Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP. 2011-05-05 Smittskyddsenheten



Relevanta dokument
Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Multiresistenta bakterier

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Multiresistenta bakterier

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Basala hygienrutiner

Partnerspårning april Smittskydd Gävleborg

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Rådgivningssjuksköterskor

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Antibiotikaresistens

MRB Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Temadag hälsa Asyl- och Migrant

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Innehåll: Inledning sid 1

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Smittsamma sjukdomar. Smittskyddsläkare Signar Mäkitalo

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

MRSA. Information till patienter och närstående

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Mekanismer för antibiotikaresistens

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

MRSA. Information till patienter och närstående

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen

MRSA. Information till patienter och närstående

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Hygienombudsutbildning

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Lokal anvisning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Vårdhygien - basala kunskaper

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

ESBL. Information till patienter och närstående

MRSA i Östergötland 2018

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Lokal anvisning

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

VRE - hygienrekommendationer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Karin Persson

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Transkript:

1 Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP

2 Hepatit virus Hepatit A B C D E Antal anmälda 2010 3 83 72 1 0

3 Hepatit B Sverige Gävleborg Antal i Sverige 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 100 80 60 40 20 0 Antal i Gävleborg

4 Akut hepatit B Gävleborg Sverige 1 200 40 Antal i Sverige 1 000 800 600 400 200 30 20 10 Antal i Gävleborg 0 1990 1995 2000 2005 2010 0

5 Hepatit B, smittbärare Gävleborg Sverige 3 000 100 Antal i Sverge 2 000 1 000 75 50 25 Antal i Gävleborg 0 1990 1995 2000 2005 2010 0

6 Hepatit B Tolkning av serologi http://www.lg.se/global/jobba_med_ oss/landstinget_a- O/Smittskyddsenhet/PM_och_anvisni ngar/hepatit_b_tolkning_av_serolog i.pdf

7 Hepatit C Gävleborg Sverige Antal i Sverige 6 000 4 000 2 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 200 150 100 50 0 Antal i Gävleborg

8 Hepatiter och Huvudsakliga smittvägar Hepatit A och E Fekal oral Hepatit B och D Blod, sex, mor-barn Hepatit C Blod, mor-barn

9 Inkubationstider Hepatit A Hepatit E 2-6 veckor 4-6 veckor Hepatit B Hepatit D 2-6 månader 2-10 veckor Hepatit C 1-4 månader

10 Sjukdomsbild vid akut hepatit 1. Inga symtom alls 2 a. Sjukdom före gulsot (Prodromal fas) Trötthet, matleda, myalgi, artralgi, ev feber 2 b. Gulsot (Ikterisk) fas Gulfärgad, sclerae, hud, mörk urin avfärgad avföring,

11 Sjukdomsvarianter Akut hepatit Symtomatisk Gulsot Inga symtom Blodprov visar på leverskada och virus kan påvisas Kronisk hepatit Hepatit B (D) och C Mer än 6 månader Kan orsaka skrumplever och levercancer

12 Risk för kronisk hepatit Hepatit A och E Aldrig kronisk sjd. Hepatit C 50 % 75 % Hepatit B (och D) Nyfödd 90-95 % Vuxen 5-10 % Minskande risk med åldern

13 Smittsamhet Hepatit A och Hepatit E En vecka före och efter gulsot Hepatit B och D Veckan före gulsot- 2 mån- decennier Hepatit C Veckan före Gulsot decennier

14 Förebygga smitta Hepatit A och E Hepatit A Vaccin Inte inta förorenad mat och dryck Hepatit E Inget vaccin Inte inta förorenad mat och dryck

15 Förebygga smitta Hepatit B, D och C Hepatit B (och D) Vaccin mot HBV Undvika blodsmitta Skyddat sex Hepatit C Inget vaccin Undvika blodsmitta Smittrisk vid sex är mycket liten

16 Behandling Hepatit A och E Ingen behandling brukar behövas Hepatit B, C och D Behandling finns vid kronisk sjukdom Levertransplantation kan bli aktuell

17 HIV i Sverige och Gävleborg Sverige Gävleborg Antal i S verig e 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011-03-31 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal i Gävleborg

18 HIV Inhemsk alt utländsk smitta 200 150 Smittade i Sverige Antal 100 50 Smittade utomlands 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010

19 HIV1 och HIV2 HIV1 Centralafrika övriga världen HIV2 Nordvästra Afrika och sedan till Mocambique och Indien» HIV 2 långsammare sjukdomsprogress än HIV1 SM 2008 19

20 HIV RNA Virus Vita blodkroppar T-CD4 hjälpar celler T-cell blir virusfabrik Cellen släpper ut virus och dör Miljoner virus bildas varje dag till en början Immunbrist TCD4-celler dör när HIV produceras AIDS med immunologisk svikt uppstår T-CD 4 < 200 SM 2008 20

21 OLIKA HIV STADIER PHI Akut mononukleos (körtelfeber) liknande Cirka 1 månad frisk sedan HIV bärare Symptomfri AIDS Förvärvat immunbristtillstånd 10 år medel T CD 4 tal <200 Opportunistiska infektioner Tumörer

22 AIDS Avmagring Feber Herpes zoster Candida infektioner i mun och esofagus Kaposi sarkom Pneumocystis Jiroveci pneumoni Lymfom CMV retinit Toxoplasmos i hjärnan MAC infektioner / Tuberkulos Demens SM 2008 22

23 Smittsamhet Blod Oskyddat sex Mor - nyfödd Sex 1/25-1/10 000 Mor-nyfödd 25 % (30 %) < 5 % (Cirka 1 %) Sjukvård Inget känt i Sverige 0,3 nål 0,003 mucokutant i USA 23

24 PEP =Postexpositions profylax HIV Börja så snart möjligt Senast inom 36 timmar 4 veckors antiviral terapi (tabletter) 3 preparat 24

25 Antibiotika resistens

Multiresistenta bakterier Sverige Antal rapporterade SMI 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Årtal VRE MRSA ESBL 26

27 Antibiotika några verkningsmekanismer Fäster på och förstör bakteriens cellvägg Betalaktam antibiotika Penicillin Cefalosporin Karbapenem Tienam Skadar bakteriens DNA Kinoloner Ciprofolxacin Stör bakteriens proteinsyntes Aminoglykosid gentamicin Makrolid erytromycin Clindamycin dalacin Fusidinsyra Tetracyklin doxycyklin

28 Två av flera resistensmekanismer som bakterier använder sig av Ändrar bakterieväggen så att vissa antibiotika inte kan fastna MRSA = Methicillin resistent stafylokockus aureus» (gul stafylokock) PNSP = Pneumokock med nedsatt sensitivitet för penicillin VRE = Vancomycin resistent enterokock Tillverkar ämnet ESBL som förstör betalaktam antibiotika ESBL = Extended spectrum betalaktamas. Denna mekanism används framförallt av gram negativa tarmbakterier (E.Coli, Klebsiella med flera)

MRSA Resistens mekanism PBP = Penicillin bindande protein på cellvägg Penicillin fäster inte på cellväggen 29 Bakterien bildar PBP 2a alternativt penicillinbindande protein Mec A-gen PCR metod för att upptäcka den genen

30 Stafylokock Sjukdomar Gula Stafylokocken Stafylokockus aureus Vanlig hudbakterie Gula varets bakterie Sårinfektioner Operationssår Varhärdar Blodförgiftning Endokardit = hjärtklaffsinfektion

31 MRSA= Methicillin resistent stafylokockus aureus Komplicerar behandlingen Specialpreparat Ökade kostnader Sämre behandlingsresultat i vissa fall Endokardit Kan dölja sig i talgkörtlar Neg odlingar

32 Några individuella riskfaktorer för MRSA bärarskap Kronisk hudsjukdom som Atopiskt eksem Hud- och slemhinnepenetrerande katetrar som PEG KAD Sår Tillfälliga Kroniska

33 MRSA i Sverige och Gävleborg Sverige Gävleborg Sverige 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 30 25 20 15 10 5 0 Gävleborg

34 MRSA Smittväg 2005 - mars 2011 35 30 25 20 15 10 5 0 Annan samhällssmitta Annat Familjesmitta Samhällssmitta Sjukhus Uppgiften saknas Vård och/eller omsorg utanför sj... Vårdrelaterad smitta som patient Vårdrelaterad smitta som personal (tom)

35 MRSA åldrar 2005 - mars 2011 60 50 Antal fall 40 30 20 10 0 0-5 6-18 19-64 65-99 Åldersgrupp

36 Prevalens MRSA i blododlingar 2008

37 Stafylokocker även MRSA SMITTVÄG Kontaktsmitta Händer Kläder Material Instrument FÖRHINDRA SMITTA God handhygien Rätt antibiotika På sjukhus/tandvård Basala hygienrutiner Bra antibiotika rutiner Enkelrum Odla

38 När ska man odla Sår infektioner Bölder, infekterade eksem och liknande Innan antibiotikabehandling Person som vistats på sjukhus utomlands de senaste 6 månaderna MRSA screening

39 Var ska man odla? Var ska man ta MRSA prov? Odling Infekterat område MRSA screening Näsöppning Svalg Perineum Sår Hudskador Eksem Psoriasis utslag m.m. Kateter urin Instickställe för kanyl

40 Handläggning vid nytt fall av MRSA 1 Allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen Gratis besök och ev. antibiotika Anmälnings och smittspårningsplikt Handlägg i samråd med Smittskydd och Vårdhygien Provtagande läkare lämnar muntlig och skriftlig patientinformation och ger förhållningsregler http://www.lg.se/smittskydd Smittskyddsblad Anmälan

41 Handläggning vid nytt fall av MRSA 2 Nya MRSA prov för att fastställa bärarskap och smittorisk Påbörja smittspårning MRSA screening av hushållskontakter Information om kontakt med husdjur eller hästar Arbete inom vård och omsorg Komplettera smittskyddsanmälan i SmiNet Remiss till infektionskliniken

42 Vad döljer sig här?

43 Fynd av VRE i vårdrum Odlade ytor = Fynd av VRE = Inget fynd

44 Enterokocker Normal flora i tarm och underliv Koloniserar sår urin UVI Sjukvårdsinfektioner Hjärtklaff Ledprotes Enterokockus Faecium och Faekalis Antibiotika Ampicillin Tazocin i.v. Imipenem i.v. Daptomycin i.v.

45 VRE Vancomycin Resistent Enterokock Förändrad gen Van A, Van B, Van C,.. Ändrar bakterieväggen så att vissa antibiotika inte kan fästa på och döda bakterien Vancomycin Ges intravenöst mot grampositiva bakterier som stafylokocker, pneumokocker och enterokocker Vad finns kanske kvar Linezolid (tabl.) Daptomycin (i.v.)

46 VRE i Sverige 800 A n ta l i S v e rig e 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010

47 VRE provtagning Screening Pinnprov på avföring eller från ändtarmen Fråga efter VRE eller MRB Vårdats på sjukhus i utlandet eller på sjukhus i Västernorrland Västmanland Stockholm Halland

48 Enterokocker (Även VRE) SMITTVÄG Kontaktsmitta Svår att utrota Sprids lätt Bärarskap i avföringen FÖRHINDRA SMITTA God handhygien Lågt antibiotikatryck På sjukhus Basala Hygienrutiner Desinfektion STÄD Tvätt med tvål och vatten Handsprit Enkelrum Lägre antibiotikatryck Odla

49

50 Pneumokocker Streptokockus pneumoniae Över 90 serotyper Luftvägsflora Bärarskap Barn månad Vuxna veckor Kontaktsmitta Öroninflammation Lunginflammation Hjärnhinneinflammation

51 Vaccin Barn under 2 år Adjuvanterat 11 eller 13 valent (typer) vaccin Barnvaccinprogrammet Över 2 år Avsaknad av mjälte Ålder över 64 år Kronisk hjärt- eller lungsjukdom, Alkoholism Kronisk leversjukdom Diabetes mellitus typ 2 Nedsatt immunförsvar p.g.a. sjukdom Nedsatt immunförsvar på grund av medicinering

PNSP = Pneumokocker med 52 nedsatt känslighet för penicillin MIC 0,5 mg/l Gävleborg Sverige 10 8 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 800 600 400 200 0

53 PRP och PNSP PNSP = Pneumokock med nedsatt sensitivitet för penicillin PRP = Penicillin resistent pneumokock MIC för PcG 0,5 mg/l = PNSP Kan använda ampicillin vid exempelvis pneumoni om MIC inte är 2 mg/l MIC för PcG 2 mg/l = PRP Cefotaxim (iv) Tienam (iv) Vancomycin (iv) Kinolon (p.o)

54 Pneumokocker SMITTVÄG FÖRHINDRA SMITTA Kontaktsmitta Droppsmitta Hosta och nysningar Antibiotikatryck Behandla bara när antibiotika behövs Diagnos före antibiotika God handhygien Hostetikett Armveck Handduk Näsduk Odla enligt rekommendationer

55 PNSP eller PRP på förskolan (PRP = Penicillin Resistent Pneumokock MIC>2 mg/l) Restriktioner för vistelse på förskola Se smittskyddsblad Socialstyrelsen planerar en nationell rekommendation

56 56

57 ESBL i Sverige och Gävleborg Sverige Gävleborg Sverige 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2007 2008 2009 2010 2011 120 100 80 60 40 20 0 Gävleborg

58 ESBL Extended Spectrum Beta-Lactamase Produceras av olika tarmbakterier E.Coli Klebsiella Enterobacter Proteus Med flera bakterier IV terapi Inneliggande vård Dyrare Längre vårdtider Fler vårdplatser

ESBL i åldrar, Gävleborg 2010 12 8 10 6 4 2 0 59 Antal fall 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-99

60 ESBL Typfördelning, Gävleborg 100 80 60 40 20 0 Annan E.coli E.coli, Klebsiella Klebsiella (tom) Antal 1 82 2 7 4

61 ESBL Undersökningsmaterial, Gävleborg 80 60 40 20 0 Annat Blod Feces Sekret Sår Urin (tom) Antal 3 2 17 1 2 70 1

62 ESBL SMITTVÄG Högt antibiotikatryck Kontaktsmitta Livsmedelssmitta Utlandsvistelse Dålig hygien på sjukhus FÖRHINDRA SMITTA God handhygien På sjukhus Basala hygienrutiner Odla Rätt antibiotikum Enkelrum

63 Basala hygienrutiner Handhygien Handtvätt och handdesinfektion av händer och underarmar. Handskar Handskar användes vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Skyddsrock/ skyddsförkläde Patientbunden skyddsrock eller förkläde används vid direkt kroppskontakt med patient eller patientens säng. Ibland munskydd, andningsskydd, visir, skyddsglasögon, hårskydd.

64 Ur WHO s kampanj SAVE LIVES Clean care is safer care

65