Kreativitet, flexibilitet och struktur

Transkript

1 KVALITETSPRIS VÅRD OCH OMSORG 2011 Kreativitet, flexibilitet och struktur KORTTIDSVISTELSE OCH KORTTIDSTILLSYN GÖINGEVÄGEN 22 Anna Johnsson (fritidspedagog), Maria Månsson (socialpedagog), Ingela Pantorp (handledare), Camilla Christiansson (handledare), Beata Pettersson(socialpedagog), Josefine Olsson(handledare), Joakim Hettinger(handledare)

2 Målgrupp Göingevägen 22 är korttidsvistelse och korttidstillsyn för barn och ungdomar mellan år med LSS-insatser. Målet för verksamheten är att tillgodose de omsorgsbehov brukarna har, men även att tillgodose deras behov av en rik, aktiv och meningsfull fritid. Detta görs dels genom att de befinner sig på Göingevägen i social samvaro med andra, men även i aktiviteter som ligger utanför huset, till exempel bowling, skytte och musik. Bakgrund Under de senaste två åren har en ny grupp av brukare fått insatser enligt LSS och kommit in i verksamheten - diagnoserna ligger i autismspektrumet och inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vilket ställer än högre krav på tydlighet och förutsägbarhet i verksamheten än tidigare, även om det var viktigt innan också. Personalen på Göingevägen märkte att det behövde göras en förändring i verksamhetens uppbyggnad inte i de externa aktiviteterna utan på själva Göingevägen när brukarna befann sig där, för att få det att fungera på ett tillfredsställande sätt med utgångspunkt i fritidstillsynen. Personalen behövde skapa tydlighet, struktur, en lugn och harmonisk miljö, men som ändå innehöll meningsfulla aktiviteter för brukarna. Kriterierna som personalen ställde för uppbyggnaden och metoden var att den skulle passa för de allra flesta oavsett vilken funktionsnedsättning som förelåg det vill säga vara lättförstålig och hanterbar för brukarna vara flexibel innehålla en struktur som var lätt för personalen att förstå och hantera så även för nyanställda och exempelvis vikarier kunna appliceras individuellt likväl som i grupp ge möjlighet för ökat självförtroende och ökad självkänsla

3 Genomförande Personalen kom överens om att satsa på att göra ett kreativt rum med möjlighet till skapande, experimenterande, kunskapsinhämtande och med möjlighet för att kunna uttrycka sig på många olika sätt. Arbetet sattes igång våren 2010 med planering och inventering av vad som redan fanns och vad som behövde göras. Ungefär samtidigt påbörjade fritidspedagogen samt socialpedagogerna, med stöd och idéer från handledarna på Göingevägen, ett arbete kring hur personalen skulle bygga upp en metod att kunna tillgodose brukarnas behov och vilka möjligheter som skulle öppnas i och med tillgången av det kreativa rummet. Sommaren 2010 påbörjades själva genomförandet av förändringen av det fysiska rummet. Först och främst fräschades rummet upp ny färg på väggarna, hyllor för material, stolar och bord som möjliggjorde bekväm arbetsmiljö både för brukarna och för personalen. Sedan inhandlades det material som skulle kunna tänkas behövas papper, färg, lim, saxar, spel, experimentlådor, hopprep, luppar, pärlor, paljetter, pennor, glitter, med mera. Rummet stod klart inför skolstarten hösten Metoden utkristalliserade sig efter många diskussioner, erfarenheter, litteraturstudier och övrig kunskapsinhämtning. I det kreativa rummet sattes en tavla upp. På tavlan var det fäst bilder på olika aktiviteter till exempel: måla, rita, spela spel, sitta vid datorn, TV-spel, etc. Dessa bilder var löstagbara vilket betydde att ibland kunde många bilder på olika aktiviteter vara uppsatta ibland bara en helt beroende på vad som var planerat och vilket syfte det fanns för aktiviteten. Detta förbereddes av personalen innan brukarna kom från skolan. När brukarna kom tog en ur personalen med dem in i det kreativa rummet och sedan fick brukarna en och en välja från tavlan vad de skulle göra efter mellanmålet. De flesta brukarna kom till Göingevägen mellan Mellanmålet serverades ca: och efter mellanmålet gick var och en av brukarna och plockade fram till den aktivitet som han eller hon hade valt och satte igång med aktiviteten.

4 Resultat Denna metod med aktivitetstavla med flexibla aktivitetskort har pågått sedan hösten 2010 och metoden har fallit ut väldigt väl. Det är framför allt under måndagar som metoden används för då är det inga externa aktiviteter igång utan brukarna befinner sig på Göingevägen hela eftermiddagen. Närvaron under måndagen brukar ligga på mellan 6 till 10 brukare och det har blivit en enorm skillnad både för brukare och för personal jämfört med hur det såg ut under våren Personalen gör en preliminär planering för måndagarna fyra veckor framåt och denna skrivs in i almanackan som ligger på Göingevägens kontor. Genom detta kan ordinarie personal, nyanställda och/eller vikarier lätt kunna se vad som är planerat och kunna förbereda tavlan innan brukarna kommer. Metoden blir inte avgörande på vilken personal som arbetar utan alla kan hantera tavlan och kan förbereda den. Skulle en vikarie vara osäker eller om något inträffar så är det lätt att förändra tavlan med aktivitetskorten utifrån dagsläget bara det görs innan brukarna anländer. När brukarna kommer har det blivit rutin för dem att gå in till tavlan och se efter vad eller vilka aktivitetskort som är uppsatta. Ibland blir det att man gör en gemensam aktivitet och då är bara ett kort uppsatt och vid andra tillfällen kan brukarna få välja på många aktiviteter. För de brukare som har svårt att välja kan personalen hjälpa till genom att minimera valsituationen för just den brukaren individanpassa. Oavsett vilken funktionsnedsättning som brukaren har finns det alltid möjlighet för personalen att anpassa tavlan utifrån den specifika brukarens behov. Efter mellanmålet går brukarna och plockar fram material till den aktivitet som de har valt. Allt material (förutom elektronik så som spelkonsoler och mikrofoner) finns tillgängligt. Genom att det är synligt och tillgängligt inspirerar det också brukarna till att vilja göra och ta del av aktiviteterna. Brukarna sätter sig antingen i smågrupper eller för sig själv och börjar med den aktivitet de valt att göra. Ibland är det något de gör två och två eller fler, t ex spelar spel, ibland sätter de sig och läser för sig själv uppkrupna i soffan. Generellt kan man säga att det har blivit mycket lugnt och harmoniskt på Göingevägen även om det ibland är ganska många som befinner sig i huset. Det finns till och med föräldrar som undrat om det

5 överhuvudtaget finns någon i huset för det är så tyst och lugnt när de kommer för att hämta sina ungdomar. Och utifrån de samtal som personal har haft med brukarna har det framkommit att brukarna tycker det är roligt, meningsfullt och skönt att vara och delta i de aktiviteter som Göingevägen har mycket tack vare aktivitetstavlan och att de vet vad de har och välja på för aktiviteter samt strukturen för hur det ska gå till. Personalen upplever aktivitetstavlan och aktivitetskorten som en bra metod att arbeta med. De instämmer i att arbetsklimatet har blivit lugnare under hösten. Även om tavlan används framför allt på måndagarna så finns den tillgänglig hela tiden om behov finns. Den kan användas både i korttidstillsynen och i korttidsvistelsen. Den har blivit ett bra redskap och en bra metod för att öka brukarnas självständighet, att ge struktur och tydlighet, men även möjlighet för kreativitet och flexibilitet. Eslöv den 8 mars 2011 Anna Johnsson, fritidspedagog och fritidskonsulent