Plan mot diskriminering och kränkande behandling SANNERUDSSKOLAN. Årskurs F-6

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Aron Åslund, Plan mot diskriminering och kränkande behandling SANNERUDSSKOLAN Årskurs F-6 KIL1000, v1.1, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box Kil Kommunhuset Östra Torggatan 2D Fax Plusgiro E-post Org.nr Sida 1 av 9

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SANNERUDSSKOLANS MÅLSÄTTNING 3 ANSVARSFÖRDELNING 4 LAGAR OCH STYRDOKUMENT 5 DEFINITIONER 7 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 8 ARBETSGÅNG VID MISSTÄNKT MOBBNING 9 KONTAKTVÄGAR 10 BILAGOR SANNERUDSSKOLANS ORDNINGSREGLER KONSEKVENSER VID REGELBROTT HANDLINGSPLAN Sida 2 av 9

3 SANNERUDSSKOLANS MÅLSÄTTNING 1. Målsättningen är att Sannerudsskolan ska vara en skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling. 2. Det förebyggande arbetet ska vara hela skolans angelägenhet. Om många är involverade stärker detta skolans profil och skapar förtroende och trovärdighet utåt. 3. Om skolan har rätt beredskap innebär det att det finns många personer som kan upptäcka diskriminering, trakasserier, kränkningar och mobbning. Den utsatta behöver inte vara rädd för att bli beskylld för att ha skvallrat, när det finns många personer som kan ha upptäckt vad som är på gång. Vi arbetar för att skapa ett positivt och uppmuntrande skolklimat så att mobbning, rasism, främlingsfientlighet eller kränkande särbehandling aldrig får fotfäste. ANSVARSFÖRDELNING ELEVENS ANSVAR Det är varje elevs ansvar att bidra till en trevlig skolmiljö genom att uppträda som en god kamrat och berätta för personal när man uppmärksammat diskriminering eller kränkande behandling. PERSONALENS ANSVAR Det är all personals ansvar att engagera sig i arbetet med att främja en positiv anda samt medvetet motverka och förhindra mobbning, diskriminering och annan kränkande särbehandling. Det är all personals ansvar att vara uppmärksam på vad som händer bland eleverna och fånga upp signaler från dem. Utsatta elever ska känna ett obetingat stöd från de vuxna. Omedelbara ingripanden är oftast nödvändiga kombinerade med ett långsiktigt arbete. REKTORS ANSVAR Det är viktigt att ledningen och personalen är uppmärksam på om elever upplever sig kränkta av någon vuxen i verksamheten. I förekommande fall bör rektor ansvara för utredningen. Sida 3 av 9

4 LAGAR OCH STYRDOKUMENT SKOLLAGEN 6 kap. 6 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling att gälla. Innehållet som fanns i denna lag är nu uppdelat i två olika lagar. Från och med januari 2009 skall därför förskolan och skolan beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100, SFS 2010:800 fr.o.m ) 14a kap. En förändring är att begreppet annan kränkande behandling ersatts med kränkande behandling. I skollagen har också skrivningen att en årlig plan skall upprättas skärpts. Det är inte längre tillräckligt att den gamla planen ses över och revideras. En plan för kommande året med planerade åtgärder och uppföljning av föregående år krävs. En sådan plan förutsätter att en regelbunden kartläggning av den egna verksamheten görs. SKOLANS UPPDRAG Enligt 6 kap i Skollagen angående kränkande behandling ska huvudmannen se till att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Det varje år upprättas en plan över vilka åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt vidta åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier. LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET OCH KAP. 2 Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, Sida 4 av 9

5 religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. ALLA SOM ARBETAR I SKOLAN SKALL Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. Aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. ARBETSMILJÖLAGEN Från 7 år och uppåt har eleverna rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. SOCIALTJÄNSTLAGEN Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 Socialtjänstlagen. Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda i skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Skyldigheten att anmäla är ovillkorlig och får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldiga själv. Att få kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa betyder inte att detta skall vara klarlagt. Även svårbedömda och obestyrkta uppgifter skall anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av hjälp och stöd från socialtjänstens sida. Sida 5 av 9

6 DEFINITION AV DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING I Skollagen 6 kap. 3 definieras kränkande behandling som: Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller elevs värdighet. Lag (2008:571) Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan drabba såväl elever som personal. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkande behandling (mobbning) är när en eller flera personer upprepade gånger, under en längre tid, utsätter en eller flera individer för medvetna, aktiva och destruktiva handlingar. Den utsattes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för en bedömning av och utredning kring vad som hänt. Kränkningarna kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad könsord) psykosociala (t.ex. att vara utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text-och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, Internet, sms och mms) DISKRIMINERING Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön, ålder etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet eller uttryck Sida 6 av 9

7 SKOLANS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Rastvärdar finns ute på rasterna och cirkulerar på skolgården. Trivselprogrammet arbetar för att främja värderingar som inkludering, vänlighet och respekt. Den ger eleverna möjlighet att bygga goda vänskapsrelationer, reducera konflikter och aktivera eleverna i lekarna. Personal är med vid ombyte i omklädningsrummen före och efter idrottslektionerna på lågstadiet. Skolans personal arbetar regelbundet med eleverna gällande skolans gemensamma regler och vilka konsekvenserna blir om de bryts. Regler och konsekvenser skickas hem till vårdnadshavare för kännedom en gång/läsår. Eleverna lär känna varandra över klass- och årskurserna vid olika typer av aktiviteter och skolarbeten. Vid utvecklingssamtal tas frågor om trygghet och kamratskap i skolan upp. Klassamtal och diskussioner i syfte att öka trivseln och den sociala kompetensen. Klassråd och elevrådsmöten sker med regelbundenhet. Elevhälsomöte 1 gång i veckan där rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och vid behov mentorer diskuterar elevärenden. KLASSRÅD Vid klassråd diskuteras ärenden man vill ta upp vid elevråden ELEVRÅD Elevrådet har till uppgift att verka för en positiv arbetsmiljö. Elevrådsrepresentanterna tar med punkter från klassråden som ska diskuteras på mötet. Eleverna föreslår åtgärder tillsammans med rektor. KONKRETA ÅTGÄRDER, STEG FÖR STEG, NÄR KRÄNKNING SKETT 1. Varje anställd som ser, hör eller observerar någon form av diskriminering eller kränkande behandling ska ingripa direkt genom tydlig tillsägelse. Varje elev som ser, hör eller observerar någon form av diskriminering eller kränkande behandling bör ingripa genom att säga till den som utför kränkningen samt berätta för någon i personalen. 2. Vid diskriminering eller kränkande behandling eller misstanke därom ska alltid mentor och trygghetsteamet informeras. Här skall dokumentation påbörjas och fortgå tills ärendet anses avslutat. Sida 7 av 9

8 3. Mentor/trygghetsteam samtalar med inblandade elever och kontaktar elevernas vårdnadshavare. 4. Rektor kontaktar psykolog/kurator för handledning vid behov. 5. Samtal mellan vårdnadshavare, mentor och rektor. 6. Om trakasserierna, kränkningarna eller mobbningen fortsätter trots vidtagna åtgärder beslutar rektor om ärendet ska anmälas till sociala myndigheter och/eller polisen. 7. Ytterst kan Barn- och elevombudet besluta om att begära skadestånd. Det förutsätter att kommunen och skolan inte gjort allt som borde ha gjorts för att stoppa den kränkande behandlingen KONTAKTVÄGAR Rektor Aron Åslund telefon Skolsköterska Maria Werme telefon Trygghetsteamet telefon Trygghetsteamets medlemmar Anne-Len Grahl Martijn Ooms Malin Alsbjer Karin Nordkvist Magdalena Rosenius Emelie Hult Irene Svärd BREVLÅDA På Sannerudsskolan finns en brevlåda där man anonymt kan lämna ärenden om kränkningar. Lådan töms regelbundet av trygghetsteamet. HJÄLPTELEFONER VUXEN Första linjen (mail: BRIS vuxentelefon Rädda barnens föräldratelefon Sida 8 av 9

9 ELEV Första linjen BRIS Rädda barnen Är du elev kan man kontakta du BEO (Barn- och elevombudet). Du kan antingen ringa, maila eller skriva. Telefon Mail: Adress: Barn- och elevombudet, Box 23060, Stockholm Sida 9 av 9