Resultat Anestesikliniken

Transkript

1 Resultat :1

2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 3 dagar (avlidna på IVA och efter utskrivning från IVA) från inskrivning på intensivvårdsavdelningen, dividerat med antalet förväntat avlidna (utifrån beräknad mortalitetsrisk beroende till specifik diagnos). Tidsperiod:. Datakälla: SIR. Riskjusterad mortalitet samt bortfall i SAPS Antal patienter som ingår i beräkningen av riskjusterad mortalitet Riskjusterad mortalitet enligt SIR,56,61,57 Bortfall 5,5 % 9,8 % 6,4 % Analys: SMR enligt SAPS3 är.56 och är lägre än riksgenomsnitten på,61. Könsuppdelning visar en SMR för kvinnor på,67 och på,47 för män. Alla patienter (615) är inrapporterade men i beräkningen finns ett bortfall på ca 5 % som utgörs av patienter med reservnummer och där komplett provtagning ej genomförts då medicinsk indikation saknats. Av dessa är 83 % kompletta avseende SAPS KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet

3 9

4 Översikt patientsäkerhetsarbete Antal anmälda avvikelser År 211 År År Antal anmälda avvikelser Antal rapporterade avvikelser för under har minskat jfr med 212. Ett stort antal rapporter därutöver har, som tidigare, vidarebefordrats till annan klinik och är därmed inte bedömda vid. 1 Händelse och riskanalyser År 211 År 212 År Genomförda riskanalyser Genomförda händelseanalyser Kliniken [har] deltagit i analyser i samarbete med andra kliniker. Anmälningsärenden År ,5 År 212 År Ersättningsbara anmälningar till LÖF Anmälningar enligt Lex Maria Enskildas klagomål SoS /IVO Under året har inga anmälningar till Lex Maria gjorts. 8 Översikt patientsäkerhetsarbete

5 Avvikelserapportering Beskrivning: Vid sjukhuset finns sedan början av 28 ett elektroniskt avvikelsesystem som är gemensamt för samtliga verksamheter. Tidsperiod: Datakällor: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest. Antal avvikelser Rapporterade avvikelser Avvikelser fördelat per kategori Klassificering Patientolycksfall Mer än en klassificering Fel på eller felaktigt hanterande av medicinteknisk produkt Brister i vårddokumentation och informationsöverföring Brister i läkemedelshanteringen Bristande vård Bristande tillgänglighet Bristande bemötande Avsiktligt självdestruktiva handlingar hos patient 1 Vårdgarantin ej uppfylld 1 Avsteg från sekretess och tystnadsplikt 1 Avvikelser fördelat per allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad Andel Andel 212 Andel 211 Mindre (1) 54 % 53 % 5 % Måttlig (2) 41 % 35 % 39 % Betydande (3) 3 % 12 % 11 % Katastrofal 2 % 1 % % Analys: Antal rapporterade avvikelser för under har minskat jfr med 212. Ett stort antal rapporter därutöver har, som tidigare, vidarebefordrats till annan klinik och är därmed inte bedömda vid. Då det digitala systemet har haft brister fr.a. vad beträffar dokumentation av åtgärder så har vi delvis återgått till manuell dokumentation vad gäller åtgärder och återkoppling. Ett nytt, enklare, avvikelsehanteringssystem är under utveckling på sjukhuset. Brister i vårddokumentation, bristande vård samt hanterande av medicinteknisk produkt var de tre vanligast förekommande avvikelserna även under. Läkemedelshanteringsbrister har stadigt ökat, sannolikt beroende på ett ökat fokus på läkemedelshantering. Tillförlitligheten för statistik, såväl uppgifter om klassificering som allvarlighetsgrad är ej optimal då definitionen av begrepp i systemet inte är entydig. Vissa avvikelser har därför fått en för hög allvarlighetsgrad. Efterkontroll har visat att inga allvarliga avvikelser undgått utredning. Avvikelser handläggs bl.a. inom temagrupperna och återkopplas på APT och diskuteras vid klinikledningsmöten. Genomförda händelseanalyser Tidsperiod: Datakälla: Sammanställning i styrkort Analys: Förväxling av sida har under året föranlett en händelseanalys. Dessutom har kliniken deltagit i analyser i samarbete med andra kliniker. Anmälningar enligt Lex Maria Beskrivning: Enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (21:659) ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Analys: Under året har inga anmälningar till Lex Maria gjorts. Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF Beskrivning: LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: Datakällor: Rapporterade ärenden från LÖF Antal beslut Antal ersättningsbara 1 Andel ersättningsbara % 25% % Analys: Av inkomna beslut har en skada bedömts som ersättningsbar. Avvikelserapportering, Händelseanalyser, Lex Maria, LÖF 81

6 Översikt punktprevalenser 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Följsamhet MRSA-odling av patienter med riskfaktorer År 211 År 212 Källa: Journalsystem Cambio Cosmic. År Vårdrelaterade internt förvärvade infektioner Samtliga patienter med riskfaktor är fullständigt odlade Q1-Q4. Medarbetare på avdelningen har kännedom om vårdprogram för MRSA, punktprevalenser för detta utförs lokalt på IVA. 15 % 12 % 9 % 6 % 13 Andel VRI Nya rutiner för att minska förekomst av kateterrelaterade infektioner har utformats. Handlingsplan för VRI har upprättats. 3 % % År 211 År 212 År Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Följsamhet till hygienrutiner 1 % % 8 % 7 7 % 6 % 53 5 % 45 4 % 3 % 2 % 1 % % År 211 År 212 År Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Klädregler Basala hygienrutiner Handlingsplan för följsamhet till basala hygienrutiner har upprättats, bland annat pågår en kampanj angående när och hur man ska använda handskar. 82 Översikt punktprevalenser

7 Riskbedömingar 1 % 91 9 % 8 % 7 % 6 % 5 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 211 År 212 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. Förvärvade trycksår 33 År Trycksårsbedömda Alla patienter på IVA bedöms ha minst en riskfaktor för trycksår och får preventiva åtgärder. 3 % 25 % 2 % 27 Andel förvärvade under sjukhusvistelsen Andel patienter med trycksår grad % 1 % 5 % % År 211 År 212 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. År Förebyggande åtgärder % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 211 År 212 År Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. Andel trycksårsförebyggande åtg. för riskpat. [Vi ska] utföra egna punktprevalenser på avdelningen utöver de nationella för att säkerställa att dokumentationen görs korrekt. Påminnelse att alltid göra ny uppföljning och dokumentera insatta åtgärder då patienten kommer från vårdavdelning. Översikt punktprevalenser 83

8 MRSA Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler som vid inskrivning har riskfaktorer för MRSA, definierat enligt Smittskydd Stockholm - SLL`s, handlingsprogram Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per kvartal årligen. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Samtliga patienter med riskfaktor är fullständigt odlade Q1-Q4. Medarbetare på avdelningen har kännedom om vårdprogram för MRSA, punktprevalenser för detta utförs lokalt på IVA. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsätta att fokusera på frågan i form av punktprevalenser med åtgärder utifrån resultat. Inom ramen för Temaperiod Hygien genomförs föreläsningar av hygiensjuksköterska. Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler om de vid mättillfället har en vårdrelaterad (VRI) enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Diagnosticerad VAP är 2,77/1. respiratortimmar Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortlöpande uppföljning och åtgärder för att bibehålla den låga förekomsten av VAP. Nya rutiner för att minska förekomst av kateterrelaterade infektioner har utformats. Handlingsplan för VRI har upprättats. Följsamhet till hygienrutiner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning observeras vårdpersonal inom slutenvården under en tvåveckorsperiod 2 gånger om året. Varje avdelning observerar 1 medarbetare. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år, under vecka samt vecka Datakälla: Mätning utförd av klinikernas hygienombud enligt nationell modell. Analys: Handskpåtagning efter sprittvätt försvåras av den långa torktiden varför man sannolikt avstår spritning före handskpåtagning. Vi behåller ibland handsken på för länge sannolikt på grund av att det uppstår akuta situationer där man snabbt vill ingripa. Åtgärd: Fortsätta med information muntligt och visuellt samt utföra egna punktprevalenser utöver de nationella. Handlingsplan för följsamhet till basala hygienrutiner har upprättats, bland annat pågår en kampanj angående när och hur man ska använda handskar. Följsamhet till klädsel enligt hygienrutin Beskrivning: Observationsstudier, vid två tillfällen under året, gällande följsamhet till klädsel enligt sjukhuset hygienrutin hos personalen på samtliga avdelningar. Tidsperiod: 212 Datakälla: Vårens mätning utfördes av hygiensjuksköterska och höstens mätning utfördes enligt nationell modell av klinikernas hygienombud. Resultat: Mätningar som utfördes under visar på 1 % följsamhet. Åtgärd: Fortsätta med egna punktprevalenser utöver de nationella. Trycksårsförekomst bland slutenvårdspatienter Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner gällande riskbedömning och dokumentering av trycksår. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal. Täckningsgrad: 1 % Analys: Samtliga patienter med riskfaktor har preventiva åtgärder insatta. Planerade åtgärder utifrån resultat: Alla patienter på IVA bedöms ha minst en riskfaktor för trycksår och får preventiva åtgärder Fortlöpande ha genomgång av hur trycksårsbedömningar skall genomföras och dokumenteras. Utföra egna punktprevalenser på avdelningen utöver de nationella för att säkerställa att dokumentationen görs korrekt. Påminnelse att alltid göra ny uppföljning och dokumentera insatta åtgärder då patienten kommer från vårdavdelning.. 84 MRSA, VRI, Följsamhet till hygienrutiner och klädsel, Trycksår,

9 Följsamhet antibiotikaprofylax vid operation Beskrivning: Följsamheten till antibiotikaprofylax givet i tid mättes vid två tillfällen. Tidsintervallen för optimal antibiotikaprofylax är min före knivstart. Antal inkluderade patienter var totalt 123 st. Antibiotika givet (min före opstart) min (för sent) 6% 11% 12 % min 92% 83% 84 % >45 min (för tidigt) 2% 7% 4 % Analys: Målet att > 9 % ska få antibiotikaprofylax i intervallet min före operationsstart har uppnåtts under året. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsatt fokus på antibiotikaprofylax under 214 i samarbete med Ortopedkliniken, med målsättning att bibehålla >9% följsamhet. Ständig kommunikation mellan berörd personal bidrar till att starta antibiotika i rätt tid. Utskrivning nattetid från IVA Täljare: Antal patienter med utskrivning levande från IVA till vårdavdelning mellan kl. 22:-6:59. Nämnare: Totala antalet patienter med utskrivning levande från IVA till Vårdavdelning och till Annat sjukhus Tidsperiod: Datakälla: SIR, Svenska intensivvårdsregistret Datakvalitet/felkällor: Reservnummer ej medräknade. Patienter utskrivna till annan IVA av medicinska skäl exkluderas. Antal och andel patienter utskrivna nattetid Totalt antal patienter med utskrivning levande från IVA Antalet vårdtillfällen då patienten skrevs ut nattetid (22:-6:59) Andel vårdtillfällen då patienten skrevs ut nattetid (22:-6:59) Tot K M Tot K M Tot K M ,4 % 3,4 % 6,9 % ,2 % 5,1 % 8,8 % ,9 % 2,3 % 1,5 % Intensivvård - återintagning till IVA inom 72h Beskrivning: Andel patienter som vårdats på IVA och som inom 72 timmar inom samma vårdtillfälle återintagits till intensivvårdsavdelningen. (Andel oplanerad återinläggning till samma avdelning av totala antalet återin-indexvårdtillfällen med levande utskrivna patienter från samma återinindexvårdtillfälle). Tidsperiod: Datakälla: SIR. Återintagning till IVA inom 72h Antal patienter som ingår i underlaget (återin -indexvårdtillfälle) Antalet av dessa som återtagits till IVA inom 72 timmar inom samma vårdtillfälle Totalt Totalt 212 Totalt Andel återintag % 3,9 % 2,6% 3,6 % Analys: Andelen återintagna inom 72 timmar efter utskrivning från IVA har ökat under och är högre än års målnivå. Andel återintag (3,9 %) är högre än riksgenomsnittet (2,9%). Åtgärder för att sänka återintaget har vidtagits, bl.a. har vi fortsatt att identifiera riskpatienter vid utskrivning samt ökat uppföljningen av från IVA utskrivna patienter för att tidigt upptäcka försämring på vårdavdelningen. Förstärkt medicinsk intagningsavdelning (IMA) har startat under och har sannolikt bidragit till en förbättrad intensivvårdssituation på sjukhuset. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsatt fokus på att identifiera riskpatienter vid utskrivning samt uppföljning av utskrivna patienter på vårdavdelningen genom mobila intensivvårdsgruppen, MIG. Arbeta för att införa en intermediär kirurgisk avdelning, analog med den medicinska. Fortsatt uppföljning av återintagna patienter. Analys: Andel nattliga utskrivningar har minskat (1,9 %) och ligger betydligt lägre än riksgenomsnittet (5,8 %) Nattlig utskrivning är relaterad till färdigutskrivna patienter t.ex. intoxikerade patienter som ska förflyttas till psykiatriska kliniken, överflyttning till annan IVA eller radiologisk intervention på annat sjukhus. Därutöver kvarligger färdigbehandlade patienter vid behov när vårdavdelningarna behöver avlastning. Ansträngningarna att minska antalet nattliga utskrivningar har varit framgångsrika. Antibiotikaprofylax, SBAR, Utskrivning nattetid från IVA, Återintagning IVA 85

10 Patientsäkerhetskulturenkät Beskrivning: Den nationellt framtagna enkäten gällande patientsäkerhetskultur har sammantaget besvarats av 194 medarbetare på. Svarsfrekvens 7,6 %. Tidsperiod: Datakälla: Indikator. Analys: Landstingens mätningar av patientsäkerhetskulturen utfördes 212 och och klargör vilka styrkor och svagheter om patientsäkerheten som personalen uppfattar inom sjukhuset och kliniken. s resultat är bra, framför allt närmaste chefs agerande, återföring och kommunikation, samarbete inom vårdenheten, en lärande organisation samt en icke straff- och skuldbeläggande kultur. Förbättringsområden är t.ex. benägenhet att rapportera händelser samt hög arbetsbelastning och överlämningar/överföring av information. Åtgärder: Handlingsplaner har gjorts för alla sektioner på kliniken. Ett mål är att öka återkopplingen i arbetet mellan alla yrkeskategorier. Benägenheten att rapportera avvikelser ska uppmuntras och handlingstiden och åtgärderna ska påskyndas liksom återkopplingen till den som anmält. Förbättringsverktygen, t.ex. leantavlorna ska användas i högre utsträckning. Chefer och arbetsledare deltar aktivt i förbättringsarbetet. SBAR ska användas rutinmässigt i alla överrapporteringar och överlämningar mellan alla yrkeskategorier. Den lokala varianten av WHO s checklista revideras genom en förbättringsgrupp i ett multidisciplinärt samarbete. 86 Patientsäkerhetskulturenkät

11 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård Patientärenden 2 Ärenden till Patientnämnden 16 Ärenden till patientvägledare Ytterst få fall ärenden till patientvägledare och Patientnämnden utifrån antal utförda operationer. År År År Andel nutritionsbedömda 1 % 9 % 8 % 7 % 63 6 % 5 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 211 År År Fullständigt bedömda Resultaten förbättrade jämfört med tidigare. Alla patienter är nu nutritionsbedömda och vid risk för undernäring är åtgärder insatta Patientenkät Indikator Öppenvård - Dagoperation PUK 1 Dagop 211 Tillgänglighet Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Rekommendera Kommunikation Patientens värderingar Trygg och säker vård Dagop 212 Dagop PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård 87

12 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patientärenden Analys och åtgärder: Ytterst få fall ärenden till patientvägledare och Patientnämnden utifrån antal utförda operationer (ca 9 operationer/år). Nutrition Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patienter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och dokumenterade åtgärder Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Resultaten förbättrade jämfört med tidigare. Alla patienter är nu nutritionsbedömda och vid risk för undernäring är åtgärder insatta. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortlöpande ha genomgång av hur nutritionsbedömningar skall genomföras och dokumenteras. Utföra egna punktprevalenser utöver de nationella för att säkerställa att dokumentationen utförs korrekt. Påminnelse att alltid göra ny uppföljning och dokumentera insatta åtgärder då patienten kommer från vårdavdelning. Patientenkät Beskrivning: Patientenkäten skickas ut varje månad till slumpvis utvalda patienter som besökt dagoperations avdelningen. Resultaten visar patientupplevd kvalitet för respektive dimension. Tidsperiod:. Bemötandestudie Postoperativ avdelning Tidsperiod: Datakälla: Punktprevalensstudie med tillvägagångssätt enligt barometermetoden. Frågeställning: Bra bemötande; Dåligt bemötande; Har ingen uppfattning Bortfall: patienter med demenssjukdom eller som postoperativt inte har förstått instruktionen. Antal och andel nöjda patienter i bemötandestudie Period Antal patienter Antal inkluderade Antal som svarat % nöjda patienter November % April % April % November % Analys: 99 % av de patienter som deltagit i studien anser sig ha fått ett bra bemötande på centrala operations- och uppvakningsavdelningen. Analys: Resultaten är bra och i stort som vid tidigare mätningar. Vid besöket omhändertas patienten multidisciplinärt och det är det svårt att särskilja Dagoperation från andra kliniker. Planerade åtgärder utifrån resultat: Det multidisciplinära samarbetet kring patientomhändertagandet vid dagoperation fortsätter med mål att succesivt öka patienttillfredsställelsen. 88 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patientärenden, Nutrition, Patientenkät, Bemötandestudie Postop

13 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Punktprevalens dokumentation postoperativ smärta Beskrivning: Undersökning av hur patienters postoperativa smärta dokumenteras. Tidsperiod: Data inhämtad. Journaler på patienter, inneliggande den dagen och som under vårdtiden genomgått en operation, granskades. Datakälla: Rapport- och uppvakningsbladet (del av anestesijournalen), övervakningskurvan på IVA och journalen för avancerad postoperativ smärtlindring, täckningsgrad 1 %. Smärtombud på berörda enheter och sjuksköterska från Smärtkliniken granskade dokumentationen av smärta utifrån klinikspecifika riktlinjer och dokumenterade tre vårdpass Uppnådd andel dokumenterade smärtskattningar av klinikspecifika mål % Postop Dagop Avd. 49 Postop Centralop Kir.klin. Ort.klin. År 211 År 212 År Analys: På postoperativa avdelningarna, med en hög personaltäthet av specialistsköterskor, bedrivs en avancerad smärtbehandling. På postoperativa avdelningen genomförs smärtskattning minst varje kvart, om patienten sover noteras detta i journalen utan att väcka patienten. Riktlinjen för att patienten skall kunna skrivas ut till avdelningen är att NRS skall vara <4. Följsamhet till dokumentation av smärtskattning utifrån klinikspecifika rutiner är god, men utrymme finns till ytterligare förbättringar. Planerade åtgärder: Medarbetarna kommer att medvetandegöras om vikten av att dokumentera den genomförda smärtskattningen. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Punktprevalens dokumentation postoperativ smärta 89

14 EFFEKTIV VÅRD Andel patienter opererade inom priotid Beskrivning: Patienter som ska opereras akut prioriteras i 4 grupper: Prio 1 - operationsstart inom en timme efter operationsanmälan, Prio 2 - inom 4 timmar, Prio 3 - inom 1 timmar, Prio 4 - inom 24 timmar. Tidsperiod:. Datakälla: Operationsplaneringsprogram Provisio samt CRAFT. Andel patienter som opererats inom priotid % År 211 År 212 År Prio 4 Prio 3 Prio 2 Prio 1 Analys: Hela kedjan, från akutmottagningen, röntgen och laboratoriet etc. till operationsavdelningen måste fungera för att patienterna ska kunna bli opererade inom priotid. Det är en komplex och multidisciplinär process. Under mars månad infördes ett nytt operationsplaneringssystem (CRAFT). Systemet har varit behäftat med inkörnings- och datakvalitetsproblem varför vi under året haft sämre styrning än vi tidigare haft över priosystemet. Prio 1 patienter är ett fåtal per år och statistisk analys svår att genomföra. Resultatet för kan delvis förklaras av CStG strategi att, där så är möjligt, minimera antalet akuta operationer på jourtid med målet att patienten skall opereras dagtid av operatör med högsta möjliga kompetens. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsatt multidisciplinärt flödesorienterat arbete för att uppnå högsta möjliga andel av patienter som opereras inom priotid och med rätt kompetens. En modifiering av priosystemet kommer att göras 214. Inställda operationer Beskrivning: Antal elektiva patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar enligt nedan. Avser Centraloperation och Dagoperation. Tidsperiod:. Datakälla: Strukna patienter baseras på uppgifter från ekonomisystemet pga. att det ordinarie systemet inte fungerat tillfredsställande ur kvalitetssynpunkt. Definition av strykning: Andelen operationsplanerade patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar före planerad operation där orsaken är vårdgivarrelaterad. Gäller dock ej operationer som påbörjas 24 timmar efter den planerade inställelsetiden. Inställda operationer Antal elektiva operationsplanerade patienter totalt Antal patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar före planerad operation Andel patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar före planerad operation Antal patienter som fått operationen uppskjuten <48 timmar före planerad operation p.g.a akuta operationer Andelen av strukna patienter som fått operationen uppskjuten <48 timmar före planerad operation p.g.a akuta operationer, % CStG CStG CStG T K M ,41 % 2,1 % 1,55 % , % 22,55 % Analys: Den totala strykningsfrekvensen är fortsatt låg. På grund av ändrat datasystem under året kan inte data för strykningar av akuta operationer eller separation mellan könen tas fram vilket försvårar identifiering av de vanligaste orsakerna till strykning. Planerade åtgärder utifrån resultat: Strykningsfrekvensen är betydligt lägre än målnivån varför ingen särskild handlingsplan är aktiverad. 9 EFFEKTIV VÅRD Andel patienter opererade inom priotid, Inställda operationer

15 EFFEKTIV VÅRD Donation Beskrivning: Andel avlidna med total hjärninfarkt där transplantationskoordinator kontaktats och andel av dessa avlidna där också donation utförts. Tidsperiod:. Datakälla: Internt registreringssystem (PAS-IVA). Antal och andel donationer CStG T K M CStG 212 CStG 211 Antal avlidna med total hjärninfarkt Antal avlidna med total hjärninfarkt där transplantationskoordinator kontaktats Andel 1 % 1% 1% 1 % 1 % Varav donation har utförts Andel 67% 5% 1 % 1 % 5 % Analys: Separat inrapportering av samtliga avlidna respiratorpatienter till SIR visar att inga patienter med total hjärninfarkt har missats. Transplantationskoordinator kontaktas alltid vid total hjärninfarkt. Kontraindikation för donation eller ett icke medgivande till donation har varit skäl till att donation ej genomförts. EFFEKTIV VÅRD Donation 91

16