Vår skola förbereder eleverna för ett fungerande och meningsfullt vuxenliv



Relevanta dokument
Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Lokal pedagogisk planering för Sveaborg

Förskoleklassens verksamhetsplan

LPP åk 2 v HT 2011

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Arbetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola inriktning Träningsskolan

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Arbetsplan för fritidshemmet

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9

Digitala verktyg i musik

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Undervisningen i ämnesområdet estetisk verksamhet ska behandla följande centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Skolan för dig som behöver extra stöd

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

KURSPLANER och kunskapskrav för grundsärskolan inriktning träningsskolan

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

hem- och konsumentkunskap

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Profil. Naturvetenskap och teknik

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Arbetsplaner för förskoleklasserna

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Verksamhetsplan för Enskedefältets skolas förskoleklasser. Läsåret

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Kursbeskrivningar Särskild utbildning för vuxna

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

Kursens namn: Bild LOK... 2 Kursens namn: Datorkunskap... 3 Kursens namn: English drama and music LOK... 4 Kursens namn: Idrott LOK...

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Fastställd av Ålands landskapsregering

Lokal arbetsplan Trevnaden

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Geografiska undersökningar

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Individuell utvecklingsplan Läsåret

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Orange Centrals Förskola

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna

BARNET I FÖRSKOLAN. Ämnets syfte

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna. - Att studera som vuxen är roligt och stimulerande!

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

KVALITETSREDOVISNING

Välkommen till Särskild utbildning för vuxna

Solglimtens verksamhetsplan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Våra tankar kring temat:

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Tallens utvärdering Våren 2013

Förskolan Västanvind

LÄRVUX kurser 2015/2016

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Arbetsplan för fritidshemmet

Transkript:

Rönnsklans Verksamhetsidé Rönnsklan är en särskla i tiden, där eleverna får en möjlighet att använda sin förmåga i en stimulerande miljö Vår rganisatin erbjuder en verksamhet där eleverna står i centrum ch är allas ansvar. Vår skla förbereder eleverna för ett fungerande ch meningsfullt vuxenliv Rönnsklan ska vara det självklara valet för föräldrar till barn med utvecklingsstörning

Estetisk verksamhet Syfte ch mål Individens möjlighet att delta i samhällets kulturliv ch i annan scial gemenskap Utveckla kunskap m hur man kan gestalta med de lika uttrycksfrmerna bild, slöjd, musik, rytmik, lek ch drama. att skapa bilder ch föremål att använda lika färger, frmer ch tekniker att sjunga, spela på instrument att lyssna på musik ch enskilda instrument att dansa ch leka att känna till sagr, rim, ramsr att göra presentatiner, framträdanden ch redvisningar att ta del av kända knst-, slöjd- ch musikverk På Skapande arbetar vi med färger, kritr lera ch textil. Vi ritar, klipper ut, klistrar ch sätter samman på lika sätt. Vi använder även lika prgram i datrn för att skapa bilder. Vi ftgraferar, gör dkumentatiner ch utställningar. Varje vecka har vi musik med både sång ch instrument. Vi sm har träslöjd (åk 4-9) får välja ut ch tillverka föremål. Vi läser böcker, ser på bilder, film, teater ch samtalar därefter m lika intryck. Vi besöker utställningar i knsthall, fajéer ch biblitek. 2

Kmmunikatin Syfte ch mål Individens förutsättningar för att tänka, kmmunicera ch lära Utveckla kunskap i att samspela med andra samt tilltr till sin förmåga att aktivt påverka sin situatin att samverka ch samtala med kamrater ch vuxna att använda tal, teckenspråk, krppsspråk, känsluttryck att tlka lika scheman, symbler ch instruktiner att förstå infrmatin i praktiska vardagssituatiner att minnas rdbilder/bkstavstecken/ljud att skriva för hand eller på datr att läsa efter förmåga att samtala m t.ex. böcker, filmer ch bilder att söka infrmatin på internet, i tidningar/böcker Vi tränar tal, teckenspråk ch känsluttryck för att utveckla den individuella kmmunikatinen. Vid samling, matsituatiner ch andra tillfällen övar vi ss att starta, upprätthålla ch avsluta ett samtal eller samarbete. Vi pratar m bilder, ftn, en film eller annan upplevelse. Tillsammans letar vi efter intressant infrmatin på nätet. Vi jbbar med rdbilder, bkstäver ch ljud. Några elever skriver texter. Ofta är datrn är ett viktigt hjälpmedel. För att ta till ss ch förstärka infrmatin i praktiska vardagssituatiner använder vi ss av scheman, tecken ch muntliga instruktiner. Vi tillverkar inköpslistr ch följer recept. Kntaktbken ch bildspel ökar hemmets deltagande ch öppnar dörrar för kmmunikatinen. 3

Mtrik Syfte ch mål Individens möjlighet till välmående genm fysisk aktivitet, rörlighet ch en hälssam livsstil Utveckla allsidiga rörelseförmågr, intresse att vara fysiskt aktiv, en gd krppsuppfattning ch tilltr till sin egen fysiska förmåga att påverka sin mgivning att förstå sambandet mellan rörelse/träning ch hälsa ch välmående att uppfatta sig själv ch sin krpp att delta i idrtt/rörelse ch lek inne ch ute att dansa ch röra sig till musik att simma ch leka i vatten att använda finmtrik i händer ch ansikte att ta egenansvar kring kläder ch hygien att känna till arbetsställningar ch skaderisker att ta del av friluftsliv under lika årstider Vi har schemalagda tider för idrtt i gymnastiksal, bad på badhus, prmenader, skridskåkning i ishall, träning ch lek i sprthall, prmenader. Vi gör rörelse till en viktig ch naturlig del av vardagen. För att stärka krppsuppfattningen har vi dans-, mimik- ch rörelselekar samt massage. Friluftsdagarnas innehåll varierar ch aktiviteterna anpassas efter årstid. I samband med dessa ch andra aktiviteter tränar vi klädsel ch hygien. Handmtriken tränas när vi skriver, ritar, målar, klipper ch slöjdar. 4

Vardagsaktiviteter Syfte ch mål Individens förmåga att förstå sin mvärld, att kunna välja, planera ch genmföra aktiviteter i vardagsmiljön Utveckla kunskaper m mönster ch rutiner sm ingår i vardagen ch i närmiljön att läsa ch följa recept, planera inköp, handla ch välja rätt varr att baka ch laga mat på lika sätt att känna till rutiner ch vikten av trivsel vid måltider att känna till sambandet mellan mat ch hälsa att följa hygien-, förvarings-, tillagnings- ch återvinningsregler att känna till farliga faktrer, hur man tvättar, städar ch vårdar ett hem att känna till vår närmiljö samt dess histria, kultur ch traditiner att känna till hur Sverige ch världen ser ut att känna till kristendmens ch andra religiners högtider ch traditiner att känna till viktig service ch samhällsfunktiner ch hur man kan få hjälp att känna till lika utbildningsvägar, yrken ch verksamheter i samhället att ta del av reklam, infrmatin ch aktuella frågr att förstå betydelsen av jämställdhet, demkrati, värdegrund, regler ch lagar Eleverna deltar i vardagliga situatiner sm är viktiga för det sciala livet ch tränas i rutiner vid måltider, påklädning, hygien (ADL). Tid ges i de lika situatinerna för att eleven ska bli så självständig sm möjligt. Vi ser på/läser recept, gör inköpslistr ch handlar tillsammans. Vi bakar ch tillreder lättare måltider. Vi dukar snyggt, rdnar en mysig samvar när vi äter ch städar undan enligt alla regler. Vid skllunchen följer vi samma kncept. Vi samtalar m vikten av bra matrdning ch nyttig kst. Vi utövar ch tittar på klädvård ch städning på hemkunskapen ch i klassrummet. Vi pratar m jämställdhet i hemmet. Vi gör utflykter till lika gegrafiska platser i närmiljön. Vi följer årets händelser, traditiner ch högtider, vi tittar på bilder ch filmer från andra tider, kulturer ch religiner. Vi firar födelsedagar, påsk, jul ch examen. Vi använder ss av samhällsfunktiner ch samhällsservice sm t.ex. buss, bi, biblitek ch knsthall, cafébesök, kyrka, butiker. Genm studiebesök, böcker ch internet lär vi ss m samhällsfrågr, vård, skla, lika yrken Samvar, samtal ch undervisning präglas av ett etiskt förhållningssätt 5

Verklighetsuppfattning Syfte ch mål Individens möjlighet att påverka sin egen verklighet ch sitt eget välbefinnande Utveckla kunskap m sambandet mellan människa ch natur, matematisk förståelse utifrån tid, rum, kvalitet ch kvantitet, naturvetenskapliga företeelser ch teknik att känna till m människans krppsdelar, sinnen, rgan att känna till viktiga faktrer kring hälsa, pubertet ch sexualitet att känna igen våra vanligaste växter ch djur ch deras levnadsmiljöer att känna till årstider, vädertyper, naturtyper, kretslpp att känna till begrepp för tid, läge, avstånd, riktning, likhet/likhet att förstå förhållandet mellan verklighet ch bild/karta/knst att samtala m/uppskatta föremåls längd, vikt, strlek, frm, yta att studera struktur ch egenskap hs lika material att känna igen gemetriska figurer att räkna antal, rdningstal, pengar att använda de fyra räknesätten i praktiska situatiner att känna till teknik, hjälpmedel, risker ch farr i närmiljön förstå vikten av miljö ch naturvård Människkrppen, hur den ser ut ch fungerar, är ett återkmmande tema. Först knkret med bilder ch namn, sedan m sinnen, pubertet ch sexualitet. I samband med detta tas lika aspekter på hälsa, hälsa ch skadr upp. Vi studerar, ftgraferar ch målar vanliga djur, träd ch blmmr. På våren sätter vi frön, hämtar in ris, på hösten samlar vi löv ch andra växter. Vi pratar m hur det ska vara för att djur ch växter ska trivas. På samlingen varje mrgn avhandlas årstid, datum, väder, aktuella företeelser. På lektiner ch i praktiska sammanhang räknar vi pengar, föremål, människr, mäter, jämför ch granskar, lär ss lägesrd, rdningstal. På hemkunskapen använder vi recept, råvarr, redskap, ch utrustning. Vi mäter, väger ch räknar. Vi källsrterar. Vi prövar eller tittar på viktiga hjälpmedel, maskiner ch verktyg sm finns i vår närhet. Vi värnar ch pratar m en ren miljö när vi leker på sklgården, prmenerar ch gör utflykter i naturen 6

adress Lillbrgatan 24 941 33 Piteå telefn 0911 696721 7