Resultat Kirurgkliniken

Transkript

1 Resultat :44 87

2 Akutsektionen Appendicit Datakälla: Journalsystemet Cambio Cosmic Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Ingemar Nilsson Planerade förbättringsåtgärder: På Anestesikliniken finns tydliga rutiner för blåsövervakning före, under och efter operation. Urinretention av den graden att det krävts KAD har som regel uppkommit under den fortsatta vården på kirurgavdelning. Rutinerna för blåsövervakning på kirurgavdelning bör förtydligas och förbättras med målsättningen att kraftigt minska denna komplikation. Den postoperativa infektionsfrekvensen bör kunna minskas ytterligare med skärpta rutiner för peroperativ rengöring av bukhålan vid perforerade appendiciter. Antal opererade Medelålder år Antal män/kvinnor 273/ / /221 Andel preoperativ datortomografi (DT) 47 % 44 % 42 % Andel preoperativ ultraljud (UL) 68% 73 % 68 % Både UL och DT 15% 18 % 12 % Preoperativ gynekologisk undersökning bland kvinnor < 50 år. 5% 9 % 8 % Andel op. påbörjade laparoskopiskt 99,8% (M 99,6% K 100%) 99 % (M 99,6 % K 98,7 %) 99 % (M 99 % K 99 %) Andel konverteringar 2,6% 2,7 % 1,6 % Friska appendektomier 3,7% (M 1,5% K 6,8%) 4,8 % (M 1,2 % K 8,8 %) 4,7 % (M 2,6 % K 7,2 %) Andel perforerade appendiciter 20 % 22 % 18 % < 60 år 51 % > 60 år 19 % 19 % <60 år 26 % >60 år Urinretention 5,6% 2,5 % 2,8 % Ytlig/djup infektion 0,4%/1,9% 0,6 %/2,1 % 0,4 % / 1,0 % Analys: Jämfört med året innan har andelen preoperativa DT sjunkit något medan UL ökat något. Den laparoskopiska tekniken är helt dominerande och konverteringsfrekvensen är fortsatt mycket låg. Vidare kan vi jmf. med året innan rapportera en minskad andel friska (negativa) appendektomier och en något minskad andel perforerade appendiciter. Vad gäller postoperativa komplikationer kan vi rapportera en minskad frekvens av såväl ytliga som djupa infektioner medan frekvensen urinretention av oklar anledning ökat markant. Sammanfattningsvis kan vi konstatera något förbättrade resultat vad gäller friska appendektomier och postoperativa infektioner medan det skett en försämring vad gäller postoperativ urinretention. 88

3 Bröstsektionen inca (bröstcancerregistret) Bröstcancer Datakälla: INCA och internt Capio S:t Görans Sjukhus Täckningsgrad: Alla primära bröstcancer registreras (n=538 enligt datauttag 4 februari 2015) Registeransvarig: Lars Löfgren detta och flyttat fler operationer till Capio CFTK, bland annat bröstreduktionsplastiker. Kontinuitet är också viktigt för våra patienter men kan hamna i konflikt med ambitionen om kortare ledtider. Ett litet antal reoperationer är ytterligare ett väsentligt mål och en av ambitionerna i verksamhetsplanen. Andel reoperationer i bröstet p.g.a. tumördata ligger på ungefär samma nivå som föregående år och är lägre än motsvarande för riket. Indikator Riket Mål Väntetid i dagar från nybesök till vårdplan (1) Andel patienter med diagnos innan operation Andel patienter med bröstcancer som opererades inom tre veckor Andel patienter som genomgick bröstbevarande ingrepp Andel reoperationer i bröstet pga tumördata Andel som fick primär bröstrekonstruktion vid mastektomi medel 18 d median 13,5 d medel 16 d median 9,5 d medel 16 d median 10 d Info saknas ej definierat 94 % 94 % 94 % 93 % >90 % 81 % median 14 d 73 % medel 17 d median 15 d 59 % medel 21 d median 20 d 66 % median 17 d > 90 % 68 % 73 % 64 % 60 % ej definierat 8,5 % 7 % 13,5 % 14 % <10 % 27 % 27 % 28 % 7 % (år ) att erbjuda om ej olämpligt Flera indikatorer speglar att kvaliteten på det diagnostiska arbetet i samarbete med Unilabs mammografi- och patolog avdelningar är mycket god. Mer onkoplastikkirurgi innebär ökat resursbehov på operation och på bröstmottagningen pre- och postoperativt. De bröstrekonstruktioner som görs vid mastektomi pga lokalt återfall av bröstcancer eller i sällsynta fall vid profylaktisk operation ingår inte i statistiken enligt tabellen som bygger på registrering av nydiagnostiserad primär bröstcancer i INCA-registret. Totalt utfördes 54 primära rekonstruktioner om alla indikationer medräknas. Träffsäkerhet vid sentinel-nodebiopsy (SNB) Andel patienter opererade med SNB som genomgått en andra operation i armhålan pga. tumördata inkl falskt negativt fryssnittssvar Andel pat. som fått besked på PAD och behandlingsförslag vid återbesök veckan efter operation 99,2 % 99,7 % Info saknas > 97 % 7,4 % 6,2 % 7,1 % info saknas <15 % 72 % median 10 d 71 % median 10 d 73 % Analys: Vårt förbättringsarbete med fokus på att patienter med bröstcancer ska opereras i rimlig tid har varit framgångsrikt. Väntetid till behandling vid bröstcancer är en specifik kvalitetsindikator som ska rapporteras till uppdragsgivaren Stockholms Läns Landsting. Vi fortsatte under året sträva efter anpassning av resurserna till en varierande efterfrågan och nådde 81 % opererade inom tre veckor. Den här förändringen har vi gjort i samarbete med andra sektioner på kirurgkliniken och andra kliniker på sjukhuset. Vi har lagt till mätning av andel patienter som av olika skäl inte kan/vill utnyttja första erbjudna operationstid. Då har framkommit att ca 1/5 av patienterna väntar längre av egen vilja (t.ex planerad resa), på särskild vårdgivare eller av medicinska skäl. En annan möjlighet att skapa resurser har varit att enligt LEON flytta ut lämpliga operationer från akutsjukhuset. Vi har utvecklat 56 % median 21 d (år ) >90 % (1) Angående väntetid från nybesök till vårdplan gäller att för en stor majoritet av kvinnorna är bröstcancerdiagnosen redan klar då de kommer till någon av våra mottagningar första gången. I dessa fall är dag för nybesök och dag för vårdplan densamma. Presenterade siffror baseras på kvinnor som registrerats ha genomgått primär utredning hos oss efter nybesöket. Planerade förbättringsåtgärder: Vårt systematiska förbättringsarbete för att korta väntetiderna för operation av bröst cancer har varit framgångsrikt och vi är sannolikt nära målet för andel opererade inom tre veckor. Vi önskar skapa ett mer stabilt arbetssätt så att kapaciteten kan ökas/minskas efter behovet som uppvisar viss variation utan stora arbetsinsatser. Orsakerna är i viss mån förutsägbara och men ibland oväntade. För att minska risken för reoperation vid operation av bröstcancer kan man tänka sig att använda MRT, magnetresonanstomografi, som tillägg i utredningen. 89

4 NGI-sektionen inca (svenskt register för cancer recti) Rektalcancer Datakälla: Svenskt register för cancer recti Registeransvarig: Johan Dalén Patientunderlag: Under handlades 49 nya rektalcancerpatienter på kirurgkliniken. 5 patienter hade lokalt avancerad tumörväxt och remitterades enligt vårdprogrammet till Karolinska sjukhuset, Solna, 7 patienter hade spridd sjukdom och erhöll palliativ behandling alt. palliativ vård, 1 patient erhöll enbart avlastande stomi, 2 patienter opererades med lokal excision, 1 patient rem till ÖAK för leverkirurgi innan rektalkirurgi, 6 patienter blev diagnostiserade men ej opererade under kalenderåret och redovisas ej här. Återstående 27 patienter opererades med intentionen radikalresektion av tumören. Det är resultatet för dessa 27 patienter som redovisas nedan. Antal utförda rektumamputationer Antal utförda Hartmanns operation Antal utförda främre resektioner varav laparoskopiassisterat Antal utförda avlastande loopileostomi Antal opererade män Antal opererade kvinnor Medelålder män Medelålder kvinnor Medianålder män Medianålder kvinnor Vårdtid Medianvårdtid Andel MDT-konferens preoperativt 100 % 100 % 100 % Andel MDT-konferens postoperativt 100 % 100 % 100 % Andel preparat med >=12 lymfkörtlar 96 % 72 % 84 % Andel peroperativ sköljning: 100 % 100 % 100 % Mortalitet 30 dgr: 3,7 % 0 % 0 % Antal reoperationer: Antal anastomosläckage: Antal återinläggningar inom 30 dgr Antal registrerade sårinfektioner organisationsförändring på patologen där man numera låter biomedicinska analytiker ta fram körtlarna istället för bedömande patolog. Vad säger då dessa siffror, är de bra, medelmåttiga eller dåliga? För att sättas in i ett större sammanhang måste man jämföra sig med andra sjukhus och tack vare den registrering som görs nationellt i kvalitetsregistret för rektalcancer med i det närmaste 100 % täckning har vi denna möjlighet. Sammanställningen på riksnivå för beräknas bli färdig under senvåren 2015 och nedan redovisade siffror är tagna ur års nationella kvalitetsrapport alt. direkt från onkologiskt centrum. Man bedömer kvaliteten på rektalcancerkirurgin med Effektmått resp. Processmått. Effektmått innehåller 7 bedömningspunkter (t.ex. 30-dagars mortalitet, 3-års överlevnad, recidivfrekvens, radikaloperation) som poängsätts från poäng där man vid perfekt kvalitet i alla mått alltså får 0 i totalpoäng och sämsta möjliga är sjukhus är bedömda och hamnade mellan -2 och -14 poäng.. Capio St Göran hade -2 och var tillsammans med 3 andra sjukhus alltså bäst i Sverige. Processmått innehåller 15 bedömningspunkter (t.ex ledtider, 4 olika sådana, deltagande i MDT-konferens, kirurgisk kompetens, dvs ackrediterade kolorektalkirurger, antal lymfkörtlar i preparaten, sköljning av ändtarmen vid operation, täckningsgrad i register, deltagande i studier mm). Möjligt utfall här är poäng, och de 39 sjukhusen hamnade mellan Capio St Göran hade -20 vilket medförde att 13 sjukhus var bättre än vi. Av våra 20 minuspoäng kommer 11 från bristande ledtider och 3 från för lågt antal lymfkörtlar (för år kommer vi alltså få 0 poäng på den punkten) Om vi ser på mer specifika parametrar ser det ut så här: 3-årsöverlevnad Capio St Göran och Ersta 97,3 %, bäst i Sverige, nationella snittet 89,7% Lokalrecidiv efter op T1-T3-tumör 3 år Preop strålning Ej strålning Sverige 3 % 3,2 % Capio S:t Göran 0 % 0 % Lokalrecidiv efter op T1-T3-tumör 5 år Preop strålning Ej strålning Sverige 4,4 % 6,0 % Capio S:t Göran 3,7 % 2,3 % Analys: Årets siffror i ovanstående parametrar är relativt oförändrade jmf med föregående år, frånsett antal lymfkörtlar i preparaten vilka visar en markant förbättring, troligen beroende på en Reoperationer Andel Sverige ( ) 10,4% Stockholm ( ) 10,5% Capio St Göran ( ) 7,5% 90

5 NGI-sektionen Anastomosläckage Avlastande stomi Ej avlastande stomi Sverige ( ) 8,8% 6,6% Capio St Göran 4,2% 4,3% Planerade förbättringsåtgärder: Som framgår av ovanstående ligger vi i nationell toppklass vad gäller den kirurgiska kvaliteten både avseende den perioperativa perioden (reoperationer, anastomosläckage) såväl som långtidsresultat avseende lokalrecidiv och 3-årsöverlevnad. För att ytterligare förbättra oss har sektionen infört regelbundna fallronder där vi går igenom varje enskild patient som drabbats av allvarlig komplikation för att se vad vi hade kunnat göra bättre. Däremot har vi en klar förbättringspotential vad gäller ledtider, något som också Regionalt Cancercentrum nu kraftsamlar kring. Vi har under genomfört en rad åtgärder för att minska ledtiderna. Fler mottagningstider för nya cancerfall, fler förhandsbokade röntgentider, en liggare på kirurgmottagningen där man direkt kan se om någon patient faller ur flödet. Våra egna mätningar visar klart att vi går åt rätt håll varför vi med spänning ser fram emot de nationella resultaten för. Vi kommer under 2015 ha fortsatt fortlöpande fokus på led tiderna för att ge våra cancerpatienter ett så optimalt omhändertagande som möjligt. inca Koloncancer Datakälla: INCA Registeransvarig: Michael Goldinger Patientunderlag: 107 patienter diagnosticerades för nyupptäckt koloncancer, varav 87 opererades. 77 % opererades elektivt och 23 % akut. 44 % var män och 56 % kvinnor. Medianåldern var 75,5 år. Operationerna som utfördes var 55 högersidiga hemikolektomier, 8 sigmoideumresektioner, 8 vänstersidiga hemikolektomier, 4 transversumresektioner, 3 kolektomier, 2 Hartmans operationer, 2 främre resektioner, 1 ileocekalresektion och 4 laparatomier utan resektion. 83 av de 87 (95 %) opererades med resektion av tumören. 78 % drogs på preoperativ MDT konferens och 92 % drogs på postoperativ MDT konferens. Medianantalet lymfkörtlar i preparaten var 27,5 (1-99, medelvärde 30). I 93 % var det minst 12 körtlar i preparaten. 6 patienter avled inom 30 dar (6,8 %). Två patienter opererades akut (10,0 %) och 4 elektivt (6,0%). 7 patienter återinlades oplanerat inom 30 dagar (8%). 4 patienter reopererades inom 30 dagar (4,6%) varav 1 för sårruptur, 1 för en tunntarmsperforation, 1 för en subcutan blödning och en för en infektion vid anastomosen som möjligen varit en täckt anastomosinsuffieciens men som inte kunde verifieras. 63% skrevs ut till hemmet. Medianvårdtiden från operation till utskrivning var 5,5 dagar (1-30) (Medel 6,4). Antal utförda operationer Antal utförda resektioner Andel opererade laparoskopiskt 22 % 15 % 11 % Laparoskopiskt robotassisterat 9 % - - Andel opererade akut 23 % 21 % 25 % Andel opererade män 43 % 48 % 51 % Andel opererade kvinnor 57 % 52 % 49 % Medianålder 75,5 år 74 år 75 år Mediantid op-utskrivning 5,5 dar 6 dar 6 dar Andel MDT-konferens preoperativt 78 % 78 % 71 % Andel MDT-konferens postoperativt 92 % 94 % - Medianantal körtlar i preparaten 27, Andel preparat med 12 lymfkörtlar: 93 % 91 % 84 % Mortalitet 30 dgr: 6,8 % 4,5 % 7 % Mortalitet 30 dgr elektivt opererade 6,0 % 2 % 5,6 % Mortalitet 30 dgr akut opererade 10,0 % 13 % 12,3 % Reoperation inom 30 dagar: 4,6 % 9 % 6 % Reoperation för anastomosläckage: 0 5 pat 1 pat Reoperation för sårruptur 1 2 pat 2 pat Oplanerad återinläggning inom 30 dar 8 % 11 % 9 % Utskrivna till hemmet 63 % 62 % 70 % Väntetid diagnos till behandlingsstart, andel inom 6 veckor,cyt/strål/op 72 % 52 % 55 % Analys: Sammantaget har 87 patienter opererats för sin coloncancer under. Detta är en klar minskning jämfört med (111 patienter), men i paritet med siffror för Förklaringen bör sökas i det avslutade sammarbetet med Sollentuna specialistklinik. Historiskt sett har haft högre mortalitetssiffror jämfört med rikssnittet. Förklaringen ligger troligen dels i vår patientmix men även har att göra med vilka operationsbeslut som tas, kompetens samt det sätt som dessa patienter förbereds och följs upp inför och efter operationen. Huvudsakliga dödsorsaken hos dessa gamla och multisjuka patienter har varit postoperativ organsvikt och då framför allt 91

6 NGI-sektionen hjärt och cirkulationssvikt. Ingen kirurgisk komplikation har varit den direkta orsaken till postoperativ mortalitet. Capio St Görans Sjukhus Sverige riksgenomsnitt Vid analys har inga patienter med anastomosläckage identifierats. Andelen av reoperationer inom 30 dagar har minskat och inga patienter som opererats under året har behövt IVA-vård i samband med elektiv coloncanceroperation. Medianväntetiden från diagnos till behandlingsstart har minskat till 24 dagar. Utfallen bör relateras till den höga och ökande andel av akuta colorektala fall som opereras på samt det pågående kirurgiska utvecklingsarbetet inom NGI-sektionen där allt större andel av patienter opereras laparoskopiskt och med hjälp av DaVinci-roboten. Planerade förbättringsåtgärder: Ur den nationella rapporten kan även följande data hämtas för : Väntetid från diagnos till behandlingsstart, andel inom 6 veckor,. Cyt/strål/op Väntetid från operation till PAD svar, andel inom 2 veckor,. Resecerade Väntetid från operation till start av adjuvant behandling planerad, andel inom 8 veckor,.resecerade, adjuv beh Capio St Görans Sjukhus Sverige riksgenomsnitt 51,7 % 63,9 % 68,5 % 53,4 % 100 % 76,7 % Avlidna receserade akut op 30 dar Avlidna receserade akut op 90 dar Lokalrecidiv inom 3 år alla receserade Lokalrecidiv inom 3 år elektivt receserade Lokalrecidiv inom 3 år akut receserade Total median överlevnad M1 pat Relativ 3 års överlevnad M0 pat elektivt op receserade Relativ 3 års överlevnad M0 pat akut op receserade ,8 % ~8 % 14,7 % 13,6 % 6 % 4,6 % 4,7 % 3,7 % 10,2 % 8,6 % 6,6 mån 10,4 mån 91,6 % 91,4 % 64,1 % 68,4 % Analys: Capio St Görans Sjukhus ligger i de flesta parametrarna nära riksgenomsnittet för Sveriges samtliga sjukhus som behandlar koloncancer. förbättrade under resultaten för flera indikatorer och förbättrade därmed vårt resultat i scoring systemet. :ss sammanlagda scoring motsvarar en 24:e plats bland Sveriges 53 sjukhus som finns med i scoringtabellen. sticker ut negativt gällande 30 dagars mortalitet, väntetid mellan diagnos och behandlingsstart samt avseende relativ 3-års överlevand för akut opererade. Väntetid 1:a läkarbesök till preop MDT konf andel inom 2 veckor Komplett preoperativ staging,. Alla op ~52 % ~58 % 78,6 % 79,6 % Preoperativ MDT elektiva,. 94,1 % 82,5 % Postoperativ MDT,. Akut op 90 % 78,9 % Postoperativ MDT,. Elektivt op 100 % 89,6 % Laparoskopiskt opererade ~15 % ~15 % Högsta kompetens vid op kolorektal kirurg ~95 % ~90 % Kurativt opererad, elektiv op. ~Drygt 90 % ~90 % Antal undersökta körtlar 12,. Resecerade 91,9 % 90,3 % Ikryssade PAD rutor,. Resecerade 98,3 % 94,1 % Inkluderad i studie,. Alla 2,4 % 11,7 % Adjuvant behandling given, Stadium III, 75 år 80,4 % 83,8 % Postop komplik, elektiv op ,3 % 24,9 % Postop komplik, akut op ,7 % 33,2 % Anastomosinsufficiens, receserade Avlidna receserade elektivt op 30 dar Avlidna receserade elektivt op 90 dar 5,6 % 3,8 % 3,8 % ~2 % 5,4 % 3,3 % 92

7 Urologsektionen 93

8 ÖGI-sektionen gallriks Cholecystektomier Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks. Täckningsgrad: Capio S:t Görans Sjukhus 100 %, 2011,, Registeransvarig: Cecilia Modin Billkvist Ansvarig koordinator: Carina Sundqvist CSTG CSTG CSTG GallRiks Årsrapport Antal galloperationer Andel dagkirurgi 39 % (186) 32 % 28 % * Andel elektiva operationer 61 % (289) 57 % 56 % 69 % Antal elektiva (K + M) Andel akuta operationer (inom samma VTF) Andel op akuta cholecystiter Operationsindikation: Gallstens-komplikation Andel konverterade till öppen kirurgi Andel primärt öppen kirurgi 289 (199+90) 247 (159+88) 201 * 39 % (182) 43 % 44 % 31 % 23 % (107) 23 % 29 % 18 % 48 % (228) 51 % 61 % 40 % 0,8 % (4) 1,4 % 0,8 % 5,8 % 0,2 % (1) 0 0,8 % 4,3 % Operationstid min (median) 92 min 96 min 100 min 90 min Andel peroperativa cholangiografier Andel försök till peroperativ cholangiografi Andel peroperativ cholangiografi med choledochuskonkrement Transcystisk teknik vid choledocuskonkrement 94 % (445) 95 % 93 % 89 % 2 % 3 % 2,8 % 4 % 9 % (42) 12 % 11 % 11 % 48 % (20) 51 % 45 % 11 % Andel gallgångsskador 0,4 % (2) 0 0,3 % 0,33 % Komplikationer inom 30d, totalantal Kirurgiska komplikationer inom 30d Komplikationer inom 30d, elektiv operation Komplikationer inom 30d, akut op Antibiotika-profylax alternativt terapi, elektiv operation Antibiotika-profylax alternativt terapi, akut operation 7,4 % (35/471) 4,7 % (22/471) 5,2 % (15/289) 11 % (20/182) 13 % (39/289) 74 % (135/182) 5 % 6,9 % 10,2 % 3,9 % - 6 % 2,8 % 3,5 % * 7,9 % 11,3 % * 22 % 21 % 16 % 86 % 85 % 65 % Mortalitet inom 30 d ,1 % * Data saknas Analys: Årets jämförelse med kvalitetsregistret GallRiks är hämtad från GallRiks Årsrapport, publicerad Under utfördes sammanlagt 471 cholecystektomier (könsfördelning; 68 % kvinnor och 32 % män) på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (), vilket är en fortsatt ökning, nästan 10 % jämfört med. Ett skäl till detta är att andra mindre operationer utförs i stor utsträckning på CFTK, (Drottninggatan) och detta bereder plats på för fler galloperationer. Vi har en fortsatt hög andel akuta patienter på kirurgkliniken vilket avspeglar sig i en hög andel akuta operationer (39 % jmf med 31 % i riket). Målsättningen på kliniken är fortsatt att operera akuta cholecystiter vid det första vårdtillfället. Endast en operation påbörjades öppet och konverteringsfrekvensen på är fortsatt låg (0,8 % mot riket 5,8 %). Det är fortsatt en hög andel peroperativa cholangiografier (PC) som utförs, 94 % jämfört med riket 89 %, vilket ger förutsättningar för hög kvalitet och minskar risken för allvarliga gallgångsskador. Under hade vi två gallgångsskador, dock ingen med substansförlust. Medianoperationstiden har minskat med fyra minuter jämfört med förra året och är nu 92 min (jämfört med riket 90 min). En förklaring till denna minskning är sannolikt att rutinerna vid PC har förändrats genom ett förbättringsarbete med röntgen. Förändringen medför att operatören inte behöver vänta på röntgenläkaren när det är klart för PC. Andelen patienter som fått antibiotika som profylax alternativt behandling har minskat jämfört med tidigare år. Under året har vi haft en något högre andel komplikationer (7,4 %) jämfört med förra årets 5 %. Fyrtio % av dessa komplikationer är urinvägsrelaterade. Komplikationsfrekvensen är dock klart lägre än i riket, 10,6 %. Fördelningen av komplikationer är följande: 14 patienter hade urinvägskomplikationer (några utskrevs med KAD), sju patienter hade infektioner av olika allvarlighetsgrad, fyra patienter hade postoperativt gallläckage. Två patienter har fått pancreatit efter choledochusexploration. En peroperativ kärlskada förekom och en peroperativ gallgångsskada på en högergren. Postoperativt upptäcktes en gallgångsskada på en högergren och denna patient har fått en striktur i högergången som nu är under behandling med ballongdilatation och stentning. Övriga komplikationer består av portblödning, sårinfektion, nervsmärta mm. Ingen mortalitet inom 30 dagar förekom (riket 0,1 %). Planerade förbättringsåtgärder: Under hösten har kvalitetsansvariga för gallflödet deltagit i en kurs i värdebaserad vård där fokus var galloperation. Under denna kurs har gallflödet granskats genom journalgenomgång och flertal förbättringsför- 94

9 ÖGI-sektionen slag framkommit bl.a. att vi behöver tydliga riktlinjer för antibiotikaprofylax och trombosprofylax. Detta förbättringsarbete kommer att fortsätta under 2015 och planen är att ytterligare fokusera på att operera akuta cholecystiter vid första vårdtillfället, att ta fram riktlinjer för att skriva ut patienten redan fyra timmar efter dagoperation, göra en journalmall för galloperation och att kunna registrera i GallRiks på operationssalen för att underlätta kvalitetsarbetet och alltid ha data on-line. gallriks ERCP Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks Täckningsgrad: 100 % 2011,, respektive. Registeransvarig: Rikard Henricsson Ansvarig koordinator: Tina Jansson Gallriks Antal ERCP Kanyleringsfrekvens 95,2 % 95,5 % 93,3 % 91,3 % Komplikationer efter ERCP inom 30 dagar Pankreatit 2,4 % 4,4 % 2,8% 4,3 % Cholangit 0,6 % 2,9 % 0,6% 2,6 % Blödning 0 % 0,5 % 2,2% 0,8 % Perforation 0 % 0,5 % 0,0 % 0,7 % Mortalitet inom 30 dagar 3,0 % 3,4 % 2,2 % 5,3 % Analys: Under utfördes 165 ERCP (könsfördelning; 52,1 % kvinnor och 47,9 % män oförändrat senaste 2 åren men frekvensen vg män har ökat av oklar anledning med 10 % jämfört med åren och bakåt). Data tagna från GallRiks för hela Sverige, under, är preliminära och sannolikt är siffrorna i underkant då alla komplikationer ej är registrerade ännu. Undersökningarna har under varit av hög kvalité med en fortsatt högre kanyleringsfrekvens på jämfört med riket (95,2 % resp. 91,3 %) och en med riket jämfört låg komplikationsfrekvens. Andelen cholangiter efter ERCP är klart lägre under (0,6 %). En möjlig förklaring är att vi under året särskilt betonat vikten av antibiotikaprofylax på rätt indikation och i rätt tid. Under liksom tidigare 3 år har 30-dagarsmortaliteten varit lägre än riksgenomsnittet trots vårt oselekterade patientmaterial av ffa akuta patienter med malignitet eller svår cholestatisk sjukdom med infektion. Under har så gott som alla ERCP:erna genomförts på endoskopicentrum men i vissa fall på centraloperation. Verksamheten har fortsatt klara behov av att göra akuta fall utanför planerade ERCP-pass under veckan. En möjlig lösning till förbättring är att skapa ett akut team för alla akuta endoskopier såsom ERCP:er, stentinläggningar och akuta gastroskopier under hela arbetsdagen. Bildöverföringen mellan röntgenc-bågen och RIS/PACS har i stora drag fortsatt fungerat utmärkt under året liksom efterföljande bildgranskning av röntgendoktorerna. En teknisk installation för inkoppling av kablar i taket har dessvärre inte utfallit väl dock och det pågår felsökning rörande denna men också förslag med nya välplacerade väggkontakter. Vi har i sk LEAN-process i en tvärprofessionell grupp gått igenom det akuta ERCP-flödet och slutligen arbetat fram nya rutiner och standard med tillhörande dokument vilka förankrats bland medarbetarna och i utsedd styrgrupp. Planerade förbättringsåtgärder: Under 2015 planeras framgent fortsatta möten i förbättringsgruppen vart 4-6:e v för att vidare implementera och öka följsamheten rörande de arbetssätt som framtagits. Vidare kommer vi gå igenom ett förslag med förbättrade narkosrutiner med bl.a. hälsoformulär för elektiva ERCP och diskussion kring användandet av narkosläkarmottagningen för optimerade bedömningar kring anestesiologiska riskpatienter. Vi har nyligen initierat kontakter för att se om vi kan öka vår framtida volym ERCP:er. Under januari 2015 har lokalen redan förbättrats med nya väggkontakter vilket möjliggjort ett bättre och smidigare utnyttjande av rummet. Frekvensen av pankreatit ligger fortsatt runt 3% senaste 4 åren och är något lägre än förra året. 95

10 ÖGI-sektionen soreg Obesitas Datakälla: Scandinavian Obesity surgery Registry, SOReg Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Carl-Eric Leijonmarck Ansvarig sköterska: Ulla Solén SOReg * Antal gastric bypass (GBP) Antal gastric sleeve (GS) Varav totalt utomlänspatienter 3 % 24 % 27 % ** Medianålder Andel kvinnor 72 % 77 % 81 % 75 %*** Preoperativt BMI kg/m2(median) *** Andel öppen operation 0 % 0 % 0 % 2,9 % Andel konverterade O,5 % 0 % 0 % 1,2 % Operationstid min GBP (median) Operationstid min GS (median) Andel akuta reoperationer 1,4 % 0,9 % O,7 % 3,0 % Anastomosläckage 0 % 0 % 0 % 1,5 % Andel patienter utan komplikation 93,3 % 92,5 % 92 % 87,2 % Postoperativ vårdtid dygn GBP Postoperativ vårdtid dygn GS medel 1,4 1,5 1,5 1,8 median ** medel 2,1 - - ** median ** Mortalitet inom 30 dagar 0 % 0 % 0 % 0,04 % Andel uppföljda vid 6 veckorskontrollen Uppföljning GBP 99 % 99 % 99 % 85 % 1 år n= år n=1107 Andel uppföljda 95 % 85 % Viktnedgång medel 38 kg 38 kg ** BMI medel ** * Jämförelsesiffror från SOReg:s Årsrapport del 1 (alla typer av obesitasopeationer inkluderade) ** Data saknas *** Jämförelsesiffror från SOReg:s Årsrapport ** Analys: Vid kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus har laparoskopisk gastric bypass (GBP) varit primär operationsmetod vid obesitas och hittills har drygt patienter opererats. Under har laparoskopisk gastric sleeve (GS) introducerats på kliniken och det har utförts 70 sådana operationer. Operationsmetoden innebär att 70 % av magsäcken tas bort och resterande magsäck blir som ett rör. Fördelarna med denna operationsmetod är att magtarmkanalens kontinuitet är intakt, det går att komma åt gallgångsöppningen för att eventuellt extrahera gallgångsstenar och ingen omkoppling av tunntarmar utförs. Nackdelen är att det inte går att återställa anatomin och viktnedgången är sannolikt inte lika stor som vid GBP. Vi har initialt valt att utföra denna metod på patienter med ett BMI under 45. Under utfördes sammanlagt 177 operationer varav 70 GS. De 177 patienterna hade ett preoperativt BMI på 40 (jämförbart med landet i övrigt 41). Utomlänspatienter utgjorde endast 3 % av totala antalet och det är en radikal sänkning jämfört med tidigare år. Detta är den största förklaringen till den minskande volymen jämfört med tidigare år. De flesta kliniker i landet utför nu obesitasoperationer och behöver inte skicka patienterna till andra landsting. Under påbörjades operationen laparoskopiskt i 100 % av fallen och endast en patient 0,5 % behövde konverteras jämfört med 1,2 % i landet i övrigt. Vårdtiden är kort och GBP patienter går hem dagen efter operationen. GS-patienter har lite svårare att komma igång med vätskeintaget och behöver oftast vårdas 2 nätter på sjukhuset. Under året har hela obesitasteamet tagit fram nya rutiner för GS och detta har fungerat på ett utmärkt sätt. Andelen postoperativa komplikationer är lägre under för CStg jämfört med landet i övrigt. Sammanlagt 12 patienter (6,7 %) är registrerade med komplikationer inom 30 dagar; två reoperationer (en enteroanastomos efter GBP fick korrigeras och en GS reopererades pga hematom i buken), tre diagnosticerades med trängsel i enteroanastomosen men löste sig på konservativ behandling, en pneumoni, en urinvägsinfektion, en sårinfektion och fem som vårdades postoperativt för oklara buksmärtor. Klassifikation enligt Clavien-Dindo utfaller enligt följande: Grad 1: fem patienter Grad 2: fem patienter och Grad IIIb: två patienter. Under året förekom ingen mortalitet på och i SOReg registrerades under endast enstaka dödsfall. Ileus är en allvarlig komplikation som kan uppstå efter GBP och mekanismen är att vid omkopplingen av tunntarmen uppstår slitsar som tarmen kan klämmas in i, s.k. intern cernering (inre bråck). Från 1 januari 2011 syr vi dessa. Detta görs inom ramen för en studie där vi jämför de patienter som tidigare opererats utan att slitsarna sytts med de som opererats där slitsarna sytts. Alla patienter är nu inkluderade i studien. Preliminära data talar för att det är mindre risk för inre bråck om slitsarna sys men studien pågår så några säkra slutsatser kan inte dras. En interimsrapport från studien presenterades under Kirurgveckan i Karlstad. Under har det blivit en påtaglig minskning av antalet operationer för inre bråck vid. 96

11 ÖGI-sektionen Andel uppföljda patienter, viktnedgång samt BMI vid uppföljning framgår av tabellen. Medelvärdet för viktnedgång efter 1 år var 38 kg och efter 2 år 38 kg. I juni började vi använda oss av en 3D-laparoskopikamera och var den första kirurgkliniken i Sverige som introducerat denna teknik. Operatör och assistenter använder speciella 3D-glasögon och får på detta sätt ett djupseende som underlättar operationen. Planerade förbättringsåtgärder: Bukplastiker Datakälla: Journalgranskning i Cosmic. Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Marcus Holmberg Antal bukplastiker Ålder, median Andel kvinnor 92 % 93 % 95 % Andel som genomgått viktreducerande kirurgi 94 % 88 % 86 % Primäroperation på S:t Görans Sjukhus 32 % 27 % 13 % Överhäng i cm, median 4,5 4,5 4 BMI kg/m2, median 26, Viktstabilitet mån, median Resektionsvikt kg, median 1,7 1,7 1,6 Vikt kg vid operation, median Operationstid min, median Vårdtid dygn, median 1,0 1,0 1,0 Vårdtid dygn, medel 1,2 1,2 1,3 Andel infektion antibiotika per os 2 % 14 % 21 % iv antibiotika 0 % 2 % 2 % kirurgisk dränering i narkos 0 % 0 % 3 % Andel som utvecklat blödning som krävt kirurgisk dränering i narkos 0 % 0 % 0 % Andel som erhållit blodtransfusion 2 % 0 % 5 % Andel som utvecklat lambånekros, navelnekros, djup ventrombos, lungemboli eller pneumoni 0 % 0 % 1 % Mortalitet 0 % 0 % 0 % Clavien-Dindo komplikationsgrad > 2 0 % 2 % 4 % Analys: I maj 2011 gjordes den första bukplastiken på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (). Sedan dess har 269 bukplastiker utförts. Patienterna följs upp med läkarbesök ett år efter operation. På detta besök besvarar patienten samma enkät om besvär, funktion och utseende som vid nybesöket. Tidigare har vi erbjudit läkar- eller sköterskebesök tre månader efter operation, men efter de två senaste årens låga komplikationsfrekvens har vi noterat ett stadigt avtagande behov av detta. Komplikationsregistreringen för har istället gjorts via journalgenomgång en månad efter operation. Bland annat används komplikationsregistreringen enligt Clavien-Dindo (CD). Tidigare år har samtliga patienter preoperativt bedömts och godkänts av plastikkirurgen vid Karolinska Universitetssjukhuset (KU) även de som primäropererats med gastric bypass på. I år har vi fått förtroendet att själva göra den preoperativa bedömningen på dessa patienter. Under utfördes 50 bukplastiker. Medianåldern var 48 år. Könsfördelningen var 92 % kvinnor och 8 % män. Den höga andelen kvinnor kan till del förklaras av att de flesta (94 %) har tidigare genomgått viktreducerande kirurgi. Av de tidigare opererade med laparoskopisk gastric bypass har ca en tredjedel (34 %) opererats på. Bukplastik efter viktreduktion är ett stort ingrepp med en komplikationsfrekvens på upp mot 50 % enligt litteraturen. Större komplikationer (blödning som kräver kirurgisk dränering, lambånekros, djup ventrombos, lungemboli, pneumoni samt infektion som kräver kirurgisk dränering och/eller intravenös antibiotikabehandling) svarar för %. På fick ingen patient någon större komplikation. Trettiosju patienter (74 %) respektive tio patienter (20 %) hade ett normalt postoperativt förlopp eller en komplikationsgrad 1 (lindrig farmakologisk åtgärd, ex antiemetika) enligt CD. Tre patienter (6 %) hade komplikationsgrad 2 (någon form av farmakologisk intervention). Ingen patient (0 %) hade komplikationsgrad 3 till 5 (endoskopisk, radiologisk el kirurgisk intervention; IVA-vård; Död). Fyrtiofem patienter (90 %) kunde skrivas hem dagen efter operation. Median- och medelvårdtiden var 1 respektive 1,2 dygn. Under 2011 uppmärksammades att var sjätte patient (17 %) drabbades av tranfusionskrävande blödning postoperativt. Genom en högre medvetenhet och ett strukturerat arbetssätt kan nu patienter med riskfaktorer för blödning identifieras och nu ges Cyklokapron som blödningsprofylax. Under behövde ingen patient blodtransfusion och under behövde endast en patient (2 %) transfusion. Efter att ha uppmärksammat en något hög postoperativ infektionsfrekvens började vi i februari ge preoperativ antibiotikaprofylax och vi slutade med rutinmässig placering av drän ur operationshålan. Under fick en patient (2 %) postoperativ sårinfektion. Infektionen behandlades med en mindre dränering av området utan antibiotika. 97

12 ÖGI-sektionen De flesta som opererades mellan 2011 och har passerat 1 års-kontrollen. Samtliga har blivit av med sina besvär och förbättrat sin funktionsförmåga, och de flesta är nöjda med det kosmetiska resultatet. Planerade förbättringsåtgärder: svenskt bråckregister Ljumskbråck Datakälla: Svenskt bråckregister Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Erik Larsson Ansvarig koordinator: Christina Browall Antal operationer Svenskt bråckregister I års kvalitetsredovisning hänvisades till Socialstyrelsens Öppna jämförelser som berörde åren Man skattade där sannolikheten att inte drabbas av omoperation inom fem år efter den utförda ljumskbråckoperationen. För Capio S:t Görans sjukhus skattades sannolikheten till 97,1% medan den för riket i stort skattades till 97,7%. En tänkbar förklaring till Capio S:t Görans något lägre siffra skulle kunna vara att patienter med okomplicerade primära bråck i stor utsträckning opererats på annan klinik medan det på vår klinik opererats förhållandevis stor andel recidivbråck samt kvinnor med bråck. Det är känt att operation av dessa två grupper är behäftade med en större recidiv frekvens än genomsnittet. Socialstyrelsen har ej presenterat några senare Öppna jämförelser men framtida redovisningar får visa om det ändrade operationspanoramat kommer påverka våra resultat beträffande andel patienter som omopereras för recidiv. Planerade förbättringsåtgärder: En av de frågor som diskuteras är om patienter i allt större utsträckning ska erbjudas kirurgi i lokalanestesi. Metoden är billigare och har i studier också visat sig vara behäftad med något färre biverkningar än generell och regional anestesi. Antal bilaterala op Medianålder Andel män 95,1 % 89,9 % 85 % Andel kvinnor 4,9 % 10,1 % 15 % Andel utförda op. med laparoskopisk teknik 31,1 % 36,4 % 30 % Andel akuta op. 9,6 % 10 % 11,5 Andel opererade i öppenvård 67 % 65 % 55 % Andel op. utförda i narkos 91 % 95 % 91 % Andel op. utförda i epidural/spinalanestesi Andel op. utförda i lokalbedövning 5 % 2,9 % 5 % 4 % 2,2 % 4 % Andel omoperationer 10,2 % 11,3 % 13,9 % Analys: Antalet ljumskbråckoperationer på kliniken fortsätter att öka. Förklaringen är att vi i allt större utsträckning valt att handlägga okomplicerad bråckkirurgi själva istället för att som tidigare skett skicka remisser för sådan kirurgi vidare till extern klinik. Kliniken har på så vis kunnat säkerställa att kirurger under utbildning får adekvat träning för att nå upp till de av Socialstyrelsen uppsatta målen. Produktionsökningen har varit möjlig då en allt större andel patienter kan opereras på enheten på Drottninggatan (Centrum för titthålskirurgi). De operationer som tidigare har utförts på extern klinik har huvudsakligen utgjorts av öppna primärbråcksoperationer på män. Följderna av detta har inneburit att andelen män som opereras samt andelen opererade i öppenvård har ökat. Samtidigt har andelen omoperationer minskat. 98

13 Klinikgemensamma resultat Patientenkät Datakälla: Enkäten genomförs i samarbete med Institutet för kvalitetsindikatorer, Indikator. 300 enkäter skickades ut till slutenvårdspatienter och 400 enkäter till öppenvårdspatienter. Undersökningen genomfördes som en postal enkät, men med möjlighet att svara även via ett webbgränssnitt. Resultaten redovisas som PUK (patientupplevd kvalitet), i intervallen där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda. Nationell Patientenkät, Indikator Täckningsgrad: Svarsfrekvens slutenvård 54,2%, Svarsfrekvens öppenvård 50,5% Analys: på Capio S:t Görans sjukhus har vid den nationella Indikatorundersökningen som gjordes våren ett gott resultat. Man kan konstatera att vi i jämförelse med både övriga sjukhuset, SLL och riket inom de flesta av de åtta parametrarna har ett bättre resultat både inom öppen- och slutenvård. Påtagligt bättre resultat finns inom parametrarna delaktighet och information. Vi har genom olika aktiviteter under året lagt extra möda på att förbättras inom dessa parametrar och kan nu konstatera att detta givit resultat. Här kommer några exempel på aktiviteter: På kirurgkliniken har sedan många år tillbaka varit noga med att kommunicera ut indikatorresultatet till samtliga medarbetare. Utifrån dimensioner kan man se var förbättringspotentialerna finns, men framförallt är det väl i de fria kommentarerna som de konkreta förbättringsförslagen från patienterna kommer fram. För att ytterligare inhämta patienternas synpunkter och vidareutveckla vården, breddinförde vi på sjukhuset ett gemensamt patientsynpunktskort år. Korten finns tillgängliga för alla patienter och läggs i en för ändamålet låsbar förslagslåda. Inför varje enhets veckovisa LEAN- möte töms förslagslådan och korten sätts upp på respektive enhets förbättringstavla. I och med detta ges medarbetarna utrymme att reflektera över patienternas synpunkter och diskutera sig fram till relevanta förbättringsförslag och åtgärder som beslutas och protokollförs i LEAN- mötets minnesanteckningar. För att kunna visualisera för våra patienter vilka förbättringar vi på kirurgkliniken gjort PUK 100 Kirurgklin Patientenkät Indikator Slutenvård - Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Rekommendera Kirurgklin. Patientenkät Indikator Öppenvård - Helhetsintryck PUK 100 Kirurgklin Kirurgklin Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Helhetsintryck Rekommendera 99

14 Klinikgemensamma resultat utifrån synpunktskorten, har vi införskaffat informationsskärmar på samtliga enheter. Informationsskärmarna visar förutom information om respektive enhets verksamhet och rutiner, även information om de förändringar och förbättringar som gjorts utifrån synpunktskorten över tid. Vi tittade på samtliga patientsynpunkter under sex månader på vårdavdelningarna och kom fram till fyra områden som behövde förbättras. 1. Förbättra informationen till patienterna om vilka dagsrutiner som gäller på vårdavdelningarna. 2. Sänka ljudvolymen dygnet runt och förbättra nattron. 3. Förbättra och förtydliga kommunikationen med patienter och närstående vad det gäller besökstider. 4. Förbättra och förtydliga kommunikationen med patienterna vad det gäller vår rutin med könsdelade salar. Dessa fyra områden diskuterades i mindre grupper under två eftermiddagar i höstas och har resulterat i tydliga rutiner/ regler för att förbättras inom dessa områden. Planerade förbättringsåtgärder: Vi kommer att fortsätta under 2015 att kommunicera ut patientenkätresultatet till samtliga medarbetare. De synpunkter som kommer in via synpunktskorten kommer vi att fortsätta att arbeta med på samma sätt som vi gjort.vi kommer att delta i det sjukhusgemensamma projekt som arbetar med att ensa utskrivningsrutinerna på sjukhuset. Vi kommer att till vår klinikkonferens bjuda in en patient som berättar om sina reflektioner under sin sjukhusresa. Vi kommer, där det så är möjligt, att innan vi gör förändringar i verksamheten alltid se till att få med patienternas synpunkter för att förbättra vårdvardagen. Vi kommer att fortsätta att använda våra väl använda kommunikationsvägar för att förmedla kunskap och information. Tisdagsutbildning för samtliga medarbetare samt månatliga kvalitets- och patientsäkerhetsnyheter. Telefontillgänglighet Datakälla: Tele-Q, ett datorbaserat telefonsystem Täckningsgrad: 100 % under öppettiden Antal uppringda samtal Andel samtal uppringda inom 10 minuter 79,6 % 75,5 % 76 % Andel samtal bokade inom 120 minuter 75,3 % 71,7 % 93 % Analys: Vi har ett något bättre resultat jämfört med både vad det gäller uppringda inom 10 minuter och andel samtal bokade inom 120 minuter. Under har samtal till Tele Q tagits emot osorterat och det vanligaste samtalet är fråga om remissen kommit fram, byte av bokad tid och tidbokning. Övriga samtal gäller receptförnyelse, att man ej blivit uppringd av läkare på telefontid och så naturligtvis rena medicinska frågor. Vi har arbetat parallellt med Tele Q och mottagning och det har skapat en rörig arbetsmiljö utan struktur. Utifrån detta tror vi att vi att vi med nedanstående förbättringsåtgärder ytterligare kan förbättra våra resultat under Planerade förbättringsåtgärder: Vi har skapat ett Tele Q-träd med ett gemensamt inkommande nummer där man genom knappval väljer vilken funktion man behöver. På så sätt ökar tillgängligheten och samtalen kommer rätt från början. Vi ser att samtalsfrekvensen är högre på måndagar och i viss mån tisdagar, därför kommer vi att ta emot några fler samtal/ timme. Vi har organiserat om vårt arbetssätt på mottagningen, vilket innebär att den som sitter i Tele Q har ett eget rum, detta innebär att man kan vara mer effektiv och det blir mindre störningsmoment. Ytterligare ett steg i analys är vilka samtal vi får och kan vi förebygga dessa? 100