Sjukhusgemensamma Resultat

Transkript

1 Sjukhusgemensamma Resultat :18

2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Medicin Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt Nationella riktlinjer för strokevård. Tidsperiod: helår Datakälla: Riks-Stroke. Täckningsgrad ca 98 %. Återinsjuknade i stroke inom 28 dagar är exkluderade (på samma sätt som i Riks-Stroke redovisning). Få felkällor förekommer, men siffrorna kan påverkas marginellt av senare registreringar, felaktig diagnossättning. Vidare stör dubbelregistreringar vid olika sjukhus i samband med vårdkedjor täckningsgraden i viss omfattning. Riksgenomsnitt: 87,4 % enligt Riks-Stroke. Antalet strokepatienter totalt på sjukhuset med diagnoskod I61, I63 och I64 (huvud- eller bidiagnos). Antalet patienter av dessa som behandlats vid strokeenhet där behandling tillämpas enl Nationella riktlinjer Andelen av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandling tillämpas enl Nationella riktlinjer, % Tot K M Tot K M Tot K M ,0 % 91,8 % 94,3 % ,6 % 93,1 % 96,3 % % 90 % 90 % Analys: En fortsatt hög andel (93 %) av akuta strokepatienter vid sjukhuset, bereds plats på strokeenhet, vid sektionen för stroke och neurologi under sjukdomens akuta fas. Sjukhuset ligger högre i denna andel än vad som uppvisas i riksgenomsnittet för. Den tidigare noterade sänkningen i antalet strokeinsjuknade inom upptagningsområdet, synes nu ha stabiliserats sig på en ny nivå.. Trombolysbehandling vid stroke Beskrivning: Andel insjuknade i hjärninfarkt som fått trombolysbehandling enligt gällande kriterier för sådan behandling dvs ålder mellan år, som innan insjuknandet är oberoende avseende ADL-funktioner. Tidsperiod: Helår Datakälla: Riks-Stroke samt lokalt register. Täckningsgrad: 100 % avseende trombolyser, ca 98 % avseende antalet. Totalt skedde under året 48 st trombolysbehandlingar vid ischemisk stroke; 14 st kvinnor och män 34 st. Inkluderar patienter som har återinsjuknat före 28 dagar. Riksgenomsnitt: 12,9 % ( års siffror ur Riks-Stroke). Andel insjuknade i hjärninfarkt som fått trombolysbehandling enligt gällande kriterier för sådan behandling 13,0 % Samtliga insjuknade i hjärninfarkt 80 år som tidigare varit funktionsoberoende Antal insjuknade i hjärninfarkt 80 år som fått trombolysbehandling i överensstämmelse med kriterierna Andelen patienter av totala antalet patienter med hjärninfarkt som fått trombolysbehandling Tot K M Tot K M Tot K M ,0 % 9,9 % 14,9 % ,6 % 14,2 % 18,1 % ,6 % 9,0 % 12,0 % SLL 13,4 % 13,6 % 13,4 % Analys: En fortsatt måttligt hög andel av patienter med cerebral infarkt har fått akut behandling med trombolys enligt godkända kriterier. Majoriteten får behandling inom 60 minuter från ankomst till sjukhuset. Mycket få patienter får symptomgivande blödningskomplikationer. Den skillnad mellan könen som noteras uppfattas snarast bero på olika insjuknandeåldrar i stroke av den omfattningen att trombolys är indicerat. Nationella diabetesregistret Nationella Diabetes Registret, NDR, skapades 1996 av Svensk förening för Diabetologi.Registerhållare är läkare vid Diabetescentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Årligen rapporteras vikt, HbA1c, blodfetter, kreatininvärde, förekomst av mikro albuminuri, blodtryck, aktuell behandling, resultat av ögonbottenfoto och fotstatus. (52 mmol/ mol motsvarar HbA1c Mono S 6.0 %, 57 mmol/mol 6.5 %). Uppgifter från NDR gällande för Endokrint Centrum. Antal patienter inrapporterade är 921, varav 854 med diabetes typ 1 (519 män, 335 kvinnor), 57 med diabetes typ 2 (40 män, 17 kvinnor) och 10 patienter med oklar/sekundär diabetes KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet, Trombolys behandling, Nationella diabetesregistret

3 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Täckningsgrad: >95 % Totalt Män Kvinnor Riket 2012 Totalt 2012 Medelvärde för HbA1c, mmol/mol Diabetes typ I HbA1c 52 mmol/mol 27 % 29 % 24 % 19% 22 % HbA1c 57 mmol/mol 45 % 45 % 44 % 30 % 38 % Diabetes typ II Diabetes typ I BT <130/80 HbA1c 52 mmol/l 30 % % 28 % HbA1c 57 mmol/l 54 % % 50 % Diabetes typ II BT <130/80 Andel patienter med blodtrycksbehandling Andel patienter med lipidbehandling 59 % 53 % 68 % 58 % 46 % 53 % % 60 % Typ I 44 % 47 % 39 % 40 % 40 % Typ II 72 % % 79 % Typ I 33 % 33 % 32 % 41 % 32 % Typ II 63 % 63 % 66 % Analys: HbA1c-resultatet för Endokrint Centrum är bättre jämfört med riket. Jämfört med 2012 är resultatet något bättre både för män och kvinnor. Andelen patienter med blodtryck inom målvärdet (129/79) är fler jämfört med med Om målnivån sätts till </= 130/80 uppnår 77 % av individerna med typ 1 diabetes målet (män 72 %, kvinnor 86 %). Det är svårare att göra någon analys för patienter med diabetes typ 2, då flertalet remitterats ut från akutsjukhuset varvid vi bara har ett fåtal och endast de med specialistbehov går kvar på mottagningen. P.g.a av lågt antal är det svårt att beräkna statistik, små variationer kan ge stora förändringar procentuellt. Detta kan vara en förklaring till det sämre blodtrycksresultatet jämfört med Av samma skäl har ingen uppdelning mellan män och kvinnor utförts. Genomgång av blodtrycket för individer med diabetes typ 2 visar att systoliskt blodtryck är något bättre (63 % uppnår målnivån) jämfört med 2012 men det diastoliska blodtrycket ligger något högre, varvid det totalt sett ger ett sämre resultat. Felkällor: Sedan sker rapporteringen till NDR direkt från journal till NDR. Det är läkaranteckningen som medför överföring av information till NDR. Under blev 260 patienter (22 %) ej registrerade i NDR inget läkarbesök. Vid genomgång har majoriteten av patienterna haft diabetessköterskebesök. Endast patienter som accepterar att delta i NDR rapporteras.de patienter som avböjer deltagandet i registret registreras inte och inte heller de patienter som endast har en kort tillfällig kontakt med vår mottagning. Uppgifterna för riket är lästa ur en graf vilket ger större osäkerhet. Uppgifterna för Endokrint Centrum är beräknade siffervärden vilket ger ett säkrare och mer korrekt resultat. IBD-register SWIBREG Tidsperiod: 2014 Datakälla: Health Solutions Målet med SWIBREG är: att utöka kunskapen om Inflammatorisk tarmsjukdom, risker kopplade till sjukdomen och utfallet av medicinsk och kirurgisk behandling att på sikt förbättra vården för den enskilda patienten att utgöra ett beslutsstöd i kliniska vardagen och ökad kunskap om patientpopulationen att underlätta för forskning om sjukdomen registerbaserad forskning såväl som skapande av forskningsformulär direkt i registret. att registret utgör ett stöd för bedömning av effekten av olika behandlingar på lokal, regional och nationell nivå. att kunna synliggöra och väga viktiga parametrar såsom sjukskrivning, inneliggande vård och operationer på lokal, regional och nationell nivå. att ge statistik på den lokala klinikens patientpopulation Nationella riktlinjer för behandling planeras att läggas in som stödfunktion. Registret är indelat i 3 nivåer: A. Nationellt med basala epidemiologiska data B. Nationellt med kvalitets-/uppföljningsparametrar C. Möjlighet till samkörningar i samband med projekt och studier samt att kunna utforma egna moduler vid behov. Genom att registrera val av behandling, behandlingssvar, samt eventuella läkemedelsbiverkningar kommer vi att få en nationell bas för vård av IBD-patienter. Detta kommer att betyda alltmer när nya behandlingsmetoder som biologisk terapi (t ex anti-tnf) och leukocytaferes har introducerats under senare år. SWIBREG möjliggör forskning med kompletterande data till öppenvårds- och slutenvårdsregister, att studera prognos och naturalförlopp hos patienter med IBD men också resultat av medicinsk och kirurgisk behandling. På sikt leder detta till ökade möjligheter att skräddarsy uppföljning och behandling av patienter. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD IBD-register SWIBREG 21

4 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Analys: Idag har vi 527 av ca 1070 patienter registrerade i SWIBREG. Målet är att alla IBD-patienter ska registreras under För att uppnå att alla aktuella patienter som givit sitt medgivande förs in i registret, behöver rutinerna vid mottagningsbesöken ses över med bl.a. information till patient, och sedan avsatt tid för komplett införande. Kranskärlssjukdom Beskrivning: RIKS-HIA är ett nationellt kvalitetsregister för akut hjärtsjukvård sedan From 2007 ingår samtliga 74 enheter som vårdar akuta hjärtinfarktpatienter i Sverige i RIKS-HIA. För att åskådliggöra sjukhusens följsamhet av nationella riktlinjer vid akut kranskärlssjukdom redovisas sedan 2005 ett kvalitetsindex. Detta index baseras på nio rekommenderade åtgärder med hög prioritet. Sjukhusen får för varje åtgärd 0, 0,5 eller 1 poäng beroende på hur hög andel av patienterna i varje målgrupp som behandlats enligt nationella riktlinjer. I urvalet ingår endast patienter under 80 år med hjärtinfarkt. Punkt 8 och 9 är regionspecifika och redovisas gemensamt för Stockholms läns landsting. Från och med 2008 är RIKS-HIA sammanslaget med SCAAR, SEPHIA och thoraxkirurgiska registret till Swedeheart. Tidsperiod: Datakälla: Swedeheart/RIKS-HIA. Täckningsgrad 100 % av HIA-vårdade patienter på Capio S:t Görans Sjukhus. Täckningsgrad 100 % för hela sjukhuset för alla patienter med hjärtinfarkt som huvuddiagnos. Kvalitetsindex Utfall Utfall 2012 Utfall ACE-hämmare Kranskärlsröntgen vid NSTEMI ASA mm Betablockad Clopidogrel vid NSTEMI Lipidsänkare Lågmolekylärt heparin. LMWH Tid till reperfusion vid STEMI 0,5 0,5 0,5 9. Andel reperfusionsbehandlade vid STEMI 0,5 1 0,5 Poäng enligt RIKS-HIA:s kvalitetsindex 8 8,5 8 Tid till reperfusion Riket Mediantid från akuten till start av reperfusion 1:08 1:35 Med reperfusion avses i detta fall PCI Analys: Capio S:t Görans Sjukhus uppvisar återigen mycket fina kvalitetsdata för. Sjukhuset redovisar sedan flera år en mycket hög jämn kvalitet och har bland de bästa resultaten i landet. I jämförelse med 2012 är poängen 8 mot 8,5 poäng föregående år. Avseende de sju första parametrarna som är sjukhusspecifika är kvalitetsindexpoäng oförändrad vilket motsvarar maximal poäng. Parameter 8 och 9 är regionspecifik och har enligt preliminär beräkning minskat 0,5 poäng. Andelen reperfunderade STEMI-patienter på Capio S:t Görans sjukhus uppfyller dock målet för full poäng vilket innebär att 85% av patienterna erhåller reperfusionsbehandling. För den andra regionspecifika parametern tid till reperfusion når inte Stockholmregionen full poäng, utan landar på 0,5 poäng. För att nå full poäng krävs att 90 % av patienterna erhåller intervention inom 90 minuter. Capio St Görans sjukhus som enskild enhet når 88 %, vilket är mycket nära målet, Stockholm som region 86 %. I sammanhanget kan vara av intresse att påpeka att totala antalet patienter med hjärtinfarktdiagnos minskat sedan föregående år. Antalet STEMI-patienter varierar från år till år men trenden är sjunkande, och för var det klart färre än året innan, särskilt dagtid vardagar där antalet nästan halverades. Vi hade således få STEMI som vi åtgärdade på St Göran (20 st) och därmed minskade andelen patienter med kort EKG till reperfusions-tid. Mediantiden för STEMI dagtid, åtgärdade på St Göran är 36 minuter (EKG - nål). När man tittar på totala mediantiden för EKG till nål skall man vara medveten om att det är en blandning av dagtid-jourtid, av PCI StG-PCI KS Solna samt en blandning av patienter med reperfusionsgrundande EKG på akuten respektive i ambulans. Dagtid blir det oftast längre EKG-nål tid när pat kommer via ambulans-ekg jämfört med när EKG tas på akuten och går direkt till lab. Nattetid är förhållandet det omvända eftersom pat ska omdirigeras till KS Solna vilket går snabbare när pat redan är i ambulans. För patienten är det dock alltid bäst och snabbast att få sin STEMI diagnosticerad i ambulansen (även dagtid) även om det ibland ger oss längre EKG-nål tider. Täckningsgraden för registrering är 100 % då vi aktivt registrerar patienter som vårdats även på annan enhet än HIA. SHIP gruppen (Stockholms HIA- och PCI-ansvariga läkare) har denna vårdprocess som fokusområde för att i framtiden kunna KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Kranskärlssjukdom

5 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 erbjuda ännu bättre vård till patienter med akut koronart syndrom. Ovan angivna analys och dokumenterade data lämnas med förbehåll om att den slutgiltiga rapporten från Riks-HIA inte ännu är publicerad. SEPHIA (Sekundärprevention efter hjärtinfarkt) Beskrivning: Uppföljning av patienter yngre än 75 år som haft hjärtinfarkt och registrerats i RIKS-HIA. Tidsperiod: till , uppföljning 12 månader efter utskrivning. Datakälla: SEPHIA (Del av Swedeheart). Täckningsgrad SEPHIA : 92% på mot 88% för riket 2012 Riket Deltagande i fysiskt träningsprogram 61 % 68 % 45 % Uppnått mål LDL-kolesterol under 2,5 61 % 59 % 73 % Uppnått mål systoliskt blodtryck under % 58 % 68 % Rökfrihet 84 % 80 % 87 % Analys: Capio S:t Görans Sjukhus deltar sedan drygt 4 år i registrering och uppföljning av sekundärprevention efter hjärtinfarkt i SEPHIA. I jämförelse med hela riket har vi en hög deltagandefrekvens i fysiska träningsprogram. Vi ligger något under rikssnitt i måluppfyllelse vad gäller blodtryck och LDLkolesterol. Vårt multiprofessionella arbete fortsätter för att förbättra sekundärpreventionen på sjukhuset. Under gjordes projekt för att hitta bästa struktur för uppföljning genom ett pilotprojekt bla. Vi har under hållit vidareutbildning för läkar- och sköterskegrupperna samt har tagit fram ett nytt strukturerat vårdprogram för att förbättra omhändertagandet. De mesta av dessa insatser gjordes under det sista kvartalet så vi förväntar oss se effekterna av detta under Under 2014 planerar vi även en mera standardiserad uppföljning från utskrivningsdagen. RiksSvikt Beskrivning: Resultat med avseende på utredning och behandling för patienter som registrerats i RiksSvikt Tidsperiod: Datakälla: RiksSvikt, nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt. Antal vårdtillfällen eller mottagningsbesök som registrerats i RiksSvikt Analys: ökade antalet registreringar i rikssvikt vilket var ett fokusområde från Registret håller för närvarande på med att omarbeta hur täckningsgraden skall registreras och analyseras varför vi har vissa svårigheter att tolka inkomna data. Nedanstående siffror ser vi därför fr. a. som indikatorer på vart vårt arbete är på väg och inväntar nya direktiv från registerhållarna inför kommande årsrapporter. Vi kommer då med större säkerhet kunna utläsa till vilken grad vi kan generalisera och dra slutsatser för alla hjärtsviktspatienter på vår klinik. Ur årsrapporten följer här några exempel på viktiga mätvariabler som rör måluppfyllelse gentemot guidelines och annat som är mer deskriptivt. Nedanstående mätvariabler anges för Capio St. Görans sjukhus resp Stockholms läns landsting och riket som helhet. Om inget annat anges redovisas mätvariabeln som procent av alla registrerade patienter och alla registreringar. Tittar man istället endast på den senaste registreringen för varje patient blir det små numeriska skillnader men inga stora skillnader i inbördes förhållanden mellan vårt center, landsting och rike. Mätvariabler i % av registr. SLL Riket RAS-blockad % måldos ACEi Betablockad % måldos betabl MRA hos NYHA-kl. III-IV CRT-P 4,1 3,2 2,0 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD SEPHIA, RiksSvikt 23

6 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD CRT-P endast senaste reg CRT-D 8,1 9,7 4,2 CRT-D endast senaste reg. 5,3 6,7 3,3 ICD 2,3 5,3 3,5 ICD endast senaste reg. 2,3 3,9 3,1 AK** vid förmaksflimmer BNP/NTproBNP mätt *MRA (mineralokortikoidreceptorantagonister) **AK (antikoagulantiabehandling) %), 1 komplikation är relaterad till totalt 26 stycken ren ICDoperationer (3,8 %), och till slut utgår 1 komplikation från sammanlagt 36 sviktdevicer (2,8 %). I sviktdevicer ingår såväl CRT-P samt CRT-D. Sammanlagt antal CRT-P under året beräknas till 15 stycken (13 män, 2 kvinnor) samt 21 stycken CRT-D (15 män samt 6 kvinnor). Bland CRT-P operationer har ingen komplikation noterats, däremot har det noterats en komplikation bland CRT-D operationer. Räknar man i ICD gruppen, både rent ICD samt CRT-D, så har vi sammanlagt 2 komplikationer av sammanlagt 47 operationer, vilket ger en komplikationsfrekvens på 4,3 %. Sammanfattningsvis bedöms andelen komplikationer både avseende pacemaker och ICD lågt på S. T Görans sjukhus. Att frekvensen är något högre bland ICD/CRT-gruppen beror på låg frekvens av dessa operationer. Under de kommande åren fortskrider det landstingsövergripande projektet 4D hjärtsvikt med målet att göra utredning och behandling likvärdig över hela länet och vi ser att både Rikssvikt och andra kvalitetsvariabler kommer kunna vara till nytta för att följa och utvärdera denna process. I och med den kommande implementeringen av SVD (strukturerad vårddata)-projektet ser vi också att täckningsgraden kommer att kunna öka markant då kvalitetsregister blir en del i journalen. Pacemakerregistret Beskrivning: komplikationsandel vid pacemakerinläggning Tidsperiod: Datakälla: Pacemakerregistret, Täckningsgrad 100 %. Andel komplikationer Capio S:t Göran 2,6 % 4,65 % 2,47 % Nationellt - - 6,2 % Analys: Årets komplikationer är färre än år 2012 och är åter är på så låg nivå som år Efter förra årets ändring avseende preoperativt tvättrutin har andelen infektioner minskat kraftigt. I år har vi delat upp komplikationer till tre kategorier, ren pacemaker, ren ICD samt biventrikulärpace/icd. 9 komplikationer har hittills noterats på sammanlagt 340 operationer (2,6 %). 7 av dessa komplikationer är utgående från rena pacemakeroperationer som beräknades till 278 stycken (2,5 24 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD RiksSvikt, Pacemakerregistret

7 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Komplikationer inom 30d, akut op Antibiotika-profylax/ p + terapi, elektiv op Antibiotika-profylax/ p + terapi, akut op 7,9 % 11,3 % 3,3 % - 22 % 21 % 20 % - 86 % 85 % 65 % - Mortalitet inom 30 d ,1 % 9 Kirurgi Cholecystektomier Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks. Tidsperiod:. Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks. Täckningsgrad Capio S:t Görans Sjukhus 100 %, 2011, 2012, Ansvarig läkare: Cecilia Billkvist Modin Ansvarig sköterska: Åsa Karlsson CSTG CSTG 2012 CSTG 2011 GallRiks 2012 Årsrapport Antal galloperationer Andel dagkirurgi 32 % 28 % 27 % - Andel elektiva op 57 % 56 % 54 % 70 % Antal elektiva (K + M) 247 ( ) Andel akuta op (inom samma VTF) % 44 % 46 % 30 % Andel akuta cholecystiter 23 % 29 % 30 % ca 16 % Operationsindikation: Gallstens-komplikation Andel konverterade till öppen kirurgi Andel primärt öppen kirurgi 51 % 61 % - 40 % 1,4 % 0,8 % 1,2 % 6 % 0 0,8 % 1,5 % 5 % Operationstid min (median) 96 min 100 min 108 min 90 min Andel peroperativa cholangiografier Andel försök till peroperativ cholangiografi Andel perop cholangiografi med choledochus-konkr Transcystisk teknik vid choledocus-konkr 95 % 93 % 94 % 86 % 3 % 2,8 % 1,2 % 5 % 12 % 11 % 10 % 10 % 51 % 45 % 33 % - Andel choledochusskador 0 0,3 % 0,6 % 0,3 % Komplikationer inom 30d, totalantal Kirurgiska komplikationer inom 30d Komplikationer inom 30d, elektiv operation 5 % 6,9 % 4,6 % - 3,9 % - - 5,2 % 2,8 % 3,5 % 5,7 % - Analys: Årets jämförelse med kvalitetsregistret GallRiks är hämtad från GallRiks Årsrapport 2012, publicerad Tidigare år har vi gjort jämförelser med preliminära data från samma år i GallRiks men dessa data är ofullständiga. Under utfördes sammanlagt 436 cholecystektomier (könsfördelning; 64 % kvinnor och 36 % män) på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (), vilket är en ökning med 20 % jämfört med En förklaring till denna ökning är att sedan mars utskiftas inte patientgruppen till andra vårdgivare. Vi har en fortsatt hög andel akuta patienter på kirurgkliniken vilket avspeglar sig i en hög andel akuta operationer (43 % jmf med 30 % i riket). Målsättningen på kliniken är att operera akuta cholecystiter vid det första vårdtillfället. Det faktiska antalet akuta cholecystektomier med akut cholecystit som indikation är nästan identiskt jmf Gallstenskomplikationer som indikation till kirurgi har på i år sjunkit jämfört med 2012 (51 % jmf med 61 %), detta beror inte på att våra indikationer ändrats utan orsakas av en ökad mängd elektiva patienter. Jämfört med riket har en fortsatt väldigt låg konverteringsfrekvens (1,4 % mot 6 % ). Vi har en fortsatt mycket hög andel peroperativa cholangiografier (PC), 95 %, vilket ger förutsättningar för hög kvalitet och minskar risken för allvarliga gallgångsskador. Under hade vi inga gallgångsskador. Medianoperationstiden har sjunkit något i år, 96 min, vilket sannolikt beror på att fler patienter utan gallstenskomplikationer har blivit opererade. Under året har vi haft få kirurgiska komplikationer, 3,9 % jämfört med riket 5,2% och mycket få allvarliga komplikationer. En patient drabbades av en stor blödning från levern postoperativt med oklart ursprung och blev akut opererad, men i övrigt inga allvarliga komplikationer och det förekom ingen mortalitet inom 30 dagar (riket 0,1 %). I 53 fall (12 %) upptäcktes det choledochuskonkrement vid PC och i 51 % av dessa fall utfördes en transcystisk choledocoskopi/ stenextraktion (TS). Kirurgkliniken har mångårig erfarenhet av TS. Nationellt behandlas choledochussten på olika sätt beroende på lokal kompetens Vanligaste metoden är ledarteknik följd av postoperativ ERCP och detta utfördes i tio fall (19 %) på. Under året har tre peroperativa ERCP (6 %) utförts. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Cholecystektomier 25

8 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD har kvalitets- och volymsmässigt varit mycket bra. Inte minst har utbildningsförutsättningarna förbättrats avsevärt då andelen enklare operationer har ökat. ERCP Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks. Tidsperiod:. Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi, GallRiks. Täckningsgrad: 100 % 2011, 2012 respektive. Ansvarig läkare Rikard Henricsson och ansvarig koordinator sekr. Tina Jansson CStg 2012 CStg 2011 Gallriks Antal ERCP Kanyleringsfrekvens 95,5 % 93,3 % 96,8 % 91,7 % Komplikationer efter ERCP inom 30 dagar Pankreatit 4,4 % 2,8% 3,3 % 4,1 % Cholangit 2,9 % 0,6% 3,3 % 2,6 % Blödning 0,5 % 2,2% 1,0 % 1,0 % Perforation 0,5 % 0,0 % 0,0 % 0,45 % Mortalitet inom 30 dagar 3,4 % 2,2 % 2,9 % 5,4 % Analys: Under utfördes 204 ERCP (könsfördelning; 52,9 % kvinnor och 47,1 % män en frekvens som ändrats med dryga 10 % ökning av antalet män jämfört med tidigare år men utgörs sannolikt av en slumpmässig variabilitet) på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans sjukhus (). Data tagna från GallRiks för hela Sverige, under, är preliminära och sannolikt är siffrorna i underkant då alla komplikationer ej är registrerade ännu. Undersökningarna har under varit av hög kvalité med en fortsatt högre kanyleringsfrekvens på jämfört med riket (95,5 % resp. 91,7 %) och en med riket klart jämförbar komplikationsfrekvens. Frekvensen av pankreatit är något högre jämfört med de senaste 2 åren där 1 patient står för 2 av 9 registrerade post-ercppancreatiter. Den lilla ökningen är sannolikt inom den statiska variationen. Andelen cholangiter efter ERCP är jämförbart med det preliminära riksgenomsnittet på 2.6 %. Under liksom tidigare 2 år har 30-dagarsmortaliteten varit lägre än riksgenomsnittet trots vårt oselekterade patientmaterial av ffa. akuta patienter med malignitet eller svår cholestatisk sjukdom med infektion. Under har så gott som alla ERCP:erna genomförts på endoskopi centrum där vi fortsatt har klara behov att göra akuta fall utanför planerade ERCP-pass under veckan. En ökad tillgänglighet för bl.a. akuta ERCP och därigenom ett minskat antal vårddagar skulle man kunna få med en annorlunda organisation där ett team skapades för akuta endoskopier såsom ERCP: er, stentinläggningar och akuta gastroskopier under hela arbetsdagen. Bildöverföringen mellan röntgen-c-bågen och RIS/PACS har i stora drag fungerat utmärkt under året liksom efterföljande bildgranskning av röntgendoktorerna. Vi ska under 2014 se över datasystemet och förbättra processerna kring den automatiska utloggningen som nu orsakar ett merarbete och tidsspillan. Under 2014 skall ERCP-flödet särskilt granskas och en styr- liksom arbetsgrupp för detta är planerat och arbetet räknas starta under Q1. Appendicit Beskrivning: Antal opererade med misstänkt appendicit. Tidsperiod: Datakälla: Journalsystemet Cambio Cosmic Antal opererade Medelålder år 37 år Antal män/kvinnor 252/ / /224 Andel preoperativ datortomografi (DT) 44 % 42 % 46 % Andel preoperativ ultraljud (UL) 73 % 68 % 60 % Både UL och DT 18 % 12 % 13 % Preoperativ gynekologisk undersökning bland kvinnor < 50 år. Andel op. påbörjade laparoskopiskt 99 % (M 99,6 % K 98,7 %) 9 % 8 % 13 % 99 % (M 99 % K 99 %) 94 % (M 88 % K 93 %) Andel konverteringar 2,7 % 1,6 % 3 % Friska appendektomier 4,8 % (M 1,2 % K 8,8 %) Andel perforerade appendiciter 22 % 18 % < 60 år 51 % > 60 år 4,7 % (M 2,6 % K 7,2 %) 19 % 19 % <60 år 26 % >60 år 6,20 % (M 4,0 % K 8,4 %) 23 % 20 % <60 år 64 % >60 år Urinretention 2,5 % 2,8 % 0,80 % Ytlig/djup infektion 0,6 %/2,1 % 0,4 % / 1,0 % 0,7 % / 2,0 % KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD ERCP, Appendicit

9 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Analys: Jämfört med året innan har såväl andelen preoperativa DT som UL ökat något. Den laparoskopiska tekniken är helt dominerande, endast ett fåtal är primärt öppet opererade av speciella skäl. Konverteringsfrekvensen har ökat något jmf med året innan men ligger ändå på en mycket låg nivå. Vidare kan vi rapportera en oförändrat låg andel friska (negativa) appendektomier och en något ökad andel perforerade appendiciter. Frekvensen postoperativ urinretention är väsentligen oförändrad, ytliga infektioner är oförändrat låga medan djupa infektioner har ökat något. Sammantaget väsentligen lika goda resultat som året innan. Målsättningen för år 2014 är att minska såväl andelen friska appendektomier som postoperativa komplikationer, framför allt urinretention och djupa infektioner. Obesitas Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret SOReg. Tidsperiod:. Datakälla: Scandinavian Obesity surgery Registry, SOReg, täckningsgrad 100 %. Ansvarig läkare: Carl-Eric Leijonmarck och ansvarig sköterska Ulla Solén. CStg 2012 CStg 2011 SOReg 2012* Antal gastric bypassoperationer Varav utomlänspatienter 24 % 27 % 35 % ** Medianålder Andel kvinnor 77 % 81 % 78 % 75 % Preoperativt BMI kg/m2 (median) Andel öppen op. 0 % 0 % 0 % 2,9 % Andel konverterade 0 % 0 % 0,3 % 1,2 % Operationstid min (median) Andel reoperationer 0,9 % O,7 % 0,6 % 2,8 % Anastomosläckage 0 % 0 % 0,3 % 1,5 % Andel patienter med komplikation 7,5 % 6,9 % 6,7 % 9,8 % Postoperativ vårdtid dygn Postoperativ vårdtid dygn, enbart sthlms län Utskrivna dag 1 postoperativt, enbart sthlms län medel 1,5 1,5 1,7 2,1 median ** medel 1,4 1,4 1,6 ** median ** 73 % 66 % 59,3 % ** Mortalitet inom 30 dagar 0 % 0 % 0 % 0,05 % Andel uppföljda vid 6 veckorskontrollen Uppföljning 99 % 99 % 99 % 85 % 1 år n= år n= år n=209 Andel uppföljda 95 % 81 % 60 % ** Viktnedgång medel 38 kg 39 kg 34 kg ** BMI medel * Jämförelsesiffror från SOReg:s senaste rapport från september 2012 (inkluderar alla patienter i registret opererade fram till och med april 2012) ** Data saknas Analys: Vid kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus utförs laparoskopisk gastric bypass som primär operationsmetod vid obesitas och hittills har drygt patienter opererats. Vårdkedjan för dessa patienter är multidisciplinär med kirurger, obesitasmedicinare, dietister, kuratorer, sjukgymnaster, mottagningspersonal mm. Utredningen av obesitaspatienter inleds med ett patientinformationsmöte och under har vi haft elva stycken möten. I september 2012 flyttades obesitasoperationerna från centraloperation till dagoperation. Detta för att inte interferera med de akuta operationerna och också försöka optimera obesitasflödet ytterligare. Detta har fungerat bra och obesitasoperationer är nu etablerade på dagoperation. Under utfördes sammanlagt 267 operationer och det är i princip lika många operationer som under Utomlänspatienter utgjorde 24 % av totala antalet patienter. De 267 patienterna hade ett preoperativt BMI på 41 (jämförbart med landet i övrigt 42). Andelen kvinnor var 77 % och detta skiljer sig inte från SOReg men i normalpopulationen är fördelningen av obesitas mellan män och kvinnor ungefär lika. Fler kvinnor söker sig till kirurgi. Under påbörjades operationen laparoskopiskt i 100 % av fallen och ingen behövde konverteras jämfört med 1,2 % i landet i övrigt. Vårdtiden är kort och många Stockholmspatienter går hem dagen efter operationen (73 %). Ileus är en av de potentiellt allvarliga komplikationer som kan uppstå efter en operation. Mekanismen vid ileus efter obesitaskirurgi är annorlunda än vid vanliga operationer då det naturligt vid omkopplingen av tarm uppstår slitsar som tarmen kan klämmas in i, s.k. intern herniering (inre bråck). För att försöka motverka det har vi infört en ny teknik från 1 januari 2011 som innebär att vi primärt syr över dessa slitsar vilket i sin tur betyder lite längre operationstid. Detta görs inom ramen för en studie där vi jämför de patienter som tidigare opererats utan att slitsarna sytts med de som opererats där slitsarna sytts. Alla patienter är nu inkluderade i denna studie sedan juni. Högst preliminära ** KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Obesitas 27

10 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD data talar för att det är mindre risk för inre bråck om slitsarna sys men studien pågår så några säkra slutsatser kan inte dras. En interimsrapport från studien presenterades under Kirurgveckan i Uppsala. Under har det blivit en påtaglig minskning av antalet operationer för inre bråck. Andelen postoperativa komplikationer är lägre för jämfört med landet i övrigt, komplikationsfrekvensen skiljer sig inte mellan könen. Tre reoperationer inom 30 dagar utfördes under, två stycken enteroanastomoser fick korrigeras och en patient drabbades av nekrotiserande fascit i bukväggen. Alla tre patienterna mår bra. Under året förekom ingen mortalitet på och i SOReg registrerades under 2012 endast enstaka dödsfall. Andel uppföljda patienter, viktnedgång samt BMI vid uppföljning framgår av tabellen. Medelvärdet för viktnedgång efter 1 år var 38 kg och efter 2 år 39 kg och efter 5 år 34 kg. År har som tidigare år varit kvalitets- och volymsmässigt mycket bra. Under början på 2014 skall en 3D-laparoskopikamera tas i bruk och detta blir den första i sitt slag i Sverige. Sleeve gastrectomy (gastric sleeve) är en nygammal operationsmetod som används mer och mer utomlands. Operationen innebär att en stor del av magsäcken tas bort och magsäcken blir mer rörformad och rymmer därmed mindre föda. Studier visar att viktnedgången efter denna operation blir nästan lika stor som vid gastric bypass. De positiva effekterna på diabetes är detsamma och problematiken med inre bråck undviks. Vi planerar att börja med denna operationsmetod i början av Bukplastiker Beskrivning: Utdrag ur lokalt kvalitetsregister. Tidsperiod:. Datakälla: Journalgranskning i Cosmic. Täckningsgrad: 100 %. Ansvarig läkare: Marcus Holmberg Antal bukplastiker Ålder, median Andel kvinnor 93 % 95 % 93 % Andel som genomgått viktreducerande kirurgi 88 % 86 % 87 % Primäroperation på S:t Görans Sjukhus 27 % 13 % 17 % Överhäng i cm, median 4,5 4 4 BMI kg/m2, median Viktstabilitet mån, median Resektionsvikt kg, median 1,7 1,6 1,7 Vikt kg vid operation, median Operationstid min, median Vårdtid dygn, median 1,0 1,0 1,0 Vårdtid dygn, medel 1,2 1,3 1,7 Andel infektion antibiotika per os 14 % 21 % * iv antibiotika 2 % 2 % 3 % kirurgisk dränering i narkos 0 % 0 % 3 % Andel som utvecklat blödning som krävt kirurgisk dränering i narkos 0 % 0 % 0 % Andel som erhållit blodtransfusion 0 % 5 % 17 % Andel som utvecklat lambånekros, navelnekros, djup ventrombos, lungemboli eller pneumoni 0 % 1 % 0 % Mortalitet 0 % 0 % 0 % Clavien-Dindo komplikationsgrad > 2 2 % 4 % 7 % * Data saknas Analys: I maj 2011 gjordes den första bukplastiken på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus (). Sedan dess har 219 bukplastiker utförts. Patienterna följs upp efter tre månader på läkar- eller sköterskebesök (med fokus på ev komplikationer), och efter ett år på läkarbesök (med fokus på besvär, funktion och kosmetik). Komplikationsregistrering görs utifrån klassificeringen Clavien-Dindo (C-D). På ett-års-kontrollen besvarar patienten samma enkät om besvär, funktion och utseende som vid nybesöket. Under utfördes 56 bukplastiker. Medianåldern var 45 år. Könsfördelningen var 93 % kvinnor och 7 % män. Den höga andelen kvinnor kan till dels förklaras av att de flesta (88 %) har tidigare genomgått viktreducerande kirurgi. Av de tidigare opererade med laparoskopisk gastric bypass har en tredjedel (31 %) opererats på. Bukplastik efter viktreduktion är ett stort ingrepp med en komplikationsfrekvens på upp mot 50 % enligt litteraturen, inklusive en aktuell svensk studie. Större komplikationer (blödning som kräver kirurgisk dränering, lambånekros, djup ventrombos, lungemboli, pneumoni samt infektion som kräver kirurgisk dränering och/eller intravenös antibiotikabehandling) svarar för %. På fick endast en patient (2 %) en större komplikation (infektion som krävde iv antibiotika). Femtio patienter (89 %) kunde skrivas hem dagen efter operation. Median- och medelvårdtiden var 1 respektive 1,2 dygn. Fyrtiofyra patienter (79 %) hade normalt postoperativt förlopp eller en komplikationsgrad 1 enligt C-D (lindrig farmakologisk åtgärd, ex antiemetika). Elva patienter (19 %) hade C-D grad KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Bukplastiker

11 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 (någon form av farmakologisk intervention), oftast antibiotika. Endast en patient (2 %) hade en komplikationsgrad > 2 (endoskopisk, radiologisk el kirurgisk intervention; IVA-vård; Död) patienten konstaterades ha blödande esofagit grad C genom gastroskopi och svarade bra på sedvanlig behandling. Andelen med C-D > 2 har halverats sedan Under 2011 uppmärksammades att var sjätte patient (17 %) drabbades av tranfusionskrävande blödning postoperativt. Genom en högre medvetenhet och ett strukturerat arbetssätt kan nu patienter med riskfaktorer för blödning identifieras och nu ges Cyklokapron som blödningsprofylax. Under behövde ingen patient blodtransfusion postoperativt. Efter att ha uppmärksammat en något hög postoperativ infektionsfrekvens 2012 började vi i februari ge preoperativ antibiotikaprofylax. Nio patienter (16 %) fick postoperativ sårinfektion, varav en (2 %) krävde iv antibiotika. Ingen reoperation utfördes. Infektionsfrekvensen är i paritet med vad litteraturen anger, men vi hoppas kunna sänka den ytterligare under De flesta som opererades under 2011 och 2012 har passerat ett-års-kontrollen. Samtliga har blivit av med sina besvär och förbättrat sin funktionsförmåga, och de flesta är nöjda med det kosmetiska resultatet. Rektalcancer Beskrivning: Under handlades 47 nya rektalcancerpatienter på kirurgkliniken. 8 patienter hade lokalt avancerad tumörväxt och remitterades enligt vårdprogrammet till Karolinska sjukhuset, Solna, 7 patienter hade spridd sjukdom och erhöll palliativ behandling, 5 patienter blev ej opererade under kalenderåret och redovisas ej här och 2 patienter valde av geografiska skäl att opereras på annat sjukhus. 25 patienter opererades med radikalresektion av tumören. Det är resultatet för dessa 25 patienter som redovisas nedan. Med laparoskopiassisterat avses i år enbart robotopererade, av dessa 4 fick en konverteras. Datakälla: Svenskt register för cancer recti(såsom vi rapporterat in i INCA-registret) Tidsperiod: Medelålder män Medelålder kvinnor Medianålder män Medianålder kvinnor Vårdtid dgr. Medianvårdtid dgr. Andel MDT-konferens preoperativt 100% 100 % 75 % Andel MDT-konferens postoperativt 100% 100 % 86 % Andel preparat med >=12 lymfkörtlar 72% 84 % 78,5 % Andel peroperativ sköljning: 100% 100 % 91 % Mortalitet 30 dgr: 0% 0 % 0 % Antal reoperationer: Antal anastomosläckage: Antal återinläggningar inom 30 dgr Antal registrerade sårinfektioner Analys: Vår förhoppning om att i år kunna öka andelen robotoperationer kom alltså på skam, vilket belyser vikten av att kliniken disponerar en egen robot, vilket nu blivit verklighet. Det krävs ett betydligt högre antal operationer för att kunna ta tillvara de potentiella fördelarna med robotassisterad operation. Man kan konstatera att kvalitetssiffrorna är tämligen lika med tidigare år, vad som sticker ut är att antalet reoperationer ökat, men man ska då ha i minnet att det rör sig om små absoluta tal och dessa variationer är vanligt förekommande på alla kliniker. Årets reoperationer orsakades av 1 anastomosinsufficiens, 1 pat utvecklade striktur i en avlastande stomi och 1 patient(som drabbades av en mycket svår sepsis med veckolång IVA-vård varav flera dagar i bukläge) utvecklade ett läckage i sin avlastande stomi med subkutan infektion vilket krävde operativ åtgärd. Av övriga kvalitetsparametrar har andelen operationspreparat med fler eller lika med 12 lymfkörtlar minskat, förklaringen till detta är svår att finna då de patologiska analyserna generellt blivit bättre med ökad följsamhet till vårdprogrammet och man från patologens sida verkligen anstränger sig att få fram så många lymfkörtlar som möjligt. Det är känt att preoperativ strålning påverkar lymfkörtelfynden i negativ riktning men vi har under året inte ändrat indikationerna för denna Antal utförda rektumamputationer Antal utförda Hartmanns operation Antal utförda främre resektioner varav laparoskopiassisterat Antal utförda avlastande loopileostomi Antal opererade män Antal opererade kvinnor KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Rektalcancer 29

12 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Bröstcancer Beskrivning: Kvalitetsdata bröstcancerregistret Tidsperiod: Datakälla: INCA och internt Capio S:t Görans Sjukhus. Täckningsgrad: Alla primära bröstcancer registreras (n=498) Indikator 2012 Riket 2011 Mål Väntetid i dagar från nybesök till vårdplan (1) Andel patienter med diagnos innan operation Andel patienter med bröstcancer som opererades inom tre veckor Andel patienter som genomgick bröstbevarande ingrepp Andel reoperationer i bröstet pga tumördata Andel som fick primär bröstrekonstruktion vid mastektomi Träffsäkerhet vid sentinelnode-biopsy (SNB) Andel patienter opererade med SNB som genomgått en andra operation i armhålan pga. tumördata inkl falskt negativt fryssnittssvar Andel pat. som fått besked på PAD och behandlingsförslag vid återbesök veckan efter operation Läkarkontinuitet vid canceroperationer (vårdplanerande läkare och operatör) medel 16 d median 9,5 d medel 16 d median 10 d Info saknas ej definierat 94 % 94 % 92 % >90 % 73 % medel 17 d median 15 d 59 % medel 21 d median 20 d median 19 d > 90 % 73 % 64 % 56 % ej definierat 7 % 13,5 % 9 % <10 % 27 % 28 % 6,5 % att erbjuda om ej olämpligt 99,2 % 99,7 % Info saknas > 97 % 6,2 % 7,1 % Info saknas <15 % 71 % Median 10 d 73 % Median 21 d >90 % Info saknas Info saknas Info saknas >80 % (1) Angående väntetid från nybesök till vårdplan gäller att för en stor majoritet av kvinnorna är bröstcancerdiagnosen redan klar då de kommer till någon av våra mottagningar första gången. I dessa fall är dag för nybesök och dag för vårdplan densamma. Presenterade siffror baseras på kvinnor som registrerats ha genomgått primär utredning hos oss efter nybesöket. Analys: Fokus i vårt förbättringsarbete har varit att patienter med bröstcancer ska opereras i rimlig tid. Väntetid till behandling vid bröstcancer är en specifik kvalitetsindikator som ska rapporteras till uppdragsgivaren Stockholms Läns Landsting. Vi gjorde framsteg under året genom systematisk anpassning av resurserna efter efterfrågan och nådde närmare målet. Den här förändringen klarar vi inte själva utan behöver samarbeta med andra sektioner på kirurgkliniken och andra kliniker på sjukhuset. En annan möjlighet att skapa resurser är att enligt LEON flytta ut lämpliga operationer från akutsjukhuset. De enklaste operationerna har vi redan flyttat i det nya flödet till Capio Specialist center men det skulle också passa för t.ex. bröstreduktionsplastiker. Kontinuitet är också viktigt för våra patienter men kan hamna i konflikt med ambitionen om kortare ledtider. Vi noterar också om patienterna väljer att vänta på särskild vårdgivare så att vi kan få en uppfattning om hur stor andel patienter som prioriterar kontinuitet före kortare väntetid. Enligt registrerade vårdplaner väntade 18 % av patienterna på särskild vårdgivare. Att minska antalet reoperationer är ett viktigt mål för våra patienter och en av ambitionerna i verksamhetsplanen. Andel reoperationer i bröstet p.g.a. tumördata är lägre jämfört 2012, men det finns ingen enkel förklaring. Vi har gjort en analys för En viss tumörtyp, så kallad lobulär bröstcancer, som oftare är svårdiagnosticerad var också överrepresenterad där det visat sig att man inte opererat bort tumören med tillräcklig marginal. Risk för reoperation beror dock av flera faktorer. Nya tekniker för diagnostik med ökad upplösning kan t.ex tänkas leda till högre risk vilket kan uppfattas motsägelsefullt. Flera indikatorer speglar att kvaliteten på det diagnostiska arbetet i samarbete med Unilabs mammografi- och patologavdelningar är mycket god. Mer onkoplastikkirurgi innebär ökat resursbehov på operation och på bröstmottagningen preoch postoperativt. Ljumskbråck Beskrivning: Kvalitetsdata över ljumskbråck. Datakälla: Svenskt bråckregister. Tidsperiod: jan-dec årligen Antal operationer Antal bilaterala op Medianålder Andel män 89,9 % 85 % 86,3 % Andel kvinnor 10,1 % 15 % 13,7 % Andel utförda op. med laparaskopisk teknik 36,4 % 30 % 35 % Andel akuta op. 10 % 11,5 10 % Andel opererade i öppenvård 65 % 55 % 47 % Andel op. utförda i narkos 95 % 91 % 91 % Andel op. utförda i epidural/ spinalanestesi Andel op. utförda i lokalbedövning 2,9 % 5 % 6 % 2,2 % 4 % 3 % Andel omoperationer 11,3 % 13,9 % 18,5 % KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Bröstcancer, Ljumskbråck

13 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Analys: Antalet ljumskbråckoperationer på kliniken har ökat kraftigt under. Förklaringen till detta är att vi tidigare år skickat många remisser vidare beträffande okomplicerad bråckkirurgi till extern klinik. Vi har under valt att själva handlägga okomplicerad bråckkirurgi för att säkerställa att kirurger under utbildning får adekvat träning för att nå upp till de av Socialstyrelsens uppsatta mål. Operationer som varit aktuella för åtgärd på annan klinik har huvudsakligen varit primärbråck hos män där öppen kirurgi är förstahandsval. Under har vi succesivt kunnat utöka vår operativa kapacitet i och med att klinikens verksamhet har utökats till att även innefatta enheten på Drottninggatan. Fr.o.m. december sker inte någon utskiftning av patientgruppen. Man kan av resultaten redan nu skönja vad detta fått för följder. Medianåldern har sjunkit något, den manliga andelen bland patienterna har ökat, andelen opererade i öppenvård har ökat samt andelen omoperationer minskat. I Socialstyrelsens Öppna jämförelser har man skattat sannolikheten att inte drabbas av omoperation inom fem år efter den utförda ljumskbråckoperationen. Under de 5-års perioder som tidigare har studerats under 2000-talet har risken för om operation i riket succesivt sjunkit. Capio S:t Görans sjukhus har under denna tidsperiod haft marginellt men ändock lägre risk för omoperation än i riket. I den senaste upplagan av Öppna jämförelser har dock andelen ljumskbråck som inte skattats att behöva omopereras i riket beräknats till 97,7 %. För Capio S:t Görans del uppgår den siffran till 97,1 %. En tänkbar förklaring till denna utveckling är den negativ selektering av operationer som skett under senare år, patienter med okomplicerade primära bråck har opererats på annan klinik medan det på Capio S:t Göran skett en relativ ökning av patienter som opererats för recidiv samt patienter av kvinnligt kön. Det är känt att operation av dessa två grupper är behäftade med en högre recidivfrekvens än genomsnittet. Det finns anledning att tro att framtida siffror på sikt kommer visa på en minskad risk för omoperation då nu patientunderlaget ändrats. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Ljumskbråck 31

14 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Den sammanfattande analysen är att kliniken följer moderna indikationer för primär höftplastikoperation vid cervikal höftfraktur. Höftledsplastik Ortopedi Andelen primär höftplastik hos patienter med cervikal höftfraktur, 65 år eller äldre Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad: 100 % Samtliga patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik eller osteosyntes Antalet patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik Andelen patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik Tot K M Tot K M Tot K M ,3 % 65,6 % 68,4 % ,2 % 69,6 % 60,7 % ,9 % 68,7 % 73,3 % Analys: Andelen patienter äldre än 65 år med cervikal höftfraktur som opererades med en primär höftplastik, halvplastik eller totalplastik, var under året 69,9 %. Detta är inom intervallet % som rekommenderas vid modern höftfrakturbehandling och över genomsnittet för landet. Den stora majoriteten av dessa patienter är över 80 år och opereras med en primär halvplastik. Detta år ingen större skillnad i könsfördelning avseende andel cervikala höftfrakturer som erhållit plastik. Total andel cervikala höftfrakturer som erhållit plastik ligger i övre delen av det rekommenderade intervallet och man kan de senaste åren se en stigande trend. Detta utan att vi på kliniken ändrat våra indikationer. Möjligen har andelen patienter som inte är optimerade för plastik inom 24h minskat succesivt, vilket i sådant fall skulle kunna avspegla god vård och tidiga preoperativa insatser. Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvaliteten är mycket hög då Rikshöftdata även har validerats mot data från operationsplaneringsprogram. Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 2012 Datakälla: Svenska höftprotesregistret Täckningsgrad: 99,3 % Riksgenomsnittet: 97,5 % Antal patienter registrerade i Svenska höftprotesregistret Riket EQ-5D efter 1 år 0,74 0,75 0,78 90-dagars mortalitet, 4,7 6,6 6,9 Reoperation inom 2 år, 2% 1,3 % 1,9 % 10-års protesöverlevnad 94,4 % 94 % 94,5 % PROM Analys: Beskrivning, kommentarer avser mätetal ur SHPR, Svenska Höftprotesregistret. Data avser år t.o.m. 2012, publicerade november. SHPR presenterar sin årsrapport som omfattar i sin helhet drygt 120 sidor text, data, statistik samt kommentarer och analyser. För den intresserade hänvisas till denna källa, shpr.se. Produktion. År 2012 redovisades för Capio St. Göran 406 primära höftplastiker och 79 revisioner (alla typer av omoperation), år har vi till registret registrerat 470 primära och 132 revisioner. Detta innebär en väsentlig ökning f.f.a av reoperationer, en i regel mer resurskrävande och tidsödande kirurgi. Analys av denna grupp är tidsödande och ännu ej utförd. Andelen reoperationer där patienten primäropererats på andra sjukhus är inte analyserat i detalj. Detta kommer att ske under Sannolikt är del av ökningen av antalet reoperationer till följd av att fler primäroperationer sker på enheter där man saknar resurser att genomföra reoperationer. Volymen indikerar ett ökande behov av revisioner, och dessa styrs ( korrekt) till enheter med erforderliga resurser. Vi handlägger alla former av revision, den stora volymen utgörs av äldre proteser med lossning. Vår täckningsgrad i registren(shpr och PAR) är god, 99,3 resp. 98,6 % vilket är över rikssnitt och innebär att analyser kan anses tillförlitliga. Klinikens 10-årsöverlevnad av primär höftplastik är knappt 95%, lika med riksmedelvärdet KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Andelen primär höftplastik, Höftledsplastik

15 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Med våra volymer (näst största producent , totalt drygt plastiker) bidrager vi ofrånkomligt till att skapa detta medelvärde. En trend över tiden har visat förbättrad protesöverlevnad. Reoperation inom 2 år är ett mått som snabbare kan ändras och speglar f.f.a. problem med luxationer, infektion och tidiga frakturer. Sett till hela vår patientgrupp opererade sett en viss ökning; totalt 2 % ( 34 av 1699 ) är omopererade, ( för riket 1,9%). 16 av dessa eller 0,9 % betingas av infektion. Vid denna analys bör hänsyn tas till patientutval, s.k. casemix. SHPR har här valt att normera till en s.k. vanlig patient, normalvikt, år, ASA1 och 2 (=väsentligen frisk). Vi har då för samma period endast 699 vanliga patienter (40 %) och vår omoperationsfrekvens är för denna grupp 1,3 % ( riket 1,0), 4 individer med infektion, ingen luxation och 5 övriga, 9 totalt. Vår andel sjuka d.v.s. ASA3/ med komorbiditet/ ökar i enlighet med beställarens intention. Vid jämförelse utifrån ASA gradering förefaller Capio St. Göran ha högst andel tyngre, sjukare höftplastikpatienter bland de större ortopedklinikerna i Stockholm, c:a 60%. Detta torde med närmast nödvändighet återspeglas i en ökad komplikationsfrekvens. Att prestera en sänkt frekvens komplikationer parallellt med ökad sjuklighet hos våra patienter är en utmaning värd att beakta. PROM, /patient related outcome measures/ presenteras utifrån enkätsvar före och 1 år efter operation. Dessa värden presenteras dels som s.k.värdekompasser, dels numeriskt. Jag uppfattar dessa verktyg som en hjälp att dels se vilken patientgrupp som hanteras på resp sjukhus, dels för att observera ev. trender som är ogynsamma/ el av andra skäl bör belysas. Att läsa av siffror med decimal för gradering kliniker emellan kan locka men bör göras med försiktighet enl. min mening. Knäledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: se nedan Datakälla: Svenska knäprotesregistret, årsrapport Täckningsgrad: 98,1% år 2011 Antal patienter som opererats för total knäledsplastik vid artros Antal patienter av dessa som genomgått en revision av knäledsplastiken Relativ revisionsrisk, inom 10 år 0,83 0,89 0,96 Rang Analys: Enligt egna data har ortopeden genomfört 446 operationer för och vi räknar med att 100 % inrapporteras till knäprotesregistret. Det saknas idag on-line-funktion varför registeruppgifter har inhämtats manuellt från registret. Den relativa revisionsrisken är Under en analyserad 10-årsperiod har 71 av totala knäledproteser reviderats. I svenska knäprotesregistret ger det ranking 37 i riket. En successiv förskjutning av lättare fall från akutsjukhus till mindre elektiva enheter pågår i Stockholm efter införandet av vårdval höft- och knäproteser som ger en tyngre case-mix. Antalet knäkirurger begränsas till 4 och revisionsoperationerna utförs av utvalda operatörer som opererar tillsammans för att successivt öka vanan och förbättra operationsresultaten. Resultat i Svenska knäprotesregistrets årsrapport avser data för 2011, d.v.s. två års eftersläpning. Våra värden på tillfredsställelse, smärta, EQ5 D faller inom de ramar som kan anses normala och har hittills inte motiverat för riktade insatser utöver vår generella ambition till kontinuerlig översyn och förhoppningsvis förbättring av våra rutiner. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Knäledsplastik 33

16 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Ryggregistret Beskrivning: Kliniska resultat av ländryggskirurgi, mätt med patientenkäter. VAS, EQ-5D etc. Tidsperiod: Datakälla: Svenska ryggregistret Täckningsgrad: ca 100 % av operationerna registreras i registret. Patienten väljer själv huruvida de önskar delta med egenrapporterande data, detta innebär bl.a. att uppföljningsgraden för pre och postoperativa data ej uppnår 100 % Antal op Antal op 58 Riket 2012 Riket 2011 Riket 2010 Preop EQ5D diskbråck 0,23 (n=28) 0,25 (n=32) 0,05 (n=40) 0,27 (n=1657) 0,27 (n=1 575) 0,26 (n=1 570) 1 års resultat EQ5D diskbråck 0,76 (n 41) 0,68 (n=44) 0,64 (n=34) 0,70 (n=1486 0,71 (n=1 336) 0,71 (n=1 383) Hälsovinst 1 år postop. diskbråck 0,53 0,43 0,59 0,43 0,44 0,45 Andel patienter som anser sig nöjda med sin operation,diskbråck 78 % 64 % 69 % 75 % 76 % 77 % Analys ryggregistret och öppna jämförelser: Sektionen arbetar aktivt med Nationella ryggregistret Swespine. Swespines hemsida redovisar resultat klinikvis. Även öppna jämförelser redovisar från 2012 klinikvis resultat för patienter opererade åren Vi har bra resultat i diagnosgruppen diskbråck men sämre relativt resultat i diagnosgruppen spinal stenos. Vi tror att det till stor del beror på patientselektion, men uppföljningsprocenten är också så pass dålig att det blir svårt att dra några slutsatser. Dessutom har vi försökt att verifiera uppgifterna i öppna jämförelser med egna statistiksökningar i Swespine, och fått dålig överensstämmelse i resultaten, vilket ytterligare försvårar analysen. 200 Vi har under 2010 och 2011 enligt våra egna analyser något sämre resultat på bensmärta efter diskbråck, men här har vi en uppföljningsfrekvens på bara ca 50% vilket omöjliggör analys. Swespine håller för närvarande på att bygga upp en central uppföljningsorganisation, som vi ämnar ansluta oss till under. Vi planerar under med hjälp av statistisk kompetens att fördjupa analysen av vår data. 34 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Ryggregistret

17 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Anestesi Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 30 dagar (avlidna på IVA och efter utskrivning från IVA) från inskrivning på intensivvårdsavdelningen, dividerat med antalet förväntat avlidna (utifrån beräknad mortalitetsrisk beroende till specifik diagnos). Tidsperiod:. Datakälla: SIR. Riskjusterad mortalitet samt bortfall i SAPS3 Antal patienter som ingår i beräkningen av riskjusterad mortalitet Riskjusterad mortalitet enligt SIR 0,56 0,61 0,57 Bortfall 5,5 % 9,8 % 6,4 % Analys: SMR enligt SAPS3 är 0.56 och är lägre än riksgenomsnitten på 0,61. Könsuppdelning visar en SMR för kvinnor på 0,67 och på 0,47 för män. Alla patienter (615) är inrapporterade men i beräkningen finns ett bortfall på ca 5 % som utgörs av patienter med reservnummer och där komplett provtagning ej genomförts då medicinsk indikation saknats. Av dessa är 83 % kompletta avseende SAPS 3. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet 35

18 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Sjukhusgemensamma kvalitetsmått Dokumentation av rökstatus i journalen hos patienter i samband med att planerad operation beslutas Tidsperiod: Datakälla: Journalsystem Cosmic Datakvalitet/felkällor: Då journalsystemet medger dokumentation av rökvanor på två olika ställen i journalen men där enbart det som här redovisas kan följas regelbundet via insamling från journaldatabas finns en felkälla i att löpande textinformation av rökvanor inte kan redovisas. Dokumentation i löpande text skall ersättas med strukturerad journaldokumentation. Analys: informerar muntligen samtliga identifierade rökare om riskerna med rökning i samband med operation. Sökord för dokumentation av rökstopp i journalsystemet har utvecklats, men rutinen var inte tillräckligt förankrad i verksamheten. Utbildning av mottagningssjuksköterskor har genomförts för att stärka kompetensen inom området. Hösten inleddes ett samarbete med sluta-röka-linjen och lokala sjukhusapoteket som stöd för patienten i att sluta röka. Sluta-röka-linjen kontaktar aktivt de patienter som hänvisats dit Under 2014 kommer framförallt kirurgkliniken fortsätta sitt arbete med utveckling av informationsrutiner och dokumentation. 200 Andel patienter över 18 år som genomgått elektiv operation, där patientens rökstatus är dokumenterad i journalen Antalet patienter över 18 år totalt på sjukhuset som genomgått elektiv operation Antal patienter där rökstatus är dokumenterat i journalen Andel patienter där rökstatus är dokumenterat i journalen Andel rökande patienter som genomgått elektiv operation där rökavvänjning är redovisat i journalen Tot K M Tot K M Tot K M Totalt ,2 % 50,3 % 45,0 % 35,7 % totalt ,6 % 61,1 % 54,1 % 48,2 % Kirurgen ,6 % 51,3 % 34,2 % 0 % Ortopeden ,3 % 64,7 % 63,4 % 62,0 % totalt ,1 % 76,2 % 71,1 % 46,7 % Kirurgen ,3 % 86,9 % 58,3 % 0 % Ortopeden ,1 % 72,9 % 75,9 % 86,6 % 36 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Dokumentation av rökstatus inför operation

19 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Akut hjärtinfarkt, dokumentation av rökstatus i journalen Tidsperiod: Datakälla: Journalsystem Cosmic Andel av patienterna med diagnos i diagnosgrupp I21 (akut hjärtinfarkt) där rökstatus är redovisat i journalen Samtliga patienter med diagnos I21 (akut hjärtinfarkt) Antal patienter där rökstatus är redovisat i journalen Andel patienter där rökstatus är redovisat i journalen Tot K M Tot K M Tot K M ,5 % 68,4 % 74,5 % % 72,2 % 83,3 % % 78 % 90 % 9 Analys: Genom månatliga redovisningar av registrerade rökstatus i journalen förväntas att alla patienter med hjärtinfarkt skall tillfrågas om rökvanor samt information om hjälp med rökavvänjning. Möjligheten att idag dokumentera tobaksvanor på olika ställen i journalen försvårar en heltäckande kartläggning. Pilotprojekt med förtydligande av rutin att dokumentera tobaksvanor i patientbakgrund har genomförts på HIA där flest patienter med diagnosgrupp I21 passerar. Vi har därför valt att endast ta data från HIA. Projektet med förtydligande av rutin är planerad att genomföras under på ytterligare utvalda avdelningar där representationen av diagnosgrupp I21 är av betydande storlek. Det pågår för närvarande ett projekt i Stockholms län för framtagande av strukturerad vårddata kardiologi då enskilda parametrar blir sökbara, men detta kommer inte att påverka årets registrering. Om man däremot granskar Riks-HIA är registreringsgraden för rökning 86 %, omfattande samtliga infarktpatienter oavsett vårdenhet och ålder. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Rökstatus akut hjärtinfarkt 37

20 Översikt patientsäkerhetsarbete Antal anmälda avvikelser År 2011 År 2012 År Händelse och riskanalyser 50 Antal anmälda avvikelser Under har ett sjukhusövergripande projekt initierats för att utveckla ett nytt avvikelsesystem som underlättar rapportering av avvikelser, är ett effektivt och lätthanterligt verktyg för första linjechefen som handlägger avvikelserna samt stödjer vårt förbättringsarbete enligt lean-principer. Genomförda riskanalyser Genomförda händelseanalyser År 2011 År 2012 Anmälningsärenden 20 4 År Sjukhuset arbetar aktivt för att allvarliga eller komplexa händelser eller risker skall analyseras med händelseeller riskanalys. Händelseanalyser görs regelmässigt vid anmälningar enligt Lex Maria År År År Anmälningar enligt Lex Maria Enskildas klagomål SoS (IVO) Nära hälften av anmälningarna [enligt Lex Maria] gäller fallskador, ett område där det trots insatta åtgärder för att förhindra fall, fortfarande finns utrymme för förbättringar. 38 Översikt patientsäkerhetsarbete