Årsrapport 2015 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Transkript

1 Årsrapport 2015 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen Inledning Ledamöter i gruppen under 2015 : Mats Broqvist och Hans Granfeldt : Rose-Marie Pettersson : Åsa Törnqvist : Dawid Kusiak, Jan-Erik Karlsson, ordförande och Marie Gustavsson, sekreterare : Pierre Cherfan har under året ersatt Matz Norman : Anders Sjögren har under året ersatt Håkan Sjöstrand : David Olsson och Karl Landergren, ansvar län : Marija Jakovlevski Hedbäck har under året ersatt Björn Sinnerstad : Henriette van der Wal Vid årsskiftet 2015/2016 lämnar även Mats Broqvist och Åsa Törnqvist RMPG Hjärtsjukvård och kommer att ersättas med Sofia Lawesson Sederholm och Noorullah Moosawi. Aktiviteter och verksamhet RMPG hjärtsjukvård har under året träffats vid fyra tillfällen och däremellan haft kontinuerlig kontakt per telefon och via e-post. Dessutom har ett regionalt administrativt möte och ett regionmöte anordnats. Den 27 januari träffades gruppen i med tema Nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, den 18 mars i med tema Kardiogenetik, den 10 september i med tema Ischemi och den 5 november i med tema Aortadissektion. Den 18 mars hölls regionalt administrativt möte i och den 19 mars hölls regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi i. Representanter för RMPG hjärtsjukvård deltog i ett kunskapsseminarium om nationella riktlinjer för hjärtsjukvård i Nässjö den 5 mars. Där presenterades de viktigaste konsekvenserna av de nya riktlinjerna. Under året har RMPG fastslagit ett koncept för viss sjukvårdsregional utbildning av ST-läkare, främst inom områden där det i övrigt finns få platser. Utbildning erbjuds 3 dagar per år med en dag på våren och 2 dagar som internat på hösten. Den 5 juni genomfördes utbildning i med ämne Thorakal aortasjukdom. Ca 20 ST-läkare deltog. Utöver detta har sjukgymnasterna ett regionalt nätverk avseende hjärtrehabilitering under ledning av Helena Sköldbäck. De sjuksköterskor som registrerar i kvalitetsregistret Swedeheart har ett regionalt nätverk under ledning av regional monitor Yvonne Pantzar. Den 24 september anordnades ett gemensamt möte i, där sjuksköterskebaserad hjärtmottagning var huvudtemat.

2 Utvecklingstendenser Kardiogenetik Kardiogenetisk utredning: Med anledning av de nya nationella riktlinjerna pågår ett arbete med att skapa nivåstrukturering och rutiner för likvärdig vård avseende genetiska utredningar och hur kompetensen ska användas på bästa sätt. Detta berör både kompetensutveckling och logistik inom den högspecialiserade vården vid US men påverkar också logistiken och vården i resp. region/landsting. Familjär Hyperkolesterolemi (FH): Det pågår arbete med att skapa en likvärdig vård inkl. utredning, uppföljning och behandling av patienter med familjär hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Socialstyrelsens riktlinjer ger hög prioritet för kaskadtestning av patienter med familjär hyperkolesterolemi. Genetisk utredning av dessa och behandling med statiner är klart kostnadseffektivt vid en hälsoekonomisk analys. Inom kort kommer nya och effektivare läkemedel att introduceras (LDL-receptorblockad (PCSK9-hämning)) och det är därför av stor vikt att skapa gemensamma indikationer för denna läkemedelsgrupp. Arytmi Ökad förskrivning av blodproppsförebyggande medicin vid förmaksflimmer: Inom samtliga tre regioner/landsting arbetar man för att öka förskrivningen av blodproppsförebyggande medicin i syfte att förebygga stroke CRT: Nationellt sett är det för få patienter med hjärtsvikt som får hjärtsviktspacemaker (CRT) implanterad. Även Region s län har för få patienter som får CRT. Med anledning av det planerar Region s län att börja implantera CRT under Hjärtsvikt Användningen av CRT bör öka (se ovan). Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård ger stöd för ökad användning av mineralcorticoid-receptorblockad (MRA) samt pekar på vikten av fysisk träning och teamarbete inom primärvården för uppföljning av patienter med hjärtsvikt. Det finns också studier med nya läkemedel som kan komma att öka läkemedelskostnaderna. Klaffsjukdom Utvecklingen med katerburen teknik kommer att öka kateterburna aortaklaffingrepp som också har fått hög prioritet i de nya nationella riktlinjerna. TAVI i : I samarbete mellan Thoraxkliniken vid US och kardiologerna i diskuteras möjligheterna att starta TAVI-implantationer i. Kranskärlssjukdom Den akuta hjärtinfarktvården i Sydöstra sjukvårdsregionen fungerar bra med goda resultat. Uppföljningen kan dock bli mycket bättre och fokus bör vara fysisk träning, rökstopp samt blodtrycks- och kolesterolsänkande behandling. Det finns indikationer på att längre tids behandling (> ett år) med ticagrelor (Brilique ) kan ha positiva effekter. Det skulle innebära ytterligare ökade kostnader. Det finns även behov av att öka tillgängligheten till myocardscintigrafi och sannolikt också till MR hjärta som bör spridas i sjukvårdsregionen.

3 Medicinska resultat Ett urval av medicinska resultat redovisas i bilaga. Nationella kvalitetsindikatorer finns framför allt inom kranskärlssjukvården genom kvalitetsregistret Swedeheart. Flera av indikatorerna är idag målsatta av Socialstyrelsen och särskild vikt läggs vid dessa. På regionwebben, redovisar RMPG hjärtsjukvård kontinuerligt resultat med kvartalsvisa uppdateringar där sjukvårdsregionens nio sjukhus kan jämföras. Sjukhusen i sjukvårdsregionen deltar i ett flertal nationella kvalitetsregister såsom SWEDEHEART (RIKS-HIA, SEPHIA, SCAAR, svenska hjärtkirurgiregistret), RIKS-svikt, SWEDCON (vuxna med medfödda hjärtfel), ABLACUR (ablationsregistret), AURICULA (förmaks-flimmer) och pacemakerregistret. I Swedeheart och pacemakerregistret deltar samtliga sjukhus i sjukvårdsregionen, medan deltagandet i övriga register inte är heltäckande. Öppna jämförelser Det pågår bearbetning av data från Öppna Jämförelser för att om möjligt förstå skillnader i t.ex. hjärtinfarktdödlighet. Många av indikatorerna som finns med i Öppna Jämförelser följs istället via Swedeheart där mer aktuell data finns. Se Öppna Jämförelser. Tillgänglighet Tillgängligheten varierar. Det finns på ett flertal mindre sjukhus vakanser och brist på kardiologer, men detta påverkar inte direkt tillgängligheten till nybesök hos kardiolog. Sjukhusen i och redovisar inte tillgänglighet till hjärtmottagning. Se bilaga med resultatredovisning. Riktlinjer vårdprogram Under 2015 har Socialstyrelsen presenterat nya riktlinjer för hjärtsjukvård som fokuserar på områden med variation i landet och/eller där man hittills inte uppfyller riktlinjer och där GAP finns. Utifrån detta pågår arbete med att implementera de nya riktlinjerna bl.a. med målet att öka implantationer av CRT och skapa likvärdig vård i sjukvårdsregionen avseende kardiogenetiska utredningar. Dessutom pågår ett arbete med att skapa likvärdig vård inkl, utredning, uppföljning och behandling av patienter med Familjär Hyperkolesterolemi (FH) inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Inom sjukvårdsregionen har det bitvis varit svårt att övertyga professionen om vikten av gemensamma riktlinjer men under året har riktlinjer för hjärtinfarktvård och förmaksflimmer antagits. Investeringar Se de enskilda regionerna/landstingens investeringsplaner. Förändringar av vårdbehovet kommande år som medför avtalspåverkan. Hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen bedöms stabil. Vårdtiden för bl.a. hjärtinfarkt har minskat över tid och arbete pågår för att minska onödig inneliggande väntetid till interventioner. Det som kan påverka avtalet framgent är hur den kardiogenetiska verksamheten förändras, hemtagning av CRT till samt den pågående diskussionen om TAVI-verksamhet i. Patientlagen med ett fritt val avseende öppenvård i hela landet kan påverka hur patienter söker, men det är svårt att uttala sig om vilka konsekvenser detta får.

4 Sammanfattning Hjärtsjukvården i Sydöstra sjukvårdsregionen bedöms som god och stabil över tid. Det som vi under de närmaste åren måste arbeta mer med och bli bättre på är: Organisationen av den kardiogenetiska verksamheten såväl sjukvårdsregionalt som på länsnivå bedöms som den viktigaste utmaningen och mest omfattande förändringen för kardiologin. Samarbetet och kompetensutvecklingen inom primärvården bedöms viktigt och då i första hand med fokus på omhändertagandet av de stora folksjukdomarna, hjärtsvikt, förmaksflimmer och kranskärlssjukdom. Utöver detta är det fortsatt fokus på det preventiva arbetet med livsstilsförändringar. Ökad möjlighet till kateterburna ingrepp liksom elektrofysiologiska interventioner och specialpacemakrar leder till ett ökat behov av läkare och sjuksköterskor med specialkompetens, vilket ger ökade kostnader. Även behovet att ta hand om vuxna med medfödda hjärtfel vid specialmottagningar ökar (GUCH-mottagning). För RMPG hjärtsjukvård Jan-Erik Karlsson Ordförande Marie Gustavsson Sekreterare

5 BILAGA Medicinska resultat och produktion Dödligheten vid hjärtinfarkt har successivt minskat under de senaste tjugo åren, vilket framgår av figur 1 och detta kan tillskrivas såväl förändrad livsstil med minskad rökning som förbättrad hjärtinfarktvård. Figur 1. Den åldersstandardiserade mortaliteten i hjärtinfarkt har enligt uppgifter från Swedeheart och EpiC successivt minskat för åldersgruppen år. A. Kranskärlssjukdom För att belysa hur hjärtinfarktvården bedrivs utifrån Swedeheart ses i figur 2-5 ett flertal parametrar och jämförelser mellan de nio sjukhusen för patienter < 80 år med hjärtinfarkt. För utförlig presentation hänvisas till RMPG Dessa kvalitetsindikatorer är framtagna då de i studier har visat sig påverka sjuklighet, återinläggning och dödlighet. Som framgår av figurerna finns inga större skillnader mellan sjukvårdsregionens sjukhus så den akuta hjärtinfarktvården bedöms därför relativt likvärdig.

6 95,0 85,0 75,0 1e 65,0 55,0 Målnivå 1p Målnivå 0,5p Figur 2. Andel patienter < 80 år som får reperfusionbehandling vid ST-höjningsinfarkt Målnivå 1p Målnivå 0,5p Figur 3. Andel patienter < 80 år som får reperfusionsbehandling inom 90 minuter från EKG. Tid till reperfusion varierar dock och detta har sin orsak i avståndet till sjukhus med möjlighet till coronarangiografi (, och ).

7 95,0 85,0 75,0 65,0 55,0 Målnivå 1p Målnivå 0,5p Figur 4. Andel patienter < 80 år med indikation (Icke-ST-höjningsinfarkt) som får coronarangiografi utförd. 95,0 85,0 75,0 65,0 55,0 Målnivå 1p Målnivå 0,5p Figur 5. Andel patienter < 80 år med indikation som får ACE-hämmare

8 Kranskärlsröntgen (Coronarangiografi) görs vid sjukhusen i,, och från 2015 även i. Indikation för coronarangiografi är inte bara hjärtinfarkt utan också stabil kärlkramp och som del i utredning av vitier, arytmier och hjärtsvikt E-län F-län H-län Sverige Figur 6. Antal coronarangiografier per invånare i sjukvårdsregionens tre län respektive i Sverige under åren Denna parameter visas för att kunna värdera om sjukvårdsregionens invånare har tillgång till likvärdig vård. län har i en analys visat sig ha en äldre befolkning och angiografiresultaten har varit likartade med s- och Östergötlands län. Man ser också att skillnaderna nu minskar även om H-län ligger klart över riksgenomsnittet, medan såväl E- som F-län ligger strax över riksgenomsnittet E-län F-län H-län Sverige Figur 7. Antal PCI (inklusive tryckmätning) per invånare i sjukvårdsregionens tre län respektive i Sverige under Observera att Region Östergötland nu gör fler kranskärlsingrepp än landstinget i och man kan spekulera i om starten av ett angiografilab. i kan ha påverkat detta. Det bör också poängteras att tryckmätningar utan behov av PCI ingår i denna figur. Se även figur 8!

9 Enbart tryckmätning Totalt E-län F-län H-län Figur 8. Antal PCI samt enbart tryckmätning Observera att PCI med samtidig tryckmätning ej framgår av figuren. Hälsofrämjande åtgärder stimuleras av samtliga sjukhus genom sekundärpreventiva program efter hjärtinfarkt i form av rökavvänjning, fysisk träning, kostråd mm. Mätningar avseende detta görs i Swedehearts SEPHIA-del. Inom detta område finns betydligt mer att göra i vårt arbete att förbättra den sekundärpreventiva delen. Samarbetet borde kunna förbättras ytterligare med hjälp av RMPG Hälsofrämjande strategier och Primärvården. 95,0 85,0 75,0 65,0 55, Figur 9. Andel rökare under 75 år som slutat röka 1 år efter hjärtinfarkt (SEPHIA).

10 Figur 10. Andel patienter under 75 år med systoliskt blodtryck < 140 mmhg 1 år efter hjärtinfarkt (SEPHIA) Figur 11. Andel patienter som deltar i fysiskt träningsprogram 3 månader (SEPHIA). Observera att denna viktiga parameter diskuteras nationellt och sjukvårdsregionalt med hänsyn till att man tolkar variabeln väldigt olika och kommer på sikt att ersättas av träningsvariabel som fysioterapeuterna fyller i (SEPHIA).

11 Figur 12. Andel patienter under 75 år som når målvärde LDL-kolesterol < 1,8 mmol/l 1 år efter hjärtinfarkt (SEPHIA) Figur 13. Andel patienter som uppfyller alla fyra kriterier i kombinationsvariabeln Q4, vilken innefattar 4 variabler avseende rökfrihet, målblodtryck < 140 mm Hg, LDL-kolesterol < 1,8 mmol/l samt deltagande i fysiskt träningsprogram under tre månader. I de fall en patient inte tillhör målpopulationen för en delkomponent anses patienten per definition ha uppfyllt den delkomponenten (SEPHIA).

12 B. Klaffsjukdomar Den thoraxkirurgiska verksamheten är i Sydöstra sjukvårdsregionen förlagd till Universitetssjukhuset i och bedöms utifrån nationella och internationella jämförelser ha en hög kvalitet Antal hjärtoperationer per invånare E F H E F H E F H E F H E F H E F H E F H E F H E F H Figur 14. Antal hjärtoperationer inklusive kateterburna klaffinterventioner per invånare för E-, F- och H-län Data från 2014 saknas. 250 Hjärtoperationer per län CABG Klaff Komb Övrigt Östergötland Övr Figur 15. Antal hjärtoperationer inklusive kateterburna klaffinterventioner för E-, F- och H-län under 2015.

13 14,0 12,0 1 8,0 6,0 E-län F-län H-län 4,0 2, Figur 16. Antal kateterburna aortaklaffingrepp per invånare för E- (12,4), F- (5,5) och H-län (6,3) Notera för 2015 ökningen av antalet kateterburna aortaklaffingrepp (TAVI) per invånare. C. Arytmi För att illustrera denna del av verksamheten väljer vi att visa antal förmaksflimmerablationer ICDoch CRT implantationer samt pacemakerimplantationer relaterat till invånarantal. 4 35,0 3 25,0 2 15,0 1 5, E- län F- län H- län Figur 17. Antal förmaksflimmerablationer per invånare i E-, F- och H-län under åren 2007 till Man kan konstatera att alla tre länen ökar sina förmaksflimmerablationer, frånsett E-län som minskat Observera att mål för primärt ingrepp är ca 20 per invånare, men ca 30 % får göra flera ingrepp varvid mål bedömts som ca 30 per invånare.

14 4 35,0 3 25,0 2 15,0 E-län F-län H-län Mål 1 5, Figur 18. Antal nyimplantationer av ICD/CRT-D per invånare Det sker en ökning av antal ICD och CRT-D per invånare dvs. implanterbara defibrillatorer för att förebygga hjärtstopp. Mål för ICD/CRT-D primär- och sekundärprofylaktiskt har varit ca 20 per invånare, vilket förväntas öka. En utjämning har under 2015 skett i sjukvårdsregionen. Figur 19. Antal pacemakeringrepp 2015 på de sex sjukhus i sjukvårdsregionen som har denna verksamhet.

15 12 4 CRT-p/D dosbyte CRT-P/D ny Dosbyten DDD/AAI/VVI 2 E-län F-län H-län Figur 20. Antal pacemaker implantationer per invånare Noteras bör att H-län har färre nyimplantationer av pacemaker per invånare jfr med E- och F-län. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 21. Tid inom terapeutiskt intervall vid warfarinbehandling under För Region s län gäller detta patienter med förmaksflimmer och riskfaktor för stroke, medan övriga omfattar alla patienter med warfarinbehandling. Förmaksflimmergruppen bedöms dock utgöra 70% av alla patienter. Blödningskomplikationer till warfarin och NOAK behandling finns registrerade, men bedöms svårare att jämföra.

16 D. Hjärtsvikt Från RIKS-svikt kan vi se att vi redovisar olika antal patienter till registret. Dessutom bör noteras att man fortfarande inte lyckats engagera Primärvården i någon större utsträckning att registrera i RIKS-svikt Ekocardiografi RAS-blockad Betablockad RAS+BB MRA vid svikt NYHA III-IV Täckningsgrad 2014 Figur 22. Andel patienter med hjärtsvikt som är registrerade i RIKS-svikt som utreds med ultraljud av hjärtat (EKO) samt får behandling med RAS-blockad (ACE-hämmare och/eller angiotensin II blockad) och betablockad (BB) som är rekommenderat enligt riktlinjer OBS! täckningsgraden varierar avsevärt och kan inte beräknas för och. E. Tillgänglighet 0% 0% 0% 0% 0% 0% 40% 30% 20% 10% 0% jan-14 apr-14 jul-14 okt-14 jan-15 apr-15 jul-15 okt-15 Höglandssjukhuset, -Nässjö Länssjukhuset Ryhov, sjukhus Länssjukhuset i s sjukhus s sjukhus Lasarettet i Universitetssjukhuset i Vrinnevisjukhuset i Figur 23. Tillgänglighet till nybesök inom 60 dagar till hjärtmottagning vid regionens nio sjukhus. OBS! resultat saknas för och.

17 0% 0% 0% 40% 20% Thoraxkirurgi Hjärtklaff eller kroppspulsåder Kranskärl Thoraxkirurgi övriga 0% jan-14 apr-14 jul-14 okt-14 jan-15 apr-15 jul-15 okt-15 Figur 24. Tillgänglighet till thoraxkirurgi inom två månader vid thorax-kärlkliniken vid US i. Andel som får tid för hjärtkirurgi inom 60 dagar. För övrigt hänvisas till Hjärtcentrums årliga "Verksamhets- och kvalitetsrapport 2015". För RMPG hjärtsjukvård Jan-Erik Karlsson Ordförande Marie Gustavsson Sekreterare