Emil i Lönneberga hette en. Problem många ha. som vuxna (bagaget 5ll ålderdomen) ADHD när man blir äldre äldre

Transkript

1 ADHD när man blir äldre äldre ~ hur är det i ett livstidsperspektiv? Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg-Kjär Post doc Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Picture Inge Löök Year Conceptual and Diagnostic History of ADHD Concept/Diagnosis Author 1770 Melchior Adam Weikard 1798 Sir Alexander Crichton 1844 Heinrich Hoffmann 1902 Sir George Frederic Still s and 1940s 1960s DSM Tredgold et al Franz Kramer & Hans Pollnow DSM-III, revision DSM-IV DSM-IV-TR DSM-5 ICD 1992 Scheduled release 2015 ICD-10 ICD-11 DSM-II DSM-III First description of attention disorder in medical literature: bacchanal, flighty, careless, and mercurial. On Attention and its Diseases - The incapacity of attending with a necessary degree of consistency to any one object. Fidgety Phil ( Zappelphillipp ) in Struwwelpeter. Defect of Moral control, The Goulstonian lectures. Postencephalitic behavior disorder. Hyperkinetic disorder of infancy. Minimal brain damage. Minimal brain dysfunction. Hyperkinetic reaction of childhood. Attention deficit disorder: with and without hyperactivity. Attention deficit hyperactivity disorder Attention deficit hyperactivity disorder Attention deficit hyperactivity disorder Attention deficit hyperactivity disorder Hyperkinetic disorder Hyperkinetic disorder JAD, 2006 Sagan om Fidgety Phil ~ i Pelle Snusk Taina Svenska Demensdagarna 2015 Emil i Lönneberga hette en pojke Problem många ha. som vuxna (bagaget 5ll ålderdomen) Anställningar Ekonomin Fler olyckor Fostra barn Sköta e? hem Mer högrisk livssbl (rökning, alkohol, spel etc.) OIa historia med skolproblem Nega&va erfarenheter, utanförskap och dålig självkänsla e;er år av misslyckanden kan prägla även ålderdomen Det var en liten vild och envis unge, inte så där snäll som du. Fast han såg snäll ut, 1

2 Damp är bara e= ny= ord på ouppfostrad (Metro 2/ ) Dampungar har funnits i alla Bder. Det är bara namnet på diagnosen och behandlingsmetoden som förändrats. Förr he?e det inte damp utan ouppfostran, förr var inte behandlingsmetoden dalt utan en omgång stryk. Det var bä?re förr. KK ADHD (DSM-IV) Huvudsakligen uppmärksamhetsproblem Huvudsakligen hyperakbvitets- /impulsivitetsproblem KombinaBon av ovan Diagnoskriterierna: Minst 6 av 9 symtom på anbngen ouppmärksamhet eller hyperakbvitet/impulsivitet Har förelegat minst sex månader Har debuterat före sju års ålder Förorsaka funkbonsnedsä?ningar i minst två miljöer (t.ex. hem och skola) Klara belägg för kliniskt signifikant funk5onsnedsä=ning Inte kunnat förklaras bä?re med annan psykisk störning Huvudsymtom vid AD/HD Uppmärksamhetssvårigheter och/eller Impulsivitet Överaktivitet Tillkommande problem: I vardagen innebär detta att Beteendeproblem (trots, aggressivitet) Känslomässiga problem (ångest, depression, dålig självkänsla) Inlärningsproblem (läs- och skrivsvårigheter, underpresterande) Man har svårt att komma igång, att planera i förväg, att besluta sig, att följa en plan Svårt att överblicka, lättdistraherad (fågel utanför fönstret, grannen som spolar vatten), svårt att fokusera Att förstå tid: glömmer, uteblir Att varva ner, att tygla sig, startar med allt på en gång Blir utmattad, orkar ingenting, blir deprimerad, utbränd, får panikångest Kommunikationssvårigheter: missförstås och missförstår, råkar i konflikter Motivationsberoende Varierande dagsform och INDIVIDUELL VARIATION 2

3 Intryck från den kliniska vardagen - kvarvarande problem: Reglering av känslor, energinivå, motorik och beteende - Sortera och organisera. - Komma igång med och avsluta uppgifter. - Prioritera och hushålla med tiden, göra en sak i taget. - Fokusera och avgränsa sig, begränsa sig. Ökad stresskänslighet och att man lever utan marginaler Minnet (relaterat till uppmärksamhets- och arbetsminnesproblem?) - Komma ihåg vad man ska göra, när och var. Perceptuell överkänslighet (ljud, ljus etc.) ADL-förmågor - Man har svårt att utföra det man vet att man borde göra. - Organisera och genomföra: matlagning, disk, städning, tvätt, strykning m.m. - Hålla ordning: veta var sakerna finns - Att inte störa grannar. - Komma ihåg att stänga av plattor, strykjärn m.m. - Ta hand om sig själv när det gäller kost, motion, sömn, egenvård m.m. Försämrad koncentrationsförmåga Rastlöshet - Framför allt en stark inre oro. - Känsla av ständig stress. Impulsivitet - Till exempel impulsköp. - Byter läkare ofta. - Impulsiva kommentarer. Tidsuppfattning - Passa tider och beräkna tidsåtgång. Social isolering - Självcentrering. - Hamnar lätt i konflikter. - Orken minskar ytterligare. - Misstänksamhet. Sömnsvårigheter Depression Ångest Ekonomi - Sortera räkningar och betala dem i tid. - Veta hur mycket pengar man har att spendera. - Impulsköp. Vanliga svårigheter i mellanmänskliga relationer: Gör impulsiva kommentarer om/till andra Snara att visa känslor som ilska och frustration Svårigheter att hålla löften Lyssnar dåligt på andra och pratar för mycket Har svårare än andra att upprätthålla vänskap och relationer Inte ett konstant tillstånd variation beroende på motivation i stunden, krav och stress. Många lever i stormiga förhållanden som ofta är nära att upplösas Samtidigt är man ofta mycket beroende av partnern Man upplever sig som annorlunda Ojämnhet i humöret, ork och intresse gör att många blir ofrivilligt socialt isolerade Missförstånd kan leda till att man blir utsatt för våld och många hamnar ofta i sådana situationer Komorbiditet hos vuxna med ADHD ADHD kommer sällan ensam: 75% åtminstone en annan diagnos 33% två eller fler Genomsni=et: 3 komorbida 5llstånd Biederman 1993; Kooij 2001, 2004 Komorbiditet vid ADHD Depression (60% SAD) 20-55% Bipolar Syndrom (88% BP II) 10% Ånges_llstånd 20-30% Missbruk 25-45% Rökning 40% Cluster B pers.störningar 6-25% Sömnproblem 78% Muskel, led, nacke- och ryggsmärta?? Biederman 1991,1993, 2002; Weiss 1985; Wilens 1994; Kooij 2001, 2004; van Veen 2010; Amons 2006; Gillberg

4 Varför intressera sig för ADHD hos äldre? ADHD växer inte bort Började sommaren 2002 en äldre kvinna som skulle utredas för misstänkt begynnande demens, men där symtombilden och livshistorien mer liknade tidigare ouppmärksammad ADHD.? Fayyad J Br J Psychiatry May;190:402-9; Kooij JJS Psychol Med Jun;35(6):817-27; Kessler RC J Occup Environ Med Jun;47(6): ; Kessler RC Am J Psychiatry Apr;163(4): Frågorna hopade sig: Finns ADHD hos äldre? Ifall det kvarstår i ålderdomen, hur vanligt kan det vara? Hur ska vi identifiera ADHD hos äldre? Vad kännetecknar ADHD hos äldre och i ett livsloppsperspektiv? Sverige 31/ (SCB) I Sverige finns närmare 1,9 miljoner personer som är 65 år eller äldre. Gruppen utgör procent av befolkningen ( ) att jämföras med procent på 1960-talet och knappt 5 procent på 1850-talet individer 65 år Hypotetisk prevalens: 1%: ,5%: %: %: % av Sveriges befolkning beräknas vara 65 år eller äldre!!! hur många med ADHD? Vad vet vi egentligen om förekomsten av ADHD hos äldre? I en studie från Holland fann man inga signifikanta åldersskillnader i prevalens av ADHD från år (Kooij et.al Psychol Med (6):817-27) Prevalence of ADHD through the lifespan Marieke Michielsen & Evert Semeijn Symposium Chairs: Marieke & Taina, IPA Congress, Seoul, Oct Children: USA % persisting ADHD 4-8% 50-60% Adults: USA 10 countries (mean) Presenting their posters in Berlin, ADHD Congress, 2011 Older people: Sweden Netherlands 4-5% 3.4% 3.3% % Taina Svenska Demensdagarna Faraone 2003; Kessler 2006; Murphy & Barkley, 1996; Kooij 2005; 2015 Fayyad 2007; Guldberg 2013; Michielsen

5 Avhandling September 20, 2013 Den första avhandlingen inom ämnet - Kan laddas ned från: Syfte: kartlägga förekomst av självskattade barndoms ADHD symptom i en populationsbaserad grupp äldre mellan år. Deltagare och metoder: personer mellan år i Hässleholms kommun valdes slumpmässigt att delta i studie I (64%) deltog. WURS (Wender Utah Rating Scale) för retrospektivt självskattade barndoms ADHD symptom. Demografiska uppgifter, upplevda problem i barndomen, aktuell hälsa och minne. h?p://hdl.handle.net/2077/33241 Förekomsten av retrospektivt rapporterade barndoms ADHD symptom hos äldre var 3.3% (cut-off 36 för WURS). (WURS- medelvärde I gruppen var 12.14, median=10.00, SD=10.48, range=0-82). Individer med hög skattning på WURS kan utgöra gruppen överlevare de som faktiskt hade ADHD som barn och som blivit äldre. Har upplevt problem i sin barndom i större utsträckning Fler män Upplever sin hälsa och minnet som sämre Haft betydligt fler anställningar (fler än 5) Flera är ogifta eller skilda Syfte: undersöka kvarstående ADHD symptomatologi i ett livsloppsperspektiv. Deltagare och metoder: Två grupper, med 30 individer i varje grupp (30 med WURS poäng <36 och 30 med WURS poäng 36) följdes upp med Wender Riktad ADHD Symtom Skala (WRASS), en svensk version av the Targeted Attention deficit Disorder Rating Scale (TADDS). Bland de med WURS poäng 36 eller mer, 16 (53.3%) individer skattade 70poäng eller mer (klinisk cut-off i Sverige). Ingen av individerna med WURS poäng under 36 hade 70 poäng eller mer på WRASS. 5

6 I studie IV var syftet att undersöka svårigheter i vardagslivet, förekomst av tidigare psykiatriska problem, psykiatriska problem i släkten samt övrig hälsobakgrund hos äldre som skattat barndoms- och aktuella ADHD symtom. Som metod användes Barkley skalorna och en klinisk intervju. Här gjordes även fördjupade intervjuer med några personer som diagnostiserats med ADHD på äldre dar för att visa hur ADHD kan påverka ett livslopp. Vårt huvudfynd var att personer som skattat mer barndoms- ADHD symtom också rapporterar mer problem i dagligt fungerande inom de flesta områden under hela livsloppet samt även mer av psykiatriska problem där depression, ångest och självmordstankar rapporterades oftast. WURS 36 group hade mer: Problem i fungerandet i barndomen inom flera domäner Hjärtproblem och diabetes som vuxna och aktuellt Sämre fysisk hälsa I släkten: Mer ADHD (symptom) Mer bipolär sjukdom Värdet av diagnos och behandling Tre patienter djupintervjuades kring deras dagliga fungerande Alla var ensamstående, skilda eller aldrig varit gifta Alla visade negativ påverkan av ADHD i ett livsloppsperspektiv avseende ekonomiskt, socialt och känslomässigt välmående Den allmänna bilden av livet med ADHD är ett hårt liv med många svårigheter och väldigt lite hjälp och förståelse man fått Alla ville dock och valde att söka hjälp och lindring till sina svårigheter I en relativt hög ålder. Alla erbjöds behandling ~medicinsk och icke-medicinsk Fysisk hälsa Kogni5vt fungerande - Rökning, alkohol- och drogmissbruk - Uppmärksamhet - Oregelbundna matvanor - Impulskontroll - Övervikt - ExekuBva funkboner - Sömnsvårigheter - Minnet - Astma - Migrän - Mer sjukvård och högre sjukvårdskostnader Äldre med ADHD rapporterade: mer depressiva symtom mer ångest över flera års Bd OCH lägre självförtroende lägre grad av känsla av a? klara sit liv mer socialt opassande beteende Sammanfa?ning Jämfört med andra äldre Semeijn EJ, et al.(2013). Journal of the American Geriatrics Society. Känslan a? inte klara si? liv och självförtroende hänger elvis samman med relabonen mellan svårighetsgraden av ADHD och depressiva symtom. Michielsen et al. (2012),Journal of Affective Disorders. Kopplingar 5ll åldrande? Kontrollera för naturligt åldrande avseende avtagande exeku5va funk5oner (t.ex. i förhållande Bll ouppmärksamhet och dåligt arbetsminne) Aktuell forskning: Older adults show deficits in emo5onal/ cogni5ve integra5on as well as in execu5ve func5on (E. Baena et.al/neuropsychologia 48 (2010) ) - dorsolateral prefrontal cortex (DLPFC) - ventromedial prefrontal cortex (VMPFC) DESR (Deficient Emo5onal Self- Regula5on) y?erligare försämrad emobonell dysreglering hos äldre? (frontal- striatal, frontal- cerebellar, frontal- limbic) - BARKLEY art 2010!!!! Hormonell påverkan t.ex. minskande testosteron hos män och menopaus hos kvinnor Hur är det att åldras med ADHD, på gott och ont? ADHD och koppling till demens Några studier har visat koppling mellan ADHD och utvecklandet av Lewy body demens (Golimstock et al., 2010) samt mellan barndoms ADHD symtom och utvecklandet av Parkinsons sjukdom (Walitza, et al., 2007). referenser: - Golimstock, A., Rojas, J.I., Zurni, M.C., Doctorovich, D., & CrisBano, E. (2010). Previous adult a?enbon- deficit and hyperacbvity disorder symptoms and risk of demenba with Lewy bodies: a case- control study. Eur J Neurol, 18 (1): Walitza, S., Melfsen, S., Herhaus, G., Scheuerpflug, P., Warnke, A., Muller, T., et al. (2007). AssociaBon of Parkinson's disease with symptoms of a?enbon deficit hyperacbvity disorder in childhood. J Neural Transm Suppl(72), Vaskulär demens:? - Alzheimers sjukdom :? 6

7 Är det värt a? bry sig om adhd på gamla dar? Tänk på demografin i vårt samhälle har vi råd a? fortsä?a diskriminera de äldre? Innehållet i behandlingen av ADHD hos äldre bör uwormas ubfrån individens behov och är helt avgörande för uwallet. Idealet vore Life Span(3G) ADHD Kliniker Tips på böcker 2013 september 2014 Exempel på icke-farmakologiska sätt att stödja vuxna och äldre med AD/HD: Att få en förklaring till svårigheterna Mål för stödinsatser Adekvat bemötande Organisera vardagen Anpassa miljön Stresshantering Social färdighetsträning Rådgivning, coaching Stödgrupper, självhjälpsgrupper Neurokognitiv träning KBT enligt Safren et.al Kompensatoriska strategier hos Lärt sig acceptera och leva med sina svaga sidor och kompensera de och utveckla de starka sidorna Lärt sig be om hjälp och sä?er upp rimligare mål Skapat tydlig struktur i vardagen (fasta platser för saker) Tidsuppfa=ning: t.ex. kommer allbd (allwör) för Bdigt Bll avtalade möten Maka/make som coach (t.ex. ekonomi, pappersarbete) Gå undan och räkna Bll när man blir arg och man vet a? man kommer a? säga något man senare kommer a? ångra LIVSERFARENHET OCH RUTINER!!! (som också kan bli svåra a= ändra på) Positiva drag Många är driftiga, verkliga entrepenörer som vågar ta risker och se nya möjligheter. Förmåga att vara medryckande och inspirerande. Bryr sig inte så mycket om vad omgivningen tycker kan slåss för egna, kanske okonventionella lösningar (fantasifullhet och idérikedom). Ger man sig katten på att få tala med kommunfullmäktiges ordförande, så kommer man fram där ingen annan gör det. Hög intensitet och energinivå då man själv väljer aktivitet. Hyperfokusering är en klar tillgång i vissa situationer. Anhöriga - största problemen när partnern har ADHD Make/Maka känner sig ensam, trö?, utsliten irriterad över partnerns glömska och löiesbro? ledsen, skamsen upplever a? hon/han anpassar sig Bll döds sover dåligt har inte sällan själv somabska problem huvudvärk, magont, värk Pensioneringen kan förstärka dessa problem genom a= man nöter mer på varandra Även rela5onen 5ll andra anhöriga inte utan problem barn, syskon 7

8 När båda vuxna har AD/HD finns trots problemen ofta vissa positiva inslag: sympati och förståelse, rimliga förväntningar och överseende. När endast en har AD/HD kan ömsesidigt beroende och utbrändhet vara stora svårigheter. Stressnivåerna är ofta höga i dessa relationer. h?p:// Sandra Kooij ADHD Bron Bygger broar mellan generationer, professioner och regioner 3G klinik vid ADHD? Tre generaboner kvinnor med diagnosbserad ADHD! A=en5on nr5/2012 Join the Closed Facebook Group: ADHD-bron / The ADHD Bridge 8

9 och hur gick det för Emil? Att den pojken kunde bli ordförande i kommunalnämnden, när han blev stor, det hör till underverken, men ordförande blev han minnsann och den finaste karlen i hela Lönneberga. Tänk, där ser man att de allra värsta små barn kan växa opp och bli riktigt bra med tiden, det tycker jag är skönt att tänka på. (Astrid Lindgren) TACK! Taina.Guldberg@psy.gu.se Taina Svenska Demensdagarna 2015 Picture: Inge Löök 9