Kvalitetsbokslut/Patientsäkerhetsberättelse 2017 för VO Geriatrik Medicin
|
|
- Johan Sundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VO Geriatrik Medicin (14) Kvalitetsbokslut/Patientsäkerhetsberättelse 2017 för VO Geriatrik Medicin Innehåll 1. Sammanfattning 2. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 3. Säker vård 4. Patientfokuserad vård 5. Effektiv vård 6. Jämlik vård 7. Vård i rimlig tid 8. Fokusområden rörande strategi och mål för kommande år Södertälje Sjukhus AB Södertälje Organisationsnr: Styrelsens säte: Södertälje Telefon: vxl Fax: E-post: kontakt@sodertaljesjukhus.se Besöksadress: Rosenborgsgatan 6-10 (huvudentré), Lagmansvägen 15 (entré kanalsidan)
2 2 1 Sammanfattning Vi har fortsatt vårt systematiska kvalitetsarbete och har förbättrat våra resultat gällande doorto-needle vid stroke, uppföljning efter hjärtinfarkt och geriatrisk slutenvård och smärtskattning inom både ASIH och palliativ vård. Strokevården har fortsatt att vara i fokus och vi har även detta år en hög andel patienter som direktinläggs på strokeavdelning, även om vi inte riktigt når målnivån. Detta relaterat till sjukhusets höga vårdplatsbeläggning i kombination med vårdplatsneddragningar. Vi uppfyller numera målet på under 40 minuter för våra patienter med strokesymtom som inkommer för trombolys. Vi har fortsatt att utveckla hjärtsjukvården och samarbetet med Karolinska i syfte att korta tiderna till PCI. Numera finns tydliga kommunikationsvägar och rutiner för dessa patienter. Dock uppvisar vi fortfarande en lägre andel patienter (69 %) med en mediantid under 90 minuter till PCI, jämfört med målnivån 90 % inom 90 minuter). Detta relaterat till att alla tydliga ST-höjningsinfarkter omdirigeras i ambulans direkt till Karolinska. Gällande resultaten för våra register SWEDEHEART och Sephia, når vi inte riktigt täckningsgraden och uppvisar i stort likande resultat som för 2016 gällande sjukdomsförebyggande åtgärder. Inom diabetesvården har vi under hösten infört en ny dokumentationsmall i syfte att öka täckningsgraden i NDR och vi når numera målet. Under 2017 ser vi en liten försämring i andelen patienter med HbA1c över 70 mmol/mol, jämfört med 2016, men vi har förbättrat vårt resultat gällande andelen patienter med blodtryck 140/80 från 60 % (2016) till 78 %. Inom geriatriken har vi fortsatt vårt arbete med att erbjuda anhöriga efterlevandesamtal och har förbättrat vårt resultat jämfört med Inom ASIH och palliativ vård klarar finns redan väl utarbetade rutiner kring detta och vi uppvisar fina resultat. Liknande arbete har genomförts gällande andelen patienter som får sin munhälsa bedömd och vi har förbättrat våra resultat framför allt inom geriatriken. Inom den palliativa våden uppvisar vi tyvärr sämre siffror relaterat till att den palliativa enheten under året noterat att patienterna skrivs in på avdelningen för sent i sitt sjukdomsförlopp och därmed hinner avlida inom ett dygn. För att identifiera de palliativa patienterna på sjukhuset, finns numera en palliativ-konsult som regelbundet har kontakt med vårdavdelningarna inom akutsomatiken för att fånga dessa i ett tidigare skede. Inom demensvården har vi under året haft bemanningsbrist på vår minnesmottagning och har därmed försämrat våra resultat mellan åren gällande mediantiden från remiss till start av utredning till 50 dagar (29 dagar, 2016)och uppfyller därmed inte målet på högst 30 dagar. Vi hoppas under 2018 kunna bemanna mottagningen mer frekvent genom systematisk schemaläggning och produktionsplanering. Avslutningsvis kan vi glädjas åt att vi fortsätter att minska andelen återinläggningar inom 30 dagar inom geriatriken, 9,86 % under 2017, jämfört med 10,17 % under Detta är ett resultat av arbetet med telefonuppföljning efter geriatrisk slutenvård som genomförs på alla våra geriatriska slutenvårdsavdelningar och där följsamheten till att ringa uppgick till 93 %.
3 3 2 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Inom medicin, geriatrik, ASIH och SPSV följs ett flertal nationella riktlinjer samt nationella och regionala vårdprogram för hjärt- kärlsjukdom, antikoagulantiabehandling, KOL, diabetes, strokesjukvård, inflammatorisk tarmsjukdom, tromboembolisk sjukdom, minnesutredning och demenssjukdom samt osteoporos. Dessa uppdateras kontinuerligt och systematiskt av våra specialitetsansvariga läkare och överläkare verksamma inom sin specialitet. Utvecklingen av lokala rutiner och behandlingsdokument sker i nära samarbete med det arbete som görs inom SLL samt i de nationella specialistföreningarna. Genom aktivt deltagande i nationella och internationella konferenser och kongresser samt via uppdateringar från medicinsk vetenskaplig litteratur bedrivs dessutom ett kontinuerligt förbättringsarbete. Vi har systematiskt arbetat med att utveckla, uppdatera och skapa nya rutindokument för en bättre och säkrare sjukvård av högsta kvalitet. Verksamhetsområdet deltar i åtta nationella kvalitetsregister. Demensdiagnoser registreras i SWEDEM via vår minnesmottagning. Dödsfall inom SPSV, ASIH, geriatrisk slutenvård registreras i Svenska Palliativ registret. Kranskärlssjukdom registreras i SwedeHeart samt Sephia. Hjärtsviktspatienter har registrerats i RiksSvikt. Diabetespatienter registreras i NDR. Patienter med inflammatorisk tarmsjukdom registreras i Swibreg. Patienter som insjuknar i stroke registreras i RiksStroke. Hjärtsjukvården har präglats av ett systematiskt förbättringsarbete under flera år och vi har förbättrat våra resultat ytterligare jämfört med föregående år. Vi fokuserar på ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt och arytmier. Avseende ischemisk hjärtsjukdom deltar vi i Swedeheart och Sephiaregistret som tillsammans utgör grunden för ett nytt kvalitetsindex avseende både det akuta förloppet och sekundärprevention. 1. SWEDEHEART Avseende tid till reperfusionsbehandling för ST höjningsinfarkter har vi en längre mediantid. Vi har fortsatt att utveckla hjärtsjukvården och samarbetet med Karolinska i syfte att korta tiderna till PCI. Numera finns tydliga kommunikationsvägar och rutiner för dessa patienter. Dock uppvisar vi fortfarande en lägre andel patienter (69 %) med en mediantid under 90 minuter till PCI, jämfört med målnivån 90 % inom 90 minuter). Detta relaterat till att alla tydliga SThöjningsinfarkter omdirigeras i ambulans direkt till Karolinska. Gällande resultatet för registret SWEDEHEART når vi täckningsgraden för patienter under 80 år, men inte riktigt på totalen, då vi haft långvarig sjukdom hos ansvarig för registerregisteringen och därmed kommit efter i registreringen. Under 2018 hoppas vi kunna bemanna tjänsten som planerat. Täckningsgrad patienter yngre än 80 år Tot K M A. Totala antalet vårdtillfällen på sjukhuset under 2017 för patienter yngre än 80 år med hjärtinfarkt som huvuddiagnos (I21-I23). B. Antalet vårdtillfällen av dessa som rapporterats till RIKS-HIA/SWEDEHEART C. Andelen av vårdtillfällen med patienter yngre än 80 år med hjärtinfarkt (I21-I23) som rapporterats till RIKS-HIA/SWEDEHEART, % (C=B/A) 95% 97% 94%
4 4 Täckningsgrad pat 80 år och äldre (födda 1937 eller tidigare) Tot K M D. Totala antalet vårdtillfällen på sjukhuset under 2017 för patienter 80 år och äldre med hjärtinfarkt som huvuddiagnos (I21-I23) E. Antalet vårdtillfällen av dessa som rapporterats till RIKS-HIA/SWEDEHEART. F. Andelen av vårdtillfällen med patienter 80 år och äldre med hjärtinfarkt (I21-I23) som rapporterats till RIKS-HIA/SWEDEHEART, % (F=E/D) % 62% 59% Jämfört med länets övriga sjukhus och riket i stort uppvisar vi enligt kvalitetsindex fortsatt goda resultat. Ytterligare förbättringar gällande täckningsgrad i Sephia, rökstopp och LDL-kolesterol kan göras. 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Reperf usion Reperf usion i tid Kvalitetsindex 2017 Kransk ärlsrön tgen NSTEM I ADPrecept orblock erare ACE- Hämm are/ar B Täckni ngsgra d RiksHia Täckni ngsgra d Sephia Röksto pp Fysiskt träning sprogr am LDL- Koleste rol Bloctry ck 2016 STSAB 86,2% 72,0% 87,5% 95,2% 88,9% 82,1% 80,4% 61,5% 66,2% 47,9% 60,8% 2017 STSAB 93,1% 70,4% 95,9% 96,7% 88,2% 93,0% 70,4% 46,7% 62,1% 55,1% 76,4% SLL 94,2% 93,5% 94,1% 97,0% 91,9% 0,0% 79,3% 60,2% 62,7% 64,4% 80,2% Riket 92,2% 76,6% 94,6% 97,0% 90,1% 0,0% 78,3% 57,1% 53,9% 65,0% 78,8% Halv ersättning 80% 75% 75% 85% 85% 90% 70% 60% 50% 40% 70% Hel ersättning 85% 90% 80% 90% 90% 95% 90% 70% 60% 60% 75% Under 2017 vårdades 138 patienter yngre än 80 år med hjärtinfarkt som huvuddiagnos, vilket är en minskning jämfört med föregående år (163 patienter 2016). Täckningsraden på 95 % för dessa patienter är en förbättring jämfört med föregående år (84 %). För patienter över 80 år uppgick antalet vårdtillfällen till 61 med en täckningsgrad på 61 % vilket är försämring jämfört med föregående år. Avseende läkemdelsbehandling fortsätter vi uppvisa resultat liknande övriga riket. 2. Sephiaregistret. Sekundärprevention mäts i Sephiaregistret och ingår i den övergripande kvalitetsindexen enligt ovan. Vi har tyvärr försämrat vårt resultat gällande täckningsgraden i registret och når inte målnivån. Däremot uppvisar vi fina resultat gällande både blodtryck, LDL-kolesterol och fysiskt träningsprogram, vilket även i år visar resultatet av ett systematiskt kvalitetsarbete under de senaste åren.
5 5 16b. Dokumentation av rökstatus i SEPHIA vid ettårsuppföljningen (efter månader) Tot K M D. Samtliga patienter med diagnos i diagnosgrupp I21 redovisade i SEPHIA E. Antal patienter med diagnos i diagnosgrupp I21 där rökstatus är redovisat i SEPHIA F. Andelen patienter med diagnos i diagnosgrupp I21 där rökstatus är redovisat i SEPHIA, % (C=B/A) % 71% 89% 16c. Andel rökare som slutat röka efter det initiala vårdtillfället uppmätt vid ettårsuppföljningen (efter månader) Tot K M G. Samtliga patienter i diagnosgrupp I21 som är rökare vid insjuknandet H. Antal patienter i diagnosgrupp I21 som varit rökare och som slutat röka vid uppföljning månader efter hjärtinfarkt I. Andel patienter i diagnosgrupp I21 som varit rökare vid insjuknandet och som slutat röka månader efter hjärtinfarkt (I=H/G) % 60% 44% 3. RiksSvikt. Antalet registrerade patienter med nydebuterad hjärtsvikt uppgick till 47 stycken. Vi har under året fortsatt att arbeta med att få till en systematisk registrering i registret, men har inte nått hela vägen fram. Under året har vi fortsatt arbetet med tvärprofessionell hjärtsviktsrond på vår hjärtavdelning där medarbetare från både öppen- och slutenvård träffas, identifierar och diskuterar nydebuterade hjärtsviktspatienter och registreringar i registret. Ytterligare förbättringar som gjorts är att vi har identifierat hjärtsviktspatientens gång på vår hjärtmottagning för enhetlig och systematisk uppföljning. 4. RiksStroke. Under året diagnosticerade 230 patienter (108 kvinnor) med stroke. Patienter i åldern år med strokediagnos, registreras i RiksStroke och uppgick till 152 patienter (53) kvinnor). Av dem fick 15 % trombolys och vi uppnår därmed de nationella målen gällande andel som får trombolys. Ledtiden för trombolysbehandling av patienter med stroke, dvs. door to needle, uppgick till 40 minuter och vi uppnår därmed målnivån. Resultatet är bättre jämfört med föregående år (47 minuter) och vi uppvisar bättre resultat jämfört med SLL 2016 (43 minuter) och för riket 2016 (43 minuter). En anledning till det goda resultatet är att vi numera ger trombolys på röntgen direkt efter diagnos, istället för efter transport till IVA och har därmed snabbat på förloppet.
6 6 Andelen patienter som är ADL oberoende enligt registrering i RiksStroke tre månader efter akutfasen ligger på 81 procent, dvs. liknande resultat som för 2016 (82 %). Vi ligger fortsatt något lägre i förhållande till riket där andelen 2016 uppgick till 87 procent, men vi ser en trend av förbättring under flera år, där även informationsflödet till patienter och anhöriga kontinuerligt förbättrats. Reperfusionsbehandling vid hjärninfarkt Door to needle vid trombolysbehandling vid hjärninfarkt 5. NDR (nationella diabetesregistret) Antalet registrerade patienter är 272 stycken. Totalt går närmare femhundra patienter på diabetesmottagningen, varav den största andelen är typ 1 Diabetes. Vi har ökat andelen registreringar under året och vi når täckningsgraden på 90 %. Under året har en dokumentationsmall i journalsystemet Take Care införts med direktrapportering av data till NDR, i syfte att öka täckningsgraden. Andelen patienter med HbA1c högre än 70 mmol/mol uppgick till 30 % (2016; 26,2 %) och överstiger därmed den nationella målnivån på < 20 %. Fortfarande uppvisar vi sämre siffror än både SLL 2016 (18,6 %) och riket 2016 (20,2 %). Gällande målet för blodtryck på 140/85 uppfyller 78 % av våra patienter detta och är en klar förbättring jämfört med föregående år (60 %), men understiger resultatet för övriga sjukhus i SLL under 2016 (85,5 %) och riket för 2016 (83,7 %). Avseende andelen patienter som uppnår målvärdet Hba1c <52 mmol vid typ 1 diabetes ligger vi på 18,8 % vilket är likande siffror som för föregående år, dvs. 17,5 %. Jämfört med övriga sjukhus i SLL som ligger på 19,1 % och riket 20 % finns fortfarande möjligheter till förbättringar. 87 % av våra patienter med diabetes typ 1 genomgår ögonbottenundersökning och vi ligger på liknande nivå som tidigare år.
7 7 Dessa siffror kan jämföras med övriga sjukhus inom SLL som uppnår andelen 87,8 % och för hela riket på 89,6 % med undersökningar vartannat år. 6. Svenska palliativregistret. Alla avlidna patienter på de geriatriska avdelningarna, ASIH och palliativa vårdavdelningen har registrerats i registret. På geriatriken avled 85 personer, på ASIH 52 och på den palliativa avdelningen 149. Inom geriatriken ses en fortsatt förbättring gällande erbjudande om efterlevandesamtal till anhöriga, bedömning av patientens munhälsa och läkarinformation till patient. Även resultatet för mänsklig närvaro i dödsögonblicket har ökat. Vi har däremot minskat andelen utförd validerad smärtskattning, men har i gengäld ökat andelen lindrad från smärta. Övriga parametrar inom geriatriken uppvisar liknande resultat som för Gällande resultaten för ASIH så är de relativt oförändrade jämfört med föregående år, men vi uppvisar klart förbättrat resultat gällande utförd validerad smärtskattning. Detta som ett resultat av att vi numera använder andra typer avskattningsinstrument till patienter som inte kan verbalisera sin smärta.
8 8 Geriatrik Även inom den palliativa slutenvården har vi i stort liknande resultat som för 2016, men har förbättrat oss inom kriterierna läkarinformation till patient och smärtskattning. ASIH Palliativ slutenvård
9 9 7. SWEDEM. Andelen avslutade minnesutredningar uppgick till 218 stycken (målvärde 180) varav121 demensdiagnoser fastställdes Vi når även målen för täckningsgraden. Gällande mediantiden från remiss till start av utredning, så har vi ökat tiden till 63 dagar under 2017 jämfört med 29 dagar (2016) och uppfyller därmed inte målet på högst 30 dagar. Trots införandet av förändrat arbetssätt och bemanning av läkare på vår geriatriska mottagning under 2016 uppvisar vi sämre resultat under året, främst relaterat till bemanningsbrist på vår minnesmottagning. Vi hoppas under 2018 kunna bemanna mottagningen mer frekvent genom systematisk schemaläggning och produktionsplanering.. 8. SWIBREG.Vi påbörjade detta register under 2015 och har registrerat de patienter med inflammatorisk tarmsjukdom som behandlas med biologiska och immunmodulerade läkemedel. Totalt har vi 1285 patienter registrerade i registret och under året har vi registrerat 422 patienter. Under Forsknings- och utvecklingsprojekt och utbildning. Vi har 5 disputerade läkare inom vårt verksamhetsområde samt några som förbereder forskningsutbildning. Forskningsprojekt bedrivs avseende förekomst av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer som skydd mot stroke och vätskebalans hos äldre, samt inom colorektalcancerområdet. Det treåriga projektet Diagnostiskt Centrum i samverkan med RCC vars syfte är att systematiskt och snabbt utreda patienter med potentiellt allvarlig sjukdom utan tydliga signalsymtom, har utökats ytterligare under året och har numera ett upptagningsområde på över 2 miljoner. Ett samarbete med Uppsala universitet avseende utplacering av kandidater för klinisk utbildning inom akutsjukvård, endokrinologi och geriatrik har fortsatt även detta år och förlängs terminsvis. Sammanlagt var 6 kandidater placerade på vårt VO under året och utvärderingarna av placeringarna har varit mycket positiva. Kompletteringsutbildningen från KI för utlandsutbildade läkare hade dessutom 26 stycken placeringar hos oss. För att ytterligare förstärka det teambaserade arbetssättet har vi inom slutenvården deltagit i parledarskapsutbildningen på sjukhuset, vars syfte är att stärka chefsjuksköterskans och
10 10 medicinskt ledningsansvarig läkares gemensamma roll att driva vård och utveckling på sin respektive enhet tillsammans. 3 Säker vård I ledningsgruppen för verksamhetsområdet fortsätter vi att utveckla vårt styrkort som bygger på sjukhusets värdegrund, och är väl förankrat i det värdegrundsarbete som bedrivs inom SLL. Vi har inordnat ledningsgruppens löpande arbetsuppgifter i ett visuellt årshjul för att systematiskt och kontrollerat följa upp rapporter, avvikelsehantering, riskutvärdering och därigenom skapa goda förutsättningar för egenkontroll. Genom att systematiskt sammanställa underlag från olika källor, underlättas möjligheten att få en korrekt bild av kvaliteten i verksamheten. Ett arbetssätt för att systematiskt och fortlöpande säkra verksamhetens kvalitet förenklas därigenom. Verksamhetens ledning kan genom planering, genomförande och utvärdering av processer och aktiviteter bättre följa upp våra förbättringar och mål. I vår ledningsgrupp, samt i läkargrupperna och inom de styrgrupper vi deltar i, sammanställer vi och identifierar avvikelser, risker, arbetssätt, kvalitetskrav och egenskaper relevanta för verksamhetens innehåll och kopplar dessa till våra riktlinjer och rutiner. Proaktivt arbete för ökad kvalitet såsom delaktighet, dialog och ett öppet klimat kring utvecklande av rutindokument och nya riktlinjer uppmuntras. Vi följer kontinuerligt kvalitetsindikatorerna månadsvis för att säkra resultat och följa upp avvikelser. Under 2017 förekom två Lex Maria-ärenden och båda har resulterat i var sin händelseanalys för att kartlägga händelseförloppet, hitta systemfel och se om det fanns brister i det individuella handläggandet bland inblandad personal. Vi handlade 9 anmälningar till Patientnämnden (PaN) och 14 ärenden till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vi har handlagt 67avvikelser under året vilket är en minskning från 87 stycken Ärendena har kategoriserats som 52 riskhändelser, 9 tillbudshändelser och 4 negativa händelser Den stora andelen gäller behandling och omvårdnad och dokumentation och informationsöverföring. De allvarligaste avvikelserna och de mest förekommande händelserna har utretts med hjälp av systemverktyget Nitha. Återrapportering har skett till dem det berör i form av personliga samtal, men även tagits upp på läkarmöte för dialog och i enstaka fall även i styrgrupper, för att minska risker för upprepning och bidra med ökad insikt och förbättringskunskap. I enstaka fall har även nya rutindokument författats utifrån resultat från avvikelsehanteringen. Avseende enstaka mer komplexa och allvarliga ärenden har diskussion förts med chefläkare och andra verksamhetschefer för att rådgöra avseende lämplig fortsatt utredningsnivå och åtgärd. Då risk för mera allvarliga fel och brister i verksamheten uppmärksammats har verksamhetschef med hjälp av ledningsgrupp alternativt specialitetsansvarig läkare initierat och fullföljt utredningar i dialog med sjukhusets chefläkare, andra verksamhetschefer och enskilt berörda läkare. Från LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) har fyra beslut inkommit. Under året har vi haft en granskning från IVO gällande säker läkemedelshantering och som ett resultat av detta har vi tillsammans med VO Vård uppdaterat och justerat gällande riktlinjer.
11 11 Vi har även lyft och bearbetat frågan i våra läkargrupper, ledningsfora och i kombination med utbildning. Arbetet avseende korrekt läkemedelslista vid inskrivning och dokumentation av läkemedelsförändringar under vårdtiden har prioriterats vilket sammanfattas i en läkemedelsberättelse som är individanpassad vid utskrivning. Under året har även slutenvårdsdos implementerats på våra tre geriatriska vårdavdelningar för säkrare och enklare hantering av läkemedel för framför allt sjuksköterskorna. Detta har resulterat i att våra läkare dagligen går igenom patientens läkemedel och tar ställning till patientens behandling. Andelen patienter som skrivs ut från medicinsk slutenvård med läkemedelsberättelse uppgick till 100 % och är en klar förbättring jämfört med föregående år (56 %). En anledning är att vi numera skriver trygghetskvitto, där läkemedelsberättelse ingår, till alla patienter som vårdats mer än två dygn inom akutsomatiken. Arbetet med att skapa rutiner för remisshantering på medicinmottagningen har fortsatt diskuterats under året och numera finns en tydligare beslutsprocess kring remisshantering, bokning och kallelser av patienter till mottagningen. Punktprevalensmätning avseende korrekta klädregler och hygienrutiner inom vårt VO uppvisar resultat liknande 2016 och därmed med klar förbättringspotential. Kommunikation kring resultaten av mätningarna sker regelbundet i samband med läkarmöten. 4 Patientfokuserad vård Verksamhetsområdet har dels i ledningsfora samt internt i våra läkarmöten kontinuerligt tagit upp frågan hur vi hanterar och bemöter klagomål och synpunkter i enskilda vårdärenden. Under året har endast enstaka klagomål och synpunkter framförts direkt till verksamhetschefen från patienter, anhöriga eller via medarbetare. Dessa har handlagts på samma sätt när behov funnits som vid vår sedvanliga avvikelsehantering. 5 Effektiv vård Under året har vi fortsatt att fokusera på våra hjärtpatienter, både de med hjärtsvikt och de patienter som ska till Karolinska för PCI. Hjärtsvikten har fortsatt sitt utvecklingsarbete med att få till en systematisk rond av hjärtsviktspatienterna och ett tydligt flöde för uppföljning. Under hösten påbörjades samtal med Karolinska i syfte att snabba på processen för patienter som ska till PCI. Fortsatta diskussioner och ökat samarbete fortsätter under Medelvårdtiden inom medicinsk slutenvård ligger på 3,7 dygn, dvs. vi uppvisar liknande siffror som för 2016 (3,8). Även inom geriatriken har medelvårdtiden legat stabilt under året på 10,5 dygn, jämfört med 10,6 föregående år. Vi har fortsatt vårt arbete med schemaläggning på mottagningen i syfte att fylla våra mottagningar, ge våra patienter vård i rätt tid och samtidigt förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare. Återinläggning efter utskrivning med samma huvuddiagnos inom 30 dagar ligger på 11 % och är en liten minskning jämfört med 12,3 % Inom geriatriken var antalet återinläggningar efter sju dygn med samma huvuddiagnos 23 patienter, vilket är en minskning jämfört med föregående års 34 patienter. Vi ser även en minskning för patienter som återkommer inom 30 dagar, 41 stycken, jämfört med föregående års 60 patienter. Vi har under året fortsatt vårt arbete med riktad telefonuppföljning efter
12 12 geriatrisk slutenvård och resultatet visar att vi fortsätter minska andelen återinläggningar från 10,17 % till 9,86 % inom geriatriken. Läkemedelsförskrivning och följsamhet till Kloka Listan inom verksamhetsområdet har varit fortsatt god, vilket återspeglas i måttet Drug Utilization 90 % = DU 90 % och Drug Cost 90 % = DC 90 %. Måtten anger det antal läkemedel som motsvarar 90 % av användningen mätt i definierade dygnsdoser respektive kronor och används för att beräkna följsamheten till kloka listan. Avseende DU 90 % uppvisade vi en följsamhet på 93 % och är liknande resultat som för Avseende DC 90 % ökade vi till 81 % från 79 %. Analys av våra miljömål och fokusområden jämfört med föregående år visar att antibiotikaanvändningen minskat något jämfört med föregående år, relaterat till regelbunden uppföljning och diskussion kring ämnet under året. 6 Jämlik vård Utifrån avvikelsehantering samt klagomålshantering har inget framkommit som skulle indikera ojämlik vård. I personalgruppen är en stor del av medarbetarna utlandsfödda och kommer från olika delar av världen. Vi deltar aktivt i ett kliniskt introduktionsprogram för utländska läkare som administreras av Karolinska Institutet. Det finns väl fungerande rutiner för tolkservice inklusive telefontolk vid behov. Etiska problemställningar relaterade till arbetet diskuteras regelbundet i våra läkargrupper samt tvärprofessionellt i de styrgrupper vi deltar. Enstaka morbidity- och mortalitymöten har skett tillsammans med intensivvårdsavdelningens läkare. 7 Vård i rimlig tid Inom hela vårt verksamhetsområde finns en stark tradition och fokusering på att patienter med allvarliga tillstånd ska få vård utan fördröjning, vilket är väl förankrat i sjukhusets och SLLs värdegrund. I slutenvården inom medicinprocessen kommer ca 96,7 % av alla inläggningar in via akutmottagningen. Door-to-door tiden på akuten nådde inte målvärdet på 78 % vilket innebär att 70 % var bedömda och kunde lämna akutmottagningen inom 4 timmar, jämfört med 72,5 % föregående år. Door-to-door tiden för medicinpatienterna uppgår till 67 %, jämfört med 69 % under Akuten har under 2017 ökat andelen sökande med 2,1 % och motsvarande siffra för andelen sökande till medicin uppgick till 1,3 %. Vi har ett ökat antal sökande till akuten från Botkyrka och en högre andel av dessa patienter blir inlagda, dvs. 48,3 % jämfört med 20,6% för alla sökande. Det största problemområdet har liksom föregående år varit vårdplatsbristen som är starkt kopplad till bristen på sjuksköterskor, men även svårigheter att bemanna upp akuten dygnets alla 24 timmar med rätt kompetens. Under året har vi även planerat för och flyttat vår akutmottagning in i nya Södertälje sjukhus med förändringar i både arbetssätt och schemaläggning som följd. Följsamheten till vårdgarantin inom akutsomatiken uppgick detta år till 97 %. På medicinmottagningen är följsamheten till vårdgarantin 92 % jämfört med 100 % Sedan några år tillbaka finns möjlighet att direktinlägga patienter på geriatriken via akutmottagningen eller direkt från hemmet. Detta i syfte att undvika långa väntetider på akutmottagningen och ge möjlighet till patienten att tas om hand på rätt vårdnivå direkt och slippa flytta inom sjukhuset. Statistiken visar att andelen direktinläggningar har ökat under året och totalt lades 1847 patienter in direkt jämfört med 1744 under 2016 och 796. Andelen
13 13 direktinläggningar via akuten eller hemmet uppgick till 57,6 % att jämföras med 56,4 % under Fokusområden rörande strategi och mål för kommande år Under 2018 kommer vi fokusera på följande förbättringsområden 1. Nå målen för täckningsgraden i alla våra register 2. I samarbete med VO Vård förbättra riskbedömningar och aktivitetsplaner gällande fall, trycksår, nutrition och munhälsa 3. Implementering av nytt bokningsförfarande på medicin- och geriatrikmottagningen 4. Systematisk schemaläggning för alla våra medarbetare för bättre arbetsmiljö 5. Fortsätta vårt systematiska arbete med Händelseanalyser 6. Fokus på patienter över 80 år på akutmottagningen Marjo Kapraali Verksamhetschef
Kvalitetsbokslut/Patientsäkerhetsberättelse 2015 för VO Geriatrik Medicin
VO Geriatrik Medicin Florean Pietsch Verksamhetschef 2016-02-15 1 Kvalitetsbokslut/Patientsäkerhetsberättelse 2015 för VO Geriatrik Medicin Innehåll 1. Sammanfattning 2. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2015
VO Vårdnära administration och service 2016-03-20 1 (6) Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2015 VO Vårdnära administration och service Södertälje Sjukhus AB 152 86 Södertälje Organisationsnr: 556775-9922
Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna
Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Kvalitetsbokslut / Patientsäkerhetsberättelse 2014
Avd Patientsäkerhet och kvalitet 2015-03-04 1 (14) Kvalitetsbokslut / Patientsäkerhetsberättelse 2014 VO ANESTESI 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Följsamheten till nationella riktlinjer inom
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Medicinkliniken KSK 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen
HSN 2009-04-28 p 37 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Anne Håkansson Birgitta Almgren Holger Stalberg Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen Ärendet I avtalen
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...
Palliativregistrets värdegrund
Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina
Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Vårdsamordnare Vo Internmedicin
Slutrapport Arbetsmiljölyftet frikod 3864 Vårdsamordnare Vo Internmedicin 1 oktober 2014-31 oktober 2016 Peter Blomberg, projektledare Utvärdering och utveckling av vårdsamordnarrollen Sammanfattning av
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.
Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata. Frågeformulär 1 har frågor under varje kriterie som avser att spegla följsamheten
BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)
TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna
1 Indikatorer och Måltal för Skaraborg 2016-2018 Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård Dokumentet ska fungera som en vägledning äldrearbetet i Skaraborg. För fokusområden som berör det direkta
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good
Öppna Jämförelser 2016 Säker vård FoU-delegationen 2017-01-24 Lars Good Öppna jämförelser av säker vård - Innehåll Ett urval om 52 indikatorer presenteras på landstingsnivå Publiceras 24 januari. 1. Vårdskador
Kvalitetsbokslut 2014. Medicinkliniken NLN
Kvalitetsbokslut 2014 Medicinkliniken NLN Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2016-02-15 Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Redovisning av Hälso- och sjukvårdsindikatorer
Bättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa
God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta
HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013
Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga
Vårdavtalets kvalitetsindikatorer
Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark
Resultat från Strokevården i Stockholms län
Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015
Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019
2019-01-11 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019 Denna bilaga beskriver övergripande mål samt delmål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag för hälso- och
Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...
Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1
Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
SAMMANSTÄLLNING AV AVVIKELSER SKICKADE MELLAN SKARABORGS SJUKHUS, PRIMÄRVÅRD I SKARABORG OCH KOMMU- NERNA I SKARABORG 2018
ANTECKNINGAR Annika Jansson 2018-02-28 SAMMANSTÄLLNING AV AVVIKELSER SKICKADE MELLAN SKARABORGS SJUKHUS, PRIMÄRVÅRD I SKARABORG OCH KOMMU- NERNA I SKARABORG 2018 Avvikelsegruppen har valt att identifiera
Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Kvalitetsdeklaration Primärvård
1 Kvalitetsdeklaration Primärvård En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Sophiahemmet AB Sophiahemmets Husläkarmottagning Kvalitetsdeklaration för 2015 Att arbeta med kvalitet är en
Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende
BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande
Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Mobilt Öppenvårdsteam Östra Mobila Team från sjukhus Startade som projekt inom Västra Götalandsregionen Del av omställningen till nära vård Syfte: Trygg utskrivning från sjukhuset, ökat samarbete med kommun
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
Bilaga 3 Uppföljning av överenskommelsen om hälso- och sjukvård 2014 med områdena Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och områdena inom Universitetssjukhuset Örebro Anvisningar För att åstadkomma
Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Externa Hjärtsviktsteamet
Externa Hjärtsviktsteamet Hudiksvall Uppstart maj-2014 Hur kom teamet till? Facket gjorde en anmälan till arbetsmiljöverket på grund av hög arbetsbelastning/ otillfredsställande arbetsmiljö Arbetsmiljön
Trender och variation mellan landsting könsuppdelat
Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Öppna jämförelser 14. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 15-4-14 Inledning
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Utvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Kvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ögonkliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Bästa sjukhuset - Dagens Medicin. Landstingsstyrelsen Johan Rosenqvist
Bästa sjukhuset - Dagens Medicin Landstingsstyrelsen 2018-02-05 Johan Rosenqvist Rankingen av länets sjukhus Landstinget i Kalmar län 2018-02-05 Ltkalmar.se Bästa sjukhus 2017 2012 Oskarshamn 1:a, Västervik
Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Sjukvård i Västra Götalandsregionen
Sjukvård i Västra Götalandsregionen Med fokus på sjukhusbaserad vård - uppföljning Resultat från Kvartalen och controlling 2018 kommentarer från förvaltningarna Koncernavdelning data och analys Maria Telemo
Den geriatriska patienten vem är det?
Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken
Medicinsk rådgivare. Ingen uppgift Beslut finns, men samtliga läkare tvekar Finns befattningsbeskrivning nej Ja, se nedan Ja, se nedan
Prioritering systematik inventering 2017 Finns det en skriftlig prioriteringsordning som stöd till verksamheten? Finns det en skriftlig instruktion för arbetsuppgifter som ska bortprioriteras/strykas vid
TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Resultat Röntgenkliniken
Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet
Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 UPPFÖLJNING
Skånevård Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150317 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg,
REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.
BESLUT 2017-11-30 Dnr 8.5-8460/2017-13 1(6) Södersjukhuset AB Chefläkaren 118 83 Stockholm Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB. Ärendet Tillsyn
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen
Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018
Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Indikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk
Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Bilaga Uppföljning 2016
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016
Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 FÖRORD Under våren 2016 genomförde Riksstroke en användarundersökning i syfte att ta reda på hur registret används i verksamheten.
Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre 2015, rev
Skånes universitetssjukvård Handlingsplan för vård av mest sjuka äldre, rev -05-08 Bakgrund har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdnämnden att för utarbeta en handlingsplan för förbättrad vård för de
Kunskapsbanksnummer: KB Datum: AL Händelseanalys. Återinsatt Trombyl, blödande magsår
Datum: 2018-11-12 AL 2017-00327 Händelseanalys Återinsatt Trombyl, blödande magsår 1 Sammanfattning Patient som vårdats på grund av blodförgiftning. Vid inskrivningen återinsatt på blodförtunnande läkemedel
Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Antal listade patienter på enheten: Antal diabetespatienter
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke
Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för
Patientsäkerhetsberättelse för. Region Medicin Förenade Care AB
Patientsäkerhetsberättelse för Region Medicin Förenade Care AB 2013 Marie Kraft, VC, ASiH Roslagen/Finsta Gård Jeanette Bergkvist, VC, Märsta Läkarmottagning Susanne Thoors, Biträdande chefsjuksköterska
Resultat Medicinkliniken
Resultat 15-03-18-13:44 101 Akutsektionen Andel HLR-utbildad personal Datakälla: Internt register för HLR-utbildad personal Täckningsgrad: 2012 Antal HLR-utbildade medarbetare 1164 951 1017 Andel HLR-utbildade
Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015
Skånes universitetssjukvård Karin Träff Nordström Divisionschef karin.traffnordstrom@skane.se 2015 03 10 Dnr 1 (9) Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015 Bakgrund SUS har
Årsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Stroke Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Signild Åsberg, ordförande Erika Keller, samordnare Sammanfattning/Slutsats Stroke