Försättsblad Olov Ågren, Professor i teknisk fysik. Programansvarig för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik vid Uppsala universitet
|
|
- Jonas Månsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Försättsblad Denna inlaga till TUN (tekniska utbildningsnämnden) är föranledd a en skrielse från forskningsansariga professorer i fysik angående behoen a analytisk mekanik som det ar nödändigt att bemöta. Inlagan har lagts in här p.g.a. ett blogginlägg från t-profil som hänisar till inlagan. Den som läser inlagan får därmed möjlighet att själ analysera om texten är etenskaplig eller ej. En asikt är att tydliggöra att teknisk fysik är en mycket seriös utbildning som starkt ärnar ett etenskapligt förhållningssätt, där ingenjörsreleanta aspekter dock inte får försummas. Studenter, bliande studenter och framtida arbetsgiare kan känna sig trygga i att teknisk fysik är en garanti för hög kalité med stor releans! Olo Ågren, Professor i teknisk fysik Programansarig för ciilingenjörsprogrammet i teknisk fysik id Uppsala uniersitet
2 Analytisk mekanik: Mer generellt än Newton-Maxwells formalism? Olo Ågren, Bankuror: Låt oss först illustrera att analytisk mekanik för konseratia system endast innebär en d triial omplacering a massan i ekationerna: Rörelseekationen m U( x ), [som ger m U( x ) = konst] kan öerföras till system a första ordningens ODE: Runge-Kutta: Hamiltons ek: p U( x ) m dx dx p m (Lagrange: L p x ) d 1 U m dp U (innebär endast omflyttning a m!) Stelkropp: På motsarande sätt innebär Hamilton-Lagranges ekationer för stelkropp bara att man flyttar om tröghetsmomenten Iij i ekationerna och detta innehåller inget principiellt nytt. De grundläggande relationerna är Eulers ekationer för stel kropp, där ett al att anända Lagrangeformulering dock inte ger någon ny fysik! Det är mer fruktbart att utgå från Newtons ekationer om man ill få med friktion eller magnetkrafter. Man leds då naturligt till att ersätta energianalys med analys a tillförd energi per tidsenhet (maskiningenjörer gör detta!). Genom att utgå från effekt (snarare än energi) ses att för roterande motorer relateras effekt, ridmoment och artal a P (låg äxel ger högt ridmoment, friktion kan tas med.) Ibland anförs att Lagrangebeskrining skulle motsara minimering (Hamiltons princip) a integralen t L [ m U ( x )] t1 I så fall skulle man kunna få fram enkla approximationer med testfunktioner och ariationskalkyl, men det anänds i praktiken aldrig!! Orsaken är att minimering förutsätter att ändpunktsärdena för x ( t ) är fixa!! Ett speciellt område där minimering är fruktbart är bestämning a geodeter inom differentialgeometri (detta och allmän relatiitetsteori ligger dock utanför teknisk fysiks kärnområde). Om man utidgar minimering till fler rumsariabler finns också en rad tillämpningar, men olyckligtis är det inte åt det hållet kursen i analytisk mekanik blickar. I sådana situationer betraktas fältekationer i rummet (till skillnad från banekationer) och man kan ofta omformulera fältekationerna till en minimering (exempelis motsarar 0 a en minimering a fältenergin
3 3 dx, och liknande minimeringar för fältekationer anänds inom kantmekanik, elasticitetsteori, stabilitetsanalys, egenärdesbestämningar m.h.a. Rayleigh-Ritz m.m.). Ett annat problem med Lagrangebeskriningen är hur krafter som inte uträttar arbete skall tas med. För punktladdning i stationärt elektromagnetiskt fält med potentialerna (, A) är energin d m q( x ) konstant. Deriering ger 0 [ m q ]. Notera att detta inte innebär att termerna inom hakparentesen tar ut arandra om det finns krafter (typiskt ases magnetkrafter) d som inte uträttar arbete. Istället har i 0 m q α, som med αqb ger d m q( B ) (Lorentzkraften, där magnetkraften inte uträttar arbete!) Exemplet illustrerar arför s.k. irtuella förflyttningar, som är grunden för att konstruera Lagrangebeskriningar, leder till tetydigheter och inte behöer leda till korrekt rörelseekation! Basen för mekanik är sålunda inte Lagrange-Hamiltons ekationer utan Newton-Maxwells rörelselagar, som kan generaliseras till ekationer för partikelsystem (i synnerhet rörelseekationer för stelkropp eller teorier för materials elasticitet och fluiders rörelse)! Adiabatiska inarianter: Dessa är anändbara för att på förhand få kunskap om hur rörelse begränsas a magnetfält, symmetrier m.m. De anänds också för att bestämma sannolikhetstätheter inom statistisk mekanik. Den enklaste utgångspunkten är Lorentzkraften som kan skrias d ( m q A) ( q q A ) För goyckliga slutna kuror innebär detta C d( m qa) dl 0 (Gauge-inariant) S.k. adiabatiska inarianter (Bohm, Alfen, Teller, Northrop ) kan härledas från oanstående: m / konst (Hannes Alfen, Uppsala 1950) B J ds konst?? (Endast om partikelrörelsen periodisk!! Ej radiell inneslutning!) C Partikelinneslutning i magnetfält påerkas a inkelräta drifter: ΕB 1 m BB ( ) B q B B
4 Framtida utecklingsområden för mekanik: Utbildningen bör positioneras mot områden som kan föräntas få stor betydelse. Exempelis menar jag att kaosteori antagligen inte blir ett lika iktigt för ingenjörer som områden där mekanik och inbyggda system integreras. Robotmekanik I framtiden kan små mekaniska robotar m.m. bli ett stort område för ingenjörer. A skäl som anges oan (friktion, och därtill styrning och reglering) är det mer praktiskt att basera robotmekanik på Newtons ekationer med gina approximationer för stelkropp m.m. Att ställa upp en Lagrangefunktion för hela systemet är opraktiskt; det är mer skalbart att betrakta ridmoment och krafter (med tångsillkor, friktion, elasticitet och reglerinstrument) för de olika delarna i systemet. Det är också den metodik som anänds a utecklare inom området, där man lägger till giare, intelligens och allt mer sofistikerad utrustning från optik och elektronik för att åstadkomma adaptia system, styrning och kommunikation. Med de allt mer flexibla byggsätten för elektronik kan man förutse en enorm tilläxt a ingenjörsreleanta arbetstillfällen, där multikompetens inom mekanik och inbyggda system kommer att ara nyckelkompetenser.
5 Är analytisk mekanik grund för statistisk mekanik eller kantmekanik? Statistisk mekanik: Utgångspunkten är att utidga rummet till ett 6-dimensionellt fasrum och införa en sannolikhetstäthet f( x,, t), som i stationära fall uppfyller df ( x, ) 0 (Boltzmann-ekationen) di Eftersom rörelsekonstanter Ik ( x, ) definieras a k 0 inses att jämiktslösningen är en goycklig funktion f f ( I1, I,... In 1) a systemets oberoende rörelsekonstanter. Om kraften i fasrummet är diergensfri (eller area-presering ) kan man också härleda Liouilles teorem för fasrumsolymens konstans (analytisk mekanik behös inte för detta!). Partikeltäthet, ström/flöden m.m. definieras a integraler öer hastigheter (inte kanoniska momenta!!): n d f d p f 3 3 ( x ) ( x, ) ( x, ) Genom att ta olika moment a Boltzmanns ekation får man makroskopiska ekationer för massa, rörelsemängd, energi m.m. Daid Enskog isade i Uppsala 1917 genom att utgå från / kt( x) B f ( x,, t) n( x ) e f (kollisioner drier snabbt fördelningen mot en lokal Maxwell-Boltzmannfördelning) att Ficks lag j Dn (och andra gradientdrina flöden) kunde härledas från Boltzmanns ekation, om den fria medeläglängden mellan kollisioner är kort jämfört med de makroskopiska gradientlängderna. t Kalitatit bestäms diffusionskoefficient a hopp- och steglängd i kollisionsprocesser, D x Entropi och information hos signaler: Boltzmanns H-teorem isar att kollisioner drier sannolikhetstätheten mot en Gauss-fördelning, ilket är den fördelning som har maximal entropi (oordning). Det finns en intressant informationsteori (Shannon, Gabor) som baseras på en motsarande entropimaximering för signaler. Signalen med maximal entropi motsarar ågfunktion med minimal osäkerhet mellan läge och ågtal. 1 Kantmekanik är enormt iktig för statistisk mekanik, och leder till Fermistatistik för populationen a elektroner. Detta ger en rad intressanta kantfenomen på makroskopisk niå, och behös exempelis för att bestämma energigap till ledningsband, ledningsförmåga i metaller m.m. Kantmekanik: Att Hamiltons ekationer skulle ara en bas för att se utidgningen till kantmekanik har antagligen sprungit fram från en feltolkad språklig association mellan Hamilton-operatorn (ett bättre namn ore kanske istället energioperatorn ) och Hamilton-funktionen i klassisk mekanik. Man kan exempelis
6 inte utgå från att kantmekaniska kommutatorrelationer enkelt ska kunna relateras till klassiska Poissonklamrar genom [ f, g] ih f, g xp, xp, (äen om det i issa fall kan ara en ägledning). Centrala insikter i kantmekanik är att tillstånd beskris a ågpaket ( t) dx( k, t) e ikx, och för alla ågpaket finns en osäkerhetsrelation mellan läge och ågtal: xk 1 1 Man kan i en ågpaketsrepresentation associera ågtalet med en operator k op. Eftersom i x interferensexperiment isar att en partikel har en åglängd (de Broglie-åglängden) med h motsarande ågtal k som relateras till partikelns rörelsemängd genom p k (som motsarar h operatorn pop i på ett ågpaket), leder detta till Heisenbergs osäkerhetsrelation: x xp h 4 Intressant är att ågfunktionen med minimal osäkerhet har en täthetsfunktion som är en Gaussfördelning (maximal entropi). Mer generellt i den kantmekaniska operatormekaniken finns en osäkerhet mellan alla kantiteter ars operatorer inte kommuterar. Återigen ska kommutatorrelationerna inte grundas på en triial relation till Poissonklamrar i klassisk mekanik. Hur ska exempelis den kanoniska rörelsemängden p tolkas med magnetfält? (I klassisk mekanik gäller p m qa ). I fall utan magnetfält introducerade Schrödinger som bekant energi-operatorn 1 Hop pop U( x ), ds H m h m op U( x ). Tanken att analytisk mekanik skulle ara en bas för kantmekanik är på sin höjd en metafysisk spekulation, som därtill isar sig ara tielaktig id en noggrannare kontroll. Hamiltonformalism för klassiska system är inte heller ett ramerk för klassisk teori (exempelis uttrycks de elektromagnetiska ekationerna bekämast med den anliga formen för Maxwells ekationer; eller möjligen som ågekationer som enkelt kan härledas från dessa). Däremot är kommutatoralgebra onekligen ett betydelsefullt område för kantmekanik. Ett område där det öer huud taget inte går att se någon öergång från kantmekanik till klassisk fysik är spridningsteori. I klassisk fysik utgår beräkningar a tärsnitt från äldefinierade banor, medan kantmekaniska beräkningar baseras på hur en inkommande åg sprids. P.g.a. osäkerhetsrelationen är det inte meningsfullt att införa äldefinierade banor i kantmekanik. Kantmekanik och klassisk fysik ger betydande skillnader t.o.m. för elastisk spridning, äen om de tå teorierna råkar ge samma resultat för det totala spridningstärsnittet för Rutherfordspridning. Slutsats: En rad intressanta kopplingar finns mellan kantmekanik, statistisk fysik, fasta tillståndets fysik, informationsteori m.m. som är fruktbara för teknisk fysik. Däremot är analytisk mekanik are sig basen för mer generella teorier (kantmekanik, statistisk fysik), och ger inte heller en mer generell beskrining a klassisk fysik.
7
Addition av hastigheter
ddition a hastigheter Vi har nu konstaterat att Einsteins postulat leder till en att i inte alltid kan följa år intuition när det gäller hur obseratörer uppfattar rum-tiden. Det är därför inte förånande
Läs merÖ D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.
Ö4.19 Ö4.19 - Sida 1 (5) L h 1 efinitioner och gina ärden: Fluid Ättiksyra T 18 ºC h 4m OBS! Figuren är bara principiell och beskrier inte alla rördetaljerna. p 1 p p atm L 30 m 50 mm 0,050 m ε 0,001 mm
Läs merRepetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen
Repetion Jonas Björnsson Sammanfattning Detta är en kort sammanfattning av kursen Mekanik. Friläggning Friläggning består kortfattat av följande moment 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från
Läs merMekanik I Newtonsk mekanik beskrivs rörelsen för en partikel under inverkan av en kraft av
Mekanik 2 Live-L A TEX:ad av Anton Mårtensson 2012-05-08 I Newtonsk mekanik beskrivs rörelsen för en partikel under inverkan av en kraft av ṗ = m r = F Detta är ett postulat och grundläggande för all Newtonsk
Läs mer7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: Tid:
Mekanik romoment: tentamen Ladokkod: TT81A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 16-6- Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel id tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),
Läs merSG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)
Läsåret 11/12 Utförliga lärandemål SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp) Richard Hsieh Huvudsakligt innehåll: Vektoralgebra och dimensionsbetraktelser. Kraft och kraftmoment. Kraftsystem; kraftpar,
Läs merStudieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3
Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3 Olle Edholm September 15, 2010 1 Introduktion Denna studieanvisning är avsedd att användas tillsammans med boken och exempelsamlingen. Den är avsedd
Läs merFigur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).
STUDIEAVSNITT 5 TRIGONOMETRI I det här asnittet kommer i att studera hur man beräknar inklar och sträckor för gina figurer. Ordet trigonometri innebär läran om förhållandet mellan inklar och sträckor i
Läs merKvantmekanik - Gillis Carlsson
Kvantmekanik - Föreläsning 1 Gillis Carlsson gillis.carlsson@matfys.lth.se LP2 Föreläsningarna i kvantmekanik LP1 V1): Repetition av kvant-nano kursen. Sid 5-84 V2 : V3 : Formalism (I). Sid 109-124, 128-131,
Läs mer1-1 Hur lyder den tidsberoende Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig längs x-axeln? Definiera ingående storheter!
KVANTMEKANIKFRÅGOR, GRIFFITHS Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths. 1 Kapitel
Läs merF3: Schrödingers ekvationer
F3: Schrödingers ekvationer Backgrund Vi behöver en ny matematik för att beskriva elektroner, atomer och molekyler! Den nya fysiken skall klara av att beskriva: Experiment visar att för bundna system så
Läs merDugga i FUF040 Kvantfysik för F3/Kf3
Dugga i FUF040 Kvantfysik för F3/Kf3 fredagen den 23 oktober 2015 kl 14.00-16.00 i V Examinator: Måns Henningson, ankn 3245. Inga hjälpmedel. Ringa in bokstaven svarande mot det unika rätta svaret på svarsblanketten!
Läs merEnzymkinetik. - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet (v = - A/ t)
Enzymkinetik Hastigheten för en reaktion A P kan uttryckas som: - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet ( - A/ t - En ökning i produktkoncentrationen per tidsenhet ( P/ t Detta innebär att
Läs mer4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella
KVANTMEKANIKFRÅGOR Griffiths, Kapitel 4-6 Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths.
Läs mer1.7. Tolkning av våg partikeldualiteten
1.7. Tolkning av våg partikeldualiteten [Understanding Physics: 13.7-13.11] En egenskap som är gemensam för både vågor och partiklar är förmågan att överföra energi. I vartdera fallet kan man representera
Läs mer7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13.
Mekanik romoment: tentamen Ladokkod: TT81A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-6-4 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel id tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),
Läs merKvantmekanik. Kvantmekaniken: De naturlagar som styr förlopp i den mikroskopiska världen (och i den makroskopiska!) Kvantmekanik.
Kap. 7. Kvantmekanik: introduktion 7A.1- I begynnelsen Kvantmekanik Kvantmekaniken: De naturlagar som styr förlopp i den mikroskopiska världen och i den makroskopiska! Kvantmekanik Klassisk fysik Specialfall!
Läs merLösningsförslag. Universitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau. Tentamen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik del 3"
1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik oh Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag entamen för "BFL 110, ekniskt Basår, Fysik del 3" Onsdagen den 6 Maj 004, kl. 8:00-1:00 1.. I ett hamninlopp,
Läs merKap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Läs merArbete och effekt vid rotation
ˆ F rˆ Arbete och effekt vid rotation = Betrakta den masslösa staven med längden r och en partikel med massan m fastsatt i änden. Arbetet som kraften ሜF uträttar vid infinitesimal rotation d blir då: ds
Läs merTATM79: Föreläsning 5 Trigonometri
TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri Johan Thim augusti 016 1 Enhetscirkeln Definition. Enhetscirkeln är cirkeln med centrum i origo och radie ett. En punkt P = (a, b på enhetscirkeln uppfyller alltså a
Läs merFysikaliska modeller
Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda
Läs merKommer sig osäkerheten av att vår beskrivning av naturen är ofullständig, eller av att den fysiska verkligheten är genuint obestämd?
Inte mycket verkar säkert här...? Våg-partikeldualitet Ett system kan ha både vågoch partikelegenskaper i samma experiment. Vågfunktionen har en sannolikhetstolkning. Heisenbergs osäkerhetsrelation begränsar
Läs merHanno Essén Lagranges metod för en partikel
Hanno Essén Lagranges metod för en partikel KTH MEKANIK STOCKHOLM 2004 1 Inledning Joseph Louis Lagrange (1763-1813) fann en metod som gör det möjligt att enkelt ta fram rörelseekvationerna för system
Läs meruniversity-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11
Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 2010 03 18 1 / 11 Översikt Friläggning Newtons 2:a lag i tre situationer jämvikt partiklar stela kroppars plana rörelse Energilagen Rörelsemängd
Läs merFÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN
FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN Repetera de övningsuppgifter som kännts besvärliga. Om du behöver mera övning så kan du välja fritt bland de övningsuppgifter i Problemsamlingen som överhoppats.
Läs merIf you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.
If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose It is often stated that of all theories proposed
Läs merMilstolpar i tidig kvantmekanik
Den klassiska mekanikens begränsningar Speciell relativitetsteori Höga hastigheter Klassisk mekanik Kvantmekanik Små massor Små energier Stark gravitation Allmän relativitetsteori Milstolpar i tidig kvantmekanik
Läs merInstuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7
Joakim Edsjö 15 oktober 2007 Fysikum, Stockholms Universitet Tel.: 08-55 37 87 26 E-post: edsjo@physto.se Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7 Teoretisk Kvantmekanik II HT 2007 Tanken med dessa frågor
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin Tid: Plats: Ansvarig: Hjälpmedel: Tisdag juni 009, kl 8 30 13 30 V-huset Lennart Sjögren,
Läs merVision Arvika kommun
Vision Arika kommun Arika - en attraktiare kommun Vision Arika en attraktiare kommun Visionen beskrier kommunens långsiktiga inriktning och politiska ilja. Den konkretiseras i strategiska mål och strategier
Läs merMagnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.
Magnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter: 1. En fritt upphängd
Läs merStelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra
Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra Rörelse relativt mass centrum Allmänt partikelsystem Stel kropp translation + rotation (cirkelrörelse) För att kunna beskriva och förstå
Läs mer1.15 Uppgifter UPPGIFTER 21. Uppgift 1.1 a) Visa att transformationen x i = a ikx k med. (a ik ) =
1.15. UPPGIFTER 1 1.15 Uppgifter Uppgift 1.1 a) isa att transformationen x i = a ikx k med (a ik ) = 1 0 1 1 1 1 1 1 1 är en rotation. b) Bestäm komponenterna T ik om (T ik ) = 0 1 0 1 0 1 0 1 0 Uppgift
Läs merHjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. 0 x < 0
LÖSNINGAR TILL Deltentamen i kvantformalism, atom och kärnfysik med tillämpningar för F3 9-1-15 Tid: kl 8.-1. (MA9A. Hjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. Poäng: Vid varje uppgift
Läs merMÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER
MÅ NIVSITT Tillämpad fysik och elektronik Hans Wiklund 996-05- MÄTNING AV LKTISKA STOHT Laboration 5 LKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd: ättningsdatum
Läs merTermodynamik och inledande statistisk fysik
Några grundbegrepp i kursen Termodynamik och inledande statistisk fysik I. INLEDNING Termodynamiken beskriver på en makroskopisk nivå processer där värme och/eller arbete tillförs eller extraheras från
Läs merKvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz
Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!
Läs merAndra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström
Andra föreläsningen kapitel 7 Patrik Lundström Kvantisering i klassisk fysik: Uppkomst av heltalskvanttal För att en stående våg i en ring inte ska släcka ut sig själv krävs att den är tillbaka som den
Läs merTentamen i mekanik TFYA kl
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen ör Fysik, Kemi och Biologi Galia Pozina Tentamen i mekanik TFYA16 014-04- kl. 14-19 Tillåtna Hjälpmedel: Physics Handbook eller Teyma utan egna anteckningar,
Läs merParametriska kurvor: Parametriska ytor
Kror och ytor Eplicit form Implicit form Kror och ytor Parametrisk form Procerbaserade Polynom Catmll-Clark ekannan och dess datormotsarighet Martin Newell, 975. Gsta aén CID gstat@nada.kth.se Kbiska (grad
Läs merKUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe
Tentamen i SG1102 Mekanik, mindre kurs för Bio, Cmedt, Open Uppgifterna skall lämnas in på separata papper. Problemdelen. För varje uppgift ges högst 6 poäng. För godkänt fordras minst 8 poäng. Teoridelen.
Läs merExempel på statistisk fysik Svagt växelverkande partiklar
Exempel på statistisk fysik Svagt växelverkande partiklar I kapitlet om kinetisk gasteori behandlades en s k ideal gas där man antog att partiklarna inte växelverkade med varandra och dessutom var punktformiga.
Läs mer1.7. Tolkning av våg partikeldualiteten
1.7. Tolkning av våg partikeldualiteten [Understanding Physics: 13.7-13.12] En egenskap som är gemensam för både vågor och partiklar är förmågan att överföra energi. I vartdera fallet kan man representera
Läs merHydrodynamik Mats Persson
Föreläsning 5/10 Hydrodynamik Mats Persson 1 De hydrodynamiska ekvationerna För att beskriva ett enkelt hydrodynamiskt flöde behöver man känna fluidens densitet,, tryck p hastighet u. I princip behöver
Läs merRaka spåret. Merkurius? resvägar. omöjliga. Möjliga. till. i solsystemet. Kan man åka. och. av Magnus Thomasson
Kan man åka Raka spåret till Merkris? Möjliga och resägar i solsystemet omöjliga NASA/Johns Hopk i ns U n ie rsity Appli e d Physics Laboratory/Car n eg i e Instittion of Washington a Magns Thomasson Merkrissonden
Läs merKollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8
Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8 ! Sida 4/4 Laboration 1: Fallrörelse på portalen ikväll Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: 2014 Fallrörelse Institutionen för Fysik och Astronomi!
Läs merTentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520) Tid och plats: Tisdagen den 27 augusti 2013 klockan 14.00-18.00. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta samt en egenhändigt handskriven A4 med valfritt innehåll (bägge
Läs merNumerisk lösning till den tidsberoende Schrödingerekvationen.
Numerisk lösning till den tidsberoende Schrödingerekvationen. Det är enbart i de enklaste fallen t ex när potentialen är sträckvis konstant som vi kan lösa Schrödingerekvationen analytiskt. I andra fall
Läs mer7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2012-03-12 Tid: 09.00-13.
Mekanik rovmoment: tentamen Ladokkod: TT8A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: -3- Tid: 9.-3. Hjälpmedel: Hjälpmedel vid tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),
Läs merÖvningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)
Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig) Elektrostatik 1. Ange Faradays lag i elektrostatiken. 2. Vad är kravet för att ett vektorfält F är konservativt? 3. En låda
Läs merLite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Läs merHärled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB
. Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B v A + ω AB motsvarande samband för accelerationer: a B a A + ω ω AB + a AB. Tolka termerna i uttrycket för specialfallet plan rörelse
Läs merKursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2016.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄFYB23, Fysik: Grundläggande kvantmekanik, statistisk mekanik och kvantstatistik för lärare, 15 högskolepoäng Physics: Basic Quantum Mechanics, statistical mechanics
Läs merFasta tillståndets fysik FFFF05
Fasta tillståndets fysik FFFF05 Carina Fasth; carina.fasth@ftf.lth.se Rum B108 www.ftf.lth.se/courses/ffff05 Kurslitteratur Kompendium säljs hos Media-Tryck (ungefär 150 kr) pdf på hemsidan På hemsidan
Läs mer4. Deformerbara kroppar och fluider [Pix-SE, IR-11]
4. Deformerbara kroppar och fluider [Pix-SE, IR-11] 4.1 Massa-fädersystem 4.2 Gaser och vätskor Kontinuerligt medium - e fixa positioner, deformerbar kropp TSBK03: Fysik, Ht2009 86 4. Deformerbara kroppar
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2 OBS! En fullständig lösning måste innehålla en figur!
LEDNINGR TILL ROLEM I KITEL OS! En fullständig lösning måste innehålla en figur! L.1 Kroppen har en rotationshastighet. Kulan beskrier en cirkelrörelse. För ren rotation gäller = r = 5be O t Eftersom och
Läs merTentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!
014-08-19 Tentamen i Mekanik SG110, m. k OPEN m fl. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1. En boll med massa m skjuts ut ur ett hål så att den hamnar
Läs merPreliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,
Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs
Läs merKrets- och mätteknik, fk
Krets- och mätteknik, fk Bertil Larsson 2014-08-19 Sammanfattning föreläsning ecka 1 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskria olika typer a förstärkare och kra på dessa.
Läs merBiomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen
Biomekanik Mekanik Skillnad? Ambition: Att ge översiktliga kunskaper om mekaniska sammanhang och principer som hör samman med kroppsrörelser och rörelser hos olika idrottsredskap. Mekaniken är en grundläggande
Läs merBromall: Centrifugal- och sidokraft järnvägsbro
Bromall: Centrifugal- och sidokraft järnägsbro Centrifugal- och sidokrafter hos järnägsbro. Re: A EN 1991-2: 2003 TK Bro: 2009-7 Innehåll 1 Centrifugalkraft 2 2 Sidokraft 4 Sida 2 a 5 1 Centrifugalkraft
Läs merKapitel 4. Materievågor
Kvantfysikens grunder, 2017 Kapitel 4. Materievågor Kapitel 4. Materievågor 1 Kvantfysikens grunder, 2017 Kapitel 4. Materievågor Överblick Överblick Kring 1925 började många viktiga kvantkoncept ha sett
Läs merInstitutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse
Rotationsrörelse I denna laboration kommer vi att undersöka dynamik rotationsrörelse för stela kroppar. Experimentellt kommer vi att undersöka bevarandet av kinetisk rotationsenergi och rörelsemängdsmoment
Läs merAtom- och kärnfysik med tillämpningar -
Atom- och kärnfysik med tillämpningar - Föreläsning 8 Gillis Carlsson gillis.carlsson@matfys.lth.se 19 Oktober, 2012 Föreläsningarna i kvantmekanik LP1 V1: Repetition av kvant-nano kursen. Sid 5-84 V2:
Läs merInnehållsförteckning. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation
Innehållsförteckning Notera: denna förteckning uppdateras under kursens lopp, men stora förändringar är inte att vänta. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation I.1.1. Vad behandlar
Läs merAtom- och kärnfysik med tillämpningar -
Atom- och kärnfysik med tillämpningar - Föreläsning 6 Gillis Carlsson gillis.carlsson@matfys.lth.se 10 Oktober, 2013 Föreläsningarna i kvantmekanik LP1 V1 : Repetition av kvant-nano kursen. Sid 5-84 V2
Läs merFöreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi
Version: 16 maj 201. TFYA12, Rickard Armiento, Föreläsning 1 Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi April 2, 201, KoK kap. 1-2 Formalia Föreläsare och kursansvarig:
Läs mer1 Den Speciella Relativitetsteorin
1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från
Läs merTermodynamik Föreläsning 8 Termodynamiska Potentialer och Relationer
ermodynamik Föreläsning 8 ermodynamiska otentialer och Relationer Jens Fjelstad 2010 09 29 1 / 19 Innehåll D 6:e upplagan (Çengel & Boles) Kapitel 12 2 / 19 Förra föreläsningen För en liten process med
Läs merTentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3
Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Tisdag 25 aug 215, kl 8.3-13.3 i V -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,
Läs merOrdinära differentialekvationer,
(ODE) Ordinära differentialekvationer, del 1 Beräkningsvetenskap II It is a truism that nothing is permanent except change. - George F. Simmons ODE:er är modeller som beskriver förändring, ofta i tiden
Läs merMekanik Föreläsning 8
Mekanik Föreläsning 8 CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 2010 02 19 1 / 16 Repetition Polära koordinater (r, θ): ange punkter i R 2 m h a r: avståndet från origo (0, 0) θ: vinkeln mot positiva x axeln
Läs merFysik TFYA68. Föreläsning 11/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 11/14 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 38-39* (*) 38.1, 38.4, 39.1-3, 6 koncept enklare uppgifter Översikt och breddningskurs! 2 Introduktion Kvantmekanik
Läs merDen Speciella Relativitetsteorin DEL I
Den Speciella Relativitetsteorin DEL I Elektronens Tvilling Den unge patentverksarbetaren År 1905 publicerar en ung patentverksarbetare tre artiklar som revolutionerar fysiken. En av dessa artiklar är
Läs merSamlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet
Samlad effektbedömning a förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018 2029 Effekter på planförslagens lönsamhet a full internalisering a externa effekter för landbaserade transporter
Läs mer2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans
1 Föreläsning 1, Ht 2 Hambley asnitt 11.11, 14.1 Fyra typer a förstärkare s 0 s i ut s in i A in ut L s in i G L in 0 Spänningsförstärkare Spänningströmförstärkare (transadmittansförst.) i in 0 i in i
Läs merLösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den 2 juni 2010 kl. 14.00-19.00
EOREISK FYSIK KH Lösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den juni 1 kl. 14. - 19. Examinator: Olle Edholm, tel. 5537 8168, epost oed(a)kth.se. Komplettering:
Läs merProjekt: Filmat tornfall med modell av tornet. Benjamin Tayehanpour, Adrian Kuryatko Mihai
Projekt: Filmat tornfall med modell av tornet Benjamin Tayehanpour, Adrian Kuryatko Mihai Abstrakt Detta dokument avhandlar vad som händer när ett torn faller. Såväl elastiska som stela kroppar behandlas.
Läs mer= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O
1 KOMIHÅG 15: --------------------------------- Definitioner: Den potentiella energin, mekaniska energin Formulera: Energiprincipen ---------------------------------- Föreläsning 16: FLER LAGAR-härledning
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merFFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar
FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar Christian Forssén, Institutionen för fysik, Chalmers, Göteborg, Sverige Sep 11, 2017 12. Tensorer Introduktion till tensorbegreppet Fysikaliska
Läs merFöreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )
1 Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: H O = "I xz e x " I yz e y + I z e z H G = "I xz ( ) ( G e x " I G yz e y + I G z e z ) # (fixt origo, kroppsfix bas) # (kroppsfix
Läs merFysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15
Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15 1 ammanfattning: Elektrisk dipol Kan definiera ett elektriskt dipolmoment! ~p = q ~d dipolmoment [Cm] -q ~ d +q För små d och stora r: V = p ˆr 4 0 r 2 ~E = p (2
Läs merMekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297
Mekanik III, 1FA103 1juni2015 Lisa Freyhult 471 3297 Instruktioner: Börja varje uppgift på nytt blad. Skriv kod på varje blad du lämnar in. Definiera införda beteckningar i text eller figur. Motivera uppställda
Läs mer10. Den semiklassiska modellen för elektrondynamik
10. Den semiklassiska modellen för elektrondynamik [AM12, HH 4.4] När man känner igen materials bandstruktur i detalj, kan man använda denna kunskap till att korrigera bristerna i Sommerfeld-modellen för
Läs merPoissons ekvation och potentialteori Mats Persson
1 ärmeledning Föreläsning 21/9 Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson i vet att värme strömmar från varmare till kallare. Det innebär att vi har ett flöde av värmeenergi i en riktning som är
Läs merTentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Fredagen den 21/12 2012 kl. 14.00-18.00 i TER2 och TER3 Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive
Läs mer1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.
rmin Haliloic: EXTR ÖVNINGR a 9 aser och koordinater i D-rummet SER CH KRDINTER Vektorer i ett plan Vektorer i rummet SER CH KRDINTER FÖR VEKTRER SM LIGGER PÅ EN RÄT LINJE Vi betraktar ektorer som ligger
Läs merAtt verifiera Biot-Savarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant
Elelaboration Magnetisk flödestäthet Uppgift: Materiel: Att erifiera Biot-Saarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant angentbussol med tillbehör Amperemeter
Läs mer10. Den semiklassiska modellen för elektrondynamik
10. Den semiklassiska modellen för elektrondynamik [AM12, HH 4.4] När man känner igen materials bandstruktur i detalj, kanman använda denna kunskap till att korrigera bristerna i Sommerfeld-modellen för
Läs merTentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08
Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08 Onsdagen den 13 augusti 2008, kl. 8-12 Examinator: Jonas Stålhand Jourhavande lärare: Jonas Stålhand, tel: 281712 Tillåtna hjälpmedel: Inga hjälpmedel Tentamen
Läs merKaos i Hénon-Helies systemet
Kaos i Hénon-Helies systemet Projekt i Analytisk Mekanik Av: Christian Emanuelsson Karlstads universitet hösten 2011 Kaos i Hénon-Helies systemet Överblick: Introducera kaos Presentera Hénon-Helias Visualisera
Läs merStockholms Universitet Fysikum Tentamensskrivning i Experimentell fysik för lärare 7.5 hp, för FK2004. Onsdagen den 14 december 2011 kl 9-14.
Stockholms Universitet Fysikum Tentamensskrivning i Experimentell fysik för lärare 7.5 hp, för FK2004. Onsdagen den 14 december 2011 kl 9-14. Skrivningen består av tre delar: A, B och C. Del A innehåller
Läs merKOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi
KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag ----------------------------------------- Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi Definition av arbete: U 0"1 = t 1 t 1 # Pdt = # F v dt,
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen
010-01-14 Tentamen i SG1140 Mekanik II KTH Mekanik 1. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! Problemtentamen Triangelskivan i den plana mekanismen i figuren har en vinkelhastighet
Läs merOm den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)
1 KOMIHÅG 12: --------------------------------- Den mekaniska energin, arbetet ---------------------------------- Föreläsning 13: FLER LAGAR-härledning ur N2 Momentlag Hur påverkas rörelsen av ett kraftmoment??
Läs merRelativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi
Föreläsning 13/5 Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi Antag att en observatör O följer med en kropp i rörelse. Enligt observatören O så har O hastigheten
Läs merBestäm den sida som är markerad med x.
7 trigonometri Trigonometri handlar om sidor och inklar i trianglar. Ordet kommer från grekiskans trigonon (tre inklar) och métron (mått). Trigonometri har anänts under de senaste 2000 åren inom astronomi,
Läs merTvå system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan
Termodynamikens grundlagar Nollte grundlagen Termodynamikens 0:e grundlag Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Temperatur Temperatur är ett mått på benägenheten
Läs mer