Patientsäkerhet. inom Stockholms läns landsting 2013

Transkript

1 Patientsäkerhet inom Stockholms läns landsting 2013

2 Sammanfattning av landstingets patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhet är en högt prioriterad fråga inom Stockholms läns landsting. Därför har man fattat ett politiskt beslut om en nollvision för vårdskador i länet. För att nå denna nollvision har landstinget prioriterat ett antal åtgärder. En viktig del är också redovisningen av de åtgärder som genomförts under året. Dessa beskrivs närmare i vårdgivarnas patientsäkerhetsberättelser. Här är en övergripande beskrivning av patientsäkerhetsarbetet inom Stockholms läns landsting Enligt patientsäkerhetslagen är alla vårdgivare skyldiga att skriva en patientsäkerhetsberättelse som beskriver hur man har arbetat med patientsäkerhet under det föregående året, samt resultatet av detta arbete. Här sammanfattas patientsäkerhetsarbetet 2013 inom Stockholms läns landsting på övergripande huvudmannanivå. Sammanfattningen koncentrerar sig på rena patientsäkerhetsfrågor. Det finns också angränsande kvalitetsfrågor, men dessa berörs inte i denna digitala skrift. Den som vill läsa mer kan ta del av Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2013 års verksamhet för Stockholms läns landsting som är en del av 2014 års tertialbokslut för landstinget. För att nå nollvisionen prioriterar landstinget främst åtgärderna att följa den nationella så kallade patientsäkerhetsöverenskommelsen, att ta fram handlingsplaner och utbildningar, samt att arrangera en patientsäkerhetsdag. Uppföljning av de avtal som skrivs med vårdgivarna, med avseende på patientsäkerhet, är också en viktig del. Stockholms läns landstings systematiska arbete för att öka patientsäkerheten i verksamheterna har gett resultat. Vårdgivarna får fina omdömen i patientenkäterna och landstinget tilldelades 95 miljoner kronor från patientsäkerhetsöverenskommelsen för framgångsrikt arbete under Landstinget har också distribuerat ett handlingsprogram för att hantera vårdrelaterade infektioner som togs fram under 2012 och som även har vidareutvecklats under Landstinget har också tagit fram en patientsäkerhetsutbildning för chefer och påbörjat arbetet med en e-utbildning för alla medarbetare i landstinget. En patientsäkerhetsdag har också hållits. Risker för vårdskador har identifierats och åtgärder har vidtagits för att minska riskerna, avvikelsehanteringssystemet HändelseVis har utvecklats och antalet anslutna vårdgivare har vuxit. Alla vårdgivare ska dessutom involvera patienterna och deras anhöriga och ta vara på deras synpunkter. Det dagliga och viktigaste arbetet med patientsäkerhet sker ute i vården och i den direkta kontakten med patienten. Där finns också vårdgivarnas mer detaljerade patientsäkerhetsberättelser tillgängliga. Patientsäkerhet vad är det? Patientsäkerhet handlar om att undvika att patienter skadas i vården. En vårdskada kan röra sig om exempelvis trycksår eller skador till följd av felmedicinering. Arbetet att öka patientsäkerheten och minska risken för vårdskador sker på alla nivåer inom hälso- och sjukvården lokalt hos vårdgivarna, på landstingsnivå och nationellt. Det handlar om att Sveriges vårdgivare gemensamt arbetar systematiskt för att komma till rätta med övergripande problem som till exempel vårdrelaterade infektioner och ökad antibiotikaresistens. 2

3 Patientsäkerhetsmål i Stockholms län 2013 Stockholms läns landsting har som mål att erbjuda en tillgänglig och säker hälso- och sjukvård som ständigt utvecklas och förbättras. En viktig del i det är att kontinuerligt arbeta för ökad patientsäkerhet. De politiskt beslutade långsiktiga målen för hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting, som ska genomsyra allt arbete i vården, är: förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården och en ekonomi i balans. Patientsäkerhet är ett prioriterat område. Politikerna i landstingsledningen har beslutat om en nollvision för vårdskador. Målsättningen är att inga patienter ska drabbas av skador som går att undvika i samband med vård och behandling. Det är ett ambitiöst mål som visar att landstinget tar frågan på allvar och aktivt arbetar för att förbättra patientsäkerheten. Arbetet mot nollvisionen sker inom ett antal fokusområden. Fokusområdena har tagits fram av Patientsäkerhetskommittén, en kommitté där landstinget arbetar tillsammans med vårdgivarna i patientsäkehetsfrågor. Fokusområderna innebär i korthet att följa den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen, att säkerställa spridning av och följsamhet till handlingsprogrammet för vårdrelaterade infektioner, samt att löpande arbeta med utbildningar och patientsäkerhetsdag. Varje vårdgivare sätter också egna mål för verksamheterna. Arbetet initieras genom de avtal hälso- och sjukvårdsförvaltningen skriver med vårdgivarna. Därmed är naturligtvis uppföljningen av avtalen mellan landstinget och vårdgivarna också en viktig del i arbetet mot nollvisionen. Patientsäkerhetsöverenskommelsen vad är det? Sveriges landsting deltar just nu i en fyraårig satsning för att öka patientsäkerheten i hela landet. Satsningen startade 2010 efter en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som innebar att 2,4 miljarder kronor lades i en pott för att under delas ut till landsting som lyckas väl med att förbättra patientsäkerheten. För att få ta del av pengarna i slutet av året måste landstingen uppfylla en rad mål. Vissa av dessa mål är grundläggande krav för att alls få del av pengarna och andra är prestationskrav som avgör hur mycket pengar man kan få ur potten. Kvalitetsförbättringsarbetet utförs hos landstingets vårdgivare, till exempel vårdcentraler och sjukhus. De grundläggande kraven 2013 för vårdgivarna innefattar exempelvis upprättandet av en patientsäkerhetsberättelse och handlingsplaner för patientsäkerhetskultur. För att kunna ta del av pengarna från patientsäkerhetsöverenskommelsen ska landstinget dessutom visa att vårdgivarna arbetar kontinuerligt och systematiskt inom en rad mätbara områden, så kallade prestationskrav. Dessa områden innefattar exempelvis mätning och upprättande av handlingsplan för att förhindra trycksår och ökad precision vid användandet av antibiotika, samt en generell minskning av antibiotikaanvändning. För 2013 uppnådde Stockholms läns landsting alla grundkrav, samt fem av sex prestationskrav och fick 95 miljoner kronor ur potten. 3

4 Vem gör vad i landstingets patientsäkerhetsarbete? Patientsäkerhetsarbetet inom Stockholms läns landsting utgår från politiska beslut som genomförs av vårdgivarna i deras verksamheter genom styrning och stöd från Patientsäkerhetskommittén, samt genom avtal som skrivs av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Patientsäkerhetskommittén stödjer och planerar 2006 skapades en samlad ledningsfunktion för patientsäkerhetsarbetet, den så kallade Patientsäkerhetskommittén som består av representanter från vårdgivarna och leds av landstingets chefsläkare. Patientsäkerhetskommittén planerar och stödjer patientsäkerhetsarbetet i länet och ska bidra till utveckling av det patientsäkerhetsarbete som bedrivs i verksamheterna hos vårdgivarna. Utifrån målet om en nollvision för vårdskador har Patientsäkerhetskommittén prioriterat att arbeta med följande områden hos vårdgivarna för 2013: stödja det pågående arbetet inom patientsäkehetsöverenskommelsen följa arbetet med att minska de vårdrelaterade infektionerna, och planera landstingets patientsäkerhetsdag och patientsäkerhetsutbildningar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samordnar, styr och följer upp Landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning, HSF, är ansvarig för att se till att invånare i Stockholms län har tillgång till god hälso- och sjukvård, samt tandvård. De beställer vård av vårdgivarna och styr vården genom sina avtal. För HSF är avtalsuppföljning och nätverksarbete centralt. HSF samordnar, utvecklar och följer upp patientsäkerhetsarbetet genom att följa upp avtalen med vårdgivarna. Genom de avtal som HSF sluter med vårdgivarna åtar sig vårdgivarna att följa det regelverk och de riktlinjer som finns och hålla sig underrättade om eventuella uppdateringar. På HSF finns också en medicinsk stab som leds av landstingets chefläkare. Där finns en samordnande patientsäkerhetsexpertis. Medicinsk stab skapar också arenor där experter kan mötas och utveckla kunskap som sedan förs vidare för praktisk användning i vården. Dessa arenor, som Medicinsk stab samordnar, består av både interna nätverk på förvaltningen och externa nätverk för vårdgivare. Externa nätverk som Medicinsk stab samordnar är trycksår, händelseanalys/ riskanalys, vårdrelaterade infektioner, markörbaserad journalgranskning, patientsäkerhetskultur samt kommitteérna för strålsäkerhet och medicinska gaser. Därutöver finns även andra arenor, exempelvis Centrala hygienkommittén, som arbetar med patientsäkerhet inom sitt specialområde. Vårdgivarna utför det operativa arbetet Det är hos vårdgivarna, som har ansvar för patienterna, som det konkreta arbetet med att öka patientsäkerheten, och förebygga att patienter drabbas av vårdskador, sker. Vårdgivarna har ansvaret för att se till att en god och säker vård erbjuds alla patienter. I det ingår att känna till det regelverk och de riktlinjer som finns i enlighet med vårdavtalen och att löpande följa upp och utvärdera kvalitet och patientsäkerhet i den egna verksamheten. Detta arbete sammanfattas i en patientsäkerhetsberättelse som vårdgivaren ska sammanställa varje år. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att visa hur vårdgivaren arbetat för att minska vårdskadorna och riskerna för patienter i deras verksamhet. Den redogör också för vilka brister som upptäckts och vad som gjorts för att komma till rätta med dem. Ett av målen för patientsäkerhetsöverenskommelsen är att alla vårdgivare arbetar systematiskt med förbättringar och patientsäkerhet i sin verksamhet och att de, som ett led i detta årligen sammanställer en patientsäkerhetsberättelse. 4

5 Du kan ta del av din vårdgivares patientsäkerhetsberättelse Många vårdgivare publicerar sina patientsäkerhetsberättelser på sin hemsida. Det händer att de har slagit ihop sitt kvalitetsbokslut med patientsäkerhetsberättelsen. Kontakta din vårdgivare och be att få ta del av patientsäkerhetsberättelsen för exempelvis det sjukhus där du vårdas. Vad händer om något går fel? Hälso- och sjukvårdspersonalen har en skyldighet att rapportera risker för vårdskador eller händelser där vårdskador har eller hade kunnat inträffa. När en vårdgivare fått rapport om en sådan händelse har vårdgivaren en skyldighet att utreda vad som hänt, varför och vad som kan göras för att det inte ska hända igen. Vårdgivaren ska också snarast informera en patient som drabbats av en vårdskada. Om vårdskadan visar sig vara allvarlig ska vårdgivaren göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Denna anmälan kallas för en lex Maria-anmälan. Om du har synpunkter på din vård Om du som patient anser att du har blivit felbehandlad eller har synpunkter på din vård ska du i första hand kontakta din vårdgivare. Om du inte är nöjd med det svar du får kan du kontakta Patientnämnden, PaN, en oberoende instans som finns i varje landsting. PaN kan hjälpa dig i dina kontakter med vårdgivare och myndigheter. Du kan också vända dig direkt till PaN. Om du råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i patientsäkerheten hos vårdgivaren så kan du göra en anmälan till hälso- och sjukvårdens tillsynsmyndighet Inspektionen för vård och omsorg, IVO. 5

6 Patientsäkerhetsarbetet 2013: resultat Hur har då utfallet varit i arbetet mot nollvisionen och i arbetet med Patientsäkerhetskommitténs fokusområden för 2013? Och hur gick avtalsuppföljningen? I landstingets patientsäkerhetsberättelse redovisas många goda resultat. Stockholms läns landsting belönades exempelvis med 95 miljoner kronor från patientsäkerhetsöverenskommelsen för prestationerna under Fokusområden för 2013 var att följa krav och mål i patientsäkerhetsöverenskommelsen, att följa arbetet med att minska de vårdrelaterade infektionerna, samt planeringen och arbetet för utbildningar och patientsäkerhetsdag. En aktiv Patientsäkerhetskommitté tillsammans med en effektiv samordning och uppföljning från hälsooch sjukvårdsförvaltningen är två nyckelfaktorer i ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Men till sist beror framgångarna för landstinget på vårdgivarnas insatser för att förbättra säkerheten och minska riskerna för patienter i sina verksamheter. Nedan följer en redovisning av patientsäkerhetsarbetet i landstinget. Redovisningen av patientsäkerhetsarbetet 2013 bygger på rapporteringen av patientsäkerhetsöverenskommelsen och den årliga avtalsuppföljningen. Inom många områden har dessutom patientenkäter genomförts. Den patientenkät som ingick i överenskommelsen var den nationella patientenkäten om primärvård, vars resultat man kan hitta på SLL.se. Många vårdgivare gör också egna enkäter. Patientenkäter som genomförts visar att patienter överlag är mycket nöjda med bemötandet och vården som helhet och därför i hög grad kan rekommendera sina vårdgivare. Patienters synpunkter på vården är väsentliga för det fortlöpande förbättringsarbetet som sker hos vårdgivarna. Inom vissa vårdområden kan information och delaktighet förbättras och på så sätt blir också vården säkrare. Avvikelsehantering En betydelsefull faktor för ökad patientsäkerhet är en bred användning av avvikelsehanteringssystem. Det vanligaste avvikelsehanteringssystemet inom Stockholms läns landsting är HändelseVis. Många vårdgivare är nu anslutna till HändelseVis och systemet utvecklas kontinuerligt. En avvikelse innebär något som inträffar och som inte överensstämmer med verksamhetens normala rutiner eller patientens vårdförlopp. Under år 2013 rapporterades drygt vårdavvikelser av personalen inom hälso- och sjukvården i HändelseVis. Både risker och händelser som medfört vårdskador rapporteras i systemet. De rapporterade avvikelserna handläggs och bedöms av de ansvariga i respektive verksamhet för att vårdgivaren ska kunna vidta adekvata åtgärder för att korrigera och förebygga liknande händelser i framtiden. Bakomliggande orsaker handlar ofta om att rutiner och riktlinjer inte följts eller att kommunikationen inte fungerat. Övriga orsaker visar på ett fortsatt behov av utbildning på olika nivåer hos vårdgivarna. Stockholms läns landsting uppmuntrar vårdgivare att ansluta sig till HändelseVis och under 2013 anordnades två utbildningar för att lära ut hur systemet fungerar. Informationen i HändelseVis ger möjlighet till förebyggande åtgärder och underlättar också kommunikation mellan olika vårdgivare i de fall då flera vårdgivare varit inblandade i händelsen. Patientsäkerhetsöverenskommelsen I den nationella satsning som kallas patientsäkerhetsöverenskommelsen uppfyllde Stockholms läns landsting alla grundkrav för Det innebär: att alla vårdgivare i länet har upprättat en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med patientsäkerhetslagen att landstinget har deltagit i den nationella enkäten för primärvården som genomfördes under året att vårdgivare i landstinget upprättade flera handlingsplaner för patientsäkerhetskultur att vårdgivare i landstinget har arbetat systematiskt med strukturerad journalgranskning vid alla akutsjukhus att vårdgivare i landstinget har anslutit sig till och visar på en bred användning av Nationell patientöversikt, ett verktyg för sammanhållen journalföring, i sin verksamhet. Ersättningen från patientsäkerhetsöverenskommelsen fördelades mellan de landsting som uppfyllde grundkraven utefter uppfyllelse av sex prestationskrav. Stockholms läns landsting uppfyllde fem av sex prestationskrav: ökad precision vid användandet av antibiotika samt en generell minskning av användandet av antibiotika infört allmänna rutiner för läkemedelsanvändning 6

7 så som läkemedelsberättelse och läkemedelslista till patienter utfört mätningar och upprättat handlingsplan för att förhindra trycksår infört det så kallade Infektionsverktyget som används för att strukturerat arbeta för att minska vårdrelaterade infektioner löpande dokumenterat överbeläggningar Endast ett prestationskrav uppfylldes inte. Det var det om hur väl basala hygienrutiner och klädregler följs på alla slutenvårdsavdelningar i landstinget. Landstinget uppfyllde visserligen kravet om att utföra mätningar på minst 80 procent av alla slutenvårdsavdelningar på alla sjukhus genom SKL:s punktprevalensmätning 2013, men uppnådde inte det önskat resultat på minst 70 procents följsamhet. Det uppnådda resultatet var 60 procent. Uppfyllelsen av fem av sex krav gjorde att Stockholms läns landsting fick drygt 95 miljoner kronor för 2013 års patientsäkerhetsarbete.sveriges Kommuner och Landsting har även gjort en egen uppföljning av satsningens resultat. För Stockholms läns landsting blev omdömet positivt. SKL bedömer att lands tinget arbetar långsiktigt och med systematik i tillämpning av angreppssätt på många områden. Mål och strategier finns kopplat till resultat och angreppssätt. Handlingsprogram för vårdrelaterade infektioner HSF genomförde under 2013 en revidering av Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner. Programmet är från början framtaget efter en hearing med vårdgivare och i samverkan mellan Medicinsk stab samt avdelningen för Smittskydd, Vårdhygien och Strama. Syftet med handlingsprogrammet är att ge vårdgivare vägledning i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner i landstingets hälso- och sjukvård. I framtagandet och lanseringen av detta har flera avdelningar och enheter på HSF samverkat på ett framgångsrikt sätt. Förankringen har sedan skett via Patientsäkerhetskommittén. Utbildningar och patientsäkerhetsdag I november 2013 anordnades Patientsäkerhetsdagen som samlade nära 1600 deltagare, föreläsare och posterutställare för att diskutera patientsäkerhet. Temat var Patientcentrerad vård för ökad säkerhet. Vad betyder det för ledarskapet och medarbetarskapet i framtidens hälso- och sjukvård?. Under 2012 och 2013 har ett utbildningsprogram i patientsäkerhet och förbättringskunskap för chefer tagits fram. Utbildningen startas under våren Under 2014 lanseras även en web-baserad utbildning i patientsäkerhet för alla medarbetare i vården. Förhoppningen är att uppnå en ökad patientsäkerhet genom att öka medvetenheten kring och sprida kunskap om ämnet bland alla anställda inom länets hälso- och sjukvård. Avtalsuppföljning Vårdavtal tecknas med både landstingsdrivna och privata vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har arbetat kontinuerligt med att skärpa kraven för patientsäkerhet i vårdavtalen, med utgångspunkt i de mål som landstinget har satt upp och med stöd av Patientsäkerhetskommitténs fokusområden. Det har bland annat handlat om att göra avtalen lättare att följa upp och att tydliggöra konsekvenserna för en vårdgivare som inte lever upp till de krav på säker vård som ställs. Under året har hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetat för att öka och följa upp patientsäkerheten hos verksamheterna i landstinget. Här följer några exempel på avtalsuppföljningen: När det gäller akutsjukhusavtal 2013 uppnådde samtliga akutsjukhus minst 90 procent av kvalitetsmålen och S:t Eriks Ögonsjukhus 100 procent. I syfte att förbättra patientsäkerheten följde man upp andelen vårdrelaterade infektioner och följsamheten till vårdprogram gällande odling av multiresistenta bakterier. Andra mätningar som har genomförts avsåg bland annat läkemedelsgenomgång, trycksår och basala hygien- och klädregler. Inom primärvården i husläkarverksamheterna har fokus legat på att säkra patientens fortsatta behandling då han eller hon skrivs ut ur slutenvården genom justering av vårdplaner i e-tjänsten WebCare. Andelen justerade vårdplaner blev kvar på samma nivå som föregående år och under det uppsatta målet. En stor förbättring jämfört med föregående år var däremot att andelen hemsjukvårdspatienter med läkemedelsgenomgång ligger nära målet om 60 procent med utfallet 59 procent. När det gäller att minska överförskrivning av antibiotika så innebär detta både att minska antalet totala recept men också att vid behov av antibiotika välja rätt sort. Här överträffar husläkarmottagningarna målnivåerna för både luftvägsantibiotika till barn och behandling av nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor. Inom den geriatriska vården sker avtalsuppföljningen med särskilt fokus på inrapporteringen till kvalitetsregistren och uppföljning av riskbedömning och informationsöverföring vårdgivare emellan gällande trycksår, undernäring och fall. Information till nästa vårdgivare om risk för trycksår, undernäring och fall överförs i procent av vårdtillfällena. 7

8 Vi blickar framåt Arbetet mot Stockholms län landstings nollvision för vårdskador har kommit en bra bit på väg; de uppnådda målen och resultaten under 2013 är en viktig etapp. Mycket finns ändå kvar att göra. Patientsäkerhetsarbetet är ett långsiktigt och kontinuerligt strävande. Efter 2014 upphör patientsäkerhetsöverenskommelsen men Patientsäkerhetskommittén kommer att fortsätta sitt arbete att fortlöpande stärka patientsäkerhetsarbetet hos länets vårdgivare. Såväl e-utbildningen som chefsutbildningen i patientsäkerhet arrangeras och planeringen inför nästa patientsäkerhetsdag 2015 påbörjas. Arbetet fortgår också med att följa samtliga nationella satsningsområden som överenskommelsens grundkrav och indikatorer. Vårdrelaterade infektioner är fortsatt ett fokusområde och arbetet med åtgärder kopplade till handlingsprogrammet fortsätter. Utöver det kommer handlingsprogrammet för landstingets patientsäkerhetsarbete att uppdateras. Nya fokusområden för patientsäkerhetsarbetet 2015 kommer att tas fram och speglas i kommande avtalsuppföljning. Vi tror och hoppas att ett medvetet och långsiktigt arbete i samverkan med alla berörda för ökad patientsäkerhet kommer att fortsätta ge goda resultat för patienter, närstående och vårdgivare inom Stockholms läns landsting. Fler resultat finns beskrivna i Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2013 års verksamhet för Stockholms läns landsting som är en del av 2014 års tertialbokslut för landstinget. Läs mer om hur Sveriges Kommuner och Landsting anser att Stockholms läns landsting ligger till inom patientsäkerhet på SKL:s hemsida. Sök på Sverigekartan.