de två årens resultat kan inte ses (mätningar 2012 och ). Dock kan påtalas att den självskattade patientsäkerhetsnivån ökat, samt medarbetarnas känsla av den närmaste chefens agerande kring patientsäkerhet. Medar- Patientsäkerhetskulturenkät betarnas uppfattning om återföring och kommunikation maj kring avvikelser har minskat, detta får betraktas som bekymmersamt Capio och vi S:t tar med Görans oss dessa synpunkter Sjukhus inför införandet av ett nytt totalt avvikelsesystem som är i planeringsstadiet på Capio S:t Görans Sjukhus. Projektnamn/Datum Capio S:t Görans Sjukhus Patientsäkerhetskulturenkät 109

14 Översikt punktprevalenser Följsamhet MRSA-odling av patienter med riskfaktorer 100 % % % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % År 2011 År 2012 Källa: Journalsystem Cambio Cosmic. Vårdrelaterade infektioner 93 År Vi har tydliggjort i organisationen vilka patienter som ska odlas, vem som ska göra det, var det skall odlas och varför vi ska göra det. 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 4,6 År 2011 År ,5 År Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Följsamhet till hygienrutiner - slutenvården Andel VRI Vi har tittat i journalerna på de patienter som hade en vårdrelaterad infektion och kan inte komma fram till något anmärkningsvärt. Dock planerar vi att under året se över kateteriseringsrutinerna. Följsamhet till hygienrutiner - öppenvården % % % 70 % 60 % 50 % % 30 % 20 % 10 % 0 % År 2011 År 2012 År Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. 100 % 94 Klädregler Basala hygienrutiner 90 % 80 % 70 % 60 % % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % År 2011 År 2012 År Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. 110 Översikt punktprevalenser

15 Riskbedömingar % 90 % % % 60 % 50 % % 30 % 20 % 10 % 0 % År 2011 År 2012 År Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. Fallriskbedömda Trycksårsbedömda Vi har lyckats identifiera riskpatienter och trycksårsbedömt dessa i högre utsträckning än föregående år, vid detta punktprevalenstillfälle vilket är tillfredställande. Förvärvade trycksår 10 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5,4 5 % 4 % 3,0 3 % 2 % 1 % 0 0 % År 2011 År 2012 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. 0 År Andel förvärvade under sjukhusvistelsen Andel patienter med trycksår grad 2-4 Glädjande nog kan vi konstatera att inte heller detta år har någon av våra patienter fått trycksår på kirurgkliniken vid punktprevalenstillfället Förebyggande åtgärder % 90 % 80 % % 60 % % 40 % % 20 % 10 % 0 % År 2011 År 2012 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic År Andel trycksårsförebyggande åtg. för riskpat. Andel patienter med fallförebyggande åtgärder Vi har under året haft föreläsningar av disputerad sjuksköterska i ämnet, vilket är ett försök att inspirera till ett visionärt arbete för att förhindra att patienter faller. Översikt punktprevalenser 111

16 MRSA Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler som vid inskrivning har riskfaktorer för MRSA, definierat enligt Smittskydd Stockholm - SLL`s, handlingsprogram Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per kvartal årligen. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal Täckningsgrad: 100 % Analys: s genomsnittliga resultat för de fyra punktprevalenserna under var 92,7 % fullständigt odlade patienter med riskfaktorer för MRSA vid inskrivning på vårdavdelning jämfört med 2012 då det genomsnittliga resultatet för året var 83,8 %. Vi har tydliggjort i organisationen vilka patienter som ska odlas, vem som ska göra det, var det skall odlas och varför vi ska göra det. Fortsatt fokus och information på detta område samt en tydlighet att det ingår som en självklar del för alla medarbetare att följa de bedömningar som ska göras enligt det sjukhusgemensamma bedömningskortet vid inskrivning och att det dokumenteras på ett riktigt sätt. 82,5 % av kirurgklinikens sjuksköterskor hade vid årsskiftet det sjukhusgemensamma kompetenskortet i hygien. Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler om de vid mättillfället har en vårdrelaterad (VRI) enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 100 % Analys: Den ackumulerade siffran för landade på 5,5 % (4,8 % på VT och 6,2 % på HT) för årets två punktprevalensmätningar, i jämförelse med medeltalet för 2012 års två mätningar som var 3,4 %. Vi har tittat i journalerna på de patienter som hade en vårdrelaterad infektion och kan inte komma fram till något anmärkningsvärt. Dock planerar vi att under året se över kateteriseringsrutinerna. Följsamhet till hygienrutiner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning observeras vårdpersonal inom slutenvården under en tvåveckorsperiod 2 gånger om året. Varje avdelning observerar 10 medarbetare. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år, under vecka samt vecka Datakälla: Mätning utförd av klinikernas hygienombud enligt nationell modell. Täckningsgrad: 100 %, totalt 17/17 avdelningar Analys: 1. Följsamheten av de basala hygienrutinerna inom slutenvården under fick ett klart förbättrat resultat, 96,7 % gjorde helt rätt i jämförelse med 2012 då endast 45 % lyckades med detta. Vi har under året lagt stor möda på att informera om vilka regler och rutiner som gäller för patientnära arbete. Följsamheten av basala hygienrutiner mättes för första gången inom öppenvården och 93,3% gjorde helt rätt. 2. Resultatet av följsamheten av våra klädregler är något sämre än föregående år, 93,3 % följde klädreglerna år i jämförelse med 96,7 % år Framför allt är det den långärmade läkarrocken som missats att ta av vid patientnära arbete. Inom öppenvården följde endast 50% klädreglerna. 3. Under har det ej gjorts någon punktprevalens vad det gäller följsamhet av rutinen att varje patientsäng skall var utrustad med handdesinfektion. Trycksårsförekomst bland slutenvårdspatienter Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner gällande riskbedömning och dokumentering av trycksår. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal. Täckningsgrad: 100 % Analys: Andelen patienter som har riskbedömts inom 24 timmar efter inskrivning har ökat från 68, till 84,8% %. Vi har lyckats identifiera riskpatienter och trycksårsbedömt dessa i högre utsträckning än föregående år, vid detta punktprevalenstillfälle vilket är tillfredställande. De förebyggande åtgärderna för patienter med trycksårsrisk får bedömas som mycket goda, då hela 100 % av dessa patienter har erhållit trycksårsförebyggande åtgärder. Andelen patienter som vid ankomst till kliniken redan hade trycksår har minskat från föregående år då 5,4 % hade trycksår till 0 % år. Glädjande nog kan vi konstatera att inte heller detta år har någon av våra patienter fått trycksår på kirurgkliniken vid punktprevalenstillfället. En av våra kunnigaste medarbetare vad det gäller 112 MRSA, VRI, Hygien, Trycksår

17 trycksårsprevention och behandling av trycksår har under året föreläst för medarbetarna på vårt sjukhusgemensamma kliniska kompetenscentrum (KKC). 70% av kirurgklinikens sjuksköterskor och undersköterskor hade vid årsskiftet det sjukhusgemensamma kompetenskortet i sårvård. Fallrisk Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patienter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och fallförebyggande åtgärder av riskpatienter. Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 100 % Analys: Vi har under året uppmanat medarbetarna till att avvikelserapportera fallincidenter, för att kunna föra statistik på antalet patienter som faller och för att kunna sätta in riktiga åtgärder. Vid punktprevalensen var 87,9 % av riskpatienterna fallriskbedömda inom 24 timmar, vilket är en förbättring jämfört med 2012 då 55 % var bedömda vid punktprevalenstillfället. Av de 87,9 % som var fallriskbedömda, var det 50 % av patienterna med fallrisk som hade fallförebyggande åtgärder insatta. Vi kommer att fortsätta arbetet under kommande år med att bland annat delge fallombuden de avvikelser som inkommer gällande fall och fallincidenter. Vi har under året haft föreläsningar av disputerad sjuksköterska i ämnet, vilket är ett försök att inspirera till ett visionärt arbete för att förhindra att patienter faller. Fallrisk 113

18 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård Patientärenden År 2011 År 2012 År Patientenkät Indikator Öppenvården Ärenden till Patientnämnden Ärenden till patientvägledare Vi får månatligen en sammanställning från Patientnämnden, vilken analyseras i verksamheten för lärande och utveckling. Att antalet ärenden till Patientnämnden de senaste tre åren stadigt minskat, får betraktas som en god trend. PUK 100 Riket Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Delaktighet Patientenkät Indikator Slutenvården Bemötande Information Upplevd nytta Rekommendera SLL Kirklin PUK 100 Riket SLL Kirklin Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Information Upplevd Rekommendera nytta 114 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård

19 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Andel nutritionsbedömda 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % År 2011 År 2012 År Fullständigt bedömda Under året har vi med hjälp av våra dietister varje vecka följt hur vi ligger till vad det gäller nutritionsbedömningarna och kommunicerat detta till medarbetarna. Resultat Smärta 100 % 90 % Uppnådd andel dok. smärtskattningar 80 % Upplever ej smärta som ett problem 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % År År År NRS 0-3 i vila Det finns på en stark strävan att alla medarbetare ska lyssna till patientens smärtupplevelse och dessutom i alla lägen veta vad man som medarbetare ska göra för att lindra smärtan. på Capio S:t Görans sjukhus har vid den nationella Indikatorundersökningen ett mycket gott resultat. Jämförelsevis kan man konstatera att vi har ett bättre resultat än både SLL och riket inom de åtta parametrarna. Påtagligt bättre resultat finns inom parametrarna tillgänglighet, delaktighet och information. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård 115

20 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Tidsperiod: 2012 Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren Analys: På har antalet ärenden till patientvägledaren även i år minskat från 101 stycken år 2011, till 63 stycken år De flesta ärendena finns inom områdena behandling (57 %), ekonomi (9 %) och bemötande (7 %). En kommunikation finns mellan sjukhusets patientvägledare och berörda på kliniken, vilket gör att vi i detalj kan få klarhet i vad patienterna tycker och tänker och utifrån detta förbättra oss och öka patientsäkerheten och vårdkvaliteten. Att antalet ärenden till patientvägledaren de senaste tre åren stadigt minskat, får betraktas som en god trend. Ärenden till Patientnämnden Beskrivning: Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Tidsperiod: 2012 Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Analys: Antalet anmälningar till Patientnämnden har minskat från 24 stycken år 2011 jämfört med 17,5 stycken år Flertalet ärenden finns inom områdena behandling (44 %), bemötande (18 %) och tillgänglighet (6 %). Vi får månatligen en sammanställning från Patientnämnden, vilken analyseras i verksamheten för lärande och utveckling. Att antalet ärenden till Patientnämnden de senaste tre åren stadigt minskat, får betraktas som en god trend. Patientenkät Beskrivning: Under våren genomfördes en nationell patientenkät inom den somatiska öppen- och slutenvården i landets samtliga landsting. Nationell Patientenkät är ett samarbetsprojekt som omfattar samtliga landsting i Sverige. Tidsperiod: April månad. Datakälla: Enkäten genomförs i samarbete med Institutet för kvalitetsindikatorer, Indikator. 485 enkäter skickades ut till slutenvårdspatienter och 400 enkäter till öppenvårdspatienter. Undersökningen genomfördes som en postal enkät, men med möjlighet att svara även via ett webbgränssnitt. Svarsfrekvensen var 51,8% för slutenvårds patienterna och 58,5% för öppenvårds patienterna. Resultaten redovisas som PUK (patientupplevd kvalitet), i intervallen där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda. Analys: på Capio S:t Görans sjukhus har vid den nationella Indikatorundersökningen ett mycket gott resultat. Jämförelsevis kan man konstatera att vi har ett bättre resultat än både SLL och riket inom de åtta parametrarna. Påtagligt bättre resultat finns inom parametrarna tillgänglighet, delaktighet och information. Vi har genom olika aktiviteter under året lagt extra möda på att förbättras inom dessa parametrar och kan nu konstatera att detta givit resultat. Här kommer några exempel på aktiviteter: Varje månad har resultatet av patientenkäten kommunicerats ut via mail rutinmässigt till samtliga medarbetare. Detta har lett till att medvetenheten om patientens behov av delaktighet i vården har hamnat i fokus för medarbetarna. I samband med omvårdnadscoaching i mindre grupper har vi framförallt fokuserat på patientdelaktighet och patientinformation p.g.a. att dessa parametrar haft den största förbättringspotentialen. Delaktighet handlar för oss på kirurgkliniken fram för allt om att LYSSNA på patienten. Genomtänkta sammanfattande informationsbroschyrer sänds hem till alla elektiva patienter inför operation. Avdelningarna har utarbetat tydliga informativa pärmar utifrån patienternas önskemål gällande hur en dag på avdelningen ser ut, hur teamarbetet är upplagt, vad vi tänker om delaktighet etc. som finns att tillgå på varje patientrum och i dagrum på samtliga kirurgiska vårdavdelningar. 116 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Ärenden till Patientvägledare, Patientnämnden, Patientenkät