KALLELSE Valnämnd Valnämnd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 12

Transkript

1 KALLELSE Valnämnd Valnämnd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 12 Tid och plats Torsdagen den 14 september 2017 kl. 09:00 i H-salen Anna Hultstein ordförande Martin Fransson sekreterare Ledamöter Anna Hultstein (M), Ordförande Bengt-Göran Sandell (S) Hannington Lubwama (M) Yvonne Ekaremål (C) Emelie Öberg (S) Ersättare Ulla Svensson (M) Patricia Aguilera (S) Tobias Adersjö (MP) Nils-Erik Carlström (L) Ibrahim Buh Gelle (S) Tjänstepersoner Kanslichefen 1 (2)

2 KALLELSE Valnämnd Förteckning över valnämndens ärenden den 14 september Justering av protokoll 2. Sammanträdestider Valnämndens delårsrapport efter augusti Revidering av uppdragsbeskrivning för röstmottagare i Växjö kommun 5. Information om tidplan för valarbetet 6. Information om användande av extern part för hantering av förtidsröster m.m. 7. Information om översyn av vallokaler 8. Diskussion om nämndens internbudget för 2018 utifrån kommunfullmäktiges beslut om budget Information från valkansliet - förslag om ny vallag och införande av valdatasystem 10. Valmyndighetens nyhetsbrev till valnämnden 11. Meddelanden 12. Övrigt 2 (2)

3 ÄRENDE Dnr VN Martin Fransson gruppledare Tel Valnämnden Förslag till sammanträdestider 2018 Förslag till beslut Valnämnden fastställer följande sammanträdestider för 2018: 25 januari 22 februari 22 mars 26 april 24 maj 21 juni 9 augusti 30 augusti 7 september 27 september 25 oktober 22 november 20 december Valnämndens sammanträden är på torsdagar och startar klockan Bakgrund Valnämnden ska besluta om sammanträdestider för år Valkansliet har i samverkan med presidiet tagit fram ett förslag på sammanträdes- och beredningstider. Förslaget har tagits fram med hänsyn till genomförandet av det allmänna valet samt bokslut och internbudgetarbete. Ett möte är planerat per månad samt två extramöten, ett i augusti och ett i september. Beslutet skickas till För kännedom Ledamöter och ersättare Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post martin.fransson@vaxjo.se

4 ÄRENDE Dnr VN Martin Fransson gruppledare Tel Valnämnden Valnämndens delårsrapport efter augusti 2017 Förslag till beslut Valnämnden godkänner delårsrapport efter augusti och prognosen för helåret Bakgrund Enligt gällande ekonomistyrningsprinciper ska varje nämnd lämna delårsrapporter till kommunledningsförvaltningen. Rapporten ska ha behandlats av nämnden innan kommunledningsförvaltningen överlämnar den till kommunstyrelsen. Ekonomi Valnämnden har efter 8 månader för den ordinarie verksamheten förbrukat drygt kronor. Den budgeterade kostnaden för perioden var kronor vilket innebär ett överskott på nästan kronor. Arvodena har varit lägre än budgeterat. Valnämnden beslutade dock i samband med internbudget för 2017 att ianspråkta kronor av eget kapital till engångskostnader som beräknas uppstå vid införandet av ett nytt valdatasystem. Hittills har nämnden förbrukat ca kronor uppdelat på kostnad för anslutningsavgift och konsultkostnader i samband med migreringen av data från tidigare valdatasystem till vårt nya valdatasystem. Ytterligare mindre konsultkostnader kan tillkomma under kvartal 4. Sammantaget innebär det att valnämndens resultat för 2017 prognostiseras bli ett underskott på kronor. Årets händelser Valnämnden har under ett mellanvalår som 2017 begränsat med sammanträden. Valnämndens arbete med förberedelser inför valet 2018 fortgår och under året har valnämndens ledamöter och valkansliet genomgått en utbildning i Länsstyrelsens regi. Valnämnden har också lämnat förslag på valkrets och valdistriktsindelning för de allmänna valen 2018 och valet till Europaparlamentet Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i augusti att godkänna förslag till valdistriktsindelning enligt valnämndens förslag. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post martin.fransson@vaxjo.se

5 ÄRENDE Dnr VN Kommunfullmäktige beslutade dock att kommunen ska utgöra en valkrets till skillnad mot nämndens förslag med två valkretsar. Införande av ett nytt valadministrativt system pågår och förväntningen är att detta system kommer underlätta administration av såväl röstmottagare som vallokaler. Valnämnden har också under våren lämnat förslag på yttrande över den statliga utredningen om förstärkt skydd av valhemligheten. Regeringen har meddelat att de inte går vidare med förslaget om nya skärmar till valet Bilaga Redovisning av utfall i förhållande till budget augusti 2017 Beslutet skickas till För kännedom Kommunstyrelsen Monica Skagne kommunchef Carina Elmefall kanslichef 2 (2)

6 Resultat EK JANKAR :10:22 Valnämnden Konto Redovisat Budget Redov-Budget Fasta arvoden förtroendevalda Sammantr o förrättnarvode Förtroendemän sem.ers Bilersättn,skattefri Bilersättn,skattepliktig Lagstadgade arbetsgivarav PO påslag pension Kostnader för arbetskraft Lokalhyror Hyra it hårdvara Fast telefoni Mobil telefoni Personalrepresentation It-tjänster Licenser & sa Microsoft klient Systemtjänster It-konsulter Utbildning, kurser, konferens Arvoden m m 2. Valnämndens förråd 3. Läsplattor 4. Anknyningskostnader och mobiltelefon 5 Fika sammanträde 6.Licens/avtal Kaskelot 7. Migrering Vals till Kaskelot 8. Kursavgift nyheter i vallagen 1 / 1

7 ÄRENDE Dnr VN Martin Fransson gruppledare Tel Valnämnden Revidering av uppdragsbeskrivning för röstmottagare i Växjö kommun Förslag till beslut Valnämnden godkänner förslag på Uppdragsbeskrivning för röstmottagare i Växjö kommun daterad Bakgrund Valnämnden beslutade i att införa en uppdragsbeskrivning för röstmottagare i Växjö kommun. Valnämndens ordförande har initierat en revidering av uppdragsbeskrivningen och föreslagit två ändringar. Valnämnden har i 11/2017 beslutat att återremitterar ärendet och uppdrar till valsamordnaren att göra en helhetsöversyn av dokumentet. Bedömning Ett förslag revidering av uppdragsbeskrivningen har tagits fram av valkansliet i samråd med valnämndens presidie. Utöver tidigare föreslagna ändringar om förtroendevaldas möjlighet att tjänstgöra som röstmottagare och att sammansättningen av röstmottagare ska spegla samhället i stort så föreslås en del mindre ändringar. Nya lagkrav på utbildning har förts in och ordförandes uppdrag har förtydligats med ett ansvar för lokalen och att kan kunskap om lås och larm. En särskild checklista för kontroll av lokalen kommer att tas fram. Beslutet skickas till För kännedom Kanslichefen Monica Skagne kommunchef Carina Elmefall kanslichef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post martin.fransson@vaxjo.se

8

9 Uppdragsbeskrivning för röstmottagare i Växjö kommun Generell uppdragsbeskrivning för röstmottagare i Växjö kommun Röstmottagarna har till uppgift att under tystnadsplikt hjälpa kommunens väljare att rösta på ett säkert och tryggt sätt. För röstmottagning har Valmyndigheten centralt utarbetat och rekommenderar användning av handledningar om: Röstmottagning i vallokal vid val till Europaparlamentet Förtidsröstning röstmottagning i röstningslokal vid val till Europaparlamentet Röstmottagning i vallokal vid val till riksdag, landsting och kommun Förtidsröstning röstmottagning i röstningslokal vid val till Europaparlamentet Valnämnden beslutar att röstmottagare i Växjö kommun som arbetar i nämnda val ska följa de särskilda anvisningar som framgår av respektive handledning. Utbildning för röstmottagare är obligatorisk. Eftersom valsedlarna betraktas som värdehandlingar är grundkravet för att arbeta med val är att röstmottagaren fyllt 18 år senast valdagen, talar och kan läsa svenska, kan räkna och har rösträtt. Andra språkkunskaper är meriterande. och till fördel eftersom inte alla medborgare kan tala svenska. Valnämnden har som målsättning att sammansättningen av röstmottagare ska spegla samhället i stort. Att arbeta som röstmottagare är inte ett politiskt uppdrag utan ett administrativt uppdrag. Röstmottagarna bidrar till att upprätthålla demokrati och fria val.

10 För att tjänstgöra som röstmottagare i Växjö kommun får man inte stå på namnvallista för ett parti under innevarande mandatperiod eller kommande mandatperiod. Röstmottagare i Växjö kommun arbetar antingen i vallokal på valdagen, i röstningslokal under förtidsröstning eller valdag, eller vid särskild röstmottagning. Beroende på placering ser arbetsuppgifterna något olika ut. Särskild uppdragsbeskrivning för ordförande/ersättare i vallokal utöver generell uppdragsbeskrivning Ordförande och ersättare har det yttersta ansvaret i vallokalen och någon av dem måste alltid finnas på plats under valdagen i vallokalen. Utöver ledning och fördelning av arbetet med röstmottagning i vallokalen (se gällande handledning) under valdagen ingår i ordförandes uppgift att: före valdagen motta och kontrollera från valkansliet erhållet material, före valdagen kontrollera vallokalen enligt framtagna checklistor hämta röstlängd på valkansliet, delta i särskild utbildning för valdistriktsordförande/ersättare tillsammans med ersättare efter avslutad röstmottagning svara för transport och redovisning av distriktets valhandlingar till valnämnden. I valdistrikt som tilldelats extra rösträknare ska ordföranden informera om grunderna för rösträkning. Ordförande eller ersättare har mandat att stoppa eventuell störande aktivitet i anslutning till vallokal. Eventuella incidenter och händelser rapporteras till valnämnden. Uppdragsbeskrivning för rösträknare Rösträknare hjälper till att räkna röster efter att vallokalen stängt. Alla rösträknare ska läsa Valmyndighetens utbildningsmaterial i god tid innan valdagen. Uppdragsbeskrivning för röstmottagare under förtidsröstningen eller i röstningslokal under valdagen Förtidsröstning börjar 18 dagar innan valdagen och varar fram till valdagen, detta är en service för väljare som inte kan rösta på valdagen. Den generella uppdragsbeskrivningen för röstmottagare gäller. Röstmottagare under 2 (3)

11 förtidsröstningen arbetar i en röstningslokal och följer arbetsuppgifterna i gällande handledning. Om det exempelvis krävs extra bemanning eller mer material under dagen kontaktas valkansliet. Röstmottagare i förtidsröstningslokal har mandat att stoppa eventuell störande aktivitet i anslutning till röstningslokal. Eventuella incidenter och händelser rapporteras till valnämnden. Det är obligatoriskt med utbildning för röstmottagare som arbetar med förtidsröstningen. 3 (3)

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden Dnr Revidering av uppdragsbeskrivning för röstmottagare i Växjö kommun Valnämndens beslut Valnämnden återremitterar ärendet och uppdrar till valsamordnaren att göra en helhetsöversyn av dokumentet. Bakgrund Valnämnden beslutade i att införa en uppdragsbeskrivning för röstmottagare i Växjö kommun. Valnämndens ordförande har initierat en revidering av uppdragsbeskrivningen. Beslutsunderlag Ett förslag till revidering av dokumentet Uppdragsbeskrivning för röstmottagare i Växjö kommun daterar har upprättats. Yrkanden Anna Hultstein (M): Valnämnden återremitterar ärendet och uppdrar till valsamordnaren att göra en helhetsöversyn av dokumentet. Beslutsordning Ordförande Hultstein frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att valnämnden beslutar enligt det egna yrkandet. 1 (1)

13 ÄRENDE Dnr VN Valnämnden Valmyndighetens nyhetsbrev till valnämnden Förslag till beslut Valnämnden noterar redovisningen av inkommet nyhetsbrev från Valmyndigheten. Bakgrund Valmyndighetens nyhetsbrev 2017:3 redovisas för valnämnden. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

14 Från: Brev: Val ValAdm Skickat: den 7 september :15 Till: annsun@salem.se; eva.debels@stockholm.se; valnamnden@stockholm.se; kommunstyrelsen@norrtalje.se; val@haninge.se; val@lidingo.se; val@nykvarn.se; val@osteraker.se; val@sigtuna.se; val@sodertalje.se; val@sollentuna.se; pierre.carlsson@sollentuna.se; val@solna.se; val@taby.se; val@tyreso.se; val@upplandsvasby.se; val-2014@huddinge.se; valadministration@ekero.se; valkansliet@vaxholm.se; valnamnd@vallentuna.se; valnamnden@botkyrka.se; valnamnden@danderyd.se; valnamnden@jarfalla.se; valnamnden@nacka.se; valnamnden@nynashamn.se; valnamnden@sundbyberg.se; michael.spira@sundbyberg.se; valnamnden@upplands-bro.se; valnamnden@varmdo.se; val@karlshamn.se; val@ronneby.se; valnamnd@olofstrom.se; valnamnden@karlskrona.se; valnamnden@solvesborg.se; bengt.hagberg@skurup.se; annika.nilsson@skurup.se; bo.johansson@bromolla.se; britt-marie.j.johansson@malmo.se; christian.bjorkqvist@tomelilla.se; eva.sturesson@astorp.se; gunilla.liljekvist@hassleholm.se; valnamnden@hassleholm.se; gunnar.jonsson@lund.se; gunnar.nilsson@bastad.se; helena.sjoholm@hoor.se; irene.nyqvist@horby.se; kommunen@horby.se; jonny.sjostedt@trelleborg.se; aino.friman@trelleborg.se; kenth.svensson@orkelljunga.se; kommun@osby.se; benny.nilsson@osby.se; kommunen@hoganas.se; lars-ake.svensson@klippan.se; registrator@engelholm.se; therese.winqvist@svedala.se; kristina.larsen@svedala.se; val@lomma.se; val@ostragoinge.se; valet@ystad.se; valnamnd@burlov.se; valnamnd@sjobo.se; valnamnd@svalov.se; valnamnden@svalov.se; valnamnden@bjuv.se; valnamnden@eslov.se; valnamnden@helsingborg.se; valnamnden@kavlinge.se; valnamnden@kristianstad.se; valnamnden@landskrona.se; valnamnden@perstorp.se; cecilia.hakansson@perstorp.se; valnamnden@simrishamn.se; valnamnden@staffanstorp.se; valnamnden@vellinge.se; kommunen@hylte.se; val@halmstad.se; val@varberg.se; valnamnden@falkenberg.se; valnamnden@kungsbacka.se; valnamnden@laholm.se; bill.werngren@stadshuset.goteborg.se; valnamnden@stadshuset.goteborg.se; dag.hogrell@gotene.se; Ingegard.johansson@gotene.se; val@gotene.se; edvin.bahtanovic@ockero.se; fargelanda.kommun@fargelanda.se; herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se; ingrid.engqvist@mellerud.se; karlsborg.kommun@karlsborg.se; kommun@essunga.se; emelie.widarson@flexenclosure.com;

15

16

17 margareta; TK mail Kommun; val; Valnämnden; Kopia: Hans-Ivar Swärd Ämne: Nyhetsbrev 2017:4 Bifogade filer: Nyhetsbrev valnamnder pdf; Nyhetsbrev lansstyrelse pdf Valmyndighetens Nyhetsbrev för valnämnder 2017:4 L Detta mejl innehåller: - Nyhetsbrevet 2017:4 L I nyhetsbrevet finns följande rubriker: Regeringens utredning - förslag lämnade till Lagrådet Inga valsedelsställ bakom valskärmarna

18 Med vänliga hälsningar, Valmyndigheten

19 Nyhetsbrev 2017:4 VALMYNDIGHETENS NYHETSBREV 2017:4 L Stockholm Sida 1 (2) Nyhetsbrevet innehåller information om anmälan till utbildningsträffen den oktober, brevutskick till kommunerna, att anmäla mejlfunktions-adress och kort om Regeringens utredning snabbare omval och förstärkt skydd av valhemligheten. Utbildningsträff oktober Anmäl senast 20 september När: 25 oktober och 26 oktober Var: Skatteverkets lokaler i Solna, Korta gatan 10, Solna. Deltagare: Tre personer från varje länsstyrelse. Anmälan: Meddela namn på deltagare senast den 20 september till valadm@val.se. Meddela även: - eventuell specialkost, - önskad resa (tider och stationer/orter), - om du är i behov av hotellövernattning Valmyndigheten bokar enkelrum genom sin resebyrå och står för kostnader för hotell, resa, samt mat under utbildningsträffen. Utbildningsträffen kommer att fokusera på ändringar i författningar och rutiner. Vi kommer även att ta upp områden där vi ser ett särskilt utbildningsbehov. Om du har önskemål om ett visst innehåll kan du kontakta Valmyndigheten. Detaljerat program skickas ut i början av oktober. Mejla till valadm@val.se om du har några frågor. Brevutskick från Valmyndigheten till kommunerna Under den närmaste veckan får kommunerna ett brev från Valmyndigheten som är riktat till de partier som har representation i fullmäktige. Valmyndigheten önskar att kommunerna sänder breven vidare till partierna. Brevet innehåller information om att partier ska senast den 31 oktober 2017 begära utläggning av valsedlar och anmäla ändringar i partibeteckningen för att ändringen ska kunna tryckas på valsedlarna. Brevet innehåller också information om att en partibeteckning får innehålla en symbol. Länsstyrelsens utbildning av valnämnder När ni har bokat in utbildningstillfällen med valnämnder, meddela oss gärna datumen på mejl till valadm@val.se. Vi vill gärna besöka några av er i samband med dessa utbildningar.

20 VALMYNDIGHETENS NYHETSBREV 2017:4 L Stockholm Sida 2 (2) Anmäl en funktionsmejladress Det senaste året har vi haft tekniska problem med mejlkommunikationen med er. För att förbättra kommunikationen önskar vi att alla länsstyrelser anmäler en funktionsmejladress till oss dit vi kan skicka ex. nyhetsbrev i fortsättningen. Några länsstyrelser har redan anmält funktionsadress till oss. Anmäl till valadm@val.se Regeringens utredning - förslag lämnade till Lagrådet Regeringen har nu presenterat sina förslag i utredningen snabbare omval och förstärkt skydd av valhemligheten. Förslagen presenteras i en lagrådsremiss som behandlas av Lagrådet för synpunkter. I höst kommer en proposition, och riksdagen förväntas fatta beslut innan årsskiftet. Läs mer i Regeringens pressmeddelande. Inga valsedelsställ bakom valskärmarna Det är beslutat att det inte blir några valsedelsställ bakom valskärmarna, men frågan kommer att adresseras igen med förslag på annan lösning inför valet Här finns en intervju med statsrådet i Ekot. Tidigare nyhetsbrev Har ni missat tidigare nyhetsbrev? I valdatasystemets Bibliotek finns ett arkiv med nyhetsbrev till valnämnder och länsstyrelser. Med vänliga hälsningar Valmyndigheten

21 Nyhetsbrev 2017:4 VALMYNDIGHETENS NYHETSBREV 2017:4 V Stockholm Sida 1 (1) Det här nyhetsbrevet innehåller kort information om Regeringens utredning om snabbare omval och förstärkt skydd av valhemligheten. Regeringens utredning - förslag lämnade till Lagrådet Regeringen har nu presenterat sina förslag i utredningen snabbare omval och förstärkt skydd av valhemligheten. Förslagen presenteras i en lagrådsremiss som behandlas av Lagrådet för synpunkter. I höst kommer en proposition, och riksdagen förväntas fatta beslut innan årsskiftet. Läs mer i Regeringens pressmeddelande. Inga valsedelsställ bakom valskärmarna Det är beslutat att det inte blir några valsedelsställ bakom valskärmarna, men frågan kommer att adresseras igen med förslag på annan lösning inför valet Här finns en intervju med statsrådet i Ekot. Tidigare nyhetsbrev Har ni missat tidigare nyhetsbrev? I valdatasystemets Bibliotek finns ett arkiv med Valmyndighetens nyhetsbrev till valnämnder och länsstyrelser. Med vänliga hälsningar Valmyndigheten

22 Nyhetsbrev 2017:3 VALMYNDIGHETENS NYHETSBREV 2017:3 V Stockholm Sida 1 (1) Det här nyhetsbrevet innehåller information om Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) säkerhetsarbete inför valet MSB:s säkerhetsarbete inför valet 2018 Det finns en risk för att det svenska valet 2018 utsätts för påverkan av främmande makt. Därför arbetar MSB med att stödja samordningen och höja kunskapen om påverkan. Bakgrunden är försöken att påverka valen i bland annat USA och Frankrike genom IT-attacker, falsk information och ryktesspridning. MSB har tillsatt en projektgrupp med uppdrag att stödja samordningen och sprida kunskap till ansvariga aktörer inom valadministrationen. Inledningsvis kommer MSB att analysera om och i så fall på vilket sätt det svenska valet kan komma att påverkas. MSB:s analys, som kommer att vara klar i mitten av oktober, ska vara ett stöd till dem som ansvarar för att genomföra och skydda valet. På MSB:s och Valmyndighetens webbplatser finns mer information om valuppdraget. Tidigare nyhetsbrev Har ni missat tidigare nyhetsbrev? I valdatasystemets Bibliotek finns ett arkiv med Valmyndighetens nyhetsbrev till valnämnder och länsstyrelser. Med vänliga hälsningar Valmyndigheten

23 ÄRENDE Dnr VN Valnämnden Meddelanden Förslag till beslut Valnämnden noterar informationen till protokollet. Bakgrund Följande beslut och skrivelser av intresse har inkommit till valnämnden sedan föregående sammanträde: KSOP 70/2017 Tolkning av restidsarvode i arvodesbestämmelserna Kommunstyrelsen Beslut Kommunstyrelsen om intern kontroll Meddelande från länsstyrelsen angående skanning av röstlängden för statistikändamål efter valet Skrivelse från Postnord om erbjudande inför valet Kommunfullmäktiges beslut om Budget för Växjö kommun Kommunfullmäktiges beslut om avsägelse från uppdrag som ledamot i valnämnden- Eva Kjellberg (S) Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Utvärdering av Intern kontroll 2016 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner utvärdering av intern kontroll Bakgrund Målet med intern kontroll är att uppnå ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten. efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer med mera. Reglementet för intern kontroll syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, dvs. de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att målen uppnås, säkra en effektiv förvaltning samt undvika allvarliga fel. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. Nämnder och styrelser har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Varje år ska en särskild plan fastställas för uppföljning av den interna kontrollen och utvärderingen skall rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämnders och styrelsers uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och, i de fall förbättringar behövs, besluta om sådana. Även kommunens revisorer gör granskningar inom ramen för intern kontroll. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 344/2017 föreslagit att kommunstyrelsen godkänner utvärdering av intern kontroll Kommunchefen har i en skrivelse daterad 13 juni 2017 lämnat en utvärdering av den kommungemensamma interna kontrollen för Den kommungemensamma interna kontrollen ger möjlighet till en övergripande och samlad analys. Följande kontrollområde har beslutats följas upp under 2016: Ekonomi Förtroende/Verksamhet 1 (2)

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Alla nämnder, styrelser och kommunala bolag har genomfört den övergripande kontrollen. Beslutet skickas till Ekonomi och finanschefen För kännedom Alla nämnder och styrelser 2 (2)

26 ÄRENDE Dnr KS Jan Karlman ekonom Tel Kommunstyrelsen Utvärdering av Intern kontroll 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utvärdering av intern kontroll 2016 Bakgrund Målet med intern kontroll är att uppnå: ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Reglementet för intern kontroll syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, dvs. de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att målen uppnås, säkra en effektiv förvaltning samt undvika allvarliga fel. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. Nämnder och styrelser har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Varje år ska en särskild plan fastställas för uppföljning av den interna kontrollen och utvärderingen skall rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämnders och styrelsers uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och, i de fall förbättringar behövs, besluta om sådana. Även kommunens revisorer gör granskningar inom ramen för intern kontroll. Utvärdering kommungemensam intern kontroll 2016 Den kommungemensamma interna kontrollen ger möjlighet till en övergripande och samlad analys. Följande kontrollområde har beslutats följas upp under Ekonomi - Förtroende/Verksamhet Kommunledningsförvaltningen 1 (5) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post jan.karlman@vaxjo.se

27 ÄRENDE Dnr KS Alla nämnder, styrelser och kommunala bolag har genomfört den övergripande kontrollen. Riskområde Ekonomi Ekonomiska transaktioner, se intranet/ekonomi/intern kontroll/intern kontrollplan I granskningen av ekonomiska transaktioner ingår sex olika delmoment/processer. Ekonomikontoret har ett övergripande ansvar för några av kontrollmomenten. Byggnadsnämndens granskning av ekonomiska transaktioner har inga avvikelse förekommit. Kultur- och fritidsnämndens kontroll visar i stort sett inga avvikelser. Det enda som hittades var att momsen inte hade hanterats på rätt sätt vid representation på några fakturor. Omsorgsnämndens rutiner för ekonomiska transaktioner fungerar tillfredställande. Det som fanns avvikelse på var att attestförteckning och ekonomisystem inte stämde helt men är nu tillrättat. Det saknades även information om deltagare och syfte på några fakturor. Tekniska nämndens kontroll av ekonomiska transaktioner visar att det mesta fungerar bra. Några fakturor saknar deltagare och syfte. Avstämningen mellan attest förteckning och ekonomisystem stämmer med ett undantag som rättades direkt. Kommunstyrelsens rutiner för utvalda ekonomiska transaktioner fungerar tillfredsställande. Ekonomikontoret har ett övergripande ansvar för några av kontrollmomenten och granskar hela kommunen. Dokumentation av granskningarna sparas centralt. I samband med byte av ekonomisystem har ny genomgång av de ekonomiska processerna genomförts. Rutinen för attest har förändrats i och med möjligheten till elektronisk attest. Utbildningsnämndens granskning, som gjordes under hösten 2016, visar inte på några större avvikelse. Arbete och Välfärds granskning visar på ett fåtal avvikelser har konstaterats gällande överensstämmelse med beloppsgränser i ekonomisystem och beslutad attestförteckning. På några fakturor har moms felaktigt redovisats och deltagarförteckning saknas på några. 2 (5)

28 ÄRENDE Dnr KS Övriga nämnder menar att rutinerna för ekonomiska transaktioner fungerar bra. Slutsats: Rutinerna för utvalda ekonomiska transaktioner fungerar tillfredsställande. Avstämning och stickprov kommer även fortsättningsvis att genomföras och granskning av ekonomiska transaktioner fortsätter i kommande årliga interna kontrollplaner. Riskområde förtroende/verksamhet Personal Ledigheten - enskild angelägenhet Hur många av kommunens anställda tar ut 3 dagar eller fler som enskild angelägenhet? Byggnadsnämnden har en anställd tagit ut 3 dagar eller mer. Kultur- och fritidsnämnden har 13 personer tagit ut för enskild angelägenhet varav 2 personer tagit ut 4 dagar. Övriga har använt 3 dagar eller färre. Arbete och Välfärd har beviljat ledighet för 9 medarbetare för enskild angelägenhet i 3 dagar eller mer. Kommunstyrelsens granskning visar att kontrollen visar att riktlinjerna följs utom i några få undantagsfall. Samtal har ägt rum med berörda chefer och uppmärksammat dem på felaktigheterna. Förslag är att chef går igenom riktlinjerna vid t.ex. en arbetsplatsträff för att undvika svåra ställningstagande när beslut ska fattas i frågan. Omsorgsnämnden har 11 av totalt 161 medarbetare tagit ut mer än 3 dagar. Tekniska nämnden har vid två tillfällen registrerat betald ledighet för tre dagar eller mer. Övriga nämnder har vid granskningar funnit att rutinerna följs. 3 (5)

29 ÄRENDE Dnr KS Slutsats: Medarbetare i Växjö kommun har möjlighet att vara ledig i samband med anhörigas dödsfall och svårare sjukdomar. Det finns också möjlighet att vara ledig för enskild angelägenhet med lön, AB 32. Ledighetens omfattning och vilka som räknas som nära anhörig bedöms av närmaste chef. Ledighet med lön kan fås under max 10dagar enligt AB 32 per år och är ingen rättighet utan en individuell bedömning görs. I normala fall är en ledighet på 3, del eller hela dagar per kalenderår, rimligt vid en nära anhörigs bortgång etc. Dessa riktlinjer finns från personalkontoret. Och med utgångspunkt från dessa riktlinjer har inga överträdelse gjorts och inget som behöver särskilda åtgärdas. Riskområde förtroende/verksamhet Trygghet och säkerhet Har alla tagit del av instruktionen medarbetare och förtroendevalda inom informationssäkerhet? Har utbildning inom informationssäkerhet genomförts? Byggnadsnämnden ger information till nyanställda men har inte haft utbildning i informationssäkerhet. Den planeras att genomföras under Kultur- och fritidsnämndens personal får introduktion vid nyanställning och utbildning görs löpande av förvaltningens IT-samordnare. Utbildningsnämndens granskning, som gjordes under hösten 2016, visar inte på några större avvikelse. Kommunstyrelsen menar att utbildningsmaterialet skulle behöva anpassas och fördjupas för att passa fler och chefer skulle behöva mer kunskap för att på ett bra sätt kunna utbilda vidare i sina grupper. Chefsansvaret, det vill säga att uppmana de anställda att ta del av instruktioner och utbildning. Tekniska nämndens distribuera informationsbroschyr om informationssäkerhetvid nyanställningar. Utbildning i informationssäkerhet görs på arbetsplatsträffar. Omsorgsnämndens utvärdering visar att rutinen fungerar. Övriga nämnder har vid granskningar funnit att rutinerna följs. Slutsats: Rutinen fungerar tillfredställande. Men som en nämnd menar kanske utbildningsmaterialet skulle anpassas och fördjupas för att passa fler 4 (5)

30 ÄRENDE Dnr KS och chefer skulle behöva mer kunskap för att på ett bra sätt kunna utbilda vidare i sina grupper. Genomförd intern kontroll nämnder och styrelser 2016 Utöver den kommungemensamma interna kontrollen beslutar nämnder och styrelser själva om vilka egna områden som kontrollen ska avser. Det har i enstaka fall förekommit brister och avvikelser mot gällande rutiner och anvisningar samt behov av att utveckla rutiner. Nämnderna kommer eller har åtgärdat upptäckta fel, förändrat handläggningsrutiner samt informerat om gällande anvisningar. Kontrollmoment och slutsatser per nämnd finns i respektive nämnds årsrapport, se Växjö kommun/kommun o politik/ekonomi/redovisning o rapporter/årsrapporter. En översyn av arbete med intern kontroll pågår i samband med översyn av processer. Genomförd intern kontroll kommunala bolag 2016 Kommunfullmäktige beslutade att de kommunala bolagen och Värends Räddningstjänstförbund ska upprätta reglemente och anvisningar för intern kontroll. Enligt reglementet ska kommunstyrelsen informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala företagen. Enligt kommunallagen (6 kap 1 ) finns en särskild uppsiktsplikt över de företag till vilka kommunen har överlämnat drift av verksamhet. De kommunala bolagen har genomfört intern kontroll inom samma övergripande områden som nämnderna. Några större avvikelser har inte upptäckts Monica Skagne Kommunchef Katarina Andersson Ekonomi-och finanschef 5 (5)

31 Från: Jonasson Ann Skickat: den 26 juni :09 Till: Info Lessebo kommun; TK mail Kommun; Wijk Jörgen; Valnämnden; Ämne: VB: Skanning av röstlängden - hur gör vi? Bifogade filer: Skanning av röstlängden - hur gör vi.pdf Till valnämnd eller tjänstemän Hej! SCB skulle efter valet vilja låna röstlängderna och skanna in dessa. De har nu lämnat ett förslag på hur detta skulle gå till och i förslaget har de två olika alternativ hur man hanterar själva röstlängden för att få in den i skannern. Det handlar om att klippa av ryggen eller avklamra den manuellt. Ni får gärna lämna synpunkter på SCB:s förslag, det gäller framförallt hur ni ser på att SCB klipper av ryggen och häftar ihop röstlängden i samband med skanningen (3 a). Vi ser inga problem egentligen med förslaget, så säg gärna till om ni ser det! Vänliga hälsningar Ann Jonasson Länsjurist Telefon: Länsstyrelsen i Kronobergs län / County Administrative Board of Kronoberg SE VÄXJÖ / Telefon: Besöksadress: Kungsgatan 8, Växjö Från: Jonas.Olofsson@scb.se [mailto:jonas.olofsson@scb.se] Skickat: den 12 juni :02 Till: Ljung Nina <nina.ljung@lansstyrelsen.se>; Bryn-Jensen Helle <helle.bryn-jensen@lansstyrelsen.se>; Silfvergren Britt <britt.silfvergren@lansstyrelsen.se>; Näslund Caroline <Caroline.Naslund@lansstyrelsen.se>; Westerling Julia <julia.westerling@lansstyrelsen.se>; Blomsterberg Peter <Peter.Blomsterberg@lansstyrelsen.se>; Jonasson Ann <Ann.Jonasson@lansstyrelsen.se>; Sandström Nils <nils.sandstrom@lansstyrelsen.se>; Olsson Anna O <anna.o.olsson@lansstyrelsen.se>; Gradeen Elin <Elin.Gradeen@lansstyrelsen.se>; Nilsson Gith

32 Carlsson Yvonne Janhunen Anu Åsberg Ulrica Blomberg Anna Linde Rickard Kopia: Ämne: Skanning av röstlängden - hur gör vi? Hej! Bifogad är en övergripande beskrivning över hur vi tänker oss att processen med skanningen av röstlängden ska gå till. Vi ber er att senast den 31 augusti återkomma med hur ni ställer er till förslaget. Om ni har synpunkter på den föreslagna arbetsprocessen eller vill diskutera något är ni självklart välkomna att kontakta oss innan dess. Vänliga hälsningar Jonas Jonas Olofsson Demokratistatistik Avdelningen för befolknings- och välfärdsstatistik Statistiska centralbyrån Box 24300, STOCKHOLM Besöksadress: Karlavägen

33 Sida 1 (2) Avdelningen för befolkning och välfärd Enheten för demokratistatistik John Kling John.kling@scb.se Skanning av röstlängden hur gör vi? Med anledning av brev skickat till er vill SCB nu närmare beskriva hur en process med skanning av röstlängder kan gå till. SCB genomför Valdeltagandeundersökningen efter varje val. Den nuvarande designen inbegriper att samtliga länsstyrelser manuellt prickar av listor utifrån röstlängderna, tillhandahållet av SCB. Genom att istället skanna samtliga röstlängder skulle vi minska uppgiftslämnarbördan för er på länsstyrelsen. Valdeltagandeundersökningen skulle bli mer detaljerad, framförallt ur ett regionalt perspektiv, som är till gagn för bland annat det lokala demokratiarbetet i kommunerna. Arbetsprocess En tänkt process för detta genomförande är: 1) SCB ingår överenskommelser med samtliga länsstyrelser om att SCB, när det slutgiltiga valresultatet är fastställt, kan låna röstlängden i syfte att digitalisera den genom skanning. 2) Transport av röstlängden sker med av SCB upphandlad leverantör. Röstlängden hämtas och lämnas hos en kontaktperson som utses av länsstyrelsen. Vår förhoppning är att lånet av röstlängden högst ska vara fyra veckor. Skanningen genomförs av SCB i Örebro. 3) När röstlängderna är SCB tillhanda kommer de digitaliseras genom skanning. Här finns två alternativ varav det första är att föredra ur skanningsteknisk hänsyn: a) I samband med skanningen skärs ryggen på röstlängderna av och skanningen sker därmed i A4-format. Därefter häftas röstlängderna ihop. b) I samband med skanningen sker manuella avklamring av röstlängderna och skanningen sker i A3-format. Därefter återklarmas röstlängderna. Legala förutsättningar Det rättsliga stödet för att låna handlingar från andra myndigheter finns i 6 förvaltningslagen (1986:223) och 12 arkivlagen (1990:782).

34 Sida 2 (2) Att låna ut handlingar till en annan myndighet beskrivs i 12 arkivlagen som ett sådant avhändande av allmänna handlingar som endast får ske med författningsstöd (eller särskilt beslut av regeringen). Enligt förvaltningslagskommentaren finns sådant författningsstöd i 6 förvaltningslagen som säger att varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Nästa steg SCB önskar en återkoppling av er om hur ni skulle ställa er till detta senast 31 augusti Frågor och andra funderingar är ni välkomna med löpande. De frågor som kommer in till SCB kommer sammanställas och delges samtliga länsstyrelser. Senare under hösten kommer SCB inbjuda till en videokonferens för en möjlighet att ställa fler frågor. För att komma vidare kan det också vara bra att länsstyrelserna stämmer av upplägget med kommunerna som slutgiltigt förvarar röstlängderna. Det gäller framförallt hur de ser på att vi klipper av ryggen och häftar ihop röstlängden i samband med skanningen (3 a). SCB för också diskussioner med Valmyndigheten för att anpassa röstlängden till digitalisering genom skanning. Kontaktpersoner vid SCB är: Mikaela Järnbert (mikaela.jarnbert@scb.se / ) Jonas Olofsson (jonas.olofsson@scb.se / ). Mer info om Valdeltagandeundersökningen, Med vänlig hälsning John Kling Enhetschef på enheten för demokratistatistik

35

36

37

38 Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 1 juni :50 Till: Hultstein Anna; Elmefall Carina; Fransson Martin; Pettersson Fredrik Ämne: Inkommen skrivelse Bifogade filer: pdf Hej, Bifogar inkommen skrivelse från Postnord Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: anette.fredriksen@vaxjo.se

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Budget för Växjö kommun 2018 med verksamhetsplan för Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige antar Blågröna Växjös (Moderaternas, Centerpartiets, Miljöpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas) förslag till Budget för Växjö kommun 2018 med verksamhetsplan , med följande ändringar: Sida Ändra Genomföra hållbarhets- och mobilitetssatsningar till genomföra hållbara mobilitets-och infrastruktursatsningar (rad 3 i tabellen). Ändra Bredbandsprioritering till Säkerställa stamnätsutbyggnaden av bredband i hela kommunen (rad 4 i tabellen). Sida Ändra rubriken till Stödja individer och främja ett tryggt och självständigt liv. Lägga till och i särskilt boende sist på rad tre i tabellen. 2. Kommunfullmäktige fastställer skattesatsen för 2018 till 20,19 procent. 3. Kommunfullmäktige beslutar att tilldela kommunens revisorer ett anslag för 2018 på kronor. Reservation Ledamöterna för Socialdemokraterna i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Ledamöterna för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet och lämnar följande skriftliga reservation: Vi i Vänsterpartiets fullmäktigegrupp reserverar oss mot beslutet att anta majoritetens förslag till budget till förmån för det förslag som lades fram av oppositionen S+V. 1 (8)

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Vi gör det av följande viktiga skäl: Det är inte seriöst att finansiera en årsbudget med en ej inträffad reavinst på 70 milj kr för att sälja kommunhuset, innan vi ens vet om det finns någonstans att flytta. Över huvud taget är det en dålig idé, ekonomiskt och socialt, att sälja gemensam egendom för att finansiera löpande verksamhet. S och V väljer en skattehöjning för att finansiera den löpande verksamhet och skapar på så sätt en hållbar finansiering av de verksamheter vi värnar, utvecklar och som de många är berörda av: Utbildning, vård och omsorg, främst barn, unga och äldre. Vårt förslag klarar 30 milj kr mer till omsorgsnämnden än det vinnande förslaget. Omsatt i tjänster är det ca 60. I den här verksamheten finns redan höga sjukskrivningstal. Vi väljer att dra ner på nämnder som har det mycket gott ställt: Tekniska nämnden och byggnadsnämnden. Vi lägger mesta nya pengarna på utbildning, plus 152 milj kr. De ska bl a användas till att förstärka elevhälsan, till specialpedagoger, färre barn i förskolans och de lägre klassernas grupper, lokalförbättringar och nattomsorg, när det finns behov av det. I vårt förslag ökar vi på Kultur- och fritidsbudgeten med 6 milj kr, främst för att äntligen komma loss med att stötta ridsporten. Ridstallen har dålig arbetsmiljö, eftersatt underhåll sedan lång tid. Jämfört med den manligt dominerade Arenastaden är det som natt och dag. Vi vill under ett par år se avsevärda förbättringar för en verksamhet som betyder mycket för tjejer och troligen skulle kunna bli ännu bättre för både flickor och pojkar med ett rejält stöd. För övrigt anser vi att det stora problemet i Växjö kommun är bostadsbristen, bristen på hyresrätter som ungdomar, studenter, nyanlända, vanliga lönearbetande har råd att efterfråga. Löser vi bostadskrisen, så ökar möjligheten att bo och arbeta i kommunen, företagen kan expandera, nyföretagandet öka, vård, skola, omsorg kan rekrytera och därmed ökar intäkterna och tillväxten, socialt och ekonomiskt. Bakgrund Enligt 8 kap. 4 Kommunallagen ska alla kommuner varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). 2 (8)

41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Kommunallagen föreskriver vidare i kap 8. 5 att budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. Av planen ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid vara periodens första år. Beslutsunderlag Blågröna Växjö (Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna) har lämnat förslag till Budget för Växjö kommun 2018 med verksamhetsplan De fackliga organisationerna har informerats om budgetförslaget den 30 maj Kommunstyrelsen har i 224/2017 föreslagit kommunfullmäktige besluta följande: 1. Kommunfullmäktige antar Blågröna Växjös (Moderaternas, Centerpartiets, Miljöpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas) förslag till Budget för Växjö kommun 2018 med verksamhetsplan , med följande ändringar: Sida Ändra Genomföra hållbarhets- och mobilitetssatsningar till genomföra hållbara mobilitets- och infrastruktursatsningar (rad 3 i tabellen). Ändra Bredbandsprioritering till Säkerställa stamnätsutbyggnaden av bredband i hela kommunen (rad 4 i tabellen). Sida Ändra rubriken till Stödja individer och främja ett tryggt och självständigt liv. Lägga till och i särskilt boende sist på rad tre i tabellen. 3 (8)

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer skattesatsen för 2018 till 20,19 procent. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har lämnat förslag till budget för Växjö kommun 2018 med verksamhetsplan Kommunfullmäktiges presidium har i en skrivelse den 7 juni 2017 lämnat förslag till budget för kommunens revisorer, innebärande att revisorerna föreslås tilldelas ett anslag för 2018 på kronor. KOMMUNFULLMÄKTIGES BEHANDLING Inledningsanföranden Ärendets behandling inleds med att en företrädare för respektive parti håller ett inledningsanförande. Här yttrar sig i tur och ordning Anna Tenje (M), Malin Lauber (S), Per Schöldberg (C), Ellen Franzén (SD), Carin Högstedt (V), Cheryl Jones Fur (MP), Nils Fransson (FP) och Jon Malmqvist (KD). Under sina anföranden yrkar Anna Tenje (M) med instämmande av Per Schöldberg (C), Cheryl Jones Fur (MP), Nils Fransson (L) och Jon Malmqvist (KD) bifall till kommunstyrelsens förslag. Under sina anföranden yrkar Malin Lauber (S) med instämmande av Ellen Franzén (SD) och Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige antar Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till budget för Växjö kommun 2018 med verksamhetsplan för Behandling av budgetens delområden Efter inledningsanförandena påbörjas behandling av budgetens olika delar. Delarna behandlas i följande ordning: Växjö kommun som arbetsgivare Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och fungerande arbetsmarknad Utbilda för ett livslångt lärande Ett tryggt och hållbart samhälle för alla Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd Stödja individer och främja ett självständigt liv Möjliggöra en aktiv fritid 4 (8)

43 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Ekonomi/budget Yrkanden Under behandlingen av budgetens delar yrkar följande förtroendevalda bifall till kommunstyrelsens förslag: Catharina Winberg (M) Oliver Rosengren (M), Annika Stacke (L), Pernilla Tornéus (M), Margareta Jonsson (C), Anna Zelvin (KD), Tobias Adersjö (MP), Eva Johansson (C), Sofia Stynsberg (M), Andreas Håkansson (C), Andreas Ekman (M), Ulf Hedin (M), Sven Johansson (C), Iréne Bladh (M), Benny Johansson (M), Lena Wibroe (M), Andreas Lindström (M) och Magnus P Wåhlin (MP). Följande förtroendevalda yrkar bifall till Malin Laubers yrkande: Tony Lundstedt (S) Ann-Christin Eriksson (V), Martin Edberg (S), Hugo Hermansson (S), Julia Berg (S), Yusuf Isik (S), Emelie Öberg (S), Örjan Mossberg (V), Gunnar Storbjörk (S), Alf Skogmalm (S), Gullvi Strååt (S), Ann-Kristin Lindqvist (S), Tomas Thornell (S), Eva-Britt Svensson (V), Patricia Aguilera (S), Jonas Ek (S), Rose-Marie Holmqvist (S), Cecilia Lundin Danielsson (S) och Ola Löfqvist (S). Under debatten hade även ersättare yttranderätt. Följande ersättare yttrade sig under debatten: Magnus P Wåhlin (MP), Lennart Adell Kind (L), Torgny Klasson (L) och Håkan Frizén (V) Beslutsordning Beslut fattas i följande ordning som kommunfullmäktige godkänt: 1. Budget för kommunens revisorer 2018 Kommunfullmäktiges presidium har den 7 juni 2017 lämnat förslag till budget för kommunens revisorer, innebärande att revisorerna föreslås tilldelas ett anslag för 2018 på kronor. Ordförande Bo Frank (M) frågar kommunfullmäktige om förslaget kan antas och konstaterar att kommunfullmäktige beslutar enligt presidiets förslag. 2. Budgetförslaget i sin helhet inklusive beslut om skattesats Ordförande ställer kommunstyrelsens förslag mot Malin Laubers yrkande och konstaterar att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. 5 (8)

44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsordning: Ja för att rösta för kommunstyrelsens förslag. Nej för att rösta för Malin Laubers yrkande. Omröstningsresultat för budgetförslaget i sin helhet inklusive beslut om skattesats Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med 33 röster mot 25 röster för Malin Laubers yrkande. Tre ledamöter var frånvarande. Se omröstningsbilaga 1. Beslutet skickas till För åtgärd Alla nämnder och styrelser För kännedom Kommunchefen Ekonomichefen Utvecklingschefen 6 (8)

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Omröstningsbilaga 1 Budgetfullmäktige den 13 och 14 juni Budget för Växjö kommun 2018 med verksamhetsplan för Sammanlagt resultat Ja 33 Avstår 0 Nej 25 Frånvarande 3 Tot. antal ledamöter 61 Individuella resultat Agneta Nordlund M Ja G:son Eva Christensen M Ja Martin Edberg S Nej Alf Skogmalm S Nej Eva Johansson C Ja Nils Fransson L Ja Andreas Ekman M Ja Eva-Britt Svensson V Nej Nils Posse M Ja Andreas Lindström M Ja Ezzedine Ernez C Ja Ola Löfqvist S Nej Anna Gustbée M Ja Gudrun Holmberg C Ja Oliver Rosengren M Ja Anna Tenje M Ja Gullvi Strååt S Nej Örjan Mossberg V Nej Anna Zelvin KD Ja Gunnar Storbjörk S Nej Patricia Aguilera S Nej Ann-Christin V Nej Hugo Hermansson S Nej Pernilla Tornéus M Ja Eriksson Annika Stacke L Ja Iréne Bladh M Ja Pia Philipsson M Ja Ann-Kristin S Nej Jon Malmqvist KD Ja Pontus Nordfjell SD Nej Lindqvist Anton Dackenberg S Nej Jonas Ek S Nej Rose-Marie S Nej Holmqvist Benny Johansson M Ja Julia Berg S Nej Sigvard Jakopson M Ja Birgitta Nilsson C Ja Kerstin Kindstrand MP Ja Sofia Stynsberg M Ja Björn Svensson M Ja Lars-Ove Hedman S Nej Sven Johansson C Ja Bo Frank M Ja Lena Wibroe M Ja Tobias Adersjö MP Ja Carin Högstedt V Nej Magnus P. Wåhlin MP Ja Tomas Thornell S Nej Catharina Winberg M Ja Malin Lauber S Nej Tony Lundstedt S Nej Cecilia Lundin S Nej Margareta Jonsson C Ja Ulf Hedin M Ja Danielsson Cheryl Jones Fur MP Ja Marie-Louise S Nej Yusuf Isik S Nej Gustavsson Emelie Öberg S Nej 7 (8)

46 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (8)

47 BUDGET för VÄXJÖ KOMMUN 2018 MED VERKSAMHETSPLAN FÖR 2019 OCH 2020 Kunskap, trygghet och hållbar tillväxt

48 Kommunstyrelsens ordförande har ordet: Ännu en grön budget för kunskap, trygghet och tillväxt Det går bra för Växjö, vi växer både när det gäller invånarantal och antal företag som vill etablera sig i vår kommun. Växjö har påbörjat resan från den stora småstaden, till den lilla storstaden. En resa som innebär vissa utmaningar men som vi kommer att hantera och vara väl förberedda för genom ett fokuserat och väl prioriterat arbete i alla våra verksamheter. Växjö har en god ekonomi, som ger marginaler och stabilitet inför svårare tider. Prognoserna visar nu att Kommunsverige behöver rusta för sämre tider. Då är ordnad ekonomi grunden för att kunna möta de utmaningar vi kommer ställas inför. Det är tid att bygga vindskydd, inte sätta segel. Att fokusera på välfärdens kärna och investera för framtiden är därför Blågröna Växjös naturliga fokus i denna budget. Växjö har över lång tid burit ledartröjan för höga ambitioner i det lokala och det globala klimatarbetet. Det breddas nu i och med att vi bestämt oss för att vara en global förebild för lokalt Agenda2030- arbete. Vi tar hållbarhetsfrågan i sin helhet på allvar. Min främsta åtgärd för att bygga ett ännu starkare Växjö är att skapa en ännu starkare skola. Min målsättning är att vi ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner Det kräver hårt arbete, inte bara av våra skolledare, lärare och elever utan också av oss politiker. Men det kräver också att Växjös barn och unga får mer tid för kunskap och rätt stöd i rätt tid. Vi ska fortsätta vara en nationell förebild för tidiga insatser i skolan. Vi utvecklar metoder och insatser för att förebygga utsatthet och för att förhindra att utanförskap går i arv. Vår resa är lång, men beslutsamheten är stor. Vi ska fortsätta satsa på tidiga insatser för att bygga starka självständiga individer. Vi vill också särskilt satsa på ledarskapet i skolan, våra skolledare har idag en oerhört viktig uppgift och att stärka dem är att stärka hela skolan. Jag vill ha ett Sverige och ett Växjö som inte sviker tryggheten. Trygghet är en av vår tids viktigaste frågor och den andra punkt som vi väljer att särskilt lyfta fram och betona i Blågröna Växjös budget. Att öka tryggheten i hela kommunen är en viktig del för att höja attraktiviteten och skapa en kommun som håller ihop. Det finns ett stort lokalt engagemang där polisen arbetar hårt men vi behöver tillsammans göra mer. Vi behöver särskilt fokusera på att bryta unga lagöverträdares destruktiva beteende och förhindra att fler följer efter. I det arbetet behöver vi engagera fler vuxna såväl föräldrar som andra vuxna samt föreningslivet. Därför prioriterar vi att utveckla trygghetsvandringar och fältarbetet ytterligare. Detta är också en budget för fler i arbete. Ett fortsatt hårt arbete för ett bra näringslivsklimat är grunden för fler företag, växande arbetsplatser och nya jobb. Vi utvecklar kompetensförsörjningen med matchning och närhet till lokala arbetsgivare. Tydliga krav och individanpassat stöd tar också dem som står långt från arbetsmarknaden ut från bidrag. Växjölöftet levererar. Ekonomi i balans och effektivt nyttjande av våra gemensamma medel är grundförutsättningen för att vi ska kunna fortsätta verka för att alla kommunmedborgare ska känna sig trygga oavsett tid och plats. Vi stärker trygghet genom att skapa gemenskap. När var och en gör rätt för sig, arbetar efter förmåga och betalar skatt då bygger vi tillsammans ett starkare och tryggare Växjö. Anna Tenje Kommunstyrelsens ordförande (M)

49 Fem år i sammandrag Kommunkoncernen Årets resultat, mkr Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner), mkr Nettoinvesteringar, mkr Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl avskr.och finansnetto), % Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter, mkr Långfristig låneskuld, kr/invånare Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) kr/ invånare Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse 23,2 15,7 15,7 16,1 17,0 pensioner) Antal tillsvidareanställda i kommunen (kommunen, VKAB och Räddningstjänsten) Antal invånare 31/ Kommunen Årets resultat, mkr Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner), mkr Bruttoinvesteringar, mkr Förändring av skatteintäkter, statsbidrag o skatteutjämning, exklusive jämförelsestörande poster, % Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. finansnetto), exklusive jämförelsestörande poster, % Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m, exklusive jämförelsestörande poster Soliditet, (inkl. ansvarsförbindelse pensioner), % 25,8 20,3 19,7 19,8 21,1 3 3

50 Vart gick skatten 2016? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på kr/mån. Per år är inkomsten kronor och 21,18% skatt till Växjö kommun uppgår till kronor. Skattefinansierad verksamhet Netto, kostnad, tkr Procent av skatten Skatt, kronor Äldre- och handikappomsorg , Grundskola och skolbarnomsorg , Förskola , Gymnasieskola , Individ- och familjeomsorg , Kultur- och fritidsverksamhet , Stadsbyggnad, gator, parker , Årets överskott , Kommungemensamma kostnader , Försörjningsstöd , Miljö- och samhällsskydd , Arbetsmarknadsåtgärder , Politisk verksamhet , Vuxenutbildning , Färdtjänst, flyg , Turistverks, näringslivsbefrämjande åtg ,4 290 Vattenkraft, biogas ,02 16 Summa

51 Befolkningsutveckling Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade invånare. Idag är Växjö den tjugotredje största kommunen i riket. Växjö kommuns kontinuerliga tillväxt kan tillskrivas flera faktorer bl. a ålderssammansättning, förvärvsintensitet, nyföretagande, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, utbildningsnivå och hälsa. Jämfört med riket har kommunen procentuellt fler i åldersgrupperna 0-15 år och år samt färre i åldersgrupperna år och över 65 år. Många i den yngre åldersgruppen flyttar till Växjö för att utbilda sig på universitetet. De flesta flyttar sedan ifrån Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock ofta vara missvisande i universitetsstäder. Den befolkningsstruktur som kommunen har tillsammans med en relativt bibehållen bostadsproduktion beräknas ge kommunen en ökad befolkning med drygt personer per år de första prognosåren, för att sedan i takt med en lägre bostadsproduktion övergå till en något mindre ökningstakt i slutet av perioden.. Enligt 2017 års prognos kommer Växjö kommun att ha invånare år En ökande andel äldre, en ökande andel barn i förskola, grundskola och gymnasieskola, och en allt större andel av befolkningen med icke-svensk bakgrund, ställer kommunens verksamheter inför nya och ökande utmaningar. Prognos befolkningsförändringar År Folkmängd Födda Avlidna Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning

52 Strategisk inriktning Växjö kommuns budget är både förvaltning och förändring. Ledarskap är långsiktigt och vi behöver med uthållighet svara på hur vi ska hantera samhällsutvecklingen för att den ska bli till gagn för Växjöborna. Vår strategiska inriktning handlar om att förtydliga i vilket sammanhang budgeten är framarbetad samt ge svar på de utmaningar vi ser både på lång och kort sikt. Ansvar i ett kärvt läge Ekonomin är i högkonjunktur, men arbetslösheten har bitit sig fast på relativt höga nivåer bland utrikes födda och byggandet förmår inte fullt ut möta efterfrågan på nya bostäder. I Växjö och Sverige växer antalet arbetslösa i utsatta grupper och andelen av de arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden är på rekordhöga nivåer. Situationen försvåras av att Sverige över en lång tid inte haft en tillräcklig integrationspolitik, och att många nyanlända därför står långt ifrån egen försörjning. Etableringen har sämst resultat i Kronoberg av alla Sveriges län. Att lägst andel lämnar etableringen för jobb i vår region gör utmaningen svår, men målet om att bli Sveriges bästa integrationskommun än viktigare. Om Växjö över tid ska bibehålla positionen som en kommun med ledartröja, behöver vi investera i etablering och integration. Samverkan med Arbetsförmedlingen i Växjölöftet lägger grunden för en mer fungerande arbetsmarknad. Samtidigt behöver våra krav på statliga myndigheter öka. Växjö kommun vill ta en samordnande roll för ett sammanhållet mottagande och en snabb etablering. Skatteprognoserna pekar dessvärre åt fel håll samtidigt som förväntningarna på offentlig service är större än någonsin och befolkningen växer så det knakar i hela kommunen. En lång tid av ordning och reda i ekonomin ger Växjö goda förutsättningar att klara de kärva tider som nu på allvar inleds. Under den senaste rullande femårsperioden ( ) överträffades överskottsmålet med 178 mkr eller 0,87 procentenheter. Totalt finns ett överskott på 1048 mkr. Det finns därför förutsättningar för att göra vissa strategiska investeringar, utan att hota överskottsmålet. Höga placeringar på flertalet rankingar ger oss fördelar, men konkurrenskraften beror också på grundläggande samhällsservice som inte alltid speglas i mätningar. För att säkerställa tillgång till skola, infrastruktur och en välfärd att lita på, behövs välavvägda prioriteringar. Vissa större investeringar kan behöva vänta, medan andra prioriteras. I första hand behöver vi säkerställa vårt grunduppdrag om hållbar tillväxt och tillgänglig välfärd. I svåra tider ställs särskilt höga krav på fasthet i den ekonomiska politiken. Under 2017 samlade nämnderna en buffert för att kommunen ska klara en försvagad skatteprognos släpper vi på reservationen, vilket medför 1,62 procents resurstillskott till verksamheterna som inte syns i kommunens budget, eftersom pengarna redan finns i ramen för nämnderna. Uppföljningen av det ekonomiska läget i verksamheten kommer förstärkas under Kommunstyrelsens ekonomiska tillsyn över nämnderna behöver utvecklas. 6 6

53 Det kärva ekonomiska läget gör att utgångspunkten för kommunens alla verksamheter blir att ambitionshöjningar finansieras med egen omställning eller nya prioriteringar. Det utrymme som finns behöver dels täcka demografiförändringar och dels finansiera ett snävt urval av strategiska investeringar för att stärka Växjös förutsättningar över lång tid. Trygghet i en orolig omvärld Världen präglas av globalisering, urbanisering och digitalisering. Tre omvälvande förändringar som var och en för sig, och än mer tillsammans, för med sig såväl möjligheter som utmaningar. Inte minst kan förändringarna bidra positivt till att möta klimathotet, som fortsatt är överhängande. Vår region är särskilt känslig för omvärlden. För en liten, öppen ekonomi som den svenska, har globalisering och oroligheter i andra länder en stor påverkan. För ett exportberoende län som Kronoberg blir känsligheten än mer påtaglig. Kronobergarna står för högst exportvärde per invånare. Samtidigt som vår ekonomi står på en robust grund av traditionell industri, förädlande av naturresurser och den småländska företagarandan, växer Växjö som en knytpunkt för logistik, ett kluster för IT-branschen och en katalysator för nya jobb i tjänstesektorn. Sammanhållning och kompetensförsörjning går hand i hand. Ska vi klara att ställa om från hot till möjlighet, behövs nya metoder. Reformer inom ramen för Växjölöftet har lagt grunden för en vuxenutbildning där jobb står i fokus och resurserna går till resultat. För att gjuta samman tillväxt och arbetskraft gör vi investeringar i Växjöborna, från förskolan till vuxenutbildningen. Fler Växjöbor ska kunna ta del av utbildning. En modern kunskapsskola för alla ska rusta barn och unga för att ge sig ut i ett långt och mer rörligt arbetsliv, där många någon gång kommer ha ett jobb som vi idag inte känner till. Digitaliseringen driver den utvecklingen mer än något annat. I takt med att tekniken får en allt mer betydande roll på såväl arbetstid som fritid, behöver möjligheterna utvinnas ur utvecklingen. Med mer matematik och programmering i skolan blir ny teknologi ett redskap i vår tjänst, istället för en skrämmande utmaning. Växjö behöver använda de goda förutsättningar som en stark IT-sektor och ett modernt universitet för med sig, för att ta nationellt ledarskap bland Sveriges kommuner. Digitaliseringsfonden blir ett redskap för den egna verksamheten att frigöra resurser och hålla hög kvalitet, men också att enklare säkerställa närvaro och tillgänglighet till offentlig service i hela Växjö. Växjöbor i exempelvis Lammhult, Åryd, Kalvsvik och Kärr utanför Värends Nöbbele ska känna att välfärden är trygg och tillgänglig. Det är en förutsättning för att hålla ihop stad och landsbygd, och undvika motsättningarna som annars kan följa i urbaniseringens spår. Ingen kan hindras från att flytta till en stad, men de som vill bosätta sig på landet kan ges möjlighet att göra det med tydliga mål för bostadsbyggandet i hela kommunen. Grunden för sammanhållning läggs med trygghet. Jobb med en egen inkomst, studiero och skickliga lärare i sonens klassrum och en säker väg hem på kvällen för dottern är delar av den trygghet Växjöborna inte bara ska uppleva, utan också ha. Möjligheterna att skaffa sig ett jobb, en bra utbildning eller delta i föreningslivet ska inte begränsas av att man bor eller växer 7 7

54 upp på Araby eller i Vederslöv. Globalisering, urbanisering och digitalisering kan och bör inte mötas med motstånd, utan med lösningsorienterat ledarskap. Liksom samhället på det hela taget blivit bättre av liknande förändringar tidigare, kan vi också nu använda lokala reformer och kraften i vår gemenskap för att bli starkare tillsammans. Agenda 2030 Växjö ska vara en växande grön kommun med en långsiktig hållbar utveckling. En viktig förutsättning för detta är att alla Växjö kommuns verksamheter ska bedrivas effektivt och säkerställa en jämlik, hälsofrämjande livskvalitet med liten miljöpåverkan, för alla Växjöbor, nu och i framtiden. Växjös arbete med hållbar utveckling har en tydlig koppling till FN:s globala mål för hållbar utveckling Agenda De 17 globala hållbarhetsmålen som Växjö kommun ska förhålla sig till är: 1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger 3. Hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet 6. Rent vatten och sanitet 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 10. Minskad ojämlikhet 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringen 14. Hav och marina resurser 15. Ekosystem och biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderande samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskap Sambandet mellan Agenda 2030 och processerna på kommande sidor illustreras av symboler i inledningen av varje process. Oavsett vilka delar av Agenda 2030 som knyter an till de olika processerna, genomsyras alla processer av hållbar utveckling. Detta innebär att: Alla delar av Växjö kommuns verksamhet drivs och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger Växjö kommun gör det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan Växjö kommun skapar en samhällsgemenskap med mångfald som grund, och bidrar till en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och öppenhet, där alla är delaktiga och medansvariga Växjö kommun säkerställer att alla får ett bra bemötande samt en rättssäker och jämlik kommunal service Folkhälsoperspektivet finns med i alla beslut som påverkar individens hälsa såsom samhällsplanering, infrastruktur, förskola och skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst Kommunens nämnder och styrelser bedriver verksamheten effektivt och hushåller med mänskliga, ekologiska och ekonomiska resurser. 8 8

55 Ekonomisk inriktning Riktningsmål och nyckeltal för uppföljning Genom budgetens nyckeltal mäts effektivitet, kvalitet och prestation i huvudprocesserna på övergripande nivå. Växjö kommun arbetar i processer, utifrån vad vi levererar till Växjöborna. För att hålla hög kvalitet och säkerställa en god ekonomisk hushållning har varje process mål som utvärderas med nyckeltal för dels resultat och kvalitet, dels kostnadseffektivitet. Nyckeltalen bidrar också till att definiera målens innehåll. Målen indikerar en riktning och måluppfyllelsen ska utvärderas sammantaget. Om hälften av nyckeltalen för resultat och kvalitet knutna till ett mål utvecklas positivt, eller är minst i nivå med jämförbara kommuner, bedöms målet gå i rätt riktning. Växjö kommun ser alltid möjlighet till förbättring. Målen är därför riktningsmål och det är riktningen som utvärderas. Effektivitetsmålet följs upp genom samtliga kostnadseffektivitetsmått som kopplats till respektive mål. Om hälften av nyckeltalen har positiv utveckling eller är högst i nivå med jämförbara kommuner bedöms målet gå i rätt riktning. Växjö kommun har särskilda prioriteringar med höga ambitioner i program som utvärderas över en längre tid. Miljöprogrammet är ett exempel, Mångfaldsprogrammet är ett annat. I programmen är vissa nivåer, för det som i budgeten är nyckeltal, satta som mål. Aktuella mål sammanfattas i en bilaga. I uppföljningen utvärderas istället riktningen. Att riktningen är rätt är en förutsättning för att målnivåerna i programmen ska kunna nås. God ekonomisk hushållning I kommunallagen fastställs att kommuner ska ta fram särskilda mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det innebär finansiella mål för ekonomin och mål för verksamheten. God ekonomisk hushållning innebär för Växjö kommun att ha en hållbar utveckling och ett effektivt resursutnyttjande. Verksamheten ska vara inriktad mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt där samband finns mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Ett urval av nyckeltal är markerade (*) och återfinns i bilagan indikatorer för god ekonomisk hushållning. Bilagan beskriver varför nyckeltalen anses ha betydelse för om kommunen har en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning beror på en samlad bedömning av de utvalda indikatorerna. Om hälften av indikatorerna går i rätt riktning, eller är minst i nivå med jämförbara kommuner, ska kommunen bedömas ha god ekonomisk hushållning. Urvalet utgår dels från att nyckeltalet ska spegla god ekonomisk hushållning, dels att det ska mäta något som kommunen har rådighet över. Växjö kommun har två ekonomiska mål, som anges nedan. Båda behöver vara uppnådda för att kommunen ska anses ha god ekonomisk hushållning. Effektivitetsmålet gäller för varje nämnd och förvaltning, liksom för hela koncernen. 9 9

56 Växjö kommun ska ha en kommunal ekonomi som är hållbar och i balans 1. Överskottsmål Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara en procent av summan av skatteintäkter och utjämning. 2. Effektivitetsmål Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer. Otillräckliga planeringsförutsättningar Växjö kommun påverkas av omvärlden och budgetarbetet har flera inslag av osäkerhet. Ambitionen är att minimera antalet antaganden och budgetera på robust grund. Ett långsiktigt och tydligt ramverk för budgetprocessen, som samlar bred politisk enighet, är prioriterat. För att undvika nedskrivningar av de ekonomiska förutsättningarna för nämnder och styrelser under kommande år, läggs inga ytterligare medel ut under kommande år i den samlade budgeten. Verksamhetsplanen för 2019 och 2020 är därför bibehållen ram enligt tilldelning för Osäkerheten i budgeteringsförutsättningarna medför att vi bör öppna för justeringar efter att regeringen presenterat sin budgetproposition i höst, och därmed lämnat besked om statsbidrag till kommunerna. För att ge bästa möjliga planeringsförutsättningar för internbudget, kommer höständringarna som avser 2018 inte innebära mindre ram än vad som anges i denna budget. Bred finansutredning inför budget 2019 I syftet med att åstadkomma en ändamålsenlig redovisningslagstiftning för kommuner och landsting finns ett förslag till en ny kommunal redovisningslag. Den nya lagen kan träda i kraft tidigast 1 januari Förslaget syftar till en mer rättvisande redovisning, ökad insyn och en ökad jämförbarhet. Det gäller både jämförbarhet över tid och jämförbarhet mellan olika kommuner respektive landsting. Förslaget innebär bland annat att hela pensionsåtagandet ska redovisas i balansräkningen enligt fullfondsmodellen, tydligare reglering av innehållet i förvaltningsberättelsen och den sammanställda redovisningen, samt vissa förändringar av värdering av finansiella tillgångar. Om fullfondsmodellen införs avseende pensioner innebär detta att resultatet generellt kommer att öka i kommunsektorn, samtidigt som soliditeten minskar. I dag belastar pensionsutbetalningarna kommunens resultat istället förändringen av pensionsskulden. Med den nya redovisningslagen kommer förändringen att belasta resultatet. Förändringen av skulden är mindre än pensionsutbetalningarna. Vad gäller balansräkningen lyfts ansvarsförbindelsen för pensioner in och minskar eget kapital och samtidigt som det ökar avsättningarna för pensioner. Det egna kapitalet minskar samtidigt som balansomslutningen blir oförändrad, vilket påverkar soliditeten negativt. De finansiella målen och nyckeltalen måste därmed anpassas efter den nya redovisningen. Växjö kommun har samtidigt stora investeringsbehov de kommande åren. Detta avser både nya bostäder, byggnation och renovering av verksamhetslokaler såsom förskolor och skolor m.m. För att få en långsiktig hållbart ekonomi får kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av finanspolicyn, utreda hur kommunen på mest lämpliga sätt kan hantera pensionsåtagandet och arbeta fram nya finansiella mål anpassade efter de nya förutsättningarna

57 Investeringar i digitalisering för tillgänglighet och effektiv förvaltning Digitaliseringsfonden avser insatser som ger ökad effektivitet i förvaltningen, genom tillgänglighetsförbättringar för invånarna och eller bättre handläggning. Beviljande av medel beslutas av kommunstyrelsen och finansieras av kommunens gemensamma egna kapital. Att insatserna finansieras av eget kapital innebär att det inte finns någon budget. Kostnader för beviljade insatser behöver därför särredovisas hos nämnderna. I bokslutet räknas beviljade kostnader av mot kommunens gemensamma egna kapital i bokslutet istället för mot nämndernas eget kapital. Om kostnaderna löper över flera år beviljas kostnaden för hela projektet och avräknas mot eget kapital för respektive år enligt vanliga redovisningsprinciper. Insatser för digitalisering ska visa på lönsamma investeringar; inför beslut ska en kalkyl redovisa när ett projekt blir lönsamt. Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen. Digitaliseringsfonden bör inte ersätta egna budgetprioriteringar i verksamheter eller nämnder, utan istället komplettera egna investeringar i digitalisering med tydlig styrning mot att frigöra resurser. Ett villkor för att få ta del av digitaliseringsfonden bör vara att insatsen ska bidra till en utgiftsminskning i driften som inom en viss tid också täcker de initiala kostnaderna. Digitaliseringsfonden ska sammanfattningsvis syfta till lägre nettokostnader genom digitalisering

58 Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och fungerande arbetsmarknad Strategisk riktning Växjö kommun är inte bara motorn för vår egen region, utan bär också ledartröjan för offensiv, lokal arbetsmarknadspolitik och för ett starkt näringslivsklimat. Genom att fortsätta investera i Växjöbornas arbetskraft och stärka matchningen till både näringsliv och offentlig sektor behåller vi ett näringslivsklimat i framkant och får fler Växjöbor i jobb. Med rätt stöd och tydliga krav på varje Växjöbo kan bidragen fortsätta minska, samtidigt som kompetensförsörjningen säkras. Fler i egen försörjning och färre med bidrag, är en förutsättning för att finansiera en trygg välfärd. Därför är nya steg mot full sysselsättning ett överordnat mål. Integrationen är en av vår tids ödesfrågor och vår förmåga att lyfta nyanlända och utrikesfödda ur utanförskap, till samhällsgemenskap, avgör våra möjligheter att behålla vår styrkeposition. Idag visar jämförelser att länet underpresterar och Arbetsförmedlingens resultat för etableringen är på landets sämsta nivåer i Kronoberg. Samtidigt hindras flera företag från att växa för att de saknar rätt kompetens och misslyckas med rekryteringar av nya medarbetare. Växjölöftet är Växjös samlade svar för fler i arbete, bättre kompetensförsörjning och ett starkt näringsliv. Samtidigt som kompetensförsörjning, etablering och omställning ges bättre förutsättningar i vår reformerade vuxenutbildning, behöver förutsättningarna för yrkesinriktad utbildning tryggas. Fler jobb förutsätter växande eller nya företag. Växjö behöver utveckla sina starka sidor inom IT, logistik och tillverkningsindustri, samtidigt som vi fångar upp den snabba tillväxten inom tjänstesektorn och besöksnäringen. Det ska vara lätt att etablera sin verksamhet i Växjö kommun. Tillgången till verksamhetsmark behöver öka och kontakt med myndighetsutövande personal ska upplevas serviceorienterad av näringslivet. För att underlätta för entreprenörer att starta nya förskolor och restauranger, eller för befintliga att utöka sin verksamhet och söka tillstånd, ska en digital tillståndsguide utvecklas. Näringslivskontorets ansvar för näringslivsutveckling och nya etableringar ska förtydligas, medan kompetensförsörjning inryms i Arbete och välfärds uppdrag. Mål 1. Nya steg mot full sysselsättning 2. Växande näringsliv 3. Snabbare etablering för nyanlända 12 12

59 Prioritering och utveckling Uppdrag Finansiering Ansvarig Stärk kompetensförsörjningen med yrkesinriktad vuxenutbildning i Växjölöftet 4 mkr (resurstillskott) Nämnden för arbete och välfärd Vuxenutbildning Utveckla digital tillståndsguide för företag, Inom ram Kommunstyrelsen som underlättar kontakt och ansökan Alla förvaltningar och bolag ska bidra till att sänka trösklarna till arbetsmarknaden för Växjöbor i utanförskap, exempelvis med extratjänster och praktikplatser. Förbättra information om myndighetsutövning till företag och allmänhet Inom ram och med medföljande statsbidrag Inom ram Alla styrelser och nämnder Samtliga myndighetsutövande nämnder och styrelser Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Förvärvsarbetande invånare år (%)* b) Andel som avslutas till egen försörjning från ekonomiskt bistånd* c) Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) B. börjat studera (%) d) Andel som slutfört kurs i vuxenutbildningen a) Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare b) Företagsklimat enl. Svenskt Näringsliv, ranking c) Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI a) Avvikelse från förväntat värde, förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) år, andel (%) b) Elever på SFI som klarat högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%) c) Andel förvärvsarbetande vistelsetid 4-9 år (SCB)* Nyckeltal för effektivitet Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd/inv Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder kr/inv Kostnad komvux, kr/heltidsstuderande (Kolada) Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr/inv Sfi, kostnad totalt för skolkommun och privata utbildningsanordnare (SCB) 13 13

60 Utbilda för ett livslångt lärande Strategisk riktning Växjö kommun ska senast 2020 vara Sveriges bästa skolkommun. För att lyckas behöver vi ett starkt och närvarande ledarskap på våra skolor samt ett intensifierat arbete med tidiga insatser. Vi ska ha tydligt kunskapsfokus där lärarnas kompetens och engagemang är en avgörande del. Vår tidigare satsning på en läsa, skriva, räkna-garanti fortsätter. Skolans koppling till arbetsmarknaden behöver bli tydligare och elevernas företagsamhet ska uppmuntras. I våra skolor ska barn och ungdomar känna trygghet och finna studiero för att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Mångfald bland skolor skapar möjligheter för individuell anpassning. Genom att möta alla elever utifrån deras förutsättningar bygger vi starka barn och ungdomar redo att möta framtidens samhälle och arbetsmarknad. Vi vill ständigt höja kunskapsresultaten och möjliggöra för att fler ska bli behöriga till gymnasiet. För att åstadkomma detta krävs hårt arbete, mer tid för kunskap och rätt stöd i rätt tid. Behoven bland eleverna växer, samtidigt som en hårdnande konkurrens vid rekrytering av nya medarbetare ställer krav på kompetensförsörjning och att tillvarata våra lärares kompetens och erfarenhet. Fler invånare skapar ett ökat behov av fler skolor och förskolor. Underhålls- och hyreskostnader förväntas öka när skolor byggs, byggs ut och byggs om. Digitaliseringen ställer nya krav på elevernas kunskaper, men skapar också nya möjligheter för undervisningen. Växjös beslutsamma arbete med tidiga insatser behöver fortsätta och utvecklas. Elevhälsan ska förstärkas med psykologer, kuratorer och andra kompetenser som ger fler unga rätt stöd i tid. Samverkan med socialtjänsten ska fördjupas ytterligare. Forskning visar på samband mellan fysisk rörelse och höjda kunskapsresultat. Ett pilotprojekt för mer motion och rörelse i skolan ska prövas. Digitaliseringen är en påtaglig del av samhällsutvecklingen, därför behöver satsningar på digitala hjälpmedel i skolan fortsätta och medarbetarna utbildas för att tekniken ska bli ett redskap för ökad måluppfyllelse. Skolans uppdrag att rusta barn och unga för arbetsliv och framtiden kommer ställa nya krav på att fler kan tillgodogöra sig kunskaper i programmering. Ledarskapet i skolan är av stor betydelse för de pedagogiska förutsättningarna och arbetsmiljön. Allt börjar med en bra lärare och vi måste därför hela tiden arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare. Konkurrensen om skickliga skolledare är stor, och för att säkerställa att Växjö kommun står starkt bör de prioriteras. Rektorerna behöver få möjlighet att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Flera av de nyanlända eleverna har en begränsad skolbakgrund. Det är angeläget att utveckla former för effektiv inkludering där de utvecklar nätverk, tränas i det svenska språket och lär känna den nya kulturen som de och deras föräldrar möter. Boendesegregationen är en utmaning för skolan. Mål 1. Fler barn och elever ska utmanas i sitt lärande och nå kunskapsmålen 2. En mer likvärdig skola som ger goda möjligheter att lyckas oavsett bakgrund 14 14

61 Prioritering och utveckling Uppdrag Finansiering Ansvarig Utveckla tidiga insatser, med 15 mkr Utbildningsnämnden kompetensförstärkning inom elevhälsan (resurstillskott) Prioritera skol- och förskoleledare för att säkerställa pedagogiska förutsättningar och arbetsmiljö 5 mkr (resurstillskott) Utbildningsnämnden Digitalisering av skolan med nytt elevadministrativt stöd, ny hårdvara och kompetensförstärkning för att tillvarata digitala hjälpmedel i undervisningen Öka måluppfyllelsen med pilotprojekt för ökad motion och rörelse i skolan 14 mkr (digitaliseringsfond) 1 mkr (resurstillskott) Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Andelen elever som går ut grundskolan med gymnasiebehörighet b) Andelen gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år* Nyckeltal för effektivitet Standardkostnad grundskola, kr/elev Standardkostnad gymnasieskola, kr/elev a) Andelen nyinvandrade elever som når gymnasiebehörighet b) Elever i åk 9 - avvikelsen från modellberäknat värde (SALSA) för andelen elever som uppnår gymnasiebehörighet* c) Elever i åk 9 - avvikelsen från modellberäknat värde (SALSA) för andelen elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen d) Elever i åk 9 - avvikelsen från modellberäknat värde (SALSA) för genomsnittligt meritvärde 15 15

62 Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd Strategisk riktning Växjö växer och vi ska fortsätta vara en kommun bland Sveriges främsta när det gäller nyproduktion av bostäder. För att möta bostadsbrist och skapa goda förutsättningar för målet om invånare behöver vi bygga mer, högre och snabbare i alla olika upplåtelseformer. För att dämpa växtvärken behövs strategiska investeringar i infrastruktur och samhällsservice i hela kommunen, samtidigt som finansieringen av vår tillväxt kräver nya åtgärder. Förtätning behöver göras med hänsyn till grönstrukturprogrammet, genom att framhäva och tillgängliggöra befintliga park-, spontan- och grönytor, för att skapa en trivsam tillvaro för alla medborgare. Växjö kommuns träbyggnadsstrategi är tillsammans med transportplanen viktiga instrument i en hållbar stadsplanering. Kommunens samlade verksamhet ska vara miljösmart. Investeringar i hållbar infrastruktur genomförs, samtidigt som vi strävar efter att minska bilberoendet. Särskilt prioriterat är mindre trängsel i staden, som samtidigt skapar ett lättillgängligt och levande centrum som stimulerar hållbara transporter. Pendlingsparkeringar ska därför planeras under 2018 och förutsättningarna för att bygga bostäder som uppmuntrar till billös livsstil, såsom Ohboy i Malmö, ska ses över. En hållbar kommun kräver att segregationen pressas tillbaka. En stor grupp Växjöbor med svag etablering på bostadsmarknaden, särskilt de med låg inkomst, unga och/eller nyanlända, ställer krav på nya lösningar. Bostadsbolagen ska eftersträva att etableringsboenden, för anvisade enligt bosättningslagen, finns i olika delar av kommunen och undvika segregerade områden. Nya områden ska planeras med blandade upplåtelseformer och förhållandet mellan olika ägandeformer i befintliga områden ska stärka integrationen. Fungerande infrastruktur är grunden för rörlighet och en förutsättning för tillväxt. Modern pendling underlättas med lokala och regionala tåg. Dubbelspår på Kust till Kust-banan skulle förstärka arbetsmarknadsregionen. Fortsatt utbyggnad av bredband är prioriterat, och en viktig del av arbetet för fler jobb i hela kommunen och att det ska vara enkelt och attraktivt att bo på landsbygden och i kommunens tätorter. Växjös tillväxt ställer krav på nya sätt att finansiera och utveckla lokaler med kommunala ändamål. Helsingborgsmodellen ska prövas, där mark anvisas till byggbolag för att bygga skolor och förskolor. En modell där infrastruktur för samhällsservice delvis kan finansieras inom exploateringen av nya områden behöver införas. Resurserna i välfärden ska i högre utsträckning gå till undervisning och omsorg, snarare än höga lokalhyror. Mål 1. Bättre fungerande och mer miljösmart infrastruktur 2. Fler bostäder och minskad segregation 16 16

63 Prioritering och utveckling Uppdrag Finansiering Ansvarig Hantera bosättningslagen och ansvara för Inom budget Bostadsbolagen uppföljning av etableringsboende Genomföra tillväxtinvesteringar och 1,5 mkr Tekniska nämnden barmarksunderhåll (resurstillskott) Genomföra hållbarhets- och 1,5 mkr Tekniska nämnden mobilitetssatsningar (resurstillskott) Bredbandsprioritering Befintligt ägartillskott Wexnet Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel av bef. (%) b) Nöjd Medborgar-Index - Gång- och cykelvägar c) Nöjd Medborgar-Index - Gator och vägar d) Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning (index) e) Andelen invånare som har högst 300 m till ett tillgängligt park- eller naturområde större än en hektar f) Andelen av kommunal nybyggnation som är träbaserad g) Energianvändning per invånare h) Antal mil per invånare när det gäller biltrafiken a) Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året, antal/1000 inv. b) Färdigställda bostäder i småhus under året, antal/1000 inv. c) FOKUS ranking här är det bäst att bo, (plats i ranking) d) FOKUS mått på boendepremie e) Boendesegregationsindex f) Uppmätt fysisk tillgänglighet Nyckeltal för effektivitet Fjärrvärmepris kr/kvm Kostnad gator, vägar, parkering kr/inv Kostnad avfallshantering kr/inv Kostnad vattenförsörjning och avloppshantering kr/inv Kostnad fysisk och teknisk planering kr/inv 17 17

64 Stödja individer och främja ett självständigt liv Strategisk riktning Trygg välfärd att lita på, ska tillhandahållas varje Växjöbo. En robust grund för såväl mellanmänsklig tillit, som tilliten i samhället, läggs med en god samhällsservice som möter varje människa efter behov. Omsorg om Växjöbor som på grund av ålder, funktionsvariation eller andra förutsättningar behöver särskilt stöd från det gemensamma är ett huvuduppdrag för kommunen. Växjö kommun ska vara en förebild för mångfald och kännetecknas för sin öppenhet, inkludering och sammanhållning. Här bemöter vi alla lika och tar tillvara alla människors förmågor och drivkrafter. Alla Växjöbor ska ha möjlighet att göra egna val i alla livets skeden. Vi blir allt äldre och förväntningarna på välfärden växer. Samtidigt försvåras situationen med en växande psykisk ohälsa, inte minst bland unga Växjöbor. Behovet av fördjupat stöd ökar, samtidigt som rekrytering av rätt kompetens är svår. Omsorgen har utmaningar i att hitta personal och att pressa tillbaka en hög sjukfrånvaro. Matupplevelsen inom omsorgen är på väg i rätt riktning, men vi vill och kan mer för att ge våra omsorgstagare en ännu bättre vardag. Omsorgens resurser ska finnas i mötet med Växjöbor i behov av stöd och stöttning. Administrationen behöver därför fortsätta att effektiviseras och insatserna utvecklas. Implementering av fler och anpassade digitala verktyg kommer underlätta för både personal och brukare. Växjö ska fortsätta som en förebild för tidiga insatser. För att klara välfärdens finansiering behövs fler i arbete, men också nya samarbeten och samverkansformer med aktörer utanför det offentliga. Den brittiska modellen med social impact bonds och skotska Get it right for every child har framgångsrikt förebyggt utanförskap med rätt insatser i rätt tid. Social impact bonds, eller sociala utfallskontrakt, har testats i bl.a. Norrköping, och syftar till att ett företag eller en annan organisation genomför en specifik social investering, och återbetalas med möjlighet till avkastning på investerat kapital, utifrån resultaten mätt i termer av minskade kostnader för det offentliga. Skottlandsmodellen handlar om sammanhållet arbete med tidiga insatser mellan olika myndigheter, och kan utgå från Växjös redan framgångsrika arbete med tidiga insatser i bl.a. Barnens bästa i Braås. För att utveckla arbetet mot utsatthet ska Växjö kommun utgå från evidens och beprövad erfarenhet. Mål 1. Tryggare välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov 2. Pressa tillbaka utanförskap och minska social utsatthet 18 18

65 Prioritering och utveckling Uppdrag Finansiering Ansvarig Stärk samverkan med civilsamhället för att ge stöd åt ensamkommande barn och unga Inom ram Nämnden för arbete och välfärd Utred om ansvaret och resurserna för öppen Inom ram Kommunstyrelsen förskola bör finnas hos utbildningsnämnden eller nämnden för arbete och välfärd Minska risken för över- och underkapacitet i Inom ram Omsorgsnämnden hemtjänsten Öka mobilitet i hemtjänst och hemsjukvård, Digitaliseringsfond Omsorgsnämnden exempelvis trygghetskameror i hemmet Utreda social impact bonds Inom ram Kommunstyrelsen Utveckla mobila medborgarkontoret i Lammhult, Braås och på Teleborg 1,5 mkr (resurstillskott) Nämnden för arbete och välfärd Utreda vidareutveckling av tidiga insatser, med inspiration från Skottlandsmodellen, tillsammans med Region Kronoberg Inom ram Utbildningsnämnden, Nämnden för arbete och välfärd Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) b) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) a) Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) b) Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) c) Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Nyckeltal för effektivitet Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) Kostnad hemtjänst äldreomsorg, (kr/brukare) Nettokostnad ekonomiskt bistånd, (kr/inv) Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) 19 19

66 Möjliggöra en aktiv fritid Strategisk riktning Växjö behöver fortsätta utveckla och stärka vår attraktivitet för invånare och besökare. Föreningslivet ska vara inkluderande och främja integration samt barn och ungas utveckling. Kulturutbudet kan tillgängliggöras för Växjöborna med digitala tjänster. Vi ligger i topp bland de kommuner i Sverige där hälsan bland medborgarna är som bäst. Vi arbetar för att alla medborgare ska ges goda möjligheter till att ta del av rekreativa kultur-, idrott- och fritidsaktiviteter. Tydligt regelverk för föreningsstöd ökar rättssäkerheten och förutsägbarheten, samtidigt som En väg in underlättar för föreningar som söker stöd. Under 2018 behöver ansökningar, kontroll mot regelverk och beslut för olika föreningsstöd samlas och handläggningen effektiviseras. Tillgången till kultur- och fritidsaktiviteter i hela kommunen gör Växjö till en bättre plats att leva och arbeta i. När vi blir fler ställs det nya krav på att göra våra medborgare medvetna om alla möjligheter. En växande befolkning, särskilt i de yngre åldrarna, skapar behov av nya ytor, mötesplatser och arenor för både kultur, idrott och andra fritidsaktiviteter. Samtidigt finns behov av underhåll i befintliga lokaler och verksamheter. Det kärva ekonomiska läget kräver en översyn av stora investeringar och nytag kring finansiering. Växjö är ett sällsynt starkt IT-kluster, och vi vill tillvarata den styrkan också i kultur- och fritidslivet. Satsningar på e-sport är ett sätt, digitalisering och digital tillgång av kulturutbudet i Växjö är ett annat. Samtidigt ska satsningarna på rörelse och friluftsliv genomsyra kommunens ambitioner. Friluftsprogrammet ligger till grund för arbetet med att utveckla Växjö som friluftskommun, med fokus på folkhälsa, tätortsnära natur och tillgänglighet. Gröna mötesplatser och spontanidrottsytor är exempel på hur vi vill erbjuda Växjöborna en aktiv, grön, fritid. Växjö ska vara en tillflyktsort för det fria ordet. Vårt engagemang för författare som förföljs för sin demokratiska och mänskliga rätt att yttra sina åsikter fortsätter med kraft. En tredje fristadsförfattare kommer att rekryteras under 2018 och Det fria ordets hus ska utvecklas som en bred mötesplats för samtal som såväl samlar, delar och väcker känslor. Mål 1. Ett kultur- och fritidsutbud med mer bredd och spets 2. Ett engagerat civilsamhälle och starkare föreningsliv 20 20

67 Prioritering och utveckling Uppdrag Finansiering Ansvarig Utveckla föreningars möjlighet att delta i att förverkliga ambitionshöjningar för Araby Park Arena Inom ram Nämnden för arbete och välfärd Etablera En väg in för föreningar som söker stöd från kommunen Inom ram Kommunstyrelsen, Kulturoch fritidsnämnden Skapa digital tillgång till kulturutbudet Inom ram Kultur- och fritidsnämnden Utveckla e-sporten som ett led i Växjös Inom ram Kultur- och fritidsnämnden styrka som IT-kluster Ge goda förutsättningar för hästsportens Inom ram Kultur- och fritidsnämnden utveckling Rekrytera en tredje fristadsförfattare Inom ram Kultur- och fritidsnämnden Förbättra standard på befintliga anläggningar och anordningar, enligt friluftsprogrammet Inom ram Kultur- och fritidsnämnden Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Nöjd Region-Index - Fritidsaktiviteter (index) b) Nöjd Medborgar-Index - Kultur (index) Nyckeltal för effektivitet Kostnad kulturverksamhet, (kr/inv) Kostnad fritidsverksamhet, (kr/inv) a) Deltagartillfällen i idrottsföreningar, (antal/inv 7-20 år) b) Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter 21 21

68 Ett tryggt och hållbart samhälle för alla Strategisk riktning Europas grönaste stad ska fortsätta utvecklas och växa för en hållbar framtid. Vi ska arbeta beslutsamt för att minimera vår miljöpåverkan och göra vår värld grönare. Kommunens samlade verksamhet ska stärka vår framstående position i Agenda 2030 och förmedla känslan av att här är det bäst att bo. När nya världsledare prioriterar ner globala klimatåtaganden, får det lokala ledarskapet stiga fram. Ledartröjan bärs av Växjö och många andra kommuner runt om i världen, i flera internationella samarbeten. Klimatpåverkan måste begränsas för att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Genom att minska kommunens ekologiska fotavtryck tar vi ett ansvar för att i inte lever över jordens tillgångar. Trygghet är, liksom en god miljö, en grundbult för ett samhälle. Skillnaderna mellan faktisk trygghet och upplevd trygghet är stor, men båda formerna av otrygghet begränsar vardagens frihet. Växjöborna ska känna sig, och vara, trygga på sin arbetsplats, i det offentliga rummet och på alla mötesplatser. Samverkan med polisen och andra myndigheter är viktigt för att säkerställa trygghet i hela Växjö kommun. Tillsammans med Alvesta kommun förstärker vi Värends räddningstjänst. Växjö ska verka för att stärka polisinsatser i hela kommunen. Särskilt utsatta områden behöver prioriteras. Samtidigt ska olika former av trygghetsvandringar fortsätta att komplettera fältarbetet och förstärka närvaron på kvällar, nätter, helger och lov, så att alla kan känna sig trygga oavsett tid eller plats. Bostadsbolagen har ett tydligt ansvar för trygghetsfrämjande insatser. Växjö är bland Sveriges främsta hbtq-kommuner. Där olikheter tillvaratas växer såväl människorna som ekonomin. Samhällets synliga och osynliga dörrar till arbetsmarknaden, till familjelivet, till idrottsklubben och så vidare ska vara lika öppna för hetero-personer som för hbtq-personer, liksom för män och kvinnor och för Växjöbor med olika bakgrund. Implementeringen av kommunens värdegrund är ett första steg i våra höjda ambitioner, som ska fortsätta i behovsanpassade insatser för att uppnå mångfaldsprogrammets åtaganden och uppfylla löftet om att visa på ledarskap för mångfald i hela vårt samhälle. Mångfaldsprogrammet slår fast att Växjö kommun inte är värderingsneutral. Vi håller vissa saker för rätt och andra för fel. Vårt mål är ett Växjö där alla Växjöbor växer, utvecklas, älskar och lever utifrån sina egna önskemål och individuella förutsättningar som inte begränsas eller hindras av andras föreställningar om individens tillhörighet och bakgrund. Växjö kommun ska ta tillvara erfarenhet, kunskap och förmåga som finns hos olika Växjöbor, till exempel erfarenhet av att leva med ett funktionshinder. Människor med olika bakgrund bidrar till mångfald och städer som präglas av mångfald är dynamiska, kreativa och har hög tillväxt. Mångfalden lockar kreativa och talangfulla människor vilket i sin tur driver utvecklingen framåt