Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Montessori Friskola Gotlands skola och fritidshem 2017 för att förebygga och förhindra alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. Planen ska främja elevernas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och ålder 1

2 1. Vision Montessori Friskola Gotland ska vara en arbetsplats, där alla vuxna och barn ska känna sig trygga och bemötas med respekt och värdighet. Varje form av våld, diskriminering, trakasserier och kränkningar ska förebyggas och med kraft bekämpas. Trivselregler, rutiner och likabehandlingsplan ska vara kända av barn, föräldrar och personal. 2. Delaktighet och inflytande Skola Under höst- och vårtermin genomförs arbetsmiljöenkäter med skolans elever. Enkäten används som underlag för en kartläggning av arbetsmiljön på skolan. Eleverna informeras om enkätresultatet och ges möjlighet att komma med förslag till åtgärder. Utifrån enkätsvaren utvärderas föregående års målsättningar och nya målsättningar och åtgärder formuleras för det kommande året. Förslaget till ny Likabehandlingsplan skickas ut på remiss till skolans personal. Likabehandlingsplanen för kommande period fastställs av huvudmannen. Fritids Fritidsbarnen genomför en trivselsenkät i februari. Eleverna ges möjlighet att komma med förslag på åtgärder. 3. Kommunikationsplan Då Likabehandlingsplanen är fastställd publiceras den på skolans hemsida samt skickas hem via mejl till skolans föräldrar. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen (2008:567). Barn- och elevombudsmannen (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över skolors åtgärder mot kränkande behandling enligt skollagen (2010:800). 2

3 4. Rutiner för att främja trygghet och ansvar Personalen ska vara goda förebilder för barnen och upprätthålla de regler och rutiner som finns i verksamheten. Om kränkningar sker ska frågan snarast möjligt tas upp med de inblandade. Personalen är alltid skyldig att reagera och avbryta barn som använder nedsättande kommentarer eller på annat sätt kränker annan person. Förhållningssätt och bemötande bland personal och barn vilar på värdegrunden i läroplanen Lgr11. Skola/fritids Personal finns tillgängliga hela tiden, såväl ute som inne. Nya elever har en fadder under inskolningstiden och första året de går på skolan. Två personal äter pedagogisk måltid tillsammans med varje klass. Pedagogerna styr gruppindelningar under vuxenstyrda aktiviteter. Utifrån elevernas svar i enkät om trivsel och trygghet förs samtal med elever vid behov; utöver den dagliga kontakten mellan elev och personal. Alla skolelever har en planering/arbetsschema i flera ämnen på individuell nivå. Eleverna kan påverka hur de ska lägga upp sitt arbete, hur lång tid de ska ägna åt en uppgift och på så sätt tränas de att ta ansvar under hela sin skoltid. Elevernas frånvaro dokumenteras och rapporteras till rektor då eleven har oroväckande ströfrånvaro alternativt över 20% frånvaro. Föräldrarna kontaktas alltid då eleverna uteblir från undervisningen. Eleverna har begränsad användning av Internet på skola/fritids då verktyget enbart används under lärarledd undervisning eller till kreativ dator på fritids. Eleverna använder inte sina privata mobiltelefoner under skol- och fritidstid Skolan erbjuder eleverna kontakt med kurator och skolsköterska under skoltid. Eleverna kan önska samtalstid med någon av dem eller annan vuxen med hjälp av en lapp Jag vill ha samtal. Alla elever erbjuds frukost på morgonen och har sedan gemensam rast på förmiddagen, vilket möjliggör umgänge mellan olika åldersgrupper. Arbetslagen träffas varje vecka och elevvårdsfrågor diskuteras löpande Elevhälsoteamet träffas en gång i månaden Skolkurator finns på skolan en dag i veckan Skolpsykolog anlitas vid behov för handledning av personal. Likabehandlingsteamet träffas varje fredag. Personal har snackis med eleverna. Då pratar de om trivsel, kamratskap och hur man är mot varandra. 3

4 5. Värdegrundsarbete Vi förebygger kränkande behandling genom att fortlöpande föra en dialog med barnen om kamratrelationer, attityder och värderingar. Vi vill utveckla och befästa ett jämställt och demokratiskt tänkande. En hjälp i detta arbete är olika åtgärder som vidtas och läggs in i det dagliga arbetet. Eleverna ska kunna uttrycka sin åsikt uttrycka positiva och negativa känslor verbalt beröra varandra fredligt respektera andras åsikter Exempel på förebyggande åtgärder som genomförs: - I den dagliga verksamheten tränas eleverna att ta hand om den gemensamma miljön, respektera och ta hand om varandra, vänta på sin tur samt samarbeta. - Genom böcker, film, teater, bilder och musik skapas diskussioner i alla åldersgrupper om allt från kamratskap, känslor, demokrati, sexuell läggning, genus och olika trosuppfattningar med mera. - I skolan tränas eleverna att uttrycka sina åsikter och att respektera andras åsikter då vi har klassråd, fritidsråd och elevråd. 6. Uppföljning av målsättningar och åtgärder Mål 1: Bevara samarbetet mellan klasserna för att främja trivsel och trygghet. Ansvarig: hela personalgruppen Uppföljning: Under läsåret hade vi sju tillfällen då vi genomförde aktiviteter med hela skolan (tex skoljoggen och ishallen) alternativt hela skolan i åldersblandade grupper (t ex julpyssel, elevens val och bokens dag). På vårterminen 2016 så svarade 99% av fritidsbarnen att de kände sig trygga på fritids. 99% av skolbarnen kände sig trygga i klassrummet. Vi har en målsättning att ligga över 90% i våra enkäter, men i de bästa av världar önskar vi ändå att % av eleverna är trygga i verksamheten. 4

5 Mål 2: Skapa samarbete mellan förskola, skola och fritidshem Ansvariga: hela personalen Under hela 2016 hade vi gemensamma personalmöten varannan månad. I juni genomförde vi utvärderingen tillsammans. Då var vi eniga om att fortsätta arbeta tematiskt (förskolaskola-fritids) under läsåret 16/17nder läsåret 2015/2016 ha teman som inkluderar förskola-skola-fritids. Vi har skapat ett samarbete mellan personalgrupperna och haft gemensamma övningar med barnen. Vi har dessutom utvecklat samverkan mellan klasserna. 4:orna har till exempel redovisat sin sin teater om fotosyntes för F-3. KÖN / ÅLDER TRYGGHET OCH HÄLSA F1 F Ålder F Alla Jag har någon att arbeta med om jag vill Lärarna pratar med mig om vad jag kan göra bättre Jag får vara med och bestämma i lekar Lärarna pratar med mig om vad jag gjort bra Jag vet vad det står i skolans Likabehandlingsplan Resultat och analys förbättringsområden TRYGGHET OCH HÄLSA från läsåret 15/16 F-1:or Jag har någon att arbeta med om jag vill Hälften av eleverna i F-1 hade precis börjat på skolan då den första undersökningen genomfördes. Dessa elever har under vårterminen lärt känna fler av sina klasskamrater. Då är det lättare att ta initiativ och närma sig en samarbetspartner. 2. Lärarna pratar med mig om vad jag kan göra bättre När vårterminens undersökning genomförs så har även lärarna haft tid att lära känna eleverna, vilket visar sig i resultatet

6 3. Jag får vara med och bestämma i lekar Vi har i tidigare undersökningar sett att eleverna i F-1 har lägre resultat på påståendet Jag får vara med och bestämma i lekar. I samtal med barnen så beror det dels på att många vill bestämma och har svårt att kompromissa, dels på att de inte alltid vågar uttrycka vad de själva vill. Med stigande ålder så stiger resultatet, jmf 2-3:ors % och 4-6:ors %. 2-3:or 4. Lärarna pratar med mig om vad jag har gjort bra 5. Jag vet vad som står i Likabehandlingsplanen 7. Nulägesbeskrivning Hösten 2016 KÖN / ÅLDER ÅLDER 6

7 ARBETSRO och ARBETSMILJÖ F-1 F F Alla Jag känner mig nöjd med mitt arbete Lärarna pratar om vad jag ska kunna i skolan Jag vet vad jag ska göra i skolan Jag trivs i matsalen när vi äter Jag hinner äta klart Jag trivs i vårt klassrum Det är rent och fint på skolan Toaletterna är okey Jag äter skolmaten Jag är rädd om vår skola och skolans saker Jag kan använda dator i skolarbetet när jag behöver Jag har arbetsro i skolan Jag trivs i skolan Jag trivs på fritids Enkäten ARBETSRO OCH ARBETSMILJÖ genomfördes oktober 2016 med skolans samtliga elever. Samma enkät kommer att genomföras i april Vår målsättning är att över 90% ska svara positivt på varje påstående. 7

8 Fritidsenkät Påstående Feb barn Feb barn Feb barn Jag är nöjd med fritidsverksamheten % 96 % % Jag trivs på fritids % 98 % % Jag känner mig trygg på fritids % 95 % 95% Jag har kamrater på fritids 99 % 98 % 95% De vuxna på fritids är schyssta % % 98% Vi erbjuds roliga aktiviteter på fritids % 97 % 97% Jag får vara med och bestämma vad 82 % 95 % 86% vi ska göra på fritids Vi har ett bra fritids % % % Fritidspersonalen har talat med barn som inte tyckte de fick bestämma på fritids. Det handlar mer om att de inte känner att de får bestämma i leken med sina kamrater. 7.1 Kartläggning av skolmiljön Otrygga platser ute: fotbollsplanen, lekboden och omklädningsrummet 8

9 Otrygga platser inomhus: Ingen specifik plats pekades ut. Eleverna har klassvis fått diskutera var på skolan de känner sig otrygga och på vilka platser konflikter eller kränkningar sker. De platser som även i år nämns som otrygga är fotbollsplanen, där det uppstår konflikter titt som tätt, och omklädningsrummet i A7-hallen. Dessutom har det varit konflikter i lekboden, eftersom några använt förvaringsutrymmet som lekutrymme och har svårt dela utrymmet med övriga elever. Åtgärder: Den personal som är duschvärd ska cirkulera mer mellan pojkarnas och flickornas omklädningsrum. Vi har redan en rastvärd/fritidspersonal som har uppsikt över fotbollsplanen. Personalen måste framledes bli tuffare och ge konsekvenser till de som uppträder oschysst på planen. Konflikterna i lekboden har upphört efter samtal med berörda elever. 7.2 Kartläggning av kränkande behandling Under 2016 hade vi inga fall av grövre kränkande behandling. 9

10 7.3. Förbättringsområden 2016 F-3:or F Jag trivs i matsalen när vi 83 % 86 % äter Toaletterna är okey 42 % 39 % Jag har arbetsro i skolan 71 % 71 % Åtgärder: Matsalen: Byta platser dela på de som är kompisar. Vi ska vara tystare och bara prata med de som sitter vid samma bord. Toaletterna: Var ensam på toaletten, killar och tjejer sitter på toaletten, torka upp om det kommer kiss utanför, kolla så det är fint när du lämnar toan. Arbetsro i skolan: Var tystare. Prata om det man arbetar med. Stör inte varann, Sitt med någon man jobbar bra med. Hjälp mig att göra det själv 7.4 Trivselregler Skola/fritids - Vi hälsar i hand då vi kommer till skolan på morgonen - Vi har ett lugnt och trevligt bemötande mot varandra - Ytterkläder och väskor har sin plats på hyllor och krokar i hallen - Verksamheten är godisfri - Vi ger varandra arbetsro - Under skol- och fritidstid samlas elevernas mobiler in 10

11 - Var sak har sin plats - Vi går inomhus - Vi spelar schysst i lekar och matcher - Vi rekommenderar att värdesaker lämnas hemma - I lekar så använder barnen det material som tillhandahålls av personalen - Kalasinbjudningar skickas med posten - På rasterna är eleverna utomhus - Alla är ombytta på idrotten och duschar efteråt - Elev/föräldrar ersätter om en elev på något sätt skadar skolans egendom eller lokaler - Under lärarledd verksamhet så är det de vuxna som gör gruppindelningar. - Ingen snöbollskastning på skolgården - Alla fritidsbarn säger hej då till fritidspersonalen när de går hem När vi äter: - Vi ger varandra matro - Vi äter så gott vi kan med bordskick och sitter ordentligt på stolen - Vi tar så mycket mat som vi orkar äta upp - Vi har inga tidningar eller leksaker vid matbordet - Vi tar hand om vår disk när vi är klara Vad händer om man bryter mot reglerna? 1. Personalen tillrättavisar alternativt påminner 2. Samtal med berörd om beteendet upprepas 3. Om det inte hjälper kontaktas vårdnadshavarna 4. Kallelse till möte med vårdnadshavare och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram Enligt den nya skollagen finns även följande disciplinära åtgärder som rektor fattar beslut om: 5. Skriftlig varning 6. Tillfällig avstängning. - Om slagsmål och bråk uppstår måste personal ingripa. För att stoppa misshandel eller förstörelse av egendom får man handgripligen sära på elever eller hålla fast en elev enligt nödvärnsrätten. - Farliga föremål beslagtas och kan överlämnas till polisen - Likabehandlingsteamet ska kontaktas vid grövre förseelser som kränkande tilltal och kränkande handlingar, se Likabehandlingsplan. 11

12 8. Målsättningar 2017 Kartlägga elevernas erfarenheter av kränkningar på nätet samt samtala om vad som är okey och inte okey på Internet. Allt fler anmälningar som kommer till BEO handlar om kränkningar och mobbning på internet och sociala medier. Ofta börjar det i skolan, och fortsätter när barnet eller eleven kommit hem. Eftersom mörkertalet vad gäller kränkande behandling på Internet är stort så vill vi arbeta förebyggande. Förmodligen har eleverna erfarenheter som inte kommit till vår kännedom. Ansvariga: Likabehandlingsteamet 12

13 9. Rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp när ett barn blivit kränkt, diskriminerad eller trakasserad Om du eller någon du känner blir kränkt, diskriminerad eller trakasserad, så ta kontakt med o Någon i personalgruppen eller o skolans likabehandlingsteam eller o Tina Örnberg, skolans rektor & förskolechef När personalen misstänker eller känner oro över att ett barn blir utsatt sker en kartläggning med berörd personal Målet är att: 1. Ta reda på så många konkreta incidenter som möjligt. Vad har hänt? Hur ofta? Vem sa vad? Hur gick det till? När hände det? osv 2. Ta reda på VAR det inträffade. Rita en karta. 3. Ta reda på VILKA som deltog. 4. Ta reda på VEM som är ledare. En enstaka kränkning, diskriminering och trakassering kan, men behöver inte, vara mobbing. Personalen tar itu med informationen och samtalar med berörda barn för att lösa konflikten. Då ett barn utsatts för en grov kränkning informeras vårdnadshavarna inom 12 timmar. En grov kränkning ska rapporteras skriftligt på särskild blankett till likabehandlingsteam och dessutom följas upp av inblandad personal inom en vecka för att få vetskap om konflikten är löst. Uppföljning rapporteras till likabehandlingsteam. Rapporterna ska lämnas till likabehandlingsteamet, som också ansvarar för dokumentationen. Om personalen får vetskap om att ett barn utsatts vid upprepade tillfällen ska likabehandlingsteam omedelbart kontaktas. Om en personal kränker ett barn hanteras ärendet på samma sätt som ovan. Likabehandlingsteamet ansvarar för handläggning av ärendet. 13

14 10. Arbetsgång vid kränkande behandling Likabehandlingsteamet tar del av den tidigare genomförda kartläggningen och tar därefter itu med åtgärderna. Vid alla samtal deltar två personer ur likabehandlingsteamet och en av dessa dokumenterar skriftligt. Steg 1 Personligt samtal med barnet som blivit utsatt, eftersom det är viktigt att personalen har förstahandsuppgifter. Steg 2 Personligt samtal med det barn som leder den kränkande behandlingen. Steg 3 Personligt samtal med medhjälparna, var och en för sig. Personalen kräver att kränkningarna ska upphöra. Uppföljningssamtal bestäms en vecka senare. Steg 4 Vårdnadshavare kontaktas snarast, dock senast inom 12 timmar. Steg 5 Uppföljningssamtal efter en vecka och därefter informeras samtliga vårdnadshavare. Steg 6 Uppföljningssamtal med de berörda barnen tills kränkningarna upphör 11. Om inget händer på skolan trots påstötningar Ta kontakt med Barn- och elevombudsmannen då det gäller kränkande behandling Ring Skriv till Box 23069, Stockholm e-post beo@skolinspektionen.se I fråga om trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunder ska ombudet hänvisa till de andra ombuden: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) Handikappombudsmannen (HO) Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) Jämställdhetsombudsmannen (JämO). En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. 14