Resultatrapport Hälsoanalys. Sundsvalls Elnät AB/ServaNet AB 2004-2012

Resultatrapport Hälsoanalys Sundsvalls Elnät AB/ServaNet AB 2004-2012

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 4 3. Metod... 4 4. Resultat... 5 4.1 Testvärde... 6.2 BMI-tabell... 8 4.3 Risk- och friskgrupp... 9 4.4 Resultat blodfetter, hörselprov och CDT... 10 5. Diskussion... 11 5.1 Långsiktigt hälsoarbete lönar sig.... 11 5.2 Sambandet mellan en hälsosam livsstil och företagsekonomisk lönsamhet.... 12 5.3 Räkneexempel: Hur ser resultatet ut på Sundsvall... 13 Elnät /ServaNet?... 13 5.4 Vad har Sundsvall Elnät/ServaNet tjänat på att förflytta personer från riskgrupp till friskgrupp mellan 2010 och 2012.... 15 5.5 Jämförelse - Sverige och Sundsvall Elnät/ServaNet.... 15 Rekommendationer... 16 6.1 Vi föreslår att Sundsvall Elnät/ServaNet Hälsoanalys fortsätter enligt nedanstående skiss.... 16 6.2 Prioritera följande områden.... 17 7. Bilagor... 19 Bilaga 7.1... 19 Bilaga 7.2... 21 Bilaga 7.3... 22 Bilaga 7.4... 23 2

1. Bakgrund Under de senaste åren har allt fler företag kommit fram till att hälsofrågorna har stor betydelse för personalens välbefinnande och företagets lönsamhet. Det traditionella sättet att arbeta med friskvård är att erbjuda personalen träningskort på något gym samt en fruktskål i fikarummet. På detta sätt når man bara de som redan är frälsta och därför vet man idag att ett framgångsrikt hälsoarbete sker genom riktade friskvårdsinsatser och ett strategiskt långsiktigt hälsoarbete. Insatserna kan handla att minska stressen, öka konditionen bland medarbetarna, vägleda till hälsosamma livsstilsförändringar osv. Detta för att förebyggande ohälsa, minska sjukskrivningarna samt skapa en medarbetare som mår bättre vilket innebär att de också producerar mer under sin arbetsdag. Anledningen till att Sundsvall Elnät/ServaNet satsar stort på förebyggande hälsoarbete är den låga personalomsättningen samt att det är företagsekonomiskt lönsamt. De vill även kunna vara en attraktiv arbetsplats för nuvarande och blivande medarbetare. - Det är huvudskälet till att vi arbetar långsiktigt med hälsan. Men det finns också rent ekonomiska vinster med att förflytta medarbetare från risk- till friskgrupp. En person som mår dåligt har i genomsnitt tio fler sjukdagar per år jämfört med en medarbetare som mår bra. Man kan räkna med ett produktionsbortfall på cirka tio procent per dag för en person som inte mår bra, säger Tord Näsberg (personalchef) Sundsvall Elnät/ServaNet bygger, förvaltar och underhåller elnät i Sundsvallsregionen. Tillsammans med Härnösand Energi & Miljö, Ånge kommun äger Sundsvall Elnät bredbandsbolaget tillika stadsnätet ServaNet. Sundsvall Elnät och ServaNet har i Sundsvall och Härnösand gemensamma lokaler och är tillsammans 75 medarbetare. Ålderfördelningen ser ut på följande sätt: Figur 1 Utvisande åldersfördelning på personalen hos företaget vid testtillfälle 6 2004 startade företaget upp ett strategiskt friskvårdsarbete, ledningen utarbetade en friskvårdspolicy och inledde ett framgångsrikt förändringsarbete på företaget. Följande citat är hämtat från deras friskvårdpolicy 2004: 3

Ambitionen är att integrera friskvård och traditionell företagshälsovård och skapa ett strategiskt hälsoarbete där vi ligger steget före istället för efter och hittar det onda innan det skapar ohälsa. Sundsvall Elnät och ServaNet hälsoarbete har en struktur som omfattar: Friskvårdsgrupp Koordinator/Coach Företagshälsovård Hälsoanalys Personer med identifierade behov Friskvårdpaus Träning och träningslokal Nätverk av hälsoarbetare Hälsomål Beskrivning av Hälsoarbetet finns i bilaga 7:1 2. Syfte Hälsoarbetet är ett långsiktigt strategiskt arbete. Att satsa på förebyggande hälsoarbete för medarbetarna skapar i förlängningen ett ökat ekonomiskt resultat och en attraktiv arbetsplats. Med hjälp av återkommande uppföljningar kan medarbetarna i grupper följas upp samt eventuella åtgärder utvärderas. Genom att bla öka medvetenheten om livsstilens betydelse för hälsan samt motivera personer till en förändring mot bestående, sunda hälsovanor skapas en positiv livsbalans som gynnar både den enskilde medarbetaren och företagens syften. 3. Metod Grunden till det långsiktiga hälsoarbetet på Sundsvall Elnät och Servanet innebär att personalen får genomgå en hälsoanalys vart annat år. Hälsoanalysen omfattar följande aktiviteter: Hälsoprofilbedömning (HPB) I Hälsoprofilbedömningen ingår följande: Livsstilsfrågor enligt ett frågeformulär som handlar om: Välbefinnande/Upplevd hälsa Fysisk aktivitet Matvanor Tobak Alkohol 4

Stress Symtom Medicin Relationer Konditionstest och testvärde, submaximalt arbetsprov (enl. Åstrand) på en cykelergometer (testcykel). Med Submaximalt arbetsprov menas att deltagaren ska belastas med 50 % av sin maximala syreupptagningsförmåga. Hjärtats slagvolym har då uppnått maximal nivå och för den otränade innebär det att man ligger nära sin mjölksyretröskel. Beräkningen av den maximala syreupptagningsförmågan och testvärdet sker sedan utifrån belastningen och den uppnådda arbetspulsen. Vid beräkningarna tas hänsyn till personens ålder, kön samt vikt. Olika mätningar, Vikt Längd Skelettmått (underlag för att beräkna personens vikt) BMI Blodtryck Motiverande samtal, ett personligt samtal där man tolkar och diskuterar resultatet i Hälsoprofilen samt avslutar med att lyfta fram eventuella förändringar som hon/han vill genomföra. Utmynnar i en personlig Hälsoplan. Rörelsetester Medarbetarna får genomföra några rörelsetester i de viktigaste muskelgrupperna som kan påvisa ifall testpersonen är i extra behov av vissa stretchövningar för att förebygga eventuella skador. Personalen blir även erbjuden att få komma till Kommunhälsa för att genomföra följande tester: Hörselprov Blodvärden CDT prov 4. Resultat Efter att vi sammanställt Hälsoanalysen har vi valt att ta fram diagram över följande områden. Testvärdet (maximal syreupptagningsförmåga (ml/min)/kroppsvikten(kg))utifrån konditionstestet på cykeln. Vi vet idag att syreupptagningsförmågan inverkar på vår prestation. Vi vet också att kroppsvikten påverkarden totala energin vi kan frigöra. Starkt hjärta och en lätt kropp = Påverkar prestationen på ett positivt sätt! Se bilaga 8:2. BMI (Body Mass Index). BMI = Kroppsvikt /( Längden * Längden) = kg/m*m). Diagrammen är uppdelade i olika åldersgrupper och viktgrupper. 5

Risk och friskgrupp. Personalen är indelad i olika grupper utifrån resultatet på alla tester som de har genomfört. Den tabellen visar riktigt bra hur många som behöver stöd i sitt hälsoarbete och vilka som sköter det här på egen hand. Vi har delat in personalen i fyra olika åtgärdsgrupper A, B, C eller D. Åtgärdsgrupp A+B, dvs de medarbetare med störst behov av livsstilsförändringar och åtgärder, benämns Riksgrupp. Medarbetare med bra livsstil och hälsodata, åtgärdsgrupp C+D, benämns Friskgrupp 4.1 Testvärde Följande tabell visar resultatet och en sammanställning på vilka nivåer de anställda har legat på vid de sex olika testtillfällena. Denna sammanställning är grundad på de personer som vi kunnat ta fram ett testvärde på. Ett antal personer faller bort på grund av sjukdom eller annan skada/orsak. Tabell 1 Utvisande resultatet på testvärdet vid samtliga testtillfällen Test 1 Test 2 Test 3 Test 4 Test 5 Test 6 Testvärde år 03/-04 år 04/-05 år 05/-06 år 07/-08 år -10 år -12 1 7/18% 3/6% 3/7% 1/2% 3/5% 4/5% 2 7/18% 8/17% 9/20% 11/19% 14/24% 15/23% 3 13/34% 13/28% 16/36% 30/52% 18/31% 24/36% 4 8/22% 17/38% 13/30% 13/22% 15/25% 18/27% 5 3/8% 5/11% 3/7% 3/5% 9/15% 5/8% Antal som deltagit 38 46 44 57 59 66 Kommentar till tabellen ovan: Det är mycket viktigt både när det gäller hälsan och den fysiska arbetsförmågan att ha en tillräcklig bra ork för att må bra och därmed marginaler i vardagen för både arbete och fritid. Utifrån det perspektivet har man utvecklat graderingen av testvärdet och tagit fram en gradering på testvärdet ur ett hälsoperspektiv. Se bilaga 7:2 Den ser ut på följande sätt: Testvärdena är graderade i en femgradig skala där: 1=Mycket låg testvärde och stor risk för ohälsa 2=Låg testvärde och risk för ohälsa 3= Acceptabelt testvärde och godkänd nivå ur ett kortare hälsoperspektiv 4=Hög testvärde och önskad nivå ur ett längre hälsoperspektiv 5=Mycket högt testvärde och mycket hög nivå ur ett längre hälsoperspektiv Under 8 år har företaget med sitt långsiktiga hälsoarbete minskat antalet medarbetare med testvärde 1 och 2 från 36% till 29%. Samtidigt har man ökat antalet medarbetarna med testvärde 3,4 och 5 från 64 % till 71%. 6

Figur 2 visar hur fördelningen ser ut vid det sista testtillfället när det gäller testvärdet. 7

.2 BMI-tabell Tabell 2 visar antalet under- normal- och överviktiga personer från de fem testerna/åren. Test 1 år 03/-04 Test 2 år 04/-05 Test 3 år 05/-06 Test 4 år 07/-08 Test 5 år 10 Test 6 år -12 BMI-nivå Underviktig >18 3/5% ½% 2/3% ½% 0/0% 0/0% Normalviktig 28/47% 30/59% 27/47% 17/26% 22/34% 19-25 25/35% Överviktig 24/41% 13/25% 19/33% 30/48% 30/46% 33/46% 26-30 Fetma 31< 4/7% 7/14% 10/17% 15/24% 13/20% 14/19% Antal som deltagit 59 51 58 63 65 72 Kommentar till ovan tabell: BMI = Kroppsvikt /( Längden * Längden) = kg/m*m). Om man ser resultaten över alla tester som är genomförda så har äntligen kurvan börjat ändra riktning. Under de första fyra första testtillfällena så har hela tiden vikten ökat på företaget, totalt sett. Vid testtillfälle 4, 5 och 6 så ser vi att fördelningen börjar att ser annorlunda ut. Vilket är väldigt positivt? Men det finns fortfarande en hel del att förändra när det gäller övervikten för att resultatet ska se riktigt bra ut. Här ser vi fördelningen på hur varje person uppger sin önskade vikt vid test tillfälle 6. 54 personer har svarat på frågan och 30 stycken vill gå ner 322 kg tillsammans. 42 st anser att de har en normalvikt som de är nöjd med (se figur 2). Figur 3 Utvisande viktfördelningen på testdeltagarna vid testtillfälle 6. 8

4.3 Risk- och friskgrupp Tabellen visar hur personalen blir indelad i olika grupper utifrån resultatet på alla tester som de har genomfört. Den tabellen visar hur många som behöver stöd i sitt hälsoarbete och vilka som sköter det här på egen hand. Vi har delat in personalen i fyra olika åtgärdsgrupper A, B, C eller D. Åtgärdsgrupp A+B, dvs de medarbetare med störst behov av livsstilsförändringar och åtgärder, benämns Riksgrupp. Medarbetare med bra livsstil och hälsodata, åtgärdsgrupp C+D, benämns Friskgrupp A= stort behov av livsstilsförändring, fyra eller fler åtgärdspunkter* B= behov av livsstilsförändring, tre åtgärdspunkter C= Bra livsstil och hälsodata, en eller två åtgärdspunkter D= Mycket bra livsstil och hälsodata, ingen åtgärdspunkt * Det går också att tillhöra åtgärdsgrupp A av ett enda skäl, se bilaga 7:3 Tabell 3 Utvisande fördelning mellan riskgrupp och fridkgrupp vid samtliga testtillfällen. Behov Stort behov av Åtgärds grupp 2004 2005 2006 2008 2010 2012 Sverige % RISK GRUPP livsstilsförändring A 42% 40% 38% 28% 35% 22% 43% Behov av livsstilsförändring B 35% 24% 22% 28% 9% 6% 16% FRISK Bra livsstil och hälsodata C 15% 13% 11% 16% 43% 50% 32% GRUPP Mycket bra livsstil och hälsodata D 8% 23% 29% 28% 13% 22% 9% Kommentar till ovan tabell: Testtillfälle 6 visar här tydligt att ett långsiktigt hälsoarbete verkligen är någonting som ger resultat. Det tar tid att genomföra hälsosamma förändringar. En förändring kan bara ske när personen själv är tillräckligt motiverad. Framgångsrika förändringar kräver ett långsiktigt arbete där information, förutsättningar samt coachning är tre ingredienser som bör ingå. Skillnaden mellan risk/frisk 2010 och 2012 ser riktigt bra ut. Om man jämför med ett riks snitt så ser man tydligt att Sundsvall Elnät/ServaNet har siffror som är fantastiska. 72 % i friskgrupp och 28 % i riskgrupp. När vi startade det strategiska hälsoarbetet på företaget var siffrorna de om vända! Det är intressant att notera att det långsiktiga arbetet ger resultat och att det är nu viktigt att företaget fortsätter med att arbeta långsiktigt och att trenden att förflytta medarbetare till Friskgruppen fortsätter. 9

4.4 Resultat blodfetter, hörselprov och CDT Uppföljning blodfetter (33 pers) A(röd) 7 personer varav 3 medicinerar av alla sju 3 personer hänvisas till hälsovägledaren för kostrådgivning 3 personer hänvisas till vårdcentralen och ombedes även prata kost med hälsovägledaren 1 provar kostomläggning på egen hand B (Gul) 5 personer varav två hänvisas till hälsovägledaren C (grön) 21 personer Det kvarstår två personer som skall kallas under sommaren Hörselprover A 2 personer svår hörselnedsättning (har apparat) B 6 personer lätt hörselnedsättning vä. eller hö. öra eller både och C 18 personer, normal hörsel 7 personer avstod från undersökningen denna gång eftersom hörsel 2010 var normal och det inte fanns anledning till att tro på att en förändring har skett. CDT (CDT (Carbohydrate-Deficient-Transferrin) är ett äggviteämne i blodet som transporterar syre. Ett förhöjt CDT- värde är en indikator på riskkonsumtion av alkohol). 10

5. Diskussion 5.1 Långsiktigt hälsoarbete lönar sig. Nu har vi genomfört 6 Hälsoanalyser på personalen. Vi har sammanställt och fått fram ett resultat över hur det har gått och vad som har hänt. Under testtillfällena har det framkommit att personalen är mycket positiv till allt som företaget gör för att förebygga ohälsa. Många är tacksamma för att de kan köpa träningskort som ligger i anslutning till deras hemadress, tillgång till att få massagebehandlingar ser de som en fantastisk förmån. Den hjälp som vissa har fått för att få komma till andra behandlingar typ naprapat och Löwenströmska sjukhuset är personalen också mycket nöjd med. En annan viktig aktivitet som har ökat sedan starten 2004 är antal träningstillfällen på företagets egna gym. Vid varje hälsoanalys får personalen besvara en fråga om hur fysiskt aktiv de är i sitt liv just nu. Resultatet visar att 80% av personalen är fysiskt aktiva. För att vara fysisk krävs det att man är fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag samt har minst en puls höjande aktivitet i veckan. Om man jämför med rikssnitt över hur det ser ut i Sverige på andra företag är 30% av personalen fysisk aktiva, enligt Tommy Ljusenius (författare/föreläsare och beteendevetare). Personalen på Sundsvall Elnät/ServaNet är alltså väldigt fysiskt aktiva! Överlag kan man säga att det är klara förbättringar som har gjorts. Även om en del individuella försämringar finns, har de anställda blivit mycket mera medvetna om sin egen situation. Det har fötts en större inre motivation om att vilja förändra; de vill ha nya tester, de vill sluta röka, de vill få bättre kondition och de vill få bättre matvanor. Några av de personer som har försämrat sitt resultat har även också gjort positiva framsteg men dessa kommer tyvärr i skymundan vid summeringen. Testtillfälle 6 visar att vissa i personalen verkligen har tagit tag i sin livsstil och genomfört en hel del förändringar. Vid testtillfälle 4 upplevdes en oerhörd attityds förändring bland personalen. Det föddes en egen initiativkraft som innebar att flera personer verkligen ville ta tag i sin livsstil. Det är den attityden som vi ser i resultatet vid testtillfälle 5 och 6. Riktigt spännande. Det finns en modell som ofta används när man pratar om lyckosamma beteende förändringar. Den transteoretiska modellen (Prochaska & DiClemente 1983). Det är en modell som visar att framgångsrika beteendeförändringar varken sker genom tur, plötsliga infall eller att man förlitar sig till sin envishet. Framgångsrik beteendeförändring består i att man successivt förflyttar sig genom fem förändringsstadier, där varje stadium kräver olika metoder och färdigheter och tar olika lång tid för olika personer. De fem stadierna är förnekelse, begrundande, förberedelse, handling och aktivitetsstadiet. När man ser hur resultat ser ut efter sex tester så kan man förstå att det är oerhört viktigt med ett långsiktigt förändringsarbete/friskvårdsarbete. Personalen har verkligen utvecklas mentalt och är nu på ett helt annat sätt delaktigt i förändringsarbetet, delaktig i sin personliga hälsa. Det ska bli intressant och spännande att få ser hur det kommer att se ut vid nästa test tillfälle! 11

5.2 Sambandet mellan en hälsosam livsstil och företagsekonomisk lönsamhet. Idag vet man att det finns mycket pengar att hämta om man förebygger ohälsa bland sina anställda. Många anser att det är ett individ ansvar att se till att man håller sig frisk och stark. Det ligger väldigt mycket i det och det är också där som ansvaret ska ligga. Men företagen kan underlätta för sina medarbetare att ta hand om sin hälsa för att sedan också få en ekonomisk lönsamhet av sina insatser. Att förebygga ohälsa brukar ur ett företagsekonomiskt perspektiv vara mycket lönsamt. Därmed minskas risken för: kostnader för sjukfrånvaro minskad effektivitet belastningsskador kostnader för rehabilitering Om man tittar på detta resonemang ur ett hälsoekonomiskt perspektiv så innebär det följande: Stefan Lundström, hälsoekonom och hälsorevisor, menar att det finns ekonomiska vinster att hämta om man förflyttar personer som finns i risk grupp till frisk grupp. Han menar att personer i risk grupp har 10 sjukdagar fler/person än personerna i frisk grupp. Men det som är värt att notera är att personer i den gruppen också har så pass dåliga testvärden (syreupptagnings förmåga i förhållande till sin kondition) att det har svårt/inte orkar hålla fokus en hel arbetsdag. Där räknar man med ett 10 % produktionsbortfall per dag vilket innebär ca 45 minuter per dag. Det är 1 månad per år och anställd i produktionsbortfall. Så ett spännande mål för företaget borde vara att höja testvärde till minst 35 vilket är ett riktvärde då man menar att vi har så pass stor kapacitet att vi kan genomföra ett 8 timmars arbete och samtidigt ha en meningsfull fritid. Man har också sett att det lönar sig att sätta in riktade åtgärder i form av personlig coachning på dessa personer. Den kostnaden tjänar man in väldigt fort. (Källa. www. Ekodemos.se ) Kostnader för att ha personal i riskgruppen En dags sjukfrånvaro kostar arbetsgivaren lågt räknat 10% av månadslönen. Vid långtidssjukfrånvaro kostar medarbetaren 2,5% av månadslönen per dag. Kostnaderna består av sjuklön, semesterlön, arbetsgivaravgifter, gemensamma kostnader och störningskostnader. En normal korttidssjukfrånvaro för en person i friskgruppen är 3-5 dagar per år. En person i riskgruppen har genomsnitt 6-10 st fler sjukdagar per år (lågt räknat). En person som i riskgrupp har också så dålig kondition/testvärde att man har svårt att arbeta i 8 timmar fullt fokuserade och effektiva. Man räknar med ett produktivitetsbortfall på minst 10% per dag. Vilket innebär i tid en månadslön per år. 12

5.3 Räkneexempel: Hur ser resultatet ut på Sundsvall Elnät /ServaNet? RISK grupp FRISK grupp A = stor behov av en livsstilsförändring B = Behov av livsstilsförändring C = Bra livsstil och hälsodata D = Mycket bra livsstil och hälsodata Tabell 4 Utvisande av fördelningen mellan riskgrupp och friskgrupp vid olika testtillfällen Test 1 Test 4 Test 5 Test 6 Genomsnitt i År 2004 År 2008 År 2010 År 2012 Sverige A 42% 28% 35% 22% 43% B 35% 28% 9% 6% 16% C 15% 16% 43% 50% 32% D 8% 28% 13% 22% 9% 59/100% 63/100% 65/100% 72/100% 100% Räkneexempel 2012: Anställda på företag är 75 personer. (72 st genomförde HPB 2012) Friskgrupp 72 % = 52 personer Riskgrupp 28 % = 20 personer Personer som är i riskgrupp har 6-8 dagar fler sjukdagar än personerna i frisk gruppen. En sjukdag kostar 10 % av månadslönen (30,000:- x 1,4 sociala avgifter) = 4 200: - Per år kostar en person i riskgruppen 4 200: - x 6 = 25,000:- 25,000:- x 20 st = 500,000:- per år Att ha en person i riskgrupp kostar också företaget i produktivitetsbortfall 10% av månadslönen x 1,4 (40% sociala avgifter) 30,000 x 12 månader x 1,4 = 504 000:- Produktivitetsbortfall = 10 % = ca 50 000: - 50,000 x 20 st= 1,000 000: - Det kostar företaget 1 500 000 kr att ha 20 personer om året i riskgrupp, 2012. 13

Räkneexempel 2004: Anställda på företag är 67 personer. (59 st genomförde HPB 2004) Friskgrupp 23 % = 14 personer Riskgrupp 77 % = 45 personer Personer som är i riskgrupp har 6-8 dagar fler sjukdagar än personerna i frisk gruppen. En sjukdag kostar 10 % av månadslönen (30,000:- x 1,4 sociala avgifter) = 4 200: - Per år kostar en person i riskgruppen 4 200: - x 6 = 25,000:- 25,000:- x 45 st = 1 125,000:- per år Att ha en person i riskgrupp kostar också företaget i produktivitetsbortfall 10% av månadslönen x 1,4 (40% sociala avgifter) 30,000 x 12 månader x 1,4 = 504 000:- Produktivitetsbortfall = 10 % = ca 50 000: - 50,000 x 45 st= 2 250 000:- Det kostar företaget 3 375 000 kr att ha 45 personer om året i riskgrupp, 2004. (Uträknat i dagens penningvärde) Räkneexempel 2010: Anställda på företag är 68 personer. (65st genomförde HPB 2010) Friskgrupp 56 % = 36 personer Riskgrupp 44 % = 29 personer 25,000:- x 29 st = 725,000:- per år 50,000 x 29 st= 1 450 000:- per år Det kostar företaget 2 175 000 kr att ha 29 personer om året i riskgrupp, 2010. Det kostar företaget 3 375 000 kr att ha 45 personer om året i riskgrupp, 2004 Det kostar företaget 2 175 000 kr att ha 29 personer om året i riskgrupp, 2010. Det kostar företaget 1 500 000 kr att ha 20 personer om året i riskgrupp, 2012. Företaget minskat sina kostnader med ca 675,000 kr genom att minska antalet personer i riskgruppen mellan 2010 och 2012. Skillnaden mellan år 2004 och 2012 är 1 875 000 kr. Källa: HPB:s databas Sverige samt ekodemos.se/stefan 14

5.4 Vad har Sundsvall Elnät/ServaNet tjänat på att förflytta personer från riskgrupp till friskgrupp mellan 2010 och 2012. Minskad frånvaro (6-8dagar per år) 25.000 kr/år Ökad fysisk arbetskapacitet (produktivitet) 10 % högre arbetskapacitet = + 1 månad/år 50.000 kr Värdet av denna förflyttning är lågt räknat 75.000 kr/person Det var 6 personer som förflyttade sig från risk till frisk mellan 2010 till 2012. Vilket innebär 75.000 x 6 = 450.000 kr Företaget gjorde då en vinst på ca 450,000 genom att förflytta dessa personer från test tillfäll 5 till test tillfälle 6. Företaget tjänar 75.000 kr per person för de som befinner sig i frisk grupp. 2012 var det 72% som var i friskgrupp. För Sundsvall Elnät/ServaNet innebär det 52 personer x 75,000 = 3. 900. 000 kr 5.5 Jämförelse - Sverige och Sundsvall Elnät/ServaNet. HPI Nordic AB, Health Profile Institute är det företag som ligger bakom mätmodellen Hälsoprofilbedömningarna. Företaget har de senaste 13 åren genomfört fler än 100 000 HPB per år. Utifrån deras databas har HPI tagit fram ett genomsnitt hur det ser ut i Sverige idag. Om vi jämför dessa siffror med resultatet på Sundsvall Elnät/ServaNet så ser det otroligt bra ut! Företaget har under dessa 9 år vänt statistiken till det motsatta. 2004 var siffrorna sämre än riksgenomsnittet. Idag så är resultatet helt omvänt! Åter igen så får vi bevis om att ett långsiktigt hälsoarbete absolut lönar sig! Tabell 5 Utvisande fördelningen mellan riskgrupp och friskgrupp vid de olika testtillfällena. Test 1 Test 4 Test 6 Genomsnitt i År 2004 År 2008 År 2012 Sverige A 42% 28% 22% 43% B 35% 28% 6% 16% C 15% 16% 50% 32% D 8% 28% 22% 9% 100% 100% 100% 100% 15

Rekommendationer 6.1 Vi föreslår att Sundsvall Elnät/ServaNet Hälsoanalys fortsätter enligt nedanstående skiss. Hälsoanalys Sundsvall Elnät AB/ServaNet Ett underlag från tidigare hälsoanalyser samt nya underlag på nyanställda, sammanställt av våra hälsoaktörer och integritetsskyddade. Hälsosamtalet/hälsoprofilbedömning ska utföras av hälsoaktör, samtalet ska innehålla Hälsoprofilbedömning, cykeltest, blodtryck, livsstilssamtal Erbjudande att utföra tester utifrån den personliga bedömningen, Blodfetter/kolesterol, CDT, hörselkontroll Förståelse att fylla i AUDIT/DUDIT Erbjudande om MEA Bedömning Samordnas av hälsoaktör och redovisas till företaget anonymt Riskgrupp Behovsgrupp OK-Grupp Kan erbjudas: Kan erbjudas: Kan erbjudas: Uppföljning Coachning Uppföljning Coachning Coachning Tidig Rehab/hälsoplan Tidig Rehab/hälsoplan 16

Kommentar till tabellen ovan: För varje HPB görs en databedömning som visar om deltagaren befinner sig i en riskgrupp eller i en friskgrupp. Framtidsplanen revideras vid varje uppföljningstillfälle. Sammanställning och resultatrapport görs efter varje hälsoanalys och lämnas till Sundsvall Elnät AB/ServaNet föreslår åtgärder utifrån HPB-sammanställningarna. Uppföljningar med deltagarna kan göras med 3 24 månaders mellanrum beroende på åtgärdsgrupp. Varje medarbetare ska förankra och få ett godkännande av respektive chef för att få genomföra personliga åtgärdsprogram. Via resultatrapportering kommer Sundsvalls Elnät AB/ServaNet kunna följa hälsoutvecklingen för gruppen. För den enskilde deltagaren är det också en motivationsfaktor att följa och kunna se sin egen utveckling. 6.2 Prioritera följande områden. Följande områden anser vi att företaget borde prioritera under de kommande åren innan nästa test tillfälle 2014. Upplevd hälsa erbjuda MEA programmet för de personer som upplever sin hälsa som mindre bra. En utbildning i mental träning/attityds träning. MEA står för Motivation- Effektivitet-Arbetsglädje. Varje chef får information om MEA och kan vid sina utvecklingssamtal erbjuda/ge möjlighet till sin personal att genomföra MEA utbildningen. Se bilaga 7:4 Viktreducering det finns fortfarande 43 %, ca 30 personer som är överviktiga och har en stor önskan och motivation till att gå ner i vikt. Därför tycker vi att vikt reducering borde vara ett av områdena som hälsoarbetet skulle prioritera högt. Det finns en önskan om att få hjälp med idéer och förslag på vad man ska äta till frukost, mellanmål och lunch. Vi har tagit fram ett koncept där man skickar ut ett nyhetsbrev och ger förslag på olika hälsosamma exempel. Nyhetsbreven är kopplade till en intern blogg där vi kan ha kommunikation direkt med personalen. Svara på frågor och få tips om vad man vill ha för hjälp. Här kan vi också skapa en gruppaktivitet där man både träffas fysiskt och även har personlig vägledning via intranätet. 17

Fysisk aktivitet kondition: Det finns fortfarande hälsovinster att erövra om personalen fortsätter att prioritera och förbättra sin kondition. Som vi ser i diagrammet här nere så skulle ca 40 personer må bra av att förbättra sin kondition så att de uppnår en nivå som skapar hälsa på längre sikt. Det finns många vetenskapliga studier som visar på många goda effekter av att ha en god kondition samt att vara fysisk aktiv. Här rekommenderar vi att företaget erbjuder extra coachning för praktiska träningsråd. Riktade insatser till de som har svårt att komma igång, vägledning till att öka motivation hos de aktuella medarbetarna. Figur 4 Utvisande fördelningen över den aktuella konditionsnivån på företaget 2012. 18

7. Bilagor Bilaga 7.1 Beskrivning av Sunsvall Elnät och ServaNets hälsoarbete Friskvårdsgruppen Gruppen består av 5 deltagare och representeras företrädesvis av varje avdelning. Dessutom ingår koordinatorn i gruppen. Uppdraget har ett övergripande ansvar för fysiska och sociala aktiviteter inom företaget. Arbetet avrapporteras kontinuerligt till Skydds- och samverkansgruppen. Exempel på aktiviteter som friskvårdsgruppen ordnar: Lunchlöpning i grupp. Kvällsaktivitet med mat och underhållning i gokarthuset för anställda. Aktivitets/steg tävling. Uppdatering av gym Kontinuerliga rekord med tränande i vårt eget gym. Förhandlar priser på träningskort för dem som har behov (idag 10 av 70 anställda) Pingisturnering. Familjebad i Matfors. Koordinator/Coach Friskvårdsarbetet samordnas av en koordinator. Uppdraget har utförs av Event & Coaching hälsopartner (ECH) sedan 2003. ECH fungerar som coach och finns regelbundet på företaget. I uppdraget ingår bland annat att: Hela tiden vara uppdaterad om företagets friskvårdsarbete och de anställdas hälsa. Individuella planer tas fram med utgångspunkt till hälsostatusen Vara coach för anställda med speciella behov och problem Samordna funktioner inom hälsa och friskvård såsom företagshälsovården, naprapat, sjukvård m. fl. på uppdrag av HR-chef vid individuella insatser. Företagshälsovården Kommunhälsan, som för närvarade är vår företagshälsovård, utför uppdraget på beställning från Elnät. Hälsoanalys Se under rubrik metod. Personer med identifierade behov Personer med speciella problem eller som befinner sig i riskgrupp ska erbjudas läkarundersökning, individuell anpassade vård, behandling eller träning på arbetstid. Dessa personer får utfärda en rehab plan enligt rutinen för tidig rehab (se nedan). Coachas och följs upp kontinuerligt. 19

Friskvårdpaus Varje medarbetare ska erbjudas individuell anpassad friskvårdspaus på arbetstid, 15 minuter per dag Träning på arbetstid Träning på arbetstid förkommer ej inom företagen i normala fall. När träning på arbetstid rekommenderas vid företagens så kallade tidiga rehab ska syftet beskrivas och vara tydligt tidsangivna och syfta till att medarbetaren kommer igång med egen träning på sin egen tid. Tidig rehab När företaget bekostar någon form av riktade insatser till en enskild medarbetare ska dessa alltid föregås av en rehab där resursledaren, koordinatorn samt en sjukskörterska ingår. Träning Allmänt Träning på arbetstid förkommer ej inom företagen i normala fall. När träning på arbetstid rekommenderas vid företagens så kallade tidiga rehab ska syftet beskrivas och vara tydligt tidsangivna och syfta till att medarbetaren kommer igång med egen träning på sin egen tid. Företagen har ej någon friskvårdpeng.. Företagets träningslokal Företaget har en egen träningslokal som är fullt utrustad. Lokalen står till de anställdas förfogande dygnet runt. Även anhöriga får träna i lokalen men då ska den anställde finnas i lokalen. Övriga gym, tränings- och motionsaktiviteter Den anställde kan träna på de gym, simhallar, motionshallar m.m. som finns att tillgå där medarbetaren bor. Kostnader för dessa aktiviteter betalas av företaget mot faktura eller liknande, löneavdrag medges inte. Medarbetaren kan välja ett alternativ per år och företagen följer upp besöksfrekvensen. Företaget tillhandahåller stavar för stavgång och pulsklockor för utlåning. Den anställde kan också få individuell coachning tillsammans med användandet med pulsklockan. Massage tillhandahålls vid måndagar vid kontoret i Sundsvall. Varje medarbetare har möjlighet till 4 massagetillfällen/halvår efter bokning. Om någon behöver fler tillfällen ska det alltid föregås av en så kallad tidig rehab. 20

Bilaga 7.2 Förklaring av begreppen Testvärde och Livsstilsbetyg. I rapporten benämns det beräknade testvärdet. Testvärdet avser en persons maximala syreupptagning i liter syre per kroppsvikt och minut. Testvärdet är alltså en persons kropps förmåga att utföra olika fysiska aktiviteter, vad en person orkar och klarar av att göra beroende på nuvarande kondition och vikt. Ett testvärde räknas ut genom olika tabeller. De personer som har ett testvärde under 35 har en stor ökad risk för ohälsa kopplat till kondition. Testvärdet sjunker med den stigande åldern om man inte ökar sin träningsmängd och därför bör man ha en viss marginal till testvärde 35 enligt följande gränsvärden: 20- åringen bör ha ett testvärde på 48 30-åringen bör ha ett testvärde på 44 40-åringen bör ha ett testvärde på 41 50-åringen bör ha ett testvärde på 37 60-åringen bör ha ett testvärde på 35 En beskrivning ungefärlig på fysiken i testvärdena: Testvärde 20 eller mindre, det är svårt att gå i trappor. Det är tungt att röra sig, personen måste ofta stanna och hämta andan. Testvärde 21-34, personen går sakta i trappor. Går gärna inte ut på en rask promenad. Testvärde 35, medelnivå, en nödvändig nivå för alla normalfriska personer. Här finns ingen ökad risk för hjärt-kärlsjukdom eller diabetes typ 2 kopplat till konditionen. Personen klarar av normala vardagssysslor, men ger sig gärna inte ut på en joggingtur. Testvärde 36-40, personen joggar gärna ca 5km utan problem. Testvärde 41-50, personen orkar springa en mil men blir ansträngd. Testvärde över 50, elitnivå. Mycket vältränad. 21

Bilaga 7.3 Observera att det går att tillhöra åtgärdsgrupp A också av ett enda skäl, antingen: 1. Deltagaren är ej tillräckligt Fysiskt aktiv då hänsyn tagits till frågorna motion, promenad/cykel till och/eller från arbetet, vardagsmotion 2. Deltagaren har Konditionsnivå ur ett hälsoperspektiv mycket låg dvs. svarsalternativ 1. 3. Deltagaren röker minst 11 cigaretter/dag, dvs. svarsalternativ 1 eller 2. 4. Deltagaren bedömer sina alkoholvanor som mycket dåliga ur ett hälsoperspektiv dvs. svarsalternativ 1. 5. Deltagaren upplever något av symptomen rygg-/nackbesvär, värk, sömnsvårigheter, magbesvär eller trötthet "mycket ofta", dvs. svarsalternativ 1. 6. Deltagaren upplever stress i hela livssituationen "mycket ofta", dvs. svarsalternativ 1. 7. Deltagaren upplever ensamhet i hela livssituationen "mycket ofta", dvs. svarsalternativ 1. 8. Deltagaren upplever sin hälsa som "mycket dålig", dvs. svarsalternativ 1. 22

MEA Motivation Effektivitet Arbetsglädje Bilaga 7.4 En målinriktad träning i kompetensutveckling för arbetsteam och lärande organisationer. MEA är en träningskurs med målen: 1. En varaktig personligutveckling mot ökad Motivation Effektivitet - Arbetsglädje. Alltför ofta leder traditionella kurser bara till tillfällig tändning, där eventuella effekter snabbt försvinner. Kursen bygger på en integrerad träning där studieplatsen är arbetsplatsen och hemmet och inte den tillfälliga kursgården. 2. Utveckling av hela människan. Personlig utveckling syftar till att både fungera och må bättre, där ökad effektivitet och må bättre bör gå hand i hand. MEA vänder sig till kropp och själ, intellekt och känslor, attityd och livsstil etc. 3. Nå alla. MEA vänder sig till alla i en organisation oavsett yrke eller position, på samma sätt som den mentala träningen är utvecklad för att passa alla människor. 4. Lärande organisation. Att få kreativa och effektiva team som med inre drivkraft och ansvarstagande förverkligar de för individen - teamet - organisationen gemensamma målen är resultatet av en målinriktad träning. 5. Lära för livet. Att fungera och må bättre på arbetet innebär automatiskt samma effekt på fritiden. MEA är inte bara en träningskurs för ett bättre jobb, det är en träningskurs för ett bättre liv! Tidsåtgång: De 10 momenten kan fördelas under 10-50 veckor beroende på vilken takt man väljer. Varje träff kan variera mellan 1-2 timmar. Modul avsnitt: 1. Att växa som människa 2. Mental träning 3. Framgångsfaktorer 4. Mental styrketräning 5. Motivation - Livets kärna 6. Målanalys 7. Målstyrd Livsplanering 8. Avspänd effektivitet 9. Positivt tänkande 10. Arbetsglädje och Livskvalitet Material: Böcker: Nytt företag motivation livets kärna och Jo, du kan! Lars-Erik Uneståhl CD: Mind Trainer, Lars-Erik Uneståhl 23