Mötets öppnande/fastställande av dagordning 2. Utseende av justeringsperson

Transkript

1

2

3

4 FÖREDRAGNINGSLISTA /3 Till Institutionsstyrelsen EMV Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Institutionsledningen Lokal: I1341 Tidpunkt: 13- ca 14:30 Dagordning 1. Mötets öppnande/fastställande av dagordning 2. Utseende av justeringsperson 3. Godkännande av föregående mötesprotokoll, fr : 21.pdf 4. Förslag till valberedning och info om valet (beslutspunkt, bilaga 1) 5. Ekonomiskt utfall (infopunkt, bilaga 2) 6. Remiss med faks strategiska plan (infopunkt, bilaga på länk nedan) 7. Info från EMV:s budgetmöte m fakulteten ang äskanden (infopunkt) 8. Info om ESD eller EMV- dagen (infopunkt) 9. Info om Medicon Village (infopunkt) 10. Info från prefekt och biträdande prefekter 11. Prefektärenden 12. Studenternas infopunkt 13. Övrigt 14. Avslutning Vid ev förhinder v g kontakta din suppleant el anmäl frånvaro till Anna Välkommen, Enligt uppdrag Anna Appelberg Postadress BMC I13, Lund. Besöksadress Sölvegatan 19. Telefon dir , växel Telefax E- post Anna.Appelberg@med.lu.se Internet

5 2

6 William Agace Cecilia Holm Fredrik Leeb-Lundberg Anders Malmström Åsa Petersén Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Eva Särbring Administrativ chef Ny institutionsstyrelse för BAKGRUND Karl Swärd Jens Schouenborg Lena Uller Eva Degerman Kajsa Paulsson Ann-Kristin Holmén-Pålbrink Ina Nordström Andrea Nord Katarina Danielson Mandatet för EMV:s institutionsstyrelse går ut 31/ Innan den 20/11 skall en ny institutionsstyrelse ha valts. SITTANDE INSTITUTIONSSTYRELSES UPPDRAG Till institutionsstyrelsemötet den 4/10 åligger det styrelsen att ta fram förslag på valberedning som har till uppgift att bereda nomineringar samt lägga förslag till kandidater som företrädare för lärare, anställda inom sjukvården samt övriga anställda. Valberedningen kan bestå av förslagsvis 6 personer varvid köns- och åldersfördelning samt representation av olika lärar- och yrkeskategorier skall beaktas. Beakta att det inte är lämpligt att valberedningens medlemmar kan komma ifråga som styrelseledamöter. OBS! Nytt fr o m i år är att det endast är en valberedning för alla yrkeskategorier. Sammankallande för institutionsstyrelsen (Anders Malmström och Andrea Nord) meddelar Eva Särbring valberedningens sammansättning senast kl 12:00 torsdag 27/9. VALBEREDNINGENS UPPDRAG Valberedningen skall ta fram förslag på - Företrädare för lärare: 8 ledamöter varav en ska vara ordförande (prefekten) respektive 2 suppleanter - Företrädare för hälso- och sjukvården: 1 ledamot - Företrädare för övrig personal: 3 ledamöter respektive 1 suppleant OBS! Nytt fr o m i år är att, enl dekanus beslut, fakultetens alla sex institutioner skall ha en representant för hälso- och sjukvården. Valberedningen utser sin ordförande inom sig. Tänk på att det inte är lämpligt att medlem i valberedningen föreslår sig själv som ledamot i institutionsstyrelsen. Vid frågor kontakta eva.sarbring@med.lu.se Postadress BMC F10, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E- post eva.sarbring@med.lu.se Internet

7 Tidplan Instruktioner till styrelsemedlemmarna skickas ut med uppmaning om att ta fram kandidater till valberedning Kallelse till valförrättning skickas till samtliga röstberättigade och anslås på institutionens anslagstavla. Kallelsen skall ange tid och plats, vilket val som skall hållas samt röstlängd över röstberättigade Institutionsstyrelsen beslutar om sammansättning och tillsättning av valberedning. Vecka 44 Ordförande i valberedningarna samråder valberedningens förslag till kandidater med dekanus Valberedningens förslag ska vara klart och anslås Val sker mellan kl och ev. poströster skall vara inkomna till institutionen senast kl samma dag Rösträkning sker Val av institutionsstyrelse skall vara klart.

8 Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Eva Särbring, administrativ chef Thure Johansson, ekonom Ekonomiskt utfall för Experimentell medicinsk vetenskap Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap presenterar ett bokslut med ett positivt resultat på 4,7 Mkr. Resultaträkningen Resultaträkningen visar årets intäkter, kostnader och resultat (årets kapitalförändring). Intäkter Intäkter EMV per verksamhetsgren EMV:s intäkter har ökat med 30,3 Mkr (23,1%) från 131,0 Mkr till 161,3 Mkr Postadress BMC I13, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E- post Internet

9 2 GU har ökat med 1,2 Mkr (7,1%), från 17 Mkr till 18,2 Mkr FO har ökat med 14,1 Mkr (34,1%), från 41,4 Mkr till 55,5 Mkr Nytillkomna kostnadsställen under perioden står för 7,6 Mkr av ökningen. Externa bidrag ökar med 15 Mkr (20,7%), från 72,6 Mkr till 87,6 Mkr Inkomster per verksamhetsgren och

10 Externa bidrag 3 Vetenskapsrådet har ökat med 4,3 Mkr, från 25,9 Mkr till 30,2 Mkr Övriga svenska bidrag har ökat med 2,5 Mkr, från 19,7 Mkr till 22,2 Mkr EU-medel har ökat med 6,3 Mkr, från 7,9 Mkr till 14,2 Mkr LU s anknutna stiftelser har ökat med 2,6 Mkr, från 1,8 Mkr till 4,4 Mkr Wallenberg stiftelsen har minskat med 4,1 Mkr, från 5,9 Mkr till 1,8 Mkr Kst har haft ett stort KAW som avslutades år Externa inkomster grupperat per finansiär och EMV periodiserar en stor del av sina inkomster för att finansiera framtida projektkostnader där finansiärerna betalat in i förskott respektive i efterskott. Förutbetalda intäkter är inkomster som inkommit under året som ska användas till framtida kostnader. Dessa intäkter förs över till nästkommande år (periodiseras) för att användas till att täcka framtida kostnader. Upplupna intäkter är att betrakta som en fordran på bidragsgivare, EMV har i förväg tagit kostnaderna i projektet som enligt kontrakt kommer att täckas av bidragsgivare.

11 Kostnader 4 Kostnader uppgår per till 156,6 Mkr jämfört med 130,4 Mkr Det innebär en ökning av kostnaderna med ca 26,2 Mkr (20,1%). Kostnadsökningen fördelar sig på olika kostnadsslag enligt följande: Kostnader och Personalkostnaderna ökar med 15,8 Mkr (23,6%). Driften har ökat med 6,1 Mkr (6,1%). Universitets- och områdesgemensamma kostnader har ökat med 1,2 Mkr (7,8%). Lokalkostnaden har ökat med 3,1 Mkr (25,6%). Ett antal forskargrupper har ökat lokalytan, vilket medför att totala lokalkostnader ökar. Den totala hyreskostnaden uppgår till kr/kvm och år. Av den totala hyran betalar forskargrupperna kr/kvm och år. För resterande kostnad erhåller vi kompensation från fakulteten. Resultatutveckling per kostnadsställe/forskargrupp

12 5 I nedanstående tabell presenteras varje kostnadsställe med resultat, budget, budgetavvikelse och myndighetskapital.

13 6

14 Kommentarer 7 K-ställe Budgetavvikelsen beror på att lönemedel för foass, vetenskaplig samordnare, labb chef samt intrång perfekt, utbetalats för hela året. K-ställe Budgetavvikelsen beror på att lönemedel för doktorand utbokats för hela året samt utbokade driftsmedel som ännu inte börjat användas. K-ställe Fördelning från Multipark avser 12 månader. Budgetavvikelsen per halvåret blir 1,1 Mkr K-ställe Ej använda driftsmedel, skall anställa doktorander till hösten. Budgetavvikelse 1 Mkr. K-ställe Fördelning från Multipark avser 12 månader. Budgetavvikelsen per halvåret blir 0,6 Mkr. K-ställe Fördelning från Multipark avser 12 månader. Budgetavvikelsen per halvåret blir 0,6 Mkr. K-ställe Intrångsersättning och vicedekanuppdrag utbokat för hela året, vilket ger en budgetavvikelse på 1,3 Mkr.

15 Myndighetskapital 8 Här presenteras EMV:s myndighetskapital per kostnadsställe och under åren Myndighetskapitalet har ökat med 4,8 Mkr. Från 55,9 Mr till 60,7 Mkr Enligt rektors beslut skall institutionernas myndighetskapital till år 2014, uppgå till 0% inom utbildningen, och 7% inom forskningen i relation till kostnaderna. Det är möjligt att detta beslut kommer att förändras. Enligt rektorsbrev den diskuterar rektors ledningsråd förändring av datum för måluppfyllelse och procentsatser. Beslut förväntas att fattas i december 2012.

16 MYNDIGHETSKAPITAL EMV År Summa Inst för experimentell med vetenskap Neurobiologi Anders Björklund Brains Deniz Kirik Basala ganglier Angela Cenci-Nilsson Cns genterapi Cecilia Lundberg Stamcellsbiologi Peter Ekblom Muskelbiologi Madeleine Durbeej-Hjalt Med inflammationsforskn R Holmdahl Neuroinflammation Shohreh Issazadeh Chip-programmet Christer Owmans forskargrupp Drug target discovery F L-Lundberg Neurogastroenterologi Eva Ekblad Luftvägsinflammation Jonas Erjefält Neurala gränsytor Nils Danielsen Kärlfysiologi Per Hellstrand Kärlprogrammet Biogena aminer Lo Persson Neurofysiologi Jens Schouenborg Associativ inlärning Germund Hesslow Lillhjärnans fysiologi H Jörntell Nervcellsöverlevnad Patrik Brundin Starka forskningsmiljöer Signaltransduktion Eva Degerman Apetite regulation C E-Albertsson Molekylär endokrinologi C Holm Biomed polymerteknologi M Kempe Gaba receptors group B Birnir Bindvävsbiologi Dick Heinegård Kärlväggsbiologi Anna Hultgårdh Anders Aspbergs forskargrupp Ssf inflammation Utv.biol. i invertebr S Baumgartner Utv.biol. i invertebrater Udo Häcker Genomik o bioinformatik P Medstrand Mucosal biology Ingemar Carlstedt Glykobiologi Katrin Mani Matrixbiologi Anders Malmström Åke Oldbergs forskargrupp Lungbiologi G Westergren-Thorsson Mucosal immunology William Agace Immunreglering Fredrik Ivars Immunology group Tomas Leanderson Tumörimmunologi Bengt Widegren Reproduktionsimmunologi R Mattsson Anders Arners forskargrupp Tim-programmet Neuronanoscience Schouenborg Adaptive immunity Lindbom David Bryders forskargrupp Neurolund Patrik Brundin Trans neuroendokrinologi Å Petersén Antigen presentation Kajsa Paulsson Proteinfosforylering Olga Göransson Kärlfysiologi Bengt-Olof Nilsson Kärlfysiologi Karl Swärd Stemcell epigenetics Joanne Attema Linné Bagadilico Resp immunofarmakologi, Uller Neurala stamceller Malin Parmar MultiPark DRN Jakobsson Brain Disease Biomarker Björkqvist Med structural biology Lindkvist Leukocyte migration Lena Svensson Neural plasticitet o rep Jia-Yi Li Esinophil biology Svensson-Frej Med proteinvetenskap Lagerstedt Exp demensforskning Gunnar Gouras Kemisk biologi Roger Olsson PROTEIN BIOINFORMATICS VIHINEN MOLEKYLÄR NEUROMODULERING BJÖRKLUND NEURO-INFLAMMATIONSGENETIK SWANBERG Övrigt emv Tumörbiologi Bioimplantatforskning, L-M Bjursten

17 10 Balansräkningen Balansräkningen visar våra samlade tillgångar, skulder och myndighetskapital. Anläggningstillgångarna har minskat med 3,4 Mkr. Upplupna intäkter har ökat med 5,7 Mkr (fordran på bidragsgivare där EMV redan tagit kostnader i projekten). Kassan har minskat med 3,2 Mkr. Förutbetalda intäkter har minskat med 4 Mkr (skuld till bidragsgivare där EMV redan erhållit pengar och har arbete kvar att utföra). Summa myndighetskapital Myndighetskapitalet ökar med 4,8 Mkr. Från 55,9 Mkr till 60,7 Mkr Kapitalfärändring EMV Kapitalförändringen per är 0 kr. Nytillkomna k-ställen/forskargrupper Mauno Vihinen Tomas Björklund Maria Swanberg

18 Sammanfattning 11 Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap presenterar ett bokslut med ett positivt resultat på 4,7 Mkr. Grundutbildningen uppvisar ett underskott på 0,1 Mkr och forskning på ett överskott på 4,8 Mkr. Grundutbildningen V-gren 11 uppvisar ett positivt resultat med 0,2 Mkr och v-gren 10 (gemensamma kostnader) uppvisar ett negativt resultat med 0,3 Mkr. Forskning V-gren 21, forskning fakultetsanslag uppvisar ett positivt resultat på 6,1 Mkr. V-gren 35, externfinansierad forskning uppvisar ett negativt resultat på 0,9 Mkr. V-gren 30 gemensamma kostnader uppvisar ett negativt resultat på 0,3 Mkr Myndighetskapital Institutionen går från 55,9 Mkr till 60,7 Mkr i positivt myndighetskapital.

19 Prefektärenden maj - sept, 2012 Förslag sakkunniga univ lektor i fysiologi med ssk inriktning farmakologi (prof Helen Cox, Kings Coll, London & prof Ernst Brodin, KI, Stockholm). Förslag sakkunniga prof. i fysiologi ssk kardiovaskulär fysiologi (Prof Lennart Lindbom, KI, Stockholm, Prof Gabriele Pfitzer, University of Cologne,Germany & Prof Peter Bie, Odense, Denmark) Prioritering resebidrag, A Cederbergs stiftelse Utse ledamöter att ingå i utredning BMC teknikplattformar: Lena M Svensson (immunologi) samt Gunnar Gouras (neurobiologi) Möte med: Dan Holmberg Kristoffer Rubin Ingemar Carlstedt Nils Danielsen Gunilla Westergren-Thorsson Bill Agace Gunnar Gouras David Bryder Medarbetarsamtal: 12 st Besök av sjukhuschef J Eriksson, 28 maj Infomöte arbetstidsavtal, 29 maj Sektionschefsmöte 24/9 Arbetsgrupp karriärvägar, 8 juni, 24 aug & 24 sept Prefektmöte 4/6, 17/9 BMC styrelse 29/8 Eva Ekblad

20 SU-prefekt Löpande HMS-arbete med Lisette och Katarina Löpande personalärenden med Therese och Hanna Skyddsrond A10, A11, A12, A13 HMS-kommittémöte Rondgruppsmöten Utvecklingssamtal (12 st) Möte med Räddningstjänsten Infomöte nya forskargrupper Möte med prodekanus Anna-Maria Drake Motivering professur (EMV:s budgetäskande) FU-prefekt - Forskarutbildningsprefektmöten 2 st - Hantering av nya doktorandprojekt (5 st) - Handläggning/möten 3 st. individuella doktorandärenden - Hantering och handläggning av disputationer (4 st) - Medarbetarsamtal Fo-grupp chefer - Information/upplysning handledare och doktorander vad gäller halvtid, disputation, rekrytering, finanser etc - Möte/information för nya forskargruppledare - Förlängningar av doktorandtjänster och utbildningsbidrag GA- prefekt Seminarium: Arbetstidsavtal Möte: GU- admin och farmakologiutbildning Infomöte med nya forskargruppschefer Seminarium: lönebildning och lönerevision Ärande: Frivilliga fördjupningsstudier Möte om App- Schema Möte GU admin och inventering av lärare/tutorer på grundkurs, cellbiologi, HOME och NOR kurs inför budget äskande för 2013 Medarbetarsamtal (12 st) Möte med GU- gruppen Läkarprogrammets kick- off Möte med programdirektören vid Biomedicin om framtida lärarbehov Möte med nivåansvarig på läkarutbildning om framtida lärarbehov Sektionsmöte Signeringar och utbetalningar på V- gren 11

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44 Anatomiämnet i Lund en kårutredning

45 Genom snillets skapelser överlever man, resten tillhör döden Detta är slutrapporten till en utredning genomförd av Medicinska Föreningen Lund-Malmö under vår och sommar 2012, inom ramen för EQ11, ett utbildningsutvärderande projekt vid Lunds universitet. Rapporten är författad av Hannes Jansson och Karl A Lundblad. 2

46 Innehåll sid. Introduktion... 4 Lokal bakgrund Nationell översikt Rapport från fakultetshearing Rapport från studenthearing Diskussion Referenser Bilagor

47 EQ11- rapport: Anatomiämnet i Lund Anatomikunskaper är en central del i lärandemålen för läkarutbildningen. Studenten skall efter genomgången kurs kunna: redogöra för rörelseapparatens anatomiska uppbyggnad inkluderande hela skelettet, kroppens muskler och dessas funktioner samt cirkulationen och innervationen av rörelseapparaten. förklara hur rörelser genereras genom samverkan av olika delar av rörelseapparaten. Kunskapsmål Termin 2 [1] Under 2011 uppmärksammades anatomiundervisning för läkare i media [2, 3, 4]. Dels diskuterades undervisningsformer, dels ifrågasattes om kunskapsnivån hos utexaminerade var tillräcklig. Grundläggande kunskap om ytanatomi, vävnadslära, anatomisk nomenklatur och organanatomi har traditionellt undervisats under läkarutbildningens tidiga prekliniska del. Tillämpade anatomiska kunskaper med avseende på medicinsk utredning och behandling har undervisats i klinisk praktik. Uppdelningen av läkarutbildningen i en preklinisk och klinisk del har under de två senaste decennierna blivit mindre tydlig. På grundutbildningsnivå har man eftersträvat dels ett integrerat curriculum med samordnad undervisning, dels att i större utsträckning och redan inledningsvis erbjuda studenter kliniskt tillämpbara kunskaper [5]. Som en del i Medicinska föreningens uppdrag att verka studiebevakande utfördes inom ramen för kvalitetsprojektet EQ11 en fakultetshearing om anatomiämnet i Lund i maj Syftet var att ge en god bild av dagens anatomiundervisning. Inför fakultetshearingen hölls en studenthearing för att lyfta fram studenternas aktuella erfarenheter. Inom ramen för projektet utfördes även en kunskapssammanställning för att sätta dagens anatomiundervisning i Lund i ett historiskt och nationellt perspektiv. Denna rapport innehåller fem delar: - lokal bakgrund - nationell översikt - rapport från fakultetshearing - rapport från studenthearing - slutdiskussion 4

48 Lokal bakgrund Förändrad organisation Vid läkarutbildningen i Lund bedrivs sedan 1995 preklinisk anatomiundervisning integrerad i de tre första terminskurserna, vilka koordineras av terminsansvariga lärare. Dessförinnan hade undervisningsansvaret vilat på en ämnesinstitution. Idag finns en adjungerad professor i makroanatomi, och en universitetslektor i mikro- och makroanatomi på fakulteten. Den senare medverkar inte i undervisningen. Reformen 1995 skedde till följd av två parallella förändringar av läkarutbildningens organisation: - ämnesinstitutionerna lades ned - integrerade terminskurser infördes successivt Fakultetsutredning 1994 Genomförandet av den nya organisationen för anatomiundervisning skedde efter en fakultetsintern utredning från 1994 [6, bilaga 1]. En ny studieplan för makroanatomi upprättades 1995 [7, bilaga 1]. Utredningen från 1994 innehåller: - en problembeskrivning - en sammanställning av nationella och internationella erfarenheter - en presentation av dåvarande anatomikurs - ett nytt kursförslag I problembeskrivningen betonas att generella, och inte specialiserade kunskaper, ska vara fokus för grundutbildningen. Man ifrågasätter värdet av dissektionsundervisning och menar att traditionella ämneskurser inte ger beständig kunskap. I kunskapssammanställningen beskrivs omfattningen av traditionella anatomikurser i flera länder: föreläsningstiden varierade mellan 126 och 197 timmar. Tiden för gruppövningar varierade mellan 96 och 160 timmar. Den dåvarande anatomikursen i Lund presenteras: föreläsningstiden 1994 var 75 timmar. Tiden för gruppövningar var 88 timmar. I utredningens kursförslag och den senare studieplanen presenteras hur anatomiundervisningen skall organiseras inom ramen för integrerade terminskurser med problembaserat lärande. Den föreslagna föreläsningstiden var 78 timmar. Föreslagen tid för gruppövningar var 49 timmar. Minskad lärarledd undervisning i anatomi Inom ramen för EQ11-projektet gjordes en sammanställning av hur undervisningstiden för makroanatomi utvecklats i Lund under de senaste decennierna. Äldre schema och kursplaner har gjorts tillgängliga av universitetsarkivet [8-16]. Dagens terminskurser har integrerad undervisning, men enskilda föreläsningars huvudtema framgår av schema och kursbeskrivning. Exempel på anatomiföreläsningar är: Bålen, funktionell anatomi och rörlighet, Ryggen - vår styrka eller svaghet?, Nedre extremitetens rörelseapparat, Handen och hjärnan. Exempel på föreläsningar med andra huvudtema (t.ex. fysiologi, 5

49 histologi, farmakologi) är: Vilopotential och aktionspotential, Spinal learning, Bindväv och extracellulär matrix. Föreläsningstiden halverades i mitten på 1990-talet. Läsåret förelästes 143 timmar anatomi på termin 2 och 3. Under senare delen av 90-talet var föreläsningstiden för anatomi under dessa terminer 72 timmar. Även tiden för gruppundervisning inskränktes kraftigt. För en jämförelse över både föreläsningar och gruppövningar har lärarledd undervisningstid för delområdet rörelseapparatens anatomi åren 1979, 1993 (vt), 1996 (ht), 2003 (ht) och 2012 (vt) sammanställts (se tabell och diagram nedan) [8-18]. Lärarledd undervisning rörelseapparatens anatomi: År Total tid (h) Föreläsningstid Gruppövningar Under perioden översteg den sammanlagda undervisningstiden för rörelseapparatens anatomi aldrig 40 timmar, vilket innebar en minskning med omkring två tredjedelar jämfört med tidigare. 6

50 Nationell översikt Följande sammanställning syftar till att belysa anatomiundervisningens omfattning och organisation på de sex svenska lärosäten som har fullständig läkarutbildning. Jämförelsen syftar till att ge en översikt och har inte som anspråk att ge en exakt bild av fakultetsorganisation, undervisningstid eller -metoder. Uppgifterna baseras på tillgängliga schema och kursplaner, samt telefon- och mailkontakt med fakulteterna mars Praktisk lärarledd undervisning (timmar) LU - Lunds univ, LiU - Linköpings univ, UU - Uppsala univ, KI - Karolinska institutet, UmU - Umeå univ, GU - Göteborgs univ/sahlgrenska akademin Uppsala: - ämnesansvarig är adjunkt Mats Hjortberg - undervisningsansvar hos fyra lektorer/docenter, två på anatomiavdelningen undervisande kirurger (transplantationskirurg och barnkirurg) samt studentamanuenser - anatomikurs under T3 omfattar 1-1,5 månad med 14 dissektionsdagar. Under T1-T3 finns åtta timmar praktisk ytanatomi 7

51 Umeå: - övergripande ansvarig är professor Per Lindström, kursansvarig för T2 och T3 - ämnesansvar hos undervisande docenter på anatomiavdelning, flertalet disputerade i anatomi - på Umeås medicinska fakultet finns sju professorer/lektorer i anatomi - anatomiundervisning på T1-T3 omfattar veckor (17 hp), inklusive tre timmar preparatdemonstrationer och timmar funktionell ytanatomi med bla palpationsövningar Stockholm: - ämnesansvarig är professor Jonas Broman - undervisningsansvar hos tre professorer i anatomi, två doktorerande läkare samt studenttutorer - anatomiundervisning på T1-T3 omfattar demonstrationer av organpaket under termin 1 och 2 samt ca fem dissektionsdagar under termin 2 och 3 för studiet av rörelseapparaten, huvud, hals, thorax och buk. Praktisk ytanatomi med palpationsövningar omfattar 12 timmar. Göteborg: - ämnesansvarig är professor Bengt R Johansson - undervisningsansvar hos fyra professorer, en doktorand i anatomi samt student- och läkaramanuenser - anatomiundervisning under termin 1, 3 och 4, totalt 17 veckor (25,5 hp), inklusive timmar funktionell ytanatomi med palpation och 12 timmar demonstrationer av humana preparat Linköping: - övergripande ansvarig är docent David Engblom, momentansvarig T2 - undervisningsansvar hos professor (reproduktionsbiolog), doktorander i cellbiologi samt studentamanuenser - anatomiundervisning på T1-T3 omfattar modelldemonstrationer, praktisk ytanatomi och dissektionsövningar. Under termin 2 har studenten sex dissektionshalvdagar om totalt 20 timmar för studiet av extremiteterna där studenten själv dissekerar vid två tillfällen. På T2 ges också fyra timmar praktisk ytanatomi. Under termin 3-5 demonstreras/dissekeras inre organ samt thorax och bål under tio timmar. Lund: - övergripande ansvariga är Dr Med Vet Fredrik Bengtsson och Dr Med Vet Marcus Granmo, terminsansvariga T2, samt docent Catarina Rippe och professor Cecilia Holm, terminsansvariga T3 - undervisningsansvar hos studentamanuenser och doktorand i neurobiologi - anatomiundervisning på T2-T3 omfattar tjugo timmar modelldemonstrationer, två timmar dissektion av animala cirkulations-/respirationsorgan samt tre timmar palpationsträning. 8

52 Rapport från fakultetshearing 15 maj 2012 Till fakultetshearingen inbjöds ansvariga för de prekliniska terminerna, samt lärare från anatomiintensiva kliniska kurser under de senare terminerna. Närvarande var: Fredrik Bengtsson (ansvarig termin 2) Catarina Rippe (ansvarig termin 3) Lo Persson (nivåansvarig grundnivå) Anders Björkman (handkirurgi) Peter Krantz (rättsmedicin) Christian Ingvar (kirurgi, ansvarig termin 8, Lund) Martin Johansson (patologi, momentansvarig patologi termin 4 och 5, Malmö) Arne Lindgren (neurologi, momentansvarig neurologi termin 7, Lund) På mötet framkom följande: Dagens kunskaper diskuterades: Neurologi: Brokig bild, men god baskunskap. Dåliga kunskaper i radiologisk anatomi på termin 7. Rättsmedicin: Dålig konsistens i anatomikunskaperna på termin 11. Oprecis påhittad nomenklatur vid t.ex. anatomisk beskrivning av skador. Ingen 3D-känsla för anatomi. Patologi: Stor varians mellan de olika studenterna på termin 5. Ett återkommande behov av mycket grundläggande anatomidiskussioner i samband med obduktionsundervisning. Handkirurgi: Det där vita, är det en sena? är en ungefärlig bild av studenters anatomikunskaper vid ett operationssår termin 8. Man möts även av bristande kunskaper i AT-läkares bedömningar av sårskador. Som representant för bildmedicin valde docent Thomas Fork att skicka in ett skriftligt underlag då han inte kunde närvara vid hearingen [bilaga 2]. Som mångårig ansvarig för strimman av radiologisk undervisning för kandidater i Malmö gav han följande bild av kunskapsnivån: Hur ser kunskapen i anatomi ut idag bland medicine kandidater: Termin 5 Nästan ingen kandidat kan redogöra för lungans makroanatomi: hilus, lunglober, mediastinum inkl. luftvägar Termin 6 Samma gäller urogenitalia och vensystemets anatomi som bakgrund till föreläsningarna i nephrologi och tromboembolism Termin 7 Stora brister i CNS-anatomi Termin 8 Bukens och retroperitoneums anatomi och topografi med kärl, gångsystem och körtelstationer har upprepat visat sig bristfällig vid seminarier på ultraljudslab och vid datortomografens arbetsstationer. 9

53 Oklar ansvarsfördelning för anatomiundervisningen påtalades: Ingen helhetsbild, ingen ämnesansvarig. En lektorstjänst finns i makroskopisk anatomi men denne deltar ej i undervisning. En samlande nod för anatomi skulle behövas. Enskilda entusiaster är inte nog. Bristande samordning och kommunikation mellan tidig och sen del av utbildningen påtalades: Skulle kliniska lärare kunna involveras för att identifiera relevanta strukturer som bör undervisas tidigt? I de fall där studenterna kan mycket anatomi är kunskaperna inte alltid kliniskt relevanta. Svårigheter att upprätthålla även dagens organisation med begränsade praktiska anatomiförhör påtalades: Anatomi är resurs- och utrymmesmässigt en begränsad del av terminskursen på termin 2. Fler, gärna kliniska lärare på tidigare terminer efterfrågades för att uppnå relevant anatomiinlärning: Vore det möjligt att diskutera undervisningstid med regionen för att entlediga ST-läkare? Kunskapsnivån blir otillräcklig med enbart studentamanuenser och PBL-tutorer, vilka saknar fördjupad kunskap. Den kompletta frånvaron av preklinisk dissektionsundervisning har bidragit till en bland studenter spridd missuppfattning att obduktionsundervisningen syftar till dissektionsträning och anatomiinlärning. Inget virtuellt hjälpmedel för anatomiundervisning finns upphandlat för undervisningen. Internationellt har fortfararande anatomi en framträdande plats såväl i undervisning som forskning. 10

54 Rapport från studenthearing 26 april 2012 En utvärdering av nuvarande anatomiundervisning genomfördes i form av en SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) vilket ledde fram till ett förslag på förbättrad undervisning. Studenternas förslag till förbättrat anatomimoment termin 2: Intro i latin med de viktigaste termerna översatta för förståelse. Glosprov Lära sig strukturer på modeller med amanuensledda modelldemonstrationer och grundföreläsningar kursvecka 2-7. Självklart får amanuenserna tillgång till formell anatomisk kompetens som kan vägleda dem att lära ut riktigt Anatomitentamen/-förhör kursvecka 8-10 Övriga delar av termin 2 (kursvecka 10-20): (a) Ytanatomiundervisning och palpationsövning (b) Undervisning i funktionell anatomi (c) Radiologisk frisk anatomi. En grundöversikt över de viktigaste röntgenprojektionerna och anatomin på slätröntgen, CT och MR (d) Dissektionsmoment V.20 Integrerad skriftlig tentamina för termin 2, med anatomiska delmoment? Under termin 3 liknande koncept med översiktlig anatomiundervisning följt av deltentamen/-förhör, därefter fördjupad undervisning med t.ex. palpationsövning av buk, gruppövningar och radiologisk anatomi Styrkor Ingen dissektionsundervisning (Utgjorde den inte bara ett mandomsprov? Onödigt utan tillräckliga anatomikunskaper innan?) Goda möjligheter till självstudier Peer-learning Studentengagemang Kostnadseffektivitet Bra anatomiföreläsningar Amanuenssystem med äldrekursare (Pedagogisk och anatomisk kompetensutveckling för dessa. Bra förklaringar.) Bra anatomiundervisning i samband med obduktioner Sållad lista (ca 1500 strukturer) Lite latin Svagheter Obduktion är inte det samma som anatomiundervisning! För få anatomiföreläsningar Ingen 3D-anatomi eller datorprogram Oklar urskiljningsprocess i anatomilistan (Katalogiseringen är oklar. Alla strukturer framstår som lika viktiga. Vissa strukturer tycks meningslösa, vissa kliniskt relevanta strukturer saknas) För lite lärarledd tid Ingen radiologisk anatomi Otillräcklig träning i ytanatomi Osynkroniserad ytanatomi (träningstillfället ges innan vi lärt oss grundanatomin) 11

55 Ingen dissektionsundervisning (ingen vävnadskunskap, ingen förberedelse inför kirurgi, ingen 3D-anatomi) För kort tid av anatomiundervisning För lite latin Anatomicurriculum dåligt känt på klinik (ingen kontakt/förståelse mellan preklin och klin?) Integrerade kurser där anatomin försvinner Inga ämnesföreträdare i undervisningen Studentamanuenserna har ingen att vända sig till med sina frågor, utan tvingas improvisera fram svar själva i gruppen! Fokus enbart på anatomitenta = ytinlärning. För mycket modellfokus? Ingen standardisering av amanuensundervisningen Skillnad Malmö-Lund. Fr.a. rörande obduktionsundervisning Möjligheter Latin-glosprov Dissektionsundervisning! Obligatorisk eller frivillig! Samarbete med Köpenhamns universitet? Smågruppsundervisning med funktionell/klinisk anatomi. Kliniska lärare: ortopeder? Mer ytanatomiträning. Med sjukgymnaster? Frisk radiologi-undervisning Återgång till undervisning i ordningsföljden: Frisk-Sjuk-Klinik Man kunde haft modelltentamen tidigt i terminen (efter ca 6 veckor) och sedan komplettera med yt-, radiologi-, dissektions- och funktionell anatomi därefter! E-lösningar att använda själv i sina studier Människor är villiga att donera kroppar till anatomiundervisning Bättre förberedda studenter på klinik! Bättre ansvar för modeller Samordna amanuensundervisning Förbättrad kommunikation och gruppkänsla mellan preklin och de kliniska kurserna. Om man kunde ha tydlighet inför de kliniska lärarna med vad och hur man undervisar för att sedan kunna bygga vidare på detta! Samarbete mellan medfaks utbildningar (undervisning av kompetenta sjukgymnaster i t.ex. ytanatomi/funktionell anatomi) Tänk constructive alignment! Hot Modellerna i oordning och förstörs (Dyrt och ger dålig undervisning) Ingen formell lärarkompetens i anatomi! Ingen ämnesföreträdare! Minimal undervisningstid ger ytlig och dålig inlärning! Tentorna prövar inte förståelse Ytliga! En känsla av att anatomi är oviktigt råder på fakulteten! Illusionen att anatomi är lätt att lära sig ensam verkar vara ett faktum Terminsansvariga T2 ej intresserade av anatomi - Kan inte bli sämre Bristande samordning av amanuenser och anatomiansvariga - Lär sig var nålar sitter på modeller men förstår inte Löjligt lite tid för modelldemonstrationer termin 2 12

56 Diskussion I den lokala bakgrunden framkommer att den formella kompetensen i anatomi är svag i Lund, och att både föreläsningstid och gruppundervisning starkt begränsats. I den nationella översikten placerar sig Lund sist i båda jämförelserna. De praktiska momenten omfattar i Lund 5 timmar, där samtliga övriga lärosäten har minst 15 timmar (och ofta betydligt mer) av lärarledd gruppundervisning i ytanatomi och dissektion/preparatdemonstration. Vid fakultetshearingen gav kliniskt verksamma kurs-/momentansvariga lärare en sammantaget kritisk bild av både studenternas kunskaper och fakultetens organisation. Vad gäller kunskaper sågs brister i överblick, 3D-förståelse och terminologi. Studenternas engagemang och förmåga till egensansvar lyftes fram som positiva faktorer. Anatomikunskaperna beskrevs som ojämna och bitvis bristfälliga. Kunskapsbristerna ansågs påverka klinisk undervisning och patientkontakt negativt. Vid studenthearingen gavs en liknande bild där lärandemiljön beskrevs positivt men måluppfyllelsen ifrågasattes. Otillräcklig handledning med brister i formell kompetens påpekades. Demonstration av anatomimodeller handhas av studentamanuenser, vilka ofta är uppskattade men saknar stöd eftersom ingen ämnesansvarig är engagerad i undervisningen. Eftersom undervisningen är upplagd kring modelldemonstrationer, med endast två praktiska gruppövningar om sammanlagt 5 timmar, blir fokus för studenterna lätt ytinlärning av nomenklatur från listor. Utredningen från 1994 och studieplanen från 1995 överenstämmer i sina förslag med dagens önskemål från lärare och studenter om hur anatomiundervisningen kunde organiseras: föreläsningar skulle kombineras med gruppövningar där både ytanatomi, vävnadslära, 3Danatomi, röntgenanatomi och nomenklatur undervisas. Granskningen av faktisk undervisning de senaste decennierna ger, tillsammans med de båda hearingarna, en bild av en sedan 1995 starkt begränsad anatomiundervisning som inte uppfyllt de föreslagna undervisningsplanerna från I den fakultetsinterna utredningen från 1994 uttrycks en vilja att med hjälp av problembaserat lärande bygga en väl sammanhållen undervisning med stort studentansvar och -engagemang. Dagens lärare och studenter ger en bild av att detta delmål uppnåtts, men att ämneskunskaper, akademisk nivå och undervisningstid samtidigt urholkats. I fakultetsutredningen från 1994 [6] sågs risker, men dessa betraktades som ett övergående problem:...gränserna mellan de nuvarande ämnena och institutionerna [...] kommer att utplånas. [---] Den person som organiserar en kurs eller delkurs ansvarar också för att tillsammans med studenter och engagerade lärare planera och genomföra den på sådant sätt att morfologiska aspekter blir beaktade. Detta blir en svårighet endast under en övergångsfas, tills dess kursansvariga och lärare är helt på det klara med att studenterna inte läser någon separat kurs i anatomi och histologi. Den framtida morfologiundervisningen i Lund, 1994,, sid 8-9 [6, bilaga 1] 13

57 Vi kan snart tjugo år senare konstatera att ämneskunskap och ämnesansvar inte bevaras per automatik, utan är beroende av struktur, organisatoriska resurser, ämnesföreträdare, formell kompetens och fortgående kvalitetsgranskning. Studentansvar, -engagemang och en känsla för sammanhang är visserligen förutsättningar för varaktiga kunskaper och en förmåga att själv inhämta kunskap. Men universitetets roll som garant för examinerade läkares grundläggande kompetens ställer krav på en god undervisning som ger studenten möjlighet att lära djupt och rätt, vilket skall prövas i examination. I denna rapport redovisas således hur anatomiämnet i lund har brister vad gäller kompetens, organisation, undervisning och måluppfyllelse. Studenternas förslag till åtgärder över hur man akut skulle kunna förbättra anatomiundervisningen på termin 2 och 3 bifogas. På fakultetshearingen efterfrågades organisatoriska förändringar för bygga upp en struktur för fungerande anatomiundervisning i Lund. 14

58 Referenser 1, Kursplan LÄKA22 Nervsystemet och rörelseapparaten, Dnr 2007/1971. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Svenska studenter övar på danska lik. Sydsvenska Dagbladet Hämtad , Kroppsdonationer viktigt för studenter. Dagens Nyheter Hämtad , Sämre läkare när dockor ersätter lik,. Dagens Nyheter Hämtad , Lindgren S, Danielsen N. Från ämnesbaserad linje till resultatstyrt program. Läkartidningen 2007;104: , Den framtida morfologiundervisningen i Lund. Nämnden för läkarutbildning vid Lunds universitet , Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Danielsen N, Aspegren K. Studieplan för makroanatomi T1-3 vt 1995, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Ämnesbeskrivning för anatomi i terminskurs 2 och 3 i läkarlinjen vid Lunds universitet, fastställd av linjenämnden för läkarlinjen Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Ämnesbeskrivning för neurobiologi i terminskurs 3 i läkarlinjen vid Lunds universitet, fastställd av linjenämnden för läkarlinjen Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Läkarlinjen T2, schema för kursen i anatomi 20 nov jan Institutionen för anatomi, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Läkarlinjen T3, schema Anatomi, delkurs i rörelseapparatens, huvudets, halsens och ryggens anatomi Vt 1993, Institutionen för anatomi, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund , Kursbeskrivning Organbiologi I (LÄK 524, Läkarlinjen Lunds universitet), Ht Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Kursbeskrivning Organbiologi II (LÄK 533, Läkarlinjen Lunds universitet), T3, Ht Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Kursbeskrivning Läkarlinjens kurs i Organbiologi III, Neurobiologi, T3, Ht Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Kursbeskrivning Läkarutbildningens kurs Nervsystemet och rörelseapparaten T2, Ht Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund,

59 16, Kursbeskrivning Läkarutbildningens kurs Homeostas T3, Vt Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Kursbeskrivning Läkarutbildningens kurs Nervsystemet och rörelseapparaten T2, Vt Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Kursbeskrivning Läkarutbildningens kurs Homeostas T3, Vt Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund,

60 Bilagor 1, Utbildningen i makroanatomi, Bilaga 13 till självvärdering inför Högskoleverkets utvärdering 1997:29R. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund 1996, innehållande: Den framtida morfologiundervisningen i Lund. Nämnden för läkarutbildning vid Lunds universitet , Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 1994 Danielsen N, Aspegren K. Studieplan för makroanatomi T1-3 vt 1995, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, , Fork F-Th. Anatomi, inför anatomimöte