Resultat Medicinkliniken
|
|
- Dan Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resultat :01 79
2 Akutsektionen Andel HLR-utbildad personal Datakälla: Internt register för HLR-utbildad personal Täckningsgrad: 2013 Antal HLR-utbildade medarbetare 1 164? Andel HLR-utbildade medarbetare/år 59 % 63 % 51 % Andel HLR-utbildade medarbetare med patientnära arbete/år 70 % 69 % 57 % Antal utbildade HLR- och S-HLR-instruktörer Antal utbildade LUCAS instruktörer Antal utbildade AT-läkare i A-HLR Analys: Under ses en minskning av den registrerade andelen HLR-utbildad personal, jämfört med tidigare år. En orsak till detta kan vara att det under året varit stor personalomsättning där vissa enheter periodvis varit utan HLR-instruktörer, en annan att vi saknar utbildningsunderlag från ett fåtal enheter. Planerade förbättringsåtgärder: Öka antalet HLR-utbildad personal på Capio S:t Göran. Det ska finnas tillräckligt många instruktörer i HLR, LUCAS och intraosseös infart - för att tillgodose utbildningsbehovet på Capio S:t Göran samt de externa enheterna anslutna till HLR-gruppen. Genomföra oförberedda hjärtstoppsövningar för att utvärdera kvalitén och samtidigt söka efter brister i rutinerna i samband med hjärtstopp för att vidareutveckla vården. Vidareutveckla riktlinjer för larmgruppen samt se över om det finns möjlighet att förbättra utbildningen för de medarbetare som ingår i larmgruppen. Fortsatt arbete för att det införskaffas ett sjukhusgemensamt utbildningsregister, för att kunna redovisa mer tillförlitliga siffror samt redovisa utbildningsstatistik kvartalsvis. 80
3 Sektionen för internmedicin nationella diabetesregistret Diabetes Datakälla: Uppgifter från NDR gällande för Endokrint Centrum. Antal patienter inrapporterade är 907, varav 853 med diabetes typ 1 (506 män, 347 kvinnor). 54 med diabetes typ 2 (36 män, 18 kvinnor) och 11 patienter med oklar/sekundär diabetes. Täckningsgrad: >95 % Registeransvarig: Ann-Sofie Bolmér Medelvärde för HbA1c, mmol/ mol Diabetes typ I Totalt Män Kvinnor Riket HbA1c 52 mmol/mol 22.9 % 25.7 % 19.0 % 18.6 % HbA1c 57 mmol/mol 42.2 % 46.0 % 36.5 % 24 % HbA1C>73 mmol/mol 18.0 % 16.0 % 21.6 % 44 % Diabetes typ II 16 % HbA1c 52 mmol/l 35 % 31 % HbA1c 57 mmol/l 50 % 50 % HbA1C>73 mmol/mol 15 % 15 % Diabetes typ I BT <130/ % 32.2 % 49.9 % 42.8 % 52 % Diabetes typ1 BT <140/ % 85.3 % 90.5 % 74.1 % 83 % Diabetes typ II BT <130/80 44 % 28.6 % 47 % Diabetes typ ll BT<140/85 89 % 58.5 % 74 % Andel patienter med blodtrycksbehandling Andel patienter med lipidbehandling Typ I 42.4 % 46.0 % 37.2 % 43.8 % 41 % Typ II 61.1 % 80.4 % 74 % Typ I 34.0 % 37.9 % 28.2 % 32 % Typ II 53.7 % 64 % Analys för individer med DM typ 1: Individer med HbA1c > 70 mmol/mol har ökat något vilket varit förväntat pga andra fokusområden och färre läkarbesök under. Fortfarande uppnås målet då andelen individer med HbA1c över 70 mmol/l vid mottagningen är under 20 %. Jmf med har antalet individer som uppnår HbA1c 52 mmol/mol sjunkit något men ligger bättre än riket. Fokus ligger på att kalla de patienter som har högt HbA1c och diabeteskomplikationer. 60 statistik, små variationer kan ge stora förändringar procentuellt, av det skälet görs ingen uppdelning mellan könen. Felkällor: Sedan sker rapporteringen till NDR direkt från journal till NDR. Det är läkaranteckningen som medför överföring av information till NDR. Endast patienter som accepterar att delta i NDR rapporteras. De patienter som avböjer deltagandet i registret registreras inte och inte heller de patienter som endast har en kort tillfällig kontakt med vår mottagning. Planerade förbättringsåtgärder: Utvärdering av de individer som fortfarande ligger > 70 mmol/mol. Se över möjligheten att även diabetessjuksköterskor rapporterar till NDR för att få bättre täckningsgrad. ibd-register swibreg IBD Datakälla: IBD-register SWIBREG Täckningsgrad: 65 % Registeransvarig: Charlotte Söderman Analys: Det finns för närvarande 673 patienter registrerade med namn i systemet och på vår enhet finns drygt patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. För närvarande följs inte alla patienter regelmässigt med inmatningar av data i samband med återkommande besök och inläggningar. Därför behöver dessa patienter få kompletterande information inlagd avseende bakgrundsdata med diagnos, tidigare operationer, medicinska behandlingar, ev delaktighet i studier, lab, aferesbehandlingar, symptomindex, livskvalitet etc. Dessutom behöver återstoden av patienterna gås igenom och alla basdata skrivas in. Planerade förbättringsåtgärder: Under 2016 planerar vi att göra ett A3-projekt för att kunna komma fram till åtgärder som leder till 100 % följsamhet till registrering i registret. Vi kommer även se över vilka kvalitetsparametrar vi vill följa i registret för att kunna utveckla vården för våra patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. Analys: Sedan nytt målvärde för blodtryck, 140/85. Jmf med har resultatet förbättrats och målvärde uppnås. Det är svårare att göra någon analys för patienter med diabetes typ 2, då flertalet remitterats ut från akutsjukhuset varvid vi bara har ett fåtal, och endast de med specialistbehov, som går kvar på mottagningen. P.g.a. av lågt antal är det svårt att beräkna 81
4 Kardiologisektionen swedeheart-scaar Koronarangiografi/PCI Datakälla: SWEDEHEART-SCAAR Täckningsgrad: 99 %. Registeransvariga: Henrik Enhörning, Pontus Lindroos Komplikationer vid angio, utan samtidig PCI (463 st) Komplikationer vid PCI, med eller utan samtidig angio (580 st) Komplikationer på angiolab Komplikationer på avd. Totalt: St Göran/Riket (lab +avd) 0,2% 1,3% 1,5% / 2,3% 3,3% 2,8% 6,1% / 6,7% Analys: Sjukhuset har få komplikationer vid enbart koronarangiografi, under riksgenomsnittet. Tack vare hög andel radialispunktioner (ca 80 %) är blödningskomplikationerna få. Vid PCI är komplikationsfrekvensen också låg och ligger under riksgenomsnittet. Lindriga komplikationer utgörs av behandlingskrävande arytmi och lindrig vaskulär komplikation (på angiolab) samt allergisk reaktion och lindrig blödning (på avdelning). Sammanlagt 21 allvarliga komplikationer är registrerade på 1043 procedurer (463 angio och 580 PCI), vilket motsvarar 2,0 %. Av de allvarliga komplikationerna utgörs tre (3) av dödsfall, av dessa var 2 procedurrelaterade. Kortfattad beskrivning av dessa fall: 1. Trombotisering vid komplicerad PCI trots Brillique och adekvat Klexane. 2. Orolig patient drog ut katetersystem med ledare i rätt lumen i dissekerad LAD innan man stentat. Kom ej ut med ledaren i rätt lumen igen. 3. STEMI med lång anamnes. PCI lyckades men skadan var redan skedd. Ej procedurrelaterad. De övriga allvarliga komplikationer som registrerats är procedurrelaterad hjärtinfarkt (symtom+markörstegring) (7 st), neurologisk komplikation (4 st), perforation (3 st) samt annan allvarlig komplikation (4st) vilka utgörs av tappat stent/dissektion/trombbildning i kranskärl under pågående komplicerad PCI samt stafylococcsepsis med endokardit och nedslag i protesop vä höft. Felkällor: Komplikationer på lab fylls i av operatören direkt efter proceduren men olika tolkning av vad som räknas som komplikation kan göra att siffrorna skiljer sig åt mellan olika sjukhus (t.ex bestående sidogrensocklusion, vaskulär komplikation och hemodynamisk påverkan). Komplikationer på avdelning läggs in i efterhand och en underrapportering av samtliga komplikationer förekommer sannolikt på alla sjukhus. Det finns en underrapportering av lindriga blödningskomplikationer samt av små procedurrelaterade hjärtinfarkter (markörstegringar i kombination med bröstsmärtor under eller efter PCI). En brist i SWEDEHEART-registret är att vi saknar en gemensam definition för procedurrelaterad hjärtinfarkt, vilken biokemisk hjärtskademarkör som ska användas, när provet ska tas m.m. Detta försvårar jämförelser mellan sjukhus. På Capio S:t Göran definierar vi det som en kombination av symtom (och/eller ischemiska EKG-förändringar) >15 min, och CK-MB stegring >5 ggr normalvärdet (>25). Vi har, enligt registret, en högre andel procedurrelaterade hjärtinfarkter hos oss (7 st eller 1,2 % av samtliga PCI) jämfört med riket (0,3 %). Dock måste det anses vara en avsevärd underrapportering i riket. Genusperspektiv: Av totalt st procedurer var 31 % kvinnor och av 580 st PCI var 25 % kvinnor. Medelåldern för kvinnor som gjorde PCI, var 70 år, jämfört med 66 år för män. Då antalet komplikationer är så få är det svårt att se några tydliga könsskillnader avseende allvarliga komplikationer. Av dödsfallen var 2 kvinnor och 1 man. Erfarenhetsmässigt är blödningar vanligare hos kvinnor, särskilt efter ljumskstick, men där hade vi under året ovanligt få allvarliga blödningar. Andra kvalitetsindikatorer: Mediantid EKG till nål vid ST-höjningsinfarkt: 36 minuter Mortalitet 1 år efter PCI vid instabil kranskärlssjukdom (2013-): 2,5 % Restenos 1 år efter PCI (): 1,4 % Planerade förbättringsåtgärder För att öka andelen radialispunktioner har vi under hösten slutat med Allens test. Försöka ytterligare förbättra återrapporteringen av komplikationer från avdelningen med nya rutiner. 82
5 Kardiologisektionen swedeheart-riks-hia. Kranskärlssjukdom Datakälla: Swedeheart-RIKS-HIA. Täckningsgrad: 99 % av HIA-vårdade patienter på Capio S:t Görans Sjukhus. Täckningsgrad 99 % för hela sjukhuset för alla patienter med hjärtinfarkt som huvuddiagnos. Registeransvarig: Marianne Erlandsson Kvalitetsindex Utfall Utfall Utfall ACE-hämmare Kranskärlsröntgen vid NSTEMI ASA mm Betablockad Klopidogrel vid NSTEMI Lipidsänkare Lågmolekylärt heparin. LMWH Tid till reperfusion vid STEMI 1 0,5 0,5 9. Andel reperfusions behandlade vid STEMI 1 1 0,5 Poäng enligt RIKS-HIA:s kvalitetsindex 9 8,5 8 Tid till reperfusion Antalet STEMI-patienter varierar från år till år. Trenden har tidigare varit sjunkande, men för ser vi en ökning för andra året i rad. Vi handlade primärt 45 patienter med STEMI jämfört med 35 st.. Mediantiden för STEMI dagtid, åtgärdade på Capio S:t Göran är 17 minuter (dörr - nål). Detta är en tid som vi kan påverka inom sjukhusets ramar till en viss gräns men vi ligger enligt vår bedömning mycket nära kortast möjliga tid med hän- syn till avstånd från akutmottagning till Coronarangiolab. När man tittar på totala mediantiden för EKG till nål, vilket är ett annat mått, skall man vara medveten om att det är en blandning av dagtid-jourtid, av PCI -PCI KS Solna samt en bland- ning av patienter med reperfusionsgrundande EKG på akuten respektive i ambulans. Dagtid blir det oftast längre EKG-nål- tid när patienten kommer via ambulans- EKG jämfört med när EKG tas på akuten och går direkt till lab. Nattetid är förhållandet det omvända eftersom patienten ska omdirigeras till KS Solna vil- ket går snabbare när hen redan är i ambulans. För patienten är det dock alltid bäst och snabbast att få sin STEMI diagnostice- rad i ambulansen (även dagtid) även om det ibland ger oss längre EKG-nål-tider. Täckningsgraden för registrering ligger nära 100 % då vi aktivt registrerar patienter som vårdats även på annan enhet än HIA. Ovan angivna analys och dokumenterade data lämnas med förbehåll om att den slutgiltiga rapporten från Riks-HIA inte ännu är publicerad. Planerade förbättringsåtgärder: Vi planerar fortsätta att kontinuerligt följa våra kvalitetsparametrar för att säkerställa att vi behåller och utvecklar den goda kvalitet vi har för våra sjukhusvårdade patienter. Men framtida fokus bör läggas på sekundärprevention, där Capio S:t Göran inte uppfyller målen enligt framtaget Kvalitetsindex. Riket Mediantid från akuten till start av reperfusion 17 min - Med reperfusion avses i detta fall PCI Analys: Capio S:t Görans Sjukhus uppvisar återigen mycket fina kvalitetsdata för. Sjukhuset redovisar sedan flera år en mycket hög jämn kvalitet och har bland de bästa resultaten i landet. I jämförelse med är poängen 9 och uppnår därmed full poäng även för den regionspecifika variabeln reperfusion, d.v.s. coronarangiografi/pci inom 90 minuter vid STEMI. Avseende de sju första parametrarna som är sjukhusspecifika är kvalitetsindexpoäng oförändrad vilket motsvarar maximal poäng. Parameter 8 och 9 är regionspecifik med Stockholms alla sjukhus inräknade. 83
6 Kardiologisektionen pacemakerregistret Pacemaker Datakälla: Pacemakerregistret Täckningsgrad: 100 %. Registeransvarig: Afsaneh Mohii-Oskarsson Andel komplikationer 2013 Capio S:t Göran 1,2 % 2,3 % 2,6 % Nationellt 5,4 % Analys: Årets komplikationsfrekvens är fortsatt mycket låg på 1,2 % för samtliga 402 operationer. I år har vi gjort sammanlagt 402 operationer, av dessa är 326 pacemakerimplantation, 52 stycken ICD och CRT-D operationer samt 24 andra operationer. Vi har inrapporterat sammanlagt 3 komplikationer avseende pacemakrar och CRT-P implantationer, samt 2 komplikationer avseende ICD/CRT-D implantationer. Den sammanlagda komplikationsfrekvensen avseende pace/ CRT-P är 0,9 % och för ICD/CRT-D är komplikationsfrekvensen 3,8 %. Komplikationsfrekvensen avseende samtliga device-operationer exklusive andra operationer är 5/378, med andra ord 1,3 %. Det sammanlagda antalet operationer är i år något högre än, eftersom vi har försökt att ökat antalet elektiva operationer på rena operationsdagar (402 under i jämförelse med 355 under ). 29 stycken ren-icd har implanterats. Avseende svikt-device har vi opererat in 21 CRT-P och 25 CRT-D, varav 35 till män och 11 till kvinnor. rikssvikt Hjärtsvikt Datakälla: RiksSvikt, nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt. Täckningsgrad: Registeransvarig: Ulrika Löfström Analys: Under har vi liksom flera andra Stockholmssjukhus inte registrerat i RiksSvikt. Detta p.g.a. förändrings-, förbättringsarbeten som pågår i registret samt p.g.a. arbete med framtagande av gemensamma kvalitetsparametrar avseende hjärtsvikt som pågår inom ramen för 4D hjärtsvikt. Bl.a. har det i RiksSvikt varit otydligt vilka patienter som ska inkluderas vilket därigenom gjort det svårt att få fram täckningsgrad och jämföra denna mellan sjukhus. Planerade förbättringsåtgärder: Under de kommande åren fortskrider det landstingsövergripande projektet 4D hjärtsvikt med målet att göra utredning och behandling likvärdig över hela länet och vi ser att både Rikssvikt och andra kvalitetsvariabler kommer att kunna vara till nytta för att följa och utvärdera denna process. I och med den kommande implementeringen av SVD (strukturerad vårddata) med direktöverföring från journal till kvalitetsregister kommer täckningsgraden och därmed relevansen av registret öka. När det nya RiksSvikt är färdigt kommer vi att kunna arbeta aktivt med registret i den kliniska vardagen vilket inte varit möjligt hittills. Sammanfattningsvis bedöms andelen komplikationer både avseende pacemaker och ICD som mycket lågt på St Görans sjukhus. 84
7 Kardiologisektionen swedeheart-sephia Sekundärprevention efter hjärtinfarkt Datakälla: RiksSvikt, nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt. Täckningsgrad: 88,4 % Registeransvarig: Jan Kosmack 2013 Riket Deltagande i fysiskt träningsprogram 63% 60 % 61 % 57% Uppnått mål LDL-kolesterol under 1,8 33 % 36 % 61 % 52% Uppnått mål systoliskt blodtryck under % 67 % 61 % 73% Rökfrihet 88 % 88 % 84 % 87% Analys. I jämförelse med hela riket har vi en hög deltagandefrekvens i fysiska träningsprogram. Vi ligger under riks-snitt i måluppfyllelse vad gäller framför allt LDL-kolesterol men även under rikssnittet vad det gäller blodtrycksmålet. En viss förbättring ses vad gäller det senare i våra 2- månadersvärden, sannolikt kommer vi alltså se resultat av de intensifierade insatserna med start under hösten avseende blodtryckskontroll först nästa år. Täckningsgraden för uppföljning av hjärtinfarktpatienter under 75 års ålder enligt SEPHIA är hög, nästan 90 % vilket motsvarar 167 patienter på första och andra besöket under. Vårt multiprofessionella arbete fortsätter för att förbättra sekundär preventionen på sjukhuset. Vi har regelbundna möten för detta. Under har det tagits fram nya rutiner för de patienter som inte uppfyller målvärden i blodtryck och blodfetter. Bland annat har sekundärpreventionssjuksköterskorna fått delegering för upptrappning av blodtrycksmediciner. Möjlighet finns till extra sköterske- och även läkarbesök för de patienter som trots detta inte uppnår målvärden. Ett heltäckande vårdprogram för uppföljning av kranskärlssjuka har utarbetats. Planerade förbättringsåtgärder: Vi måste fortsätta vårt intensifierade arbete med att uppnå målvärden hos allt fler patienter. Detta gäller blodtryck, men framför allt lipider. Ofta är lipiderna vid 2-månadersbesöket bra, medan det vid ettårskontrollen har försämrats. Vi kommer därför kontrollera lipidstatus en extra gång efter 6-8 månader hos samtliga patienter för att fånga upp de patienter där t.ex. följsamhet till livstidsåtgärder och läkemedelsbehandling sviktar efter en tid. 85
8 Klinikgemensamma resultat Telefontillgänglighet Datakälla: Tele-Q, ett datorbaserat telefonsystem Täckningsgrad: 100 % under öppettiden Tele-Q Uppringda senast inom bokningsintervallet Uppringda senast inom bokningsintervallet Hjärtmottagningen: Genom att ha anställt en undersköterska som jobbar 80 % med administrativa uppgifter på arytmi, samt 2 arytmi-sjuksköterskor, så kommer vi så småningom att förbättra våra siffror och uppnå vårt mål. Vi har också börjat visualisera våra resultat vecko/månadvis på en tavla, för att kunna reflektera/analysera tillsammans och därmed förbättra arbetsflödet. Allt detta ska kunna förbättra arbetssättet och leda till bättre resultat. Endokrint centrum 86,7 % 89,5 % Endoskopicentrum 83,2 % 74,7 % Medicinmottagningen 93,7 % 87,2 % Kardiologimottagningen 94,3 % 95,1 % Hjärtsviktsmottagning 92,4 % - Pacemakermottagningen 86,3 % 89,9 % totalt 89,4 % 87,3 % Vi mäter andelen patienter som blir uppringda inom bokningsintervallet som är satt till +/- 10 minuter, vilket ger oss en tillräcklig möjlighet att ringa upp patienten inom det utlovade tidsintervallet. Vi vet att när vi ringer upp patienten inom det tidsintervall vi har sagt, upplever patienten det som en god tillgänglighet. Målet för tillgängligheten har höjts med 10 %, från 80 % till 90 %. Analys: Medicinmottagningen: Under början av fördubblades antalet samtal till medicinmottagningen vilket gjorde att många av de som ringde fick besked om att teltiden var fylld och blev därför inte uppringda. Efter ett förbättringsarbete har tiden för samtal med patienterna fördubblats och tillgängligheten förbättrats. Vi har ökat resurserna och förbättrar oss kontinuerligt. Vi har lyckats nå målet med antalet uppringda inom tidsintrvallet. Endokrint Centrum: Har inte riktigt nått upp till målet som är 90%, delvis p.g.a. att många av samtalen tagit längre tid än som legat till grund för tidsberäkningen. Endoskopicentrum: Har inte riktigt nått upp till målet som är 90% men det är en förbättring gämfört med. Hjärtmottagningen: Om vi inte hinner ringa upp inom det angivna tidsintervallet finns det risk för att patienten ringer tillbaka vilket i sin tur ökar Tele-Q listan. På hjärtsviktsmottagningen och kardiologmottagningen når vi upp till målet. På pacemakermottagningen ligger tidigare personalbrist som orsak till varför vi inte har uppnåt målet (90 %), men hamnade på 86,3%. Åtgärdsplan: Endokrint centrum och Endoskopicentrum: Ett förbättringsarbete kommer att påbörjas på enheterna för att tillgängligheten och uppringda patienter inom tidsintervallet ska uppnås till 90%, och i och med det ses resurserna över. Personalen kommer genomgå en utbildning i samtalsmetodik. 86
Resultat Medicinkliniken
Resultat 15-03-18-13:44 101 Akutsektionen Andel HLR-utbildad personal Datakälla: Internt register för HLR-utbildad personal Täckningsgrad: 2012 Antal HLR-utbildade medarbetare 1164 951 1017 Andel HLR-utbildade
Läs merRegionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen
Regionstatistik Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård
Läs merRegionstatistik. Medicinska resultat och tillgänglighet
Regionstatistik Medicinska resultat och tillgänglighet Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård och uppföljning efter hjärtinfarkt. Dessutom
Läs merRegionstatistik. Medicinska resultat för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen
Regionstatistik Medicinska resultat för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård och uppföljning
Läs merRegionstatistik. Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen
Regionstatistik Medicinska resultat och Tillgänglighet för hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen Hjärtsjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen Vid alla sjukvårdsregionens sjukhus finns akut hjärtinfarktvård
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2010 Medicinkliniken
95 11--31-11:32 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt Nationella
Läs merResultat Medicinkliniken
Resultat 119 14-04-01-09:43 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt
Läs merResultat Medicinkliniken
Resultat 21 12-3-16-1:49 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel patienter med akut stroke som vårdas på strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt
Läs merResultat Medicinkliniken
Resultat 115 13-03-14-11:21 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt
Läs merSjukhusgemensamt resultat
16-04-06-11:08 19 Akutkliniken Vistelsetid på Akut mottagningen över 8 h Mål: SLL: Redovisa resultat Utfall: 0,9 % Analys: För första gången presenteras hur många patienter som har en handläggningstid
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Lars Svennberg Överläkare, hjärtenheten Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Sekundärprevention Waran Kvalitets-
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen Ledamöter i gruppen under år 2014 Linköping: Mats Broqvist och Hans Granfeldt Norrköping: Rosemarie Pettersson Motala: Åsa Törnqvist Jönköping:
Läs merBenchmarking men sen då? - Att förbättra kvalitet med Capiomodellen. Måns Belfrage, chefläkare Anna Zerne, verksamhetsutvecklare kvalitet
Benchmarking men sen då? - Att förbättra kvalitet med Capiomodellen Måns Belfrage, chefläkare Anna Zerne, verksamhetsutvecklare kvalitet CStG vill säkerställa att alla patienter får standardiserad, högkvalitativ
Läs merIndikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merEffekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt
Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt Bång A, Kihlgren S, Herlitz J, Grip L, Karlsson T, Caidahl K, Hartford M Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bakgrund Bröstsmärta som väljer
Läs merVerksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna
Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18
Läs merHJÄRTSJUKVÅRD 2016 Sydöstra sjukvårdsregionen. Centrumråd hjärtsjukvård
HJÄRTSJUKVÅRD 2016 Sydöstra sjukvårdsregionen Centrumråd hjärtsjukvård 2017-05-05 RMPG - Hjärtsjukvård TILLGÄNGLIGHET God tillgänglighet till nybesök kardiologi, thoraxoperation, ablationer Nationellt
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merDet är inte för många PCI centra i Sverige
Det är inte för många PCI centra i Sverige Rikard Linder, Danderyds Sjukhus, Stockholm Ingen intressekonflikt. Tänkbara nackdelar med många små PCI centra i Sverige Vad ska jag hitta på? Vad ska jag hitta
Läs merSjukhusgemensamma resultat
Sjukhusgemensamma resultat 15 11-11-25-11:44 Innehåll KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet... 17 Trombolysbehandling vid stroke... 17 Hjärtstopp... 17 Kranskärlssjukdom... 18
Läs merSTEMI, ST-höjningsinfarkt
Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2012 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merÅrsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Läs merRegionalt Prehospitalt Vårdprogram. Interhospitala Hjärttransporter. Version
Regionalt Prehospitalt Vårdprogram Interhospitala Hjärttransporter Version 2 110112 Vårdprogram Interhospitala hjärttransporter publicerades 060602. Från och med 100101 är utrustningen i transportambulanserna
Läs merAnalysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller
Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej
Läs merJohan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg
Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:
Läs merFörbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
Läs merÅrsrapport 2012 för R M P G Hjärtsjukvård
Årsrapport 2012 för R M P G Hjärtsjukvård 1. Ledamöter i gruppen under år 2012 Linköping: Mats Broqvist, Hans Granfeldt Norrköping: Rosemarie Pettersson Motala: Åsa Törnqvist Jönköping: Jan Thollander,
Läs merNationella Diabetesregistret
Nationella Diabetesregistret Primärvården i Jönköpings län Data från 2012 jämfört med 2011 Anders Tengblad primärvårdens fou-enhet Diabetes i Jönköping enligt Na1onella Diabetesregistret 281 1416 291 10378
Läs merDel 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p
Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör
Läs merVården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta
Läs merTrender och variation mellan landsting könsuppdelat
Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Öppna jämförelser 14. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 15-4-14 Inledning
Läs merSjukhusgemensamma Resultat
Sjukhusgemensamma Resultat 19 14-04-02-09:18 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Medicin Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merDel 7_10 sidor_16 poäng
Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har
Läs merHjärtrehabilitering Gävleborg. Håkan Sjöberg, hjärtsköterska Lars Svennberg, kardiolog
Hjärtrehabilitering Gävleborg Håkan Sjöberg, hjärtsköterska Lars Svennberg, kardiolog Lars Svennberg september 2015 Program 150924 Hjärtrehab Gävleborg Länssamarbete Gävleborg QRC-projekt Sephiaresultat
Läs merSjukvård i Västra Götalandsregionen
Sjukvård i Västra Götalandsregionen Med fokus på sjukhusbaserad vård - uppföljning Resultat från Kvartalen och controlling 2018 kommentarer från förvaltningarna Koncernavdelning data och analys Maria Telemo
Läs merLöften till cancerpatienter Resultatredovisning. Hudmelanom
Löften till cancerpatienter Resultatredovisning Hudmelanom November 2017 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1... 6 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen Inledning Ledamöter i gruppen under 2015 : Mats Broqvist och Hans Granfeldt : Rose-Marie Pettersson : Åsa Törnqvist : Dawid Kusiak, Jan-Erik
Läs merResultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen
HSN 2009-04-28 p 37 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Anne Håkansson Birgitta Almgren Holger Stalberg Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen Ärendet I avtalen
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merKvalitetssäkring av hjärtsjukvården LEAN FORUM i Hans Tygesen, läkarchef, med dr. samarbete med. Hjärtsektionen, Medicinkliniken, SÄS
Kvalitetssäkring av hjärtsjukvården LEAN FORUM i Hans Tygesen, läkarchef, med dr samarbete med Hjärtsektionen, Medicinkliniken, SÄS Södra LEAN Älvsborgs FORUM Sjukhus i samarbete med Hjärthandboken Lokala
Läs merSvår sepsis/septisk chock i Sverige 2015
1 Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret
Läs merPublicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 1
Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 1 Innehållsansvarig: Christopher Hellberg, Sjuksköterska, Avdelning 43 (chrhe35) Giltig från: 2015-05-25 Godkänt av: Sofia Svelander, Vårdenhetschef, Avdelning
Läs merBILAGA 4. indikatorbeskrivningar
BILAGA 4 indikatorbeskrivningar Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer 2009-126-93 Publicerad www.socialstyrelsen.se,
Läs merALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Läs merMEQ fråga DX1. Totalt 20 poäng. Anvisning:
MEQ fråga DX1 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig
Läs merMEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht Totalt 21 poäng
MEQ fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht 2013 Totalt 21 poäng Anvisning: (Examinationen består av en MEQ fråga om 21 p och 13 kortsvarsfrågor om 39 p) MEQ frågan är uppdelad
Läs merSjukhusgemensamma Resultat
Sjukhusgemensamma Resultat 15 13-03-14-15:45 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Medicin Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper
Läs merVårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012
Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merPostoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Läs merHur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården?
Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Pär Myrelid Registerhållare SWIBREG 2014-08-29 Nationellt kvalitetsregister med syftet att öka kunskapen om och förbättra vården av inflammatorisk
Läs merProjekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)
Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA) Identifiering av patienter med misstänkt instabil kranskärlssjukdom Jämföra direktinläggning ej direktinläggning Akuta koronara syndrom %
Läs merRapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS,
VO endokrin hud reproduktion ögon VE endokrinologi Magnus Löndahl Sektionschef, överläkare 046-172235 Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, -01-01 -12-31 1.
Läs merHSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Läs merHJÄRTSJUKVÅRD 2012 sydöstra sjukvårdsregionen
Centrumråd Hjärtsjukvård 2013-04-09 HJÄRTSJUKVÅRD 2012 sydöstra sjukvårdsregionen Jan-Erik Karlsson RMPG - Hjärtsjukvård TILLGÄNGLIGHET förbättring God tillgänglighet till nybesök kardiologi Thoraxoperation
Läs merKomplikationer vid PCI. Dr. Berglind Libungan
Komplikationer vid PCI Dr. Berglind Libungan Översikt Risk stratifiering Komplikationer vid coronar angiografi/pci Hur kan man förebygga komplikationer? Vid komplikation, Hur ska man agera? Komplikationer
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merFem faktorer med RiksSvikt
Fem faktorer med RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre
Läs merSjukhusgemensamma resultat
Sjukhusgemensamma resultat 15 12-03-15-11:13 Innehåll KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet... 17 Trombolys behandling vid stroke... 17 Hjärtstopp... 18 Kranskärlssjukdom...
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.
Läs merFysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015
Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Ingela Sjölin Leg Sjukgymnast Skånes Universitetssjukhus Tylösand 2016-02-18 Agenda Bakgrund Varför riktlinjer?
Läs merSjälvmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016 Guo-Xin Jiang Gergö Hadlaczky Danuta Wasserman 1 Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016
Läs merÖppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009
Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt
Läs merÖppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good
Öppna Jämförelser 2016 Säker vård FoU-delegationen 2017-01-24 Lars Good Öppna jämförelser av säker vård - Innehåll Ett urval om 52 indikatorer presenteras på landstingsnivå Publiceras 24 januari. 1. Vårdskador
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Medicinkliniken KSK 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Läs merVälkommen till Kardiologen!
Välkommen till Kardiologen! Hoppas att du under dina två veckor på Kardiologen känner att du får tid för att såväl träffa patienter som att både teoretiskt och praktiskt förkovra dig. Det är omöjligt att
Läs merÅterföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten
Läs mer2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)
Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merDelexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 160301 vt16 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merHSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN N 18 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt
Läs merREGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Läs merVårdprogram för patienter med bröstsmärta, akut eller hotande hjärtinfarkt i F-län
Vårdprogram för patienter med bröstsmärta, akut eller hotande hjärtinfarkt i F-län Fastställt: 2008-02-26 Reviderat: 2015-03-05 2013-11-07 2013-05-17 2009-02-19 Innehållsförteckning Riktlinjer för ambulans,
Läs merTentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård
Läs merKvalitetsbokslut/Patientsäkerhetsberättelse 2017 för VO Geriatrik Medicin
VO Geriatrik Medicin 2018-01-31 1 (14) Kvalitetsbokslut/Patientsäkerhetsberättelse 2017 för VO Geriatrik Medicin Innehåll 1. Sammanfattning 2. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 3. Säker vård 4. Patientfokuserad
Läs merSekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK
49 50 Återinsjuknande i stroke Återinsjuknande i stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död 51 Trombocythämning och antikoagulantia efter ischemisk stroke eller TIA Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia
Läs merDirektöverföring. - var står vi idag? Sven Oredsson Richard Hallberg Jonna Degerman Katarina Klang Larsson
Direktöverföring - var står vi idag? Sven Oredsson Richard Hallberg Jonna Degerman Katarina Klang Larsson Vår presentation Projektorganisation Metod Resultat Erfarenheter Ett case Framtid Projektorganisation
Läs merRegisterbaserat kliniskt förbättringsarbete
Registerbaserat kliniskt förbättringsarbete Utvecklingskraft 2015-05-07, Jönköping Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, med.dr. E-post: johan.thor@hj.se Vinnvård Fellow of Improvement Science,
Läs merPMO-guide primärvården
Nationella diabetesregistret (NDR) Fr.o.m. 5 november 2018 sker automatisk överföring av data från PMO till NDR varje natt. Kriterier för att uttag till NDR ska ske Enheten måste vara ansluten till NDR.
Läs merMEQ fråga poäng. Anvisning:
MEQ fråga 1 63-ÅRIG MAN 10 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs mer1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd
MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande
Läs merVårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi
Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A
Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga A Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merRädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin HT 2014 2014-10-14 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Läs merVi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs merÅrsrapport 2007. Utgiven 2008. Ulf Stenestrand och Lars Wallentin. Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus. Stefan James och Bo Lagerqvist
Årsrapport 27 Utgiven 28 presenterad av Ulf Stenestrand och Lars Wallentin presenterad av Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus presenterad av Stefan James och Bo Lagerqvist Årsrapport 27
Läs merSamverkande sjukvård
Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Kvartalsstatistik samverkansuppdrag jan-mars 2019 Primärvård 2019 börjar med en lite lugnare period Totalt utfördes 328 viktiga samverkansuppdrag jan-mars
Läs merBästa sjukhuset - Dagens Medicin. Landstingsstyrelsen Johan Rosenqvist
Bästa sjukhuset - Dagens Medicin Landstingsstyrelsen 2018-02-05 Johan Rosenqvist Rankingen av länets sjukhus Landstinget i Kalmar län 2018-02-05 Ltkalmar.se Bästa sjukhus 2017 2012 Oskarshamn 1:a, Västervik
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.
Läs merDETO2X Gamla sanningar håller inte alltid
DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, VO Kardiologi Stockholm Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt
Läs merManual ambulansjournal version Manual ambulansjournal
Manual ambulansjournal Ambulansjournalen består av två delar: 1. Akutjournal Ambulans där främst ambulanslogistiska uppgifter, men även kompletterande anamnes, dokumenteras. 2. Akutjournal enligt METTS
Läs merStroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde
Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%
Läs merPalliativregistrets värdegrund
Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina
Läs merÅrsrapport från Endokarditregistret 2015
1 Årsrapport från Endokarditregistret Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid
Läs merAtt välta ett landsting
Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,
Läs merUppföljning Hälsoval Indikatorer
Uppföljning 2016 - Indikatorer Indikatorer Fakta, mått Antal listade individer Utfall = Antal personer som är listade på vårdcentralen per den 31/12 Andel listade personer 80 år och äldre Antal registrerade
Läs mer