Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademien Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person

2 Studieperson Kön: Kvinna Ålder: 54 år Längd: 160 cm Vikt: 66 kg Yrke: Verksamhetsutvecklare Mediciner: Nej Rökning/snusning: Nej Fysisk aktivitetsnivå Inför förändringsarbetet var vår studieperson till viss del fysisk aktiv. Hon valde att cykla till jobbet då det var fint väder, vilket innebär 2,6 mil tur och retur. Även långpromenader kunde förekomma någon gång i veckan. Bakgrund till de valda formerna av fysisk aktivitet När vi tillsammans med studie personen valde de olika formerna av fysisk aktivitet utgick vi främst ifrån studie personens intressen. Hon bor ca 1,3 mil ifrån arbetsplatsen och vill cykla till och från arbetet då vädret tillåter. Hon tycker även om att vara ute i naturen och därför valde vi promenader eller jogging vid bra väder och vid vintertid längdskidåkning. Vi bad vår studie person att även skriva ner fysiska aktiviteter såsom städning och snöskottning. Sedan fick hon en träningsdagbok där hon kunde fylla i när hon hade tränat, vilken typ av träning och hur länge. Vi informerade även om rekommendationen att vara fysiskt aktiv minst 30 min/dag. Beskrivning av mätmetoder Frågeformulär till konditionstest på cykelergometer I samband med cykeltestet fick vår försöksperson svara på ett frågeformulär. Detta innebar information om levnadsvanor, fysisk aktivitet, kost och medicinering. Detta formulär var nyttigt för oss då man snabbt fick en överblick av vår försöksperson och hjälpte oss att uppskatta en lämplig arbetsbelastning för henne under cykeltestet. Submaximalt 6 minuters cykeltest Ett submaximalt cykeltest kändes väldigt logiskt att utgå ifrån som mätmetod i och med att vår försöksperson cyklade som aktivitet. Med detta test kan man beräkna maximal syreupptagsförmåga i liter per minut, men man kan också genom att titta i tabeller få reda på ett testvärde där man räknar in kroppsvikten. Detta testvärde anges i hur många milliliter syre man kan ta upp per kilo kroppsvikt under en minut. Före, efter och under testet mäter man blodtryck och puls. Försökspersonen får även skatta ansträngningsgrad på Borgs ansträngningskala. Vår försöksperson fick cykla på 75 watt vilket vi ansåg vara en lämplig belastning för att testet skulle bli bra. Steady state skall uppnås inom dessa 6 minuter. Detta innebär att kroppen själv hittar den nivå som krävs för arbetsbördan. Pulsen och

3 blodtrycket planar alltså ut här. Utifrån de data man får fram, dvs pulsen försökspersonen har när steady state uppnås, kan sedan maximal syreupptagningsförmåga räknas ut. Detta är möjligt eftersom pulsen och syreupptagningen följs åt i ett rätlinjigt förhållande när man stegrar arbetsbelastningen (1). Vilopuls och viloblodtryck Vi har även använt oss av hennes vilopuls och viloblodtryck som mätmetod. Detta eftersom det finns ett tydligt samband mellan träning och sänkt vilopuls/viloblodtryck. En inaktiv individ med en vilopuls på 80 slag i minuten kan sänka sin hjärtfrekvens med ungefär ett slag i minuten under varje vecka av aerobisk träning. Åtminstone under de första få veckor. Dock är det viktigt att komma ihåg att personer i flera väldokumenterade studier inte sänkt vilopulsen så här drastiskt under sin träningsperiod. Även viloblodtrycket har visat sig sänkas efter träning (2). Mätning av puls och blodtryck skedde manuellt och efter 10 minuters vilande. Motivationsskattning Vi använde oss utav motivationstrappan där försökspersonen fick skatta sin motivation. Alltså vilket stadium av motivation hon befinner sig på.(3) Detta använde vi då vi anser att motivation är grunden och en direkt förutsättning till förbättrade resultat inom all form av träning och fysisk aktivitet. Vi hoppades på att vår försökspersons inre motivation skulle gagna hennes utövande av aktiviteter. Denna typ av motivation sker för eget vinnande då personen gör det för sin egen skull, eftersom de antingen ser det som utmanande eller trivsamt. Det är alltså ingen yttre motivation, i form av pris eller bestraffning som vår försöksperson kommer erfara (4). Vår person fick skatta detta under de tre testtillfällena vi hade. Hennes motivation var hög redan från början då hon skattade sig 3 under första tillfället. Detta innebär att hon var i beslutsamhetsstadiet, som innebär att hon hade en vilja att upprätthålla sin fysiska aktivitetsnivå eller förändras. Hon skattade en 3:a på de båda andra tillfällena så motivationsnivån hölls konstant. Resultat Submaximalt 6 minuters cykeltest v. 39, 2010 v. 1, 2011 v. 16, 2011 Maximal syreupptagningsförmåga (l/min) 1,7 1,9 2,0 Testvärde (ml/kg/min) Vilopuls v.39, 2010 v. 1, 2011 v. 16,

4 Viloblodtryck v. 39, 2010 v v /80 130/80 130/80 Träningsdagbok Vår studie person hade under denna tid haft en fysisk aktivitetsnivå på i genomsnitt 2h i veckan. Hon hade utfört fysisk aktivitet i form av bla. snöskottning, promenader, städning, cykling och jogging. Diskussion Resultat i förhållande till motivationsnivå I och med att vår försökspersons motivationsnivå var på en bra nivå, så anser vi inte att det var det som var problemet till hennes likartade testresultat. Det är snarare belastningen som har bidraget till detta. Det positiva med hennes motivation har varit att hon har bibehållet den uppe under en lång tid. Dock var hon tillfreds med sin nivå. Resultat i förhållande till fysiologisk respons Vår testpersons resultat visar inte på några stora förändringar. Blodtryck och puls i vila är i stort sett oförändrad genom hela testperioden. Man kan dock se en liten ökning av den maximala syreupptagningsförmågan och testvärdet vid jämförelse av de tre testtillfällena med Åstrands submaximala cykeltest. I tabellerna kan man utläsa att hon hamnar på nivå 3 som motsvarar genomsnittlig vid samtliga testtillfällen. Denna blygsamma förbättring skulle kunna förklaras med att testpersonen blev mer bekväm i testsituationen på cykel. Vi tror att den fysiologiska responsen blev relativt oförändrad på grund av att vår testperson redan befann sig på en aktivitetsnivå som motsvarar den hon höll under testperioden. För att påverka konditionen, dvs de testvariabler vid mätte, skulle vår testperson sannolikt behövt öka sin aktivitetsnivå och intensitetsnivåvid träning ytterligare. Resultat i förhållande till vägledningsprocessen Kanske hade vår testperson kunnat uppvisa bättre resultat om vi drivit på och peppat henne i större utsträckning. Men vi kände att hon redan hade en sund och i förhållandevis god aktivitets-/ och träningsnivå som hon själv också upplevde tillfredsställande. En annan faktor som kanske skulle påverkat testresultaten (positivt eller negativt) hade varit om vi låtit någon annan i gruppen hålla kontakten med vår fysiskt inaktiva person. I vårt fall har nämligen testpersonen och dess kontaktperson en nära relation. Kanske hade testpersonen då upplevt större press eller ansvar inför uppgiften som avspeglat sig i resultaten.

5 Referenser 1.Andersson G, Forberg A, Malmgren S. Konditionstest på cykel. Malmö: Sisu idrottsböcker; Jack H. Wilmore, David L Costhill, W. Larry Kennedy. Physiology of Sport and Exercise, 4th edition. Champaign: Human Kinetics; 2008.p Faskunger J. Motivation för motion. SISU idrottsböcker, Passer M, Smith R, Holt N, Bremner A, Sutherland E, Vliek. M. Psychology: The Science of Mind and Behavior. European Ed. Berkshire: McGraw Hill-Higher Education; p. 477.