Scandinavian Health Solutions AB Livakten - Förebyggande hälsovård för alla
|
|
- Maj-Britt Öberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Livakten - Förebyggande hälsovård för alla 1
2 Agenda Om oss Bakgrunden till Livakten programmet Vad är Livakten? Innehåll Exempel Referenser Livakten för vårdgivare? Varför? Hur? Fler erbjudanden från SHS 2
3 Om oss Livakten är utvecklat av Scandinavian Health Solutions AB (SHS) SHS har som affärsidé att tillhandahålla proaktiva lösningar för hälsovården vilka är: baserade på modern IT-teknik vetenskapligt underbyggda framtagna i samarbete med vårdpersonal SHS ägs och drivs av Fredrik Löfgren och Bengt Sköld och har sitt säte i Göteborg Livakten twitter.com/livakten facebook.com/livakten Scandinavian Health Solutions AB info@scandinavianhealthsolutions.se
4 Bakgrund Livakten Livakten har sin grund i en identifierad brist på proaktivitet och långsiktighet i primärvården Programmet bygger på ett utvecklingsprojekt vilket var finansierat av Tillväxtverket och VG-regionen Visionen bakom Livakten är att alla skall ha tillgång till förebyggande hälsovård Livakten kombinerar IT-teknik med kompetensen hos specialutbildad sjukvårdspersonal Hönö Vårdcentral i Öckerö kommun har deltagit i utvecklingsarbetet och är den första vårdgivaren i programmet 4
5 Vad är Livakten? Livaktens hälsoprogram är förebyggande långsiktigt individuellt anpassat vetenskapligt utprovat IT och personliga möten tillgängligt för alla 5
6 Vad är Livakten? Livakten består av två delar: 1. Livsstilsanalys test i enkätform vilken görs av patienten själv, antingen på eller i väntrummet hos vårdgivaren. Innehåller frågor kring fysisk aktivitet, stress, mental hälsa, matvanor, alkohol och tobak. Anonymt, ingen registrering krävs. 2. Hälsoanalysbesök genomförs hos vårdgivaren. Intervju, mätningar och provtagning resulterar i en hälsoplan med mål. Hanteras av specialutbildad sköterska med hjälp av en innovativ programvara, Livakten Backoffice. 6
7 Hur fungerar det? 1. Livsstilsanalys görs på eller i väntrummet hos vårdgivaren. 2. Intresseanmälan - görs på eller i väntrummet hos vårdgivaren 3. Första hälsoanalysbesöket kallelse skickas ut från vald vårdgivare och själva besöket tar cirka en timme. Från mötet har patienten med sig en hälsoplan med individuella mål. 4. Eget hälsoarbete utgångspunkt i hälsoplanen 5. Kontinuerliga återbesök återkommande hälsoanalyser, frekvens beroende på friskhetskategori 7
8 Detaljer hälsoanalysen Följande gås igenom under hälsoanalysen. Mätning vikt, längd, midje- och höftmått Blodtryck Blodprov blodsocker, blodfetter (Lipidprofil, CHD-risk beräknas) Kondition uppskattning baserad på Stefan Lundströms modell Ärftlighetsfaktorer Generellt hälsoläge upplevd hälsa, sömn, hälsohistorik Levnadsvanor (sammanfattning av livsstilsanalysen) fysisk aktivitet, matvanor, alkohol, tobak, stress Vardagsmiljö fysisk respektive psykosocial miljö Läkemedelsgenomgång 8
9 Detaljer hälsoplanen Hälsoplanen innehåller följande. Livakten status friskhetskategori (1-9), återbesöksfrekvens Besökshistorik Sammanfattning hälsoanalysen 12 faktorer sammanfattas med Individuella hälsomål i form av Recept Livsstilsförändring sätts inom de livsstilsområden som indikerat varning eller risk, vid återbesök följs de gamla målen upp Detaljer hälsoanalysen alla fakta från hälsoanalysen 9
10 Livakten för vårdgivare? Livakten är tillgängligt för alla vårdgivare som vill arbeta med förebyggande hälsoarbete Att ansluta sig medför inga installationer av program eller dyrbara licenskostnader då hela systemet är webbaserat och kostnaden baseras på antal genomförda hälsoanalyser Minimalt med extra administration då Livakten Backoffice innehåller kallelsesystem och all datahantering vad gäller patientuppgifter,hälsoplaner och åtgärdskoder Vi tillhandahåller utbildning och support samt stödjer patienterna i programmet med verktyg, tips och gemenskap via nyhetsbrev, webbplats och Facebook grupp. 10
11 Varför Livakten för vårdgivare? Med Livakten får vårdgivare ett verktyg som möjliggör att omgående börja arbeta med förebyggande hälsovård. är komplett, färdigt och har ett långsiktigt fokus. är anpassat efter socialstyrelsens rekommendationer avseende hälsoförebyggande arbete har stöd för relevanta åtgärdskoder och diagnoser (ex. FaR, audit alkohol och motiverande samtal inom VG-regionen). kan användas i profilering och öka vårdgivarens attraktionskraft bland patienter. 11
12 Frågor? Tack för uppmärksamheten! 12
Hälsoprofil Mjärdevimodellen
Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande
Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2
Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt för oss 2017 Aleksandra Josefsson Johannes Edlund Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för typ 2 diabetes. Att få diagnosen prediabetes
INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget
Hälsocoach online hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Anna Cavrak, projektledare Hälsocoach online, hälsokoordinator Södra Älvsborgs sjukhus, VGR Carl Lundberg, hälsoekonom,
Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)
Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2
Levnadsvanor för patienter med
Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete
Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete SFAM.Q 24.10.2007 Ingrid Eckerman, dl, MPH Riitta Ekbom, dsk, student NHV Folkhälsoenheten i Nacka www.slso.sll.se/nackafolkhalsa Biverkningar?
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Har barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se
Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se 1 EGEN BAKGRUND: BETEENDEVETENSKAP, FYSIOLOGI, MEDICIN VETENSKAP Omfattande praktisk erfarenhet av friskvård och hälsa sedan 1975, bl.a.
lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan
Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan Ingela W Kumlin Regionala FaR-dagen 7 oktober 2015 2015-10-21 Enhetsnamn/avsändare 1 Hälsolyftet i Närhälsan Beslut att implementera Hälsolyftet togs i primärvårdsstyrelsen
Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen årjäng Friskvården i Värmland 2017 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
KLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016
Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015
Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 September 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Generella rekommendationer... 3 Bakgrund...
Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.
Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor
Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet
1(5) Kunskapsstöd Karin Forslund karin.forslund@socialstyrelsen.se Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet Denna forskningsstudie har beviljats ekonomiskt stöd
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg
FYSS och FaR för barn och ungdomar Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS 2016 Barn och unga Effekter av FA Nya svenska rekommendationer för FA hos barn
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan för
Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping
Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning
Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC
Vårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Vad tycker du om din vårdcentral?
008 Vad tycker du om din vårdcentral? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den vårdcentral eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Information till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Stadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Implementering av fysisk aktivitet
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013
Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare
1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET Lagstadgat krav: Läkarbesök inom 7 dagar, Enligt nationell
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Manual för Psykiatri mott, ssk, skötare
Manual för Psykiatri mott, ssk, skötare Mallen är avsedd för sjuksköterskor och skötare, i första hand psykiatrisk öppenvård inom BUP, VUP och RP. Vid nybesök används mallen Psykiatri mott, nybesök! Grundmall
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.
Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Sören Kierkegaard Britt-Marie Wahlund, PEER Nadia Melkstam, Projektledare
Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare
Patientsäkerhet AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare Agenda Vad är patientsäkerhet? Vad styr hur vi arbetar med patientsäkerhet? Lex Maria och IVO Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada (Patientsäkerhetslagen
Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior
Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa Termer och begrepp för dokumentation i Manual dokumentation av levnadsvanor Termnamn Levnadsvanor Aktivitet Tobaksbruk Tobaksbruk Aktivitet UPPGETT
Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna
Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland
Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman
Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar
RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Hälsofrämjande psykiatri
Hälsofrämjande psykiatri Vad har visat sig vara viktigt att förbättra? Att UPPTÄCKA genom primärprevention och sekundärprevention (hälsa, levnadsvanor) GE STÖD för att klara av en livsstilsförändring UPPFÖLJNING
Beredning Nord. Ledamöter
Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning
Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Hälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Artur Tenenbaum INRIKTNING
Parallella sessioner/workshops Screeningverktyg för tidiga tecken på utmattning och metoder för rehabiliteringsplanering Praktiskt stöd i rehabiliteringsarbete. (När?) (Björn Karlson, professor, Lunds
Manual för Psykiatri mott, ssk, skötare
Manual för Psykiatri mott, ssk, skötare Mallen är avsedd för sjuksköterskor och skötare, i första hand psykiatrisk öppenvård inom BUP, VUP och RP. Vid nybesök används mallen Psykiatri mott, nybesök! Grundmall
Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor. Nuläge och förändring sedan 1990
LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor Nuläge och förändring sedan 1990 Kontakt Professor emeritus Björn Ekblom bjorn.ekblom@gih.se Doktorand Gustav Olsson gustav.olsson@gih.se
Rekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling
Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten
När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.
TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen
Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne
Enheten för folkhälsa, området hälsoinriktad hälso- och sjukvård Anna Friberg 044-309 34 53, sms: 0768-87 07 49 anna.friberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-27 Dnr 1001045 1 (6) Ersättningsmodell
Unga kroppar är gjorda för rörelse!
Unga kroppar är gjorda för rörelse! FYSISK AKTIVITET är en viktig del i ungdomars motoriska, sociala och personliga utveckling FYSISK AKTIVITET främjar fysisk och psykisk hälsa FYSISK AKTIVITET kan förebygga
STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET
STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET ALKOHOL Alkoholstopp minskar risken för komplikationer. Om du avstår från alkohol 4-8 veckor innan, och en tid efter, operation, hinner kroppens funktioner
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Fysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Siebel version
Siebel version 5.2.2.0. Förändringar för legitimerad personal från 2:a maj 2016. Förbättrat sökordsträd, sammanhållen journal och NPÖ. Agenda Bakgrund / Nuläge / Framtid Innehåll i nya versionen av Siebel
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Förstärkt vårdgaranti. Ny lag från och med
Förstärkt vårdgaranti Ny lag från och med 2019-01-01 Nuvarande uppföljning inom primärvården Kontakt inom 0 dagar Efter bedömning av vårdpersonal läkartid inom 7 dagar Första besöket i specialiserad vård
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Firstbeat Follow-Up. Firstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Follow-Up Firstbeat Livsstilsanalys FIRSTBEAT LIVSSTILSANALYS HJÄRTSLAGS- MÄTNING PERSONLIG RAPPORT FEEDBACK LIVSSTILS- FÖRÄNDRINGAR UPPFÖLJNING 30 personer genomgick analysen mellan 07.05.2017-10.06.2018
Är primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
IDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN!
IDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN! Vad gör vi? 24% AV BARNEN ÄR ÖVERVIKTIGA Unga vuxna rör sig mindre än 85-åringar
Hälsotorget. apotek och primärv samarbete för f r en bättre b. Centrum för folkhälsa
Hälsotorget apotek och primärv rvård rd i samarbete för f r en bättre b hälsah Det här h är r Bredäng Ligger i sydvästra delen av Stockholm 9000 invånare Högre andel i åldersgrupperna 0-19 år samt 65 år
Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund
Riktlinjer för patientinformation
Riktlinjer för patientinformation Landstingets kansli Februari 2010 (version 1.1) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Begreppsdefinition... 3 3. Anvisningar för patientinformation... 3 3.1 All patientinformation
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Åtgärdskoder för primärvård, Region Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-183021 Fastställandedatum: 2018-01-31 Upprättare: Gunilla M Siltberg Lindqvist Giltigt t.o.m.: 2019-01-31 Fastställare: Anna Eriksson Åtgärdskoder
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande