Könsskillnader vid operation av ljumskbråck
|
|
- Sara Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska
2 Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen Juni 2012 Rapporten finns som pdf på vår webbplats: Omslag: Benjamin Jocic
3 Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Inledning Ljumskbråckoperationer är den vanligaste kirurgiska åtgärden i Sverige med omkring operationer per år. Drygt 90 procent av dem som drabbas av ljumskbråck är män vilket gäller i såväl Västra Götaland som i övriga riket. Livstidsrisken att behöva opereras för ljumskbråck är beräknad till cirka 3 procent för kvinnor och 27 procent för män. Ljumskbråck omfattar inguinala och femorala bråck. Inguinala bråck är vanligast hos båda könen men cirka 25 procent av alla bråck hos kvinnor är femorala bråck. Motsvarande siffra för män är 1 procent. Fler kvinnor än män tvingas genomgå akuta operationer. Skälet är att kvinnor har ökad incidens av femorala bråck och därmed större risk till inklämning och akut operation. Enligt nya nationella indikationer bör kvinnor alltid erbjudas operation för sina ljumskbråck då att det är svårt att avgöra om bråcket är femoralt eller inguinalt. Denna rapport studerar könsskillnader avseende val av operationsmetod, akuta operationer och omoperationer vid ljumskbråck. Data och diagram är hämtade från Öppna jämförelser 2011, rapporten Indikationer för operation av ljumskbråck (2011:07) från Nationella medicinska indikatorer samt Svenskt Bråckregister (SBR). Svenskt Bråckregister innehåller uppgifter om bråckoperationer hos patienter som är 15 år och äldre. Operationsmetoder I de flesta fall är operation den bästa behandlingen vid bråck och majoriteten av alla operationer är planerade i förväg. I dag utförs enbart cirka 6 procent av operationerna akut. Prioritering till operation sker främst utifrån graden av besvär och arbetsförmåga. En lyckad bråckoperation är en okomplicerad åtgärd och vid planerade operationer är mortaliteten låg hos båda könen. Operation görs oftast inom dagkirurgi som blivit mycket vanligare vid ljumskbråcksoperationer i Sverige de senaste åren, från knappt tre av tio operationer 1992 till sex av tio operationer Förändringen har varit möjlig tack vare nya metoder för bedövning och operation. Dagens operationsmetoder och material har också medfört en stark minskning av frekvensen för återfallsbråck. Tidigare drabbades uppemot 20 procent av alla opererade patienter av återfall. En av de operationstekniker som används vid ljumskbråck har lägre risk för omoperation än andra metoder. Metoden kallas Lichtenstein och innebär att ett nät läggs in för att förstärka bukväggen.
4 Den metoden är numera vanligast i Sverige, men det kan finnas skäl som gör att den inte alltid är lämplig. Av männen i Västra Götaland 2010 opereras drygt hälften (53,8%) med Lichtenstein, vilket är en betydligt lägre andel än övriga riket, där sju av tio opereras med den metoden (72,5%). I Västra Götaland används Övriga öppna metoder (21,2%) och pluggmetoder (10,7%) i större uträckning i än övriga landet (10,1 % resp. 4,0 %). 24,5 procent i Västra Götaland opererades med Laparoskopimetoder 2010 vilket var nästan samma andel som övriga riket (22,0 %). Andelen som opereras med Laparoskopimetoder ökar över tid men det är dock fortfarande majoriteten av kvinnorna som opereras med andra metoder. Vanligaste metoderna är Övriga öppna metoder och Lichtenstein, dessa står för sju av tio bråckoperationer på kvinnor i både Västra Götaland och övriga riket. I Västra Götaland återspeglas sannolikt en terapitradition. Men under de senaste 10 åren har andelen operationer med Lichtenstein ökat. Detta förehållande gäller både män och kvinnor. Akuta operationer Under samtliga år mellan 2006 och 2010 har Västra Götaland högre andel akut opererade bråck än övriga riket oavsett kön. De senaste fem åren var andelen akutopererade kvinnor i Västra Götaland i genomsnitt 17,9 procent för kvinnor och 4,7 procent för män. Diagram 1: Andel akutopererade bråck (Källa SBR 2010)
5 Andelen som akutopereras är alltså större bland kvinnor, vilket kan bero på att kvinnor har större andel av femorala bråk. Beroende på att femoralt bråck inte alltid ger symptom förrän i ett akut skede och att kvinnor löper större risk att utveckla femoralt bråck så torde risken att akut operation kvarstå men förhoppningsvis minska om de aktuella indikationerna följs. Den högre andelen akuta operationer bland kvinnor gör att kvinnor har fyra gånger högre mortalitet än män inom 30 dagar efter ljumskbråcksoperation (Nationella medicinska indikatorer, 2011). Omoperationer Vissa former av ljumskbråck är förknippade med större risk för omoperation än andra. Risken är också större om man drabbas av komplikationer efter operationen eller om man tidigare har opererats för ljumskbråck. Enligt nationella siffror är det större risk för kvinnor att omopereras än för män. Den relativa risken att behöva genomgå en ytterligare operation är 29 procent större för en kvinna än för en man (SBR årsrapport, 2009). Risken för omoperation av kvinnor kan antigen bero på att ett femoralt bråck har förbisetts vid första operationen, att den preoperativa diagnosen var fel eller att kvinnor efter operation av ett inguinalt bråck löper större risk att utveckla ett femoralt bråck. Det är därför viktigt att vid operation av kvinnor använda en teknik där man kan visualisera femoralkanalen.
6 Slutsatser Om man följer de nationella indikationerna för operation av ljumskbråck finns förutsättning att skillnaderna i behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska. Då femorala bråck har hög risk för inklämning, vilket ökar risken för akut operation, bör de opereras med förtur. Femoralbråckens höga inklämningsrisk jämfört med inguinalbråcken (tio gånger så hög risk) understryker vikten av en korrekt primärdiagnos. Det är därför viktigt att operera kvinnor med en metod som visualiserar femoralkanalen och möjliggör en bakre plastik. Detta utförs säkrast med laparoskopisk eller öppen teknik (Nationella medicinska indikatorer, 2011). Referenser Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet - Jämförelser mellan landsting 2011, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen 2011 Indikationer för operation av ljumskbråck (2011:07), Nationella medicinska indikatorer Svenskt Bråckregister (SBR),
7
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - - Klinikrapport Hur många bråckoperationer har utförts vid? 200 160
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Landstingsrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - - Landstingsrapport Hur många bråckoperationer har utförts vid?
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för Ängelholms sjukhus jämfört med Övriga sjukhus Bråckoperationer utförda 2007 Hur många bråckoperationer har utförts
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 2007-2009 Registercentrum: 5 Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 2002 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för Lund-Landskrona lasarett jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1998 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1999 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1997 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 2000 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekreterare
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekriterare
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för Kristianstad-Hässleholms sjukhus jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1998 - Registercentrum: 5 Pär Nordin
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden - Registercentrum: 5 Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig Registersekriterare
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Landstingsrapport för jämfört med Bråckoperationer utförda perioden 1994 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 2002 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för Lund-Landskrona lasarett jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 1998 - Registercentrum: Pär Nordin
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 2002 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig
Svenskt Bråckregister
Svenskt Bråckregister Nationellt kvalitetsregister för bråckkirurgi Klinikrapport för jämfört med övriga sjukhus Bråckoperationer utförda perioden 1997 - Registercentrum: Pär Nordin Annika Enarsson Registeransvarig
Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck
Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck 1 Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 2 Allmänt Ljumskbråck hos vuxna beror på att bukväggen i ljumskregionen
Indikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014
RMPG Kirurgi Årsrapport 214 Väntat högst 9 dagar på besök i specialiserad vård, andel (%) 1 98 96 94 92 9 okt-13 mar-14 88 86 84 82 Östergötland Jönköping Kalmar RIKET Data från Öppna jämförelser Väntat
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare
Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Hur stor är risken för omoperation (recidiv) i förhållande till tiden efter den primära bråckoperationen?
Blekingesjukhus Karlshamn och Karlskrona - Klinikrapport 2013 Blekingesjh Figur 15: Hur stor är risken för omoperation (recidiv) i förhållande till tiden efter primär bråckoperation för Blekingesjukhus
Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck
Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,
Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Antal operationer inklusive könsfördelning Navelbråck Kvinna 19 26,0% 55 27,9% 126 34,9% 133 33,9% 164 33,3% 497 32,8% Man 54 74,0% 142 72,1% 235 65,1% 259 66,1% 329 66,7% 1019 67,2% Totalt 73 100,0% 197
till dig som ska opereras för Bråck
till dig som ska opereras för Bråck Information till dig som ska opereras för bråck Varför bildas bråck? Bråck bildas när en liten säck av bukhinnan glider ut genom ett svagt ställe i bukväggen. Orsaken
Regional riktlinje för val av operationsmetod
Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Trattdiagram (funnel plot). Röd linje motsvarar samtliga enheters medelvärde 2016, och streckade respektive prickade linjer visar på 90% och 99.9% konfidensintervall vid en viss operationsvolym. Varje
Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013
Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen
KVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK
KVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK ÅRSRAPPORT 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRAFER OCH TABELLER Antal operationer per typ... 2 Dagkirurgisk verksamhet... 4 Andel ingrepp som utförts i dagkirurgi...
Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Ljumskbråck hos vuxna
ABC OM Ljumskbråck hos vuxna DEFINITIONER AV BRÅCK I LJUMSKREGIONEN IRREPONIBELT BRÅCK är ett bråck som inte kan föras tillbaka in i bukhålan (reponeras) INKARCERERAT (INKLÄMT) BRÅCK är ett irreponibelt
Screening för bukaortaaneurysm. Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga 3
Screening för bukaortaaneurysm Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga 3 Förteckning över indikatorerna Tabell 1 visar de bakgrundsmått och indikatorer som bör ingå i en uppföljning av screeningprogrammet
Ingen kvalitet i vården utan jämlikhet!
Detta är ett magasin från Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) som verkar i Västra Götalandsregionen (VGR) på Regionkansliet, Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ansvarig utgivare: Sylvia Määttä Redaktör:
Preoperativa ljumskbråcksbesvär
Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation
Patienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader
Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård
Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016
RMPG KIRURGI Årsrapport 2016 FOKUSFRÅGOR - Nivåstruktureringen effekter på utbildning, akutverksamhet och möjligheter till jämlik vård - SVF resurser och undanträngningseffekter - Utbildning i kirurgi
OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07
Institutionen för Hälsovetenskap TENTAMEN OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 2 Specialistutbildning inom akutsjukvård 40p Ht -07 Maxpoäng: 107 97% 103-107 = A, Framstående 90% 96-103 = B, Mycket bra 81%
kunskapsstyrningen av sjukvården?
39. Hur jämställdhetsintegrerar vi kunskapsstyrningen av sjukvården? Goldina Smirthwaite, handläggare vård och omsorg, Sveriges kommuner och landsting, SKL Mikael Bengtsson, regionutvecklare, Kunskapscentrum
Årsrapport Svenska Bukväggsbråck Ett nationellt kvalitetsregister. Bakgrund och syfte. Syfte
Årsrapport 2011 Bakgrund och syfte Främre bukväggsbråck indelas i primära bråck och ärrbråck. Bland primära bråck kan urskiljas ljumskbråck som kirurgiskt betraktas en egen entitet pga. hög incidens, en
Nationellt Kvalitetsregister för Njurcancer. Årsrapport PROM data för 2017
Nationellt Kvalitetsregister för Njurcancer Årsrapport PROM data för 2017 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 20180903 1:a versionen Ansvarig utgivare: Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland
5:e rapporten sedan 2006
5:e rapporten sedan 2006 134 indikatorer för landstingsjämförelser 41 uppdelade per sjukhus 5:e rapporten Om Statistik 1, otur i ranking Om Statistik 2, statistisk osäkerhet Procent sämre utfall kvinnor
Indikationer för ortopedisk behandling
Indikationer för ortopedisk behandling Ett uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting Olof Johnell Håkan Krzeszowski Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Varför ortopediska sjukdomar? Drabbar
En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,
En god vård i Dalarna Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, 2014-2016 Baserad på öppna jämförelser 2017 En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso-
Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012
Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...
Centrala rekommendationer och konsekvenser
Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer
PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi
PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Nüssler Delregisteransvarig prolapsregistret REGISTRET
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Vårdgarantins effekter rapport 2
Vårdgarantins effekter rapport 2 2006-05-19 Uppföljningsrapport 2, 2006-05-19 1 Rapportens innehåll Källor bakom rapportens uppgifter.. 3 www.vantetider.se. 4 Variablerna i den reviderade, vårdgarantianpassade
Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-02-18
Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-02-18 Bråcksäck Mer information: http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ Se sidan Patientinformation Information till dig som ska opereras för
Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård
Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Inledning...3 Sammanfattning...3 Bakgrund och syfte...3 Ojämlik vård i fakta och siffror...4 Ojämlikhet mellan könen...4
Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015
Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande
Hur få jämlik tillgång till högspecialiserad vård?
Hur få jämlik tillgång till högspecialiserad vård? Måns Rosén Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Hur har utredningen arbetat? Öppen dialog Dialog/workshop med samtliga sjukvårdsregioner
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Protokoll för Ljumskbråcksoperationsstudien i Norrland (LJUNO)
Protokoll för Ljumskbråcksoperationsstudien i Norrland (LJUNO) Betydelse av nätets tjocklek vid operation för ljumskbråck? En expertbaserad randomiserad studie i Norra Sjukvårdsregionen Innehållsförteckning
Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013
Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Delregisteransvarig adnexregistret REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG RAPPORTEN
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Verksamhetsrapport 2014
Verksamhetsrapport 2014 Bakgrund och syfte Främre bukväggsbråck indelas i primära bråck och ärrbråck. Bland primära bråck kan urskiljas ljumskbråck som kirurgiskt betraktas en egen entitet pga. hög incidens,
Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28
Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum
Genusperspektiv på hälsa och vård Sjukfrånvarons utveckling 1955 2014 35 30 25 20 15 10 Kvinnor Män Samtliga 5 0 Sjukpenningtalet (riket) Kvinna Man Totalt 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Psykiatriska
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje
Kvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ortopedkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna
RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård
RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten
Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete
Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Tertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017
Tertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Patientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18
Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna
Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Svar på skrivelse av Socialdemokraterna om inställda operationer tidigare år
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-19 1 (5) HSN 2017-0604 Handläggare: Mikaela Lingvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-10-24 Svar på skrivelse av Socialdemokraterna om inställda
Prolapsregistret. Årsrapport 2016
Prolapsregistret Årsrapport 2016 RAPPORT FRÅN GYNOP UTGIVEN MAJ 2017 REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG Författare: Emil K Nüssler, registeransvarig för prolapsregistret Figurer och dataanalys: Gabriel Granåsen,
Vård som inte kan anstå
Rosengrenskas heldag 12 oktober 2013 Henry Ascher henry.ascher@gu.se Lag om vård för personer som vistas i landet utan tillstånd Vuxna papperslösa! rätt till samma vård som sedan tidigare gäller för asylsökande:
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN N 18 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt
HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN S 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN G 4 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt
Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet
Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen
Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik
Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting
Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Mätning av väntetider i vården
1 Mätning av väntetider i vården 2010-11-23 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska
Mätning av väntetider i vården
1 Mätning av väntetider i vården 2010-10-22 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska
Jämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Patientnämndens rapport 2014
Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven
HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2015
2016-06-27 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:... 3 Övergripande målvärden Gynekologi...
Fakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Träning ger färdighet
Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Uppdraget Precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård Ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den