ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2018

Transkript

1 ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2018

2

3 ANTAL HELÅRSSTUDENTER Storleksordningen bland lärosätena sett till antal helårsstudenter (HST) är oförändrad i jämförelse med tidigare år. De fyra lärosäten med flest HST ligger allt närmre varandra 2018 till följd av att både SU och LU minskar antalet ( 3 procent vardera) samtidigt som GU endast minskar med 1 procent och UU ökar med 1 procent. Efter en nedgång har Miun 2018 den enskilt största ökningen både sett till antal och procentuellt (+447 HST, +7 procent). Miun kommenterar i sin årsredovisning att den största delen av ökningarna finns bland ordinarie grundutbildning och sommarkurser, där en viktig orsak var de särskilda utbyggnader som inleddes 2018 av utbildning i hela landet respektive sommarkurser. Avståndet mellan Umu och LiU ökar 2018 till följd av att Umu minskar med 2 procent samtidigt som LiU ökar med 1 procent.

4 PRESTATIONSGRAD Samtidigt som SU är det lärosäte med högst antal HST så är det också tillsammans med UU det lärosäte med lägst prestationsgrad, detta till trots att SU årligen ökat sin prestationsgrad sedan 2014 då den var nere på 75 procent. Miun uppvisar med 5 procentenheter den största minskningen. Även LiU och KTH minskar sin prestationsgrad ( 3 respektive 1 procent). LTU och Chalmers är oförändrade och övriga lärosäten ökar med 1 2 procent. KI har under treårsperioden varit det lärosäte med högst prestationsgrad. Umu ökar sin prestationsgrad med 2 procentenheter 2018.

5 FÖRDELNING INTÄKTER Samtliga lärosäten ökar sina totala intäkter Den största procentuella ökningen återfinns inom Miun (+6 procent), tätt följd av UU, KTH, LiU och SLU som alla ökar med 5 procent. Umu ökar totala intäkter med 3 procent (+5 procent inom utbildning och +2 procent inom forskning). SU och Chalmers minskar sina intäkter inom utbildning på grund- och avancerad nivå ( 2 respektive 1 procent), resterande lärosäten ökar inom båda verksamhetsgrenarna. GU, SU, LiU och Chalmers ökar andelen forskningsintäkter av totala intäkter med 1 procentenhet samtidigt som KTH och Umu visar motsvarande ökning inom utbildning på grund- och avancerad nivå.

6 FÖRDELNING FORSKNINGSFINANSIERING Förändring totala forskningsintäkter LiU 8% Miun 6% SLU 5% UU 5% Chalmers 5% LTU 4% KI 4% KTH 4% SU 4% LU 3% Umu 2% GU 2% LiU har den största ökningen inom totala forskningsintäkter 2018 (+8 procent). Ökningen finns främst inom externa forskningsintäkter (+14 procent) och innebär att andelen externa forskningsintäkter ökar till 57 procent. UU, KTH, Chalmers, SLU och Miun ökar alla andelen externa intäkter med 1 procentenhet, resterande lärosätens fördelning är oförändrad. Den storleksmässiga fördelningen mellan lärosätena utifrån totala forskningsintäkter är också oförändrad från föregående år. Umu har sedan 2017 en större andel forskningsanslag än externa forskningsintäkter.

7 ANTAL AKTIVA DOKTORANDER Förändring Förändring Chalmers -13% -2% Umu -9% -11% LU -9% -4% GU -7 % 0% SU -7 % -4% UU -5% -2% KI -5% -3% Miun -4% 5% LTU -3% 1% KTH -3% 0% SLU -3% -8% LiU 1% -7 % Samtliga lärosäten förutom LiU minskar antalet aktiva doktorander Chalmers har 2018 den största minskningen på 13 procent, följt av Umu och LU med en minskning på 9 procent vardera. Könsfördelningen ligger hos de flesta lärosäten mellan procent. KTH, Chalmers och LTU har en övervägande andel män av antalet aktiva doktorander.

8 ANDEL KVINNLIGA PROFESSORER Andel rekryterade kvinnor 2018 Mål Umu 57% 52% LU 47 % 46% Miun 45% 45% Chalmers 43% 32% GU 41% 53% KI 38% 60% UU 38% 48% LiU 37 % 46% KTH 36% 32% LTU 33% 33% SLU 32% 51% SU * - 46% * SU redovisar ej uppgiften i årsredovisning 2018 Andelen kvinnliga professorer i ovanstående diagram avser årsarbetare. Umu har 31 procent andel kvinnor avseende årsarbetare, sett till antal uppgår andelen till 32 procent. Chalmers har den största ökningen av andelen kvinnliga professorer med 3 procentenheter 2018 och är därmed uppe på samma nivå som KTH. Inget lärosäte minskar andelen kvinnliga professorer. För att öka andelen kvinnliga professorer har regeringen beslutat om rekryteringsmål avseende andelen rekryterade kvinnliga professorer för perioden Tabellen visar respektive lärosätes andel kvinnor av totalt rekryterade professorer 2018 samt mål för perioden.

9 DISPUTERADE LÄRARE De flesta lärosäten ligger relativt samlat sett till andel disputerade lärare 2018 med undantag för Miun som endast har en andel på 61 procent. Miun, LTU, UU och LU minskar samtliga andelen disputerade lärare med 1 procentenhet De flesta lärosäten ligger kvar på en oförändrad nivå 2018 eller ökar med 1 procentenhet. Samtliga lärosäten har en övervägande andel män bland de disputerade lärarna. Chalmers och KTH har lägst andel kvinnor, vilket är samma mönster som för andelen kvinnliga professorer.

10 SJUKFRÅNVARO Förändring total sjukfrånvaro LTU -0,8% Miun -0,6% KI -0,3% SU -0,2% SLU -0,1% KTH -0,1% Umu -0,1% LU 0,0% LiU 0,0% Chalmers 0,1% GU 0,2% UU 0,3% LTU minskar sin totala sjukfrånvaro mest mellan lärosätena 2018 med 0,8 procentenheter. Minskningen finns främst hos kvinnor, vilka minskar med 1,1 procentenheter medan männen minskar med 0,5 procentenheter. Miun som 2017 hade den högsta totala sjukfrånvaron minskar med 0,6 procentenheter och SLU tillsammans med GU är istället de lärosäten som har den högsta totala sjukfrånvaron. Umu vänder en flerårig trend med ökad total sjukfrånvaro och minskar 2018 med 0,1 procentenhet. Skillnaden mellan sjukfrånvaron hos kvinnor och män är fortsatt stor. Chalmers är det lärosäte med högst sjukfrånvaro för kvinnor.

11 ANDEL LOKALKOSTNAD KTH och KI ökar båda andelen lokalkostnad i förhållande till totala kostnader 2018 med 1 procentenhet vardera. LiU, LTU, Miun och SLU minskar motsvarande 1 procentenhet medan resterande lärosäten är oförändrade. GU har sedan 2017 den lägsta andelen lokalkostnader. Sedan 2012 har Umu varit stabil på 10 procent vilket innebär att lokalkostnaderna har ökat i samma takt som totala kostnader.

12 MYNDIGHETSKAPITAL LiU, Umu och LTU är de lärosäten med störst ökningar av myndighetskapital i procent av totala kostnader 2018, samtliga ökar med 4 procentenheter vardera. SU är det lärosäte som med en minskning med 4,6 procentenheter har den största minskningen KI minskar med 1 procentenhet men är fortsatt det lärosäte med högst andel myndighetskapital. Umu var 2017 det lärosäte med lägst andel men hamnar nu högre upp i jämförelsen till följd av det stora överskottet Snittet hos lärosätena sammantaget minskar från 20 procent till 19 procent 2018.

13 MYNDIGHETSKAPITAL FÖRDELAT PER VERKSAMHETSGREN SU och LiU har en övervägande del av sitt myndighetskapital inom utbildning, resterande lärosäten har en övervägande del inom forskning. Sammantaget för samtliga lärosäten är fördelningen 31 procent inom utbildning och 68 procent inom forskning. SLU redovisar ej myndighetskapital fördelat per verksamhetsgren och ingår därför ej i sammanställningen ovan. Den procentuella fördelningen summerar inte till 100 för samtliga lärosäten på grund av att i myndighetskapitalet ingår även statskapital som inte fördelas på verksamhetsgrenarna och därmed utgör resterande procent.