Tävlingsbidrag till Vård och Omsorgs kvalitetspris. Göingevägens Musik och Cabarégrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tävlingsbidrag till Vård och Omsorgs kvalitetspris. Göingevägens Musik och Cabarégrupp"

Transkript

1 Tävlingsbidrag till Vård och Omsorgs kvalitetspris Göingevägens Musik och Cabarégrupp

2 Verksamhetsbeskrivning: Göingevägen 22 är tillsynsverksamhet/korttidsvistelse för ungdomar över 12 år inom LSS. På Göingevägen får mellan brukare insatser. En del av dessa har bara tillsynsverksamhet, en del bara korttidsvistelse och några har både och. I tillsynsverksamheten, fritids, finns det aktiviteter varje dag för brukarna att ta del av förutom att vara i huset. Mycket av verksamheten har baserat sig på fysiska aktiviteter så som idrott och sport, men hösten 2006 fördes estetik verksamhet in som aktivitet för brukarna. 1. Medvetet arbeta för att höja kvalitén för brukarna 1.1. Inom vilka områden Då det gäller en aktivitet som sker efter skoldagens slut är det inom området LSS/tillsynsverksamheten för ungdomar över 12 år. Det handlar om att kunna erbjuda en vidare bredd och ett mer mångfasetterat program på aktivitetsrepteoaren för brukarna. Vi har fört in estetisk verksamhet så som musik och drama då det fanns en brist på en sådan riktad estetisk verksamhet. Över lag handlar det också om att hitta en medveten strategi i utformningen av aktiviteter för brukarna där vi är lyhörda för behov och personliga önskningar. Vi vill hitta individerna i gruppen Förväntad effekt Vi förväntade oss att det var relativt många brukare som tog tillfället i akt att delta i denna typ av aktivitet. Vi förväntade oss att de brukare som deltog i Musikgruppen hittade kunskaper och förmågor inom sig själva som de inte visste om att de hade eller inte hade fått möjlighet att använda sig av. Vi förväntade oss att brukarna, med stöd från personalen och genom aktiviteten, fick möjlighet att utvecklas i en positiv riktning till ökat självförtroende, frimodighet och en känsla av att de kan och duger som de är. Vi förväntade oss att brukarna skulle vara delaktiga och hade en vilja att utveckla aktiviteten åt det håll som de ville. De skulle ha ett självbestämmande över verksamheten och som utgick från deras behov av en meningsfull fritid. Vi förväntade oss måluppfyllnad enligt de mål- och plandokument som upprättades Vi förväntade oss att diskussioner kring brukarna, deras önskemål och förhoppningar, skulle resultera i en mer individualistisk syn på brukarna Uppmätt effekt, jämfört med tidigare Deltagarantalet i Musikgruppen blev ungefär så högt som vi förväntade oss. Ca 1/3 av brukarna som får insatser på Göingevägen valde att delta på Musiken. Efter höstterminen -06 ökade antalet ytterligare något. Under hösten förändrades planen för Musikgruppen. Brukarna önskade att göra ett uppträde för föräldrar och anhöriga framåt våren och detta tog vi fasta på. Varje brukare fick komma med önskemål om vad de ville göra och hur. Detta resulterade att det fanns brukare som aldrig hade uppträtt själv vågade ställa sig och sjunga solo inför 60 personer. De som behövde stöd av andra fick detta. På själva uppvisningsdagen visades en utställning över de aktiviteter som sker på Göingevägen. Brukarna hade fått vara med och utforma utställningen och de fick visa sin verklighet. Ca 90 % av de konkreta mål som hade satts upp för Musikgruppen var uppfyllda vid läsårets slut, även om planen för riktningen hade bytts ut. Över lag var det en mycket god måluppfyllnad.

3 2. Medvetet brutit ner och tydliggjort vård och omsorgs mål i konkret vardagsarbete Vilket/vilka av vård och omsorgs mål har brutits ner Dokumentet Sveriges bästa vård och omsorg talar bland annat om att brukare i verksamheten ska få: uppmärksamhet och kvalitet ett personligt bemötande att ge brukaren möjligheter att påverka sin omsorg Det är riktlinjer som har legat till grund för vårt arbete i Musikgruppen. Ett annat dokument som har varit betydelsefullt är Planen för LSS-verksamheten Där har man satt upp olika mål och det som framför allt vi har tagit fasta på är att det ska finnas en skriftlig kvalitetsredovisning för varje insatsnivå. Det är möjligt att detta mål är skrivit utifrån ett annat perspektiv, men vi tycker att det trycker på hur viktigt det är att man dokumenterar och utvärderar det man gör På vilket sätt Musikgruppens arbete började hösten 2006 och det första som gjordes var en skriftlig dokumentation över mål för Musikgruppen, både övergripande och mer konkreta mål. 1 Dessa mål har sin grund dels i LSS-lagstiftningen och dels i Vård och Omsorgsmålen. Den skriftliga dokumentationen har varit ramen för verksamheten och vid planeringar har målen varit med som ett levande dokument. I själva arbetet i Musikgruppen har det funnits en ständig dialog mellan brukarna och oss kring innehållet vid musiktillfällena. Det har diskuterats, kommit önskemål, med mera, vilket resulterade i att den plan som vi hade utarbetat från början fick ändras både vad det gäller själva utformningen av musiken och vad det skulle leda till. I slutet av verksamhetsåret 06/07 gjordes det en utvärdering 2 över vad som hade fungerat/inte fungerat. Brukarna var med i denna process och har gett sina synpunkter i utvärderingen samt gett önskemål om vidare utveckling. Inför året 07/08 har den gjorda utvärderingen använts och ett nytt mål- och plandokument gjorts Hur påverkar detta vardagen Som en kvalitetssäkring har en pärm upprättats där information om musikgruppens arbete dokumenteras fortlöpande. I den finns även planer och upplägg samt alternativ ifall den personal som vanligtvis håller i musiken inte är där. Alla personal kanske inte kan t ex spela gitarr och då ska det finnas ett fullgott alternativ. Brukarna har rätt till sin aktivitet oavsett vilken personal som finns tillgänglig. Genom att vi arbetar så aktivt tillsammans med brukarna i Musikgruppen har detta gett eko in i den övriga verksamheten. Inom andra aktiviteter som vi erbjuder har vi börjat med att göra liknande mål- och plandokument samt infört kvalitetssäkringspärmar. Vi har blivit mer medvetna i vårt arbetssätt och det förs en mer levande diskussion på arbetsplatsen kring förhållningssätt, etik och mål för verksamheten än tidigare. 1 Se bilaga 1. 2 Se bilaga 2. 3 Se bilaga 3.

4 3. Medvetet sträva för att öka sin kompetens för att utveckla verksamheten utifrån brukarnas behov 3.1 Inom vilka områden Det som ledningen har gjort är att man har omvandlat vissa tjänster. Hösten 2006 anställdes det personal med en annan bakgrund. Man strävade efter en generell ökning av pedagogiskt ledarskap på fritids, ny kunskap och ett nytt förhållningssätt samt kompetens i musik, drama och övrig estetisk verksamhet. Ledningen ville föra in nya kreativa sätt att tänka. 3.2 Förväntad effekt Genom att anställa dessa personer ville ledningen att det skulle påbörjas ett förändringsarbete på arbetsplatsen mot ett mer medvetet arbetssätt och att det förhoppningsvis skulle genomsyra hela verksamheten. 3.3 Uppmätt effekt, jämfört med tidigare Den största effekten har varit att personal som varit länge i verksamheten och på arbetsplatsen har påbörjat ett kunskapsinhämtande av betydelse. Lite mer än 50 % av personalen är nu engagerade i olika former av utbildningar/fortbildningar som sträcker sig över tiden. Det är olika diskussionsplattformar, men även rena utbildningar antingen via KY Eslöv eller via universitet/högskola. En annan positiv effekt är att personal som inte tidigare har deltagit i estetisk verksamhet har nu fått en möjlighet att bidra med sin kompetens och sitt kunnande i den estetiska verksamheten på ett mer strukturerat sätt. Det har upptäckts nya sidor hos personalen.

5 Medvetet genomföra ständiga förbättringar genom nytänkande/förändringsbenägenhet 4.1 Inom vilka områden I utformningen av Musikgruppen har vi tittat på funktionaliteten i de lokaler de befunnit sig i under läsåret 06/07. Då utvecklingen har skett på ett mycket mer expansivt sätt än vad vi har kunnat förutse har det också varit nödvändigt att hitta en ny lokal. För att lösa detta problem har ett samarbete med Mötesplats 0413 inletts. De brukare som deltar i Musikgruppen tillbringar numera hela torsdagseftermiddagen nere på Mötesplats Genom detta arbetar vi också med integration och att brukarna ska kunna vara en del av samhället. En annan stor förändring är att inriktningen på Musikgruppen. Brukarna har velat utveckla den mot mer drama, musikal och cabaré. Tidigare var det en person som hade ansvaret för Musikgruppen, men inför läsåret 07/08 har personal som varit anställd länge i verksamheten trätt in och delar på ansvaret. Den personen har fått bidra med sina kunskaper kring drama som tidigare inte har nyttjats. En annan utveckling är att den kunskap och kompetens vi har hos oss ska kunnas användas i andra delar av LSS-verksamheten. Hösten -07 har en liten musikgrupp startats på Lapplandsvägen 11 B med personal ifrån Göingevägen. 4.2 Förväntad effekt Genom att flytta verksamheten till mer lämpliga lokaler där det finns förutsättningar så som ljudanläggningar, scen, ljussättning, etc förväntar vi oss att brukarna ska känna att vi tar deras önskemål på allvar och att de är viktiga och betydelsefulla. De ska samma förutsättningar som andra medborgare i samhället. En önskning är att brukarna ska känna att de har tillgång till aktiviteter/lokaler som ligger utanför LSS. Genom att ha tagit med mål och önskningar från förra läsårets utvärdering förväntar vi oss att det ska ske en utveckling mot det som brukarna vill delta i. De ska känna att vi ser dem som individer och att det är de som bestämmer över verksamheten. Genom att det har ansvaret för Musikgruppen har delats på fler än en person ger det också utrymme för kreativa utbyten och att personalen kan uppmärksamma och bolla intryck och idéer med varandra. Vi förväntar oss att det ska ge en mer sammantagen helhetssyn då vi kan fokusera och uppmärksamma olika saker i det som sker i gruppen. Att samarbetet mellan de olika enheterna ska resultera i ökat utbyte och ökad förståelse för varandras verksamheter samt att de resurser som finns ska nyttjas på ett positivt och givande sätt för brukarna. 4.3 Uppmätt effekt, jämfört med tidigare En tydlig effekt av att ha gjort förändringar i Musikgruppen så som lokaler och inriktning är att närvarofrekvensen bland deltagarna är betydligt högre. Även om brukarna har andra uppgifter som de måste göra (till exempel har praktik, med mera) ser de till att de kommer på musiken. Det har blivit/är viktigt för dem och de uppskattar den. En annan effekt är att brukarna har skapat kontakter som ligger utanför deras normala område. Då Mötesplats 0413 öppnar för andra ungdomar klockan möts dessa två ungdomsgrupper. Några av våra brukare som är över 16 år har uppnått modet och styrkan att gå till Mötesplats 0413 även utanför LSS-verksamheten. Det är mycket positivt för integrationen. En effekt av förändringsarbetet med ansvarsfördelningen är att det finns fler som kan se och förstå de grupprocesser som sker. Det gör att vi kan uppmärksamma och tillvara ta brukarnas individuella förmåga till uttryck och kreativitet. Samarbetet mellan de olika enheterna är mycket positivt. Brukarna får ta del av de samlade resurserna och förhoppningsvis leder detta i sig till att brukarna får större möjlighet till utveckling och en meningsfull fritid. Ett stort plus är att personal lär känna varandra och de olika brukarna på enheterna.

6 Musikgruppen på Göingevägen 22. bilaga 1. Tid: Torsdagseftermiddagar Uppstart: 7 september 2006 Material: Låttexter av olika slag,, enkla rytminstrument, ev. ljudanläggning för karaoke, skivor och musik, m.m. Ledare: Anna Johnsson Övergripande målsättning Målsättningen med arbetet är att ungdomarna ska kunna: 1. känna glädje i musiken 2. lära sig olika sånger och texter 3. få spela på olika instrument, företrädesvis olika rytminstrument, ev. tillverka egna 4. lära känna olika sorts musik och från olika delar av världen 5. bli medvetna om rösten och sången som en resurs 6. bli medvetna om sin kropp genom musik, rytm och dans 7. lära sig samarbeta med andra genom musiken 8. få möjlighet att utveckla sin uttrycksförmåga genom scenframställningar och genom skapande till musik 9. känna sig trygga med att framföra musik och sång Planering Tanken är att deltagarna i musikgruppen ska växa både i kunskap och i förmåga att uttrycka sig musikaliskt samt bli medveten om röstens betydelse. Planen är att betona sången, scenframträdandet och uttrycket genom musik. Detta görs bland annat genom körövningar, röstövningar och kroppsövningar. För de ungdomar som vågar och vill ska även få möjlighet till solistsång. De musikhäften som används under terminen ska ungdomarna få med sig hem vid musikgruppens slut (till sommaren) för att fungera som ett minnesstöd. Ungdomarna ska även få lyssna till och reagera på olika genrer inom musiken samt musik från olika delar av världen. Konkreta mål - Att ungdomarna ska ha tillverkat minst ett eget rytminstrument under läsåret - Att ungdomarna ska ha uttryckt musiken genom bild minst två gånger under läsåret - Att ungdomarna ska få agera till musik minst två gånger under läsåret ex genom dans - Att ungdomarna ska få lyssna till de olika genrerna o Gospel o Klassiskt o Opera o Country o Jazz o Blues o Visor o Musik från andra delar av världen - Vi ska arbeta på att göra ett scenframträdande inför andra. Detta ska göras när gruppen är trygg och redo för det Vid pennan: Anna Johnsson

7 Utvärdering musikgruppen hösten -06 till våren -07 bilaga 2. Övergripande målsättning 1. känna glädje i musiken 2. lära sig olika sånger och texter 3. få spela på olika instrument 4. lära känna olika sorters musik och från olika delar av världen 5. bli medvetna om rösten och sången som en resurs 6. bli medvetna om sin kropp genom musik, rytm och dans 7. lära sig samarbeta genom musiken 8. få möjlighet att utveckla sin uttrycksförmåga 9. känna sig trygga med att framföra musik och sång I princip har de övergripande målen nåtts, förutom att spela på instrument. Detta har att göra med dels tidsbrist, men även brist på resurser (instrumenten). Alla ungdomar verkar tycka det är kul att sjunga och har en glädje i det, även om det varierar lite från gång till gång. De har inte bara sjungit utan det har även funnits inslag av dans och bild i aktiviteten. Bland annat har de fått uttrycka de känslor som har väckts när de lyssnat på ett musikstycke och har fått rita det på papper. Alla har fått dansa linedance och under våren har en grupp ungdomar gjort en egen dans. Det kräver en hel del samarbete att få en dans att fungera. Varje musiktillfälle har startat med en uppsjungning och där har jag också lagt in lite teori kring hur rösten fungerar och hur viktigt det är att man arbetar med rösten och att den behöver tränas, precis som vilken annan muskel som helst. Detta har fallit väl ut och ungdomarna verkar vara medvetna om hur viktigt det är att ha en uppvärmd röst. Över lag har musiken fallit väldigt väl ut och det verkar som om ungdomarna har haft roligt och känner sig trygga. Planering Se målsättning Ungdomarnas kunskap kring sången och rösten förefaller ha ökat, vilket har varit en del av målsättningen. Kör och röstövningarna fungerar mycket bra. Dock i början, då det var ovant, var det lite konstigt och märkligt för ungdomarna, men nu är det en naturlig del för dem. Vi har dock inte hunnit så långt i hur man ställer upp och arrangerar en kör, dvs hur man står tillsammans för att det ska låta riktigt bra, men det kanske är överkurs?

8 Ett moment som har tillkommit och som inte har varit med i planeringen från första början är avslappningen som avslutar musiktillfället. Det har varit en oerhörd tillgång! Genom att ta de sista minuterna till avslappning har ungdomarna kommit ner i varv vilket har varit bra. Det är ofta vid dessa tillfällen som jag har introducerat olika genrer av musik för ungdomarna det har blivit en naturlig del av musiken. Att ha en fast rutin och ett fast schema har det också varit lättare för ungdomarna att hålla koll på vart vi är i musiken, dvs hur långt det är kvar av musiktillfället. Uppvärmning och röstövningar Sånger Aktivitet (dans eller.skapande) Avslappning Detta upplägg har fungerat fram till dess att vi börjat träna på scenframträdandet vi hade den 10 maj. Fr.o.m mars blev det lite si och så med upplägget på grund av att vi har haft lite tid och för att hinna med. Konkreta mål - Att ungdomarna ska ha tillverkat minst ett eget rytminstrument under läsåret - Att ungdomarna ska ha uttryckt musiken genom bild minst två gånger under läsåret Detta har inte blivit till följd av tids- och resursbrist Vi har haft två övningar under läsåret då de har fått lyssna på olika musikstycken och sedan fästa dessa känslor på papper genom att rita och måla. Ungdomarna har en ovana vid att göra sådant här, tycks det mig. Första gången gick inget vidare, det blev mycket trams, men andra gången gick bättre. - Att ungdomarna ska få agera till musik minst två gånger Under hösten fick alla ungdomarna dansa linedance vid

9 under läsåret ex genom dans - Att ungdomarna ska få lyssna till de olika genrerna o Gospel o Klassiskt o Opera o Country o Jazz o Blues o Visor o Musik från andra delar av världen - Vi ska arbeta på att göra ett scenframträdande inför andra. Detta ska göras när gruppen är trygg och redo för det. ett flertal tillfällen, vilket var ganska så positivt. I början var det lite konstigt för dem, men sedan gick det bra. Några av ungdomarna visade upp dansen på julfesten, Norrevångskolan. Alla genrer har blivit presenterade för ungdomarna, dels genom avslappningsövningarna men även genom bildövningarna. Det har blivit en del intressanta diskussioner kring musiken efteråt. Den 10 maj -07 hade vi ett framförande för föräldrarna som ungdomarna hade gjort. Dels var det en vernissage, dels en utställning över våra aktiviteter på fritids och korttids och dels en musikshow. Det gick jätte bra och alla var väldigt nöjda. Min uppfattning var att ungdomarna inte förstod från börjat att det verkligen skulle bli av. De var inte riktigt seriösa i det de gjorde, men när väl de förstod att det skulle gå av stapeln, ja, då blev det en helt annan stämning. De gick in för uppträdandet med liv och lust! De blev allihopa väldigt nervösa och där var det min uppgift att vara stabil och trygg i att de klarade det. Jag hade viss oro att några kanske skulle dra sig ur, men när dagen kom så var alla med och det blev en succé. Alla ungdomarna verkade vara väldigt stolta över vad de hade åstadkommit och det med all rätt! Ungdomarna har fått se att det som de gör är betydelsefullt och att det finns en mening med det. Övriga kommentarer Som jag tidigare nämnt har musikgruppens aktivitet fallit väl ut över lag. En del missar här och där, ingen fullständig måluppfyllelse, men det som vi inte gjort har kompenserats med annat. Ungdomarna verkar

10 Vid pennan: Anna Johnsson ha tyckt det varit bra och att det har gett dem något. Det som jag kanske kan uttrycka och undra över när det gäller aktiviteten musik är hur väl förankrat det har varit att det ska finnas som aktivitet, både hos ungdomarna och i personalgruppen?!? För mig är musiken en seriös aktivitet och inget hipp-som-happhittepå där jag ska sätta mig i en hörna och spela lite gitarr och sjunga några sånger. Den inställningen till musik är orätt, framför allt mot ungdomarna. De har så mycket kapacitet och så mycket vilja. De måste få se att det som de gör betyder något, är viktigt och att det de lägger tid och energi på leder någonstans! I detta kommer också förståelsen att det man har tagit sig på att göra ska man också genomföra (om inget alldeles speciellt händer så att man inte kan) Genom kommentarer, genom att se musikaktiviteten som något man kan komma och gå till lite som man vill, etc så stör man gruppen, dess funktion och trygghet och det gagnar definitivt inte ungdomarna när vi visar dem att så fort något inte passar eller faller dem på läppen så kan man strunta i det tills man är på gott humör igen. Det är en oerhört farlig väg att gå, åtminstone tycker jag det. Det jag vill komma till är att jag tror att omgivningens syn på musikgruppen har varit att det är en rolig pryl som man kan göra lite som man vill med. Jag hoppas verkligen att det vi har åstadkommit under det gångna året har förändrat synen på musikaktiviteten. Estetisk verksamhet (drama, musik, dans och bild) är en oerhört viktig del av utvecklingen för alla, i synnerhet för våra ungdomar som behöver hjälp till att uttrycka känslor på ett acceptabelt sätt och utveckla empatiska förmågor. All estetisk verksamhet bör tas på allvar. För övrigt vill jag bara tillägga att ungdomarna tycker musiken har varit väldigt rolig. Vid sista musiktillfället hade jag en liten frågestund där ungdomarna fick delge sina tankar kring musiken. Alla var positiva och de tyckte att uppträdet vi gjorde den 10 maj hade varit roligt och de var väldigt stolta över sig själva.

11 Musik och Cabarégruppen bilaga 3. Tid: Torsdagseftermiddagar Plats: Mötesplats 0413 (fd. Ungdomens Hus) Uppstart: 6 september 2007 Ledare: Anna Johnsson och Camilla Christiansson Övergripande målsättning Målsättningen med arbetet är att ungdomarna ska kunna: 1. känna glädje i musiken, dansen och teatern 2. lära sig olika sånger och texter 3. få lyssna och känna olika sorters musik 4. bli medvetna om rösten och sången som resurs 5. bli medvetna om sin kropp genom musik, rytm, dans och drama 6. få möjlighet att utvecklas genom bild och rekvisitaframställning 7. lära sig att samarbeta med andra genom musik och drama 8. få möjlighet att utrycka sig genom scenframställningar 9. känna sig trygga med att framföra musik, sång, dans och drama Plan Deltagarna i musik och cabarégruppen ska få växa både i kunskap och i sin förmåga att uttrycka sig och denna utveckling kan ske på olika vis. Vi har lagt in drama i musikgruppen därför att ungdomarna har verkat efterfråga denna typ av scenframställning. Under hösten kommer vi påbörja ett arbete med att bearbeta en folksaga. Berättande och återberättande kommer att vara en viktig del i det. Bearbetningen ska leda till en minimusikal som ungdomarna ska få framför till våren. Från och med vecka 45 kommer folksagan att få vila och istället kommer vi att koncentrera oss på att göra ett mindre uppträdande på den årliga julfesten inom omsorgen. Till våren återupptar vi arbetet med folksagan. Tanken är att vi ska försöka hitta det som passar för varje individ. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Då vi är två ledare som är ansvariga för musiken ger det mer resurser till att se varje individ på ett nytt sätt. Konkreta mål Att ungdomarna ska vid varje tillfälle få sång och röstövningar Att ungdomarna ska vid varje tillfälle få delta i dramaövningar Att ungdomarna ska få vara med och bearbeta folksagan i mesta möjliga mån, bland annat innefattande val av musik, rollbesättning, med mera. Att ungdomarna ska få vara med i mesta möjliga mån vara med och göra rekvisita Att ungdomarna ska göra ett mindre uppträdande på julfesten innefattande dans och sång Att ungdomarna ska i mesta möjliga mån få göra programblad och inbjudan Att ungdomarna ska få sätta upp sin folksaga som pjäs och att den visas för publik Vid pennan: Anna Johnsson

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan 2010-2011 Verksamhetsbeskrivning Fritidshemmets verksamhet bygger på den läroplan som finns för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009 er Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009 Vår värdegrund på Kirsebergstornets förskola Vi pedagoger som arbetar på Kirsebergstornets förskola vill att barnen ska mötas i en öppen, varm och demokratisk

Läs mer

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet Alla Alla barn barn har samma har samma rättigheter rättigheter och lika och värde. li rje barn har rätt att få få sina grundläggande behov uppfyllda. rje barn har rätt att att få få syttjande. rje rje

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN Förskolan Kullalyckan 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 4 Föräldrasamverkan 4 Rutinsituationer 4 Barns inflytande

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Solbringens Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Träningsskolan 2009-06-11 KVALITETSREDOVISNING Kommunikation Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler.

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

Syfte "Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem" (Lgr11, s.

Syfte Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem (Lgr11, s. LPP Etik och estetik: En varelse som representerar mig. Kacper Rozanski Beskrivning av elevgrupp Den här pedagogiska planeringen riktar sig till en grupp på 40 st elever som går i årskurs 3 och är tänkt

Läs mer

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande Barn, föräldrar och besökare skall känna sig välkomna till

Läs mer

Kreativitet, flexibilitet och struktur

Kreativitet, flexibilitet och struktur KVALITETSPRIS VÅRD OCH OMSORG 2011 Kreativitet, flexibilitet och struktur KORTTIDSVISTELSE OCH KORTTIDSTILLSYN GÖINGEVÄGEN 22 Anna Johnsson (fritidspedagog), Maria Månsson (socialpedagog), Ingela Pantorp

Läs mer

projektkatalog KULTURSKOLAN

projektkatalog KULTURSKOLAN KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Verksamhetsplan Sätraängens korttidshem

Verksamhetsplan Sätraängens korttidshem Verksamhetsplan Sätraängens korttidshem 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning --------------------------------------- 3 Kvalitetsarbete ---------------------------------------------------- 3

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Anteckningar från tillsynsbesöket LSS-verksamheten Planeten den 9 februari 2017 Besöket varade mellan kl

Anteckningar från tillsynsbesöket LSS-verksamheten Planeten den 9 februari 2017 Besöket varade mellan kl Barn- och Utbildningskontoret 2017-02-09 Anteckningar från tillsynsbesöket LSS-verksamheten Planeten den 9 februari 2017 Besöket varade mellan kl. 13.15-15.30 Deltagare Sektionschef Nils-Göran Jonasson,

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se 1 Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013 SYNTELEJE FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning 2013 SYNTELEJE FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning 2013 SYNTELEJE FÖRSKOLA Ansvarig Förskolechef: Eva Kågström Synteleje Förskola 2012-2013 Synteleje Förskola är ett föräldrakooperativ som drivs som en Ekonomisk Förening med en styrelse

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015 2015/08/14 Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015 Sammanställd av: Anna-Lena Elfsberg, bitr. förskolechef Planer mot diskriminering och kränkande behandling Varje avdelning arbetade

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tummelisagårdens och Apelgårdens förskola. 2010-10-01 t.o.m. 2011-10-01 1 3. Innehållsförteckning 4. Utvärdering av föregående plan...3 5. Barn och

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 Reviderad: 2014-02-05 Syfte Denna plans ändamål är att motverka kränkande behandling av barn på Förskolan Kluringen

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Mumintrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem.. Röda tråden ht 15 (Fritids lokala arbetsplan 2015 16) Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem.. Skollagen Fritidshemmet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Läsåret 2012/2013 Arbetsplan Normer och värden Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Vi upplever att det är en del konflikter i barngruppen. Barnen utesluter

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser www.enkoping.se/kulturskolan Foldern Kulturskolans kurser är producerad av Enköpings kommun 2011 Foto om inget annat anges Kulturskolans bildarkiv Vad får barn och ungdomar att gå

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan. Killingens förskola Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Ingrid Wennerth Svensson, förskolechef Vår vision:

Läs mer

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Internt styrdokument Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser Vad får barn och ungdomar att gå till skolan igen när de redan tillbringat halva dagen där? Dagens barn och ungdomar kommer att leva ett liv som ställer stora krav på kreativitet,

Läs mer

Scengymnasiet S:t Erik. Musik Musikal Musikproduktion Teater

Scengymnasiet S:t Erik. Musik Musikal Musikproduktion Teater Scengymnasiet S:t Erik Musik Musikal Musikproduktion Teater Estetiska programmet Med inriktning: Teater Musik Musikal Musikproduktion Högskolebehörighet och möjlighet att ta meritpoäng Vad innebär samarbetet

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen Daggkåpans förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v. 20 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Dagverksamheterna Maj-Juni 2017

Verksamhetsuppföljning Dagverksamheterna Maj-Juni 2017 Verksamhetsuppföljning Dagverksamheterna Maj-Juni 2017 Bakgrund Verksamhetsuppföljning för samtliga dagverksamheter i Simrishamns kommun har genomförts under Maj början av Juni månad 2017. I verksamhetsuppföljningen

Läs mer

Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:

Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad: Sjöängens förskola Avdelning Lingon Förskolechef Thomas Edström Upprättad 2018-09-13 Utvärderad: 2019-05-17 5.1. Normer och vä 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål Vi strävar efter: att varje barn utvecklar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan 2017 Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010 - förskola

Kvalitetsredovisning 2010 - förskola 1(6) Kvalitetsredovisning 2010 - förskola Enhetens namn Tranbär förskola Enhetschef Anna Hamilton 1. Förutsättningar för verksamheten: 15.10 Antal eller andel Antal barn 1-2 år 12 Antal barn 3-5 år 26

Läs mer

Förskoleklassens verksamhetsplan

Förskoleklassens verksamhetsplan Förskoleklassens verksamhetsplan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande citat

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Junibackens förskola och fritidshem 2018-2019 ALLA MÄNNISKOR HAR LIKA VÄRDE 1. Vår vision På vår förskola ska inget

Läs mer

Förskolan Loket. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Så som du själv vill att andra ska behandla dig, Så ska du också behandla andra

Förskolan Loket. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Så som du själv vill att andra ska behandla dig, Så ska du också behandla andra Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Loket Så som du själv vill att andra ska behandla dig, Så ska du också behandla andra Upprättad och gällande läå 15-16 1 Verksamhetsformer som

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Verksamhetsplan Bäckebro korttidshem

Verksamhetsplan Bäckebro korttidshem Verksamhetsplan Bäckebro korttidshem 2017 1 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning --------------------------------------- 3 Kvalitetsarbete ---------------------------------------------------- 3

Läs mer

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Rödhaken Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel Ansvar Självkänsla Empati Samspel Reviderad version 2018-07-02 Gäller läsåret 2018-2019 Våra förutsättningar: Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan och förskoleklassen,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Hagaströmsskolans fritidshem Ansvarig Biträdande rektor Ingrid Larsson 1. Inledning Fritidshemmet på Hagaströms skola strävar efter en helhetssyn på barnet hela dagen. Enligt

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN Hösten- 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98/10. Läroplanen är

Läs mer

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta

Läs mer