Skolvägsprojektet år 2017 i norra Viggbyholm och Hägernäs

Transkript

1 BILAGA 1 PROMEMORIA Dnr 2016/ SAMHÄLLSUTVECKLINGSKONTORET Teknik- och stadsmiljöavdelningen Trafikenheten Karin Aronsson Skolvägsprojektet år 2017 i norra Viggbyholm och Hägernäs Elev på väg till Futuraskolan Bergtorp vid Viggbyholmsvägen i januari 2017.

2 2(48) Sammanfattning Inom skolvägsprojektet har vi under vintern 2016/2017 tittat närmare på skolvägarna till Viggbyskolan, Futuraskolan Bergtorp och Hägernässkolan. Dessa skolor ligger i norra Viggbyholm och Hägernäs. Det är totalt 1112 elever som går på dessa skolor och eleverna har fått möjlighet att delta i en enkätundersökning om skolvägar. Det var 83 procent av eleverna som deltog. Eleverna fick svara på frågor om hur de reser till skolan, vilka vägar de använder på sin väg till och från skolan samt beskriva platser som de upplever som trafikfarliga. Andelen elever som går eller cyklar till/från skolan var hög för de tre skolorna. Det var 43 procent av eleverna som valde det färdsättet på vintern. Futuraskolan Bergtorp har ett kollektivtrafiknära läge vilket är attraktivt för ungdomarna som reser dit. Hägernässkolan har en relativt liten andel bilskjutsande till skolan. Viggbyskolan har däremot en hög andel elever som skjutsas och den uppgår stundtals till hälften av elevantalet. Viggbyskolans elever upplever låg trafiksäkerhet när de passerar vägarna utanför skolan och andra trafikerade vägar på sin väg till skolan. Järnvägen och dess korsningspunkter är även ett orosmoment. Att korsa Sjöflygvägen, Radarvägen och parkeringen vid gång- och cykelbron över motorvägen är riskfyllt för skolbarnen i Hägernäs. Föräldrar och andra vuxna bryter mot trafikregler t ex stannar de inte för barn som vill korsa gatan vid övergångsställe. De vuxna kör även på bussgatan. Allt detta noteras av barnen och det leder till lågt förtroende för vuxnas trafikbeteende. En osäker skolväg leder till att elever skjutsas till skolan. Radarvägens övergångsställen föreslås byggas om. Mittrefug anläggs i det första övergångsstället efter Termikvägen. Två övergångsställen som ligger närmast skolan smalnas av ytterligare. Övergångsstället på Pilotvägen vid Radarvägen föreslås få ett öra i avvikande gatumaterial för att öka bilisterna uppmärksamhet för att det är ett övergångsställe där. Vid parkeringsytan vid gångbron över motorvägen föreslås en upphöjd gångväg anläggas för att förhindra att fordon backar på barn. Två övergångsställen på Sjöflygvägen föreslås åtgärdas i senare skede. Viggbyholmsvägen utanför skolorna måste anpassas efter skolbarnens villkor. Det innebär att platser där skoleleverna ska gå på eller korsa gatan görs säkrare, att bilströmmar som korsar gångstråk undviks i högre grad än idag, att mängden bilar på gatorna minskar betydligt, att bilar som idag kör på bussgatan väljer en annan väg och antalet avsläpp av elever utanför skolorna minskar. Hur det föreslås genomföras, och andra åtgärder i stadsdelen, kommer att redovisas på MDT utskottets sammanträde i juni. Platser för förstärkt belysning vid övergångsställe kommer även att presenteras vid det tillfället.

3 3(48) Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Utredningsmetod och genomförande... 5 Enkäten och skolorna... 5 Metod... 9 Resultat av enkäten... 9 Färdsätt till och från skolan... 9 Elevernas skolvägar Beskrivning av trafikproblemen Parkering och angöring vid skolorna Beräkning av behov av antal platser Parkering vid Viggbyskolan Parkering vid Futuraskolan Bergtorp Parkering vid Hägernässkolan Olycksstatistik från STRADA Uppmätta trafikmängder och hastigheter på kringliggande vägar Förslag på åtgärder för att höja trafiksäkerheten utmed skolvägarna På gång i kommunen Översiktlig beskrivning av föreslagna åtgärder Detaljerad beskrivning av föreslagna åtgärder Referenser... 48

4 4(48)

5 5(48) Bakgrund Projektet startade år 1989 och har sedan dess genomförts varje år i kommunen. Projektet innebär att skolbarn får beskriva platser utmed sin skolväg som upplevs som trafikfarliga. Flera skolor studeras varje år och projektet roterar stadsdelsvis. Den insamlade informationen om skolvägar och problem används även i andra projekt i kommunen; utbyggnad av bostadsområden och nya stadsdelar, utbyggnad av Roslagsbanans dubbelspår, omledning av trafik vid byggnationer etc. Syfte Målsättningen för projektet är säkra skolvägar, som är en förutsättning för att barnen ska kunna cykla och gå på ett tryggt sätt, vilket också är av stor betydelse för hälsan och deras utveckling. Det är viktigt är att trafiksäkerhetsarbetet leder till att antalet olyckor och skadegraden minskar. Utredningsmetod och genomförande Enkäten och skolorna Fakta om trafiksäkerheten vid skolorna och skolvägarna har samlats in genom en enkät och observationer i fält vid morgnar och eftermiddagar. Skolelevernas beskrivning av skolvägar och gator i sin närmiljö är ett bra underlag för att identifiera trafiksäkerhetsproblem samt ger underlag för beslut om relevanta åtgärder. Trafikenheten har vintertid studerat hur avlämningen av barnen vid skolorna fungerar. Därtill har övriga frekvent använda skolvägar i området studerats under tider då skolbarnen är på väg till och från skolan. Möten med fastighetsavdelningen om situationen vid skolorna har hållits. Fastighetsavdelningen ansvarar för drift av skoltomter för kommunala skolor och för vissa friskolor. För att samla in underlaget för projektet valdes att eleverna fyller i enkäten på dator. Förutsättning för den valda metoden är tillgång till dator samt inloggning för skoleleverna på webbplatsen. Fördelarna med webbenkäten är att den är kostnadseffektiv, ett stort antal elever kan täckas och alla fakta fångas upp och dokumenteras. Insamlade data sammanställs i karta och tabeller på ett snyggt och enkelt sätt av företaget som gör webbenkäten. Enkäten var anonym och innehöll tre moment: 1) Hur kommer du till skolan, 2) vilken/vilka är din skolväg/vägar, 3) markera de farliga platserna utmed din skolväg och beskriv varför de är farliga. Tidsåtgång för att fylla i enkäten varierar mellan minuter beroende hur eleven hittar igen sin skolväg på kartan och hur många problem hon eller han vill rapportera. Det som yngre elever bör förbereda hemma är: var bor jag, vilken är min skolväg och var är det farligt.

6 6(48) År 2016 genomfördes skolvägsprojektet i Täby centrum och för de skolor i Viggbyholm och Hägernäs som ligger söder om E18 Norrtäljevägen. En av dessa skolor var den kommunala skolan Drakskeppsskolan. Rektor där har även ansvar för Viggbyskolan som ingår i årets projekt. Det finns två friskolor i årets projekt och det är fastighetsavdelningen på Täby kommun som ansvarar för byggnaderna och skoltomterna. Webbenkät sändes ut under hösten år Anledningen till att enkäten gjordes under hösten var för att inte störa skolans behov av tid för att utföra de nationella proven under våren. En annan anledning var att kunna påbörja ombyggnationer i slutet av våren. Det är totalt 1112 elever som går på skolorna, se tabell 1 nedan. Läget av skolorna visas i figur 1. Fotografi av skolorna visas i bild 1. De årskurser som finns på skolorna är förskoleklass och årskurs 1 till 9. Förskoleklass är det samma som 6-årsverksamhet och innebär att barnet har undervisning halva dagen och lek resten av dagen. Svarsfrekvensen från de skolor som deltog var 83 procent vilket bedöms vara ett gott resultat. Tidigare års enkäter hade en svarsfrekvens på 62 procent. Skola och skolform Läge Årskurs Antal Svarselever frekvens Viggbyskolan kommunal Järnvägsallén 2 förskoleklass och åk % Futuraskolan Bergtorp fristående Viggbyholmsvägen 59 åk En grupp av elever deltog 67 % Hägernässkolan fristående Pilotvägen 1 förskoleklass och åk % Summa % Tabell nr 1. Fakta över deltagande skolor och svarsfrekvens på enkäten. Kommunens utbildningsenhet har regelbunden kontakt med rektorerna på de kommunala skolorna. De har kommunicerat nödvändigheten av att delta i projektet. Rektorerna bör planera för enkätens ifyllande i läsårsplanen. Enkäten ska inte pågå samtidigt som de nationella proven eller skolinspektion. De nationella proven hålls mellan sport- och påsklovet.

7 7(48) Deltagandet i studien varit gott och eleverna fyllde i enkäterna under skoltid Lärare och fritidspersonal bistod de yngre barnen med att fylla in enkäten. Trafikenheten medverkade även vid några tillfällen med att bistå elever att fylla i enkäten. Svarstiden för enkäten var 7 veckor och pågick från slutet av oktober till andra veckan i december. Futuraskolan Bergtorps ledning valde att låta skolans 48 elevrådsrepresentanter kallas till att svara på enkäten och på så sätt representera skolans samtliga eleverna. Av de kallade deltog 32 elever vilket motsvarar 67 procent. Utbildningsenheten och trafikenheten har utövat starka påtryckningar på skolan att delta med fler elever. Bergtorpsskolans ledning hänvisar till att de deltar i flera andra enkätundersökningar och att de har muntliga nationella prov parallellt med skolvägsenkäten. Futuraskolan Bergtorp Viggbyskolan Hägernässkola Figur 1. Karta över norra Viggbyholm och Hägernäs. Svarta prickar visar skolorna. Att ha en säker skolväg är en självklar rättighet som exempelvis följer FN:s konvention om barns rättigheter. För att skapa det behövs input från barnen om hur de upplever sin skolväg. Samhällsutvecklingskontoret arbete syftar till att skapa trafiksäkra miljöer och att föräldrar som färdas till skolan ska beredas möjlighet att ha ett gott trafikbeteende. Det sker områdesvis för tre till fem skolor per år.

8 8(48) Viggbyskolan Futuraskolan Bergtorp Hägernässkolan Bild 1. Fotografier av de tre skolorna. Källa: Google maps foton från juni år 2011.

9 9(48) Metod Entergate AB har ansvarat för distribution och sammanställning av den elektroniska enkäten i samarbete med trafikenheten. Som komplement till elevernas rapport om farliga platser utmed skolvägen har trafikenheten gjort flertal besök i fält. Dessutom har trafikenheten stämt av problemanalysen med skolornas rektorer och kontaktpersoner i skolornas föräldraråd. Ytterligare samordning har gjorts på flera nivåer. Samordning har skett med fastighetsavdelningens utbyggnadsplaner för skolorna, cykelplanen samt trafikproblem rapporterade i kommunens hastighetsdialog. Därtill har eventuell tidigareläggning av ny asfaltsbeläggning och renovering av gator övervägts. Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och busshållplatser samt behov av förstärkt belysning har samordnats över projektgränserna. Samordning med pågående och kommande stadsbyggandsprojekt har utförts. Årliga trafikmätningar beskriver fordonshastigheterna och fordonsmängder på gatunätet. Förutom det, har flera års inträffade trafikolyckor studerats. Dessa källor vägs samman med enkätsvaren för att få en heltäckande bild av trafikfarorna utmed skolvägarna. Peab AB är entreprenören som ansvarar för ombyggnationerna i projektet. Under svarsperioden för enkäten var det barmark i slutet av oktober och stora snöfall i november. Det största snöfallet ägde rum den 9 november. I december var det kvarvarande snö och is på marken. Snöperioden i Täby varade till mitten av februari månad år Fotografier i rapporten har tagits av Karin Aronsson om inte annat anges. Resultat av enkäten Färdsätt till och från skolan Val av färdsätt till skolan är en indikation på hur trygg skolvägen är. Om det finns delar av skolvägen som har låg trafiksäkerhet kan det bli ett orosmoment för föräldrar. Förhållanden som avsaknad av gångbana, säkra övergångsställen eller höga fordonshastigheter kan avgöra valet av färdsätt eller vid vilken ålder som barnet får gå själv. Kritiska situationer som kan uppkomma i samspel mellan bilister och skolelever kan förebyggas med hjälp av effektiva trafiksäkerhetsåtgärder. Enkätundersökningen visar att under vinterperioden (figur nr 3) är färdsätten till skolan fördelade enligt följande: 38 procent av resorna sker alltid till fots eller på cykel. Nio procent av eleverna alternerar mellan att åka bil eller gå/cykla. Det är 21 procent som alltid åker bil till skolan. 19 procent åker buss eller tåg till skolan

10 10(48) och 12 procent alternerar mellan kollektivtrafik eller gång/cykel. Andra kombinationer av resor eller andra färdmedel representeras av kategorin annat. De uppgick till 1 procent. Tidigare år har andel per färdsätt beräknats rakt av efter elevernas svar. Eftersom svarsfrekvensen varierar för de tre skolorna har årets svar Färdsätt till skolan på vintern 40% 38% 35% 30% 25% 20% 21% 19% 15% 10% 9% 12% 5% 1% 0% går/cyklar alltid Bil eller går/cyklar Bil alltid buss eller tåg buss/tåg eller går/cyklar annat Figur 3. Skolelevernas färdsätt till skolor i norra Viggbyholm och Hägernäs. Gäller vintertid. räknats upp proportionellt så att de motsvarar Viggbyskolans 306 elever, Hägernässkolans 156 elever och Futuraskolan Bergtorps 650 elever. En stor andel elever går eller cyklar alltid till skolan, 38 procent, och det liknar tidigare års andel. Det gäller även andel elever som alltid åker bil till skolan. Jämfört med förra årets projekt i södra Viggbyholm och Hägernässtrand vad mängden elever som antingen åker bil eller går/cyklar lägre. Den siffran var 9 procent i år jämfört med 22 procent förra året. Utmärkande för årets skolor är att en stor andel av eleverna kan åka tåg eller buss till skolan. De uppgår till en femtedel av valda färdsätt till/från skolan. Förra året var det Waldorfskolan och Byängsskolan som hade kollektivtrafiknära lägen och attraherade t ex elever från Vaxholm och Österskär. Friskolan Hägernäs och högstadieskolan/friskolan Futuraskolan Bergtorp har samma goda läge som för

11 11(48) elever som bor utmed tåglinjen och motorvägsbusslinjer. En ny företeelse i år är Ullna har haft inflyttning av familjer och den stadsdelen har bussförbindelse till Viggbyholm och Hägernäs. Färdsätt hem från skolan på vintern visas i figur 4. Från skolan går eller cyklar eleverna hem i något större grad än till skolan. 40 procent av resorna sker alltid till fots eller på cykel. Det är 18 procent som alltid åker bil hem från skolan. 21 procent åker buss eller tåg hem från skolan och 12 procent alternerar mellan kollektivtrafik eller gång/cykel. Andelen som åker med kollektivtrafik är större än vad som rapporterades förra året för södra Viggbyholm och Hägernäs strand. 40% 40% 35% 30% Färdsätt hem från skolan på vintern 25% 20% 18% 21% 15% 10% 8% 12% 5% 1% 0% går/cyklar alltid Bil eller går/cyklar Bil alltid buss eller tåg buss/tåg eller går/cyklar annat Figur 4. Skolelevernas färdsätt hem från skolor i norra Viggbyholm och Hägernäs, vintertid. Siffrorna för färd till skola vintertid är dimensionerande för val av åtgärd och behov av bilplatser. Vinterperioden är mörk, har skymmande snöhögar och störst andel bilar vid skolorna. Vid studier i fält noterades att ett mindre antal bilar hade dåligt skrapade fönster. Barn observeras inte alltid under dessa förhållanden. Förutom trafiksäkerhetsaspekterna är bidragande omständigheter för valet av färdmedel: elevernas trafikvana, ålder, ansvarsfrågan lämning/hämtning, om eleven går eller cyklar i sällskap med syskon eller äldre elev, väder etc. Föräldrar

12 12(48) är idag ansvariga för att barnet anländer till skolan. Många skolor har som praxis att vuxen ska följa med in i skolan för lämning/hämtning från det att eleven går i förskoleklass, årskurs 1 och 2. Ankomst och hemgång prickas av på listor. Efter skoldagens slut går de flesta yngre barnen på fritidsverksamhet och den ordnas av skolan. Den verksamheten har tillsynsansvar för barnet. Förälder anger till verksamheten vem som får hämta barnet, om barnet får gå hem med syskon eller gå hem själv. Det moderna samhället inklusive familjesituation, skolval och säkerhetstänkande etc. har lett till denna modell som skiljer sig från hur det var förr. Varför väljer föräldrar att skjutsa sina barn till skolan? Det är namnet på en undersökning utförd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) år Utredningen visar att vad som i första hand motiverar föräldrar, är vad som är mest praktiskt för familjen. Det är praktiskt därför att förälderns arbetsresa passerar skolan samt att efter skolan ska barnen snabbt hämtas och transporteras till fritidsaktiviteter. I andra hand är motiveringen att skolvägen inte är säker. SKL refererar även till en studie av svenska medelklassföräldrar av Forsberg, där författaren skriver att svenska föräldrar är barncentrerade. Föräldraskapet domineras dels av önskan att vara en engagerad förälder, dels på en brist på tid att hinna med allt. För att klara arbetets och vardagens krav använder föräldrar olika strategier som delegering, växelvis omsorg och samtidiga uppgifter. Föräldrar idealiserar tid med barnet, men värdesätter inte tiden för barnet (t ex fysisk omsorg) på samma sätt. Detta framkom även i studien som utfördes i Gribbylund år 2006, i samarbete med dåvarande Vägverket, att tiden som man skjutsar är tid med barnet, och det är tid som värdesätts av föräldern. Tid och färdsätt för hämtning styrs av barnets fritidsaktiviteter. I Stockholms län bygger många aktiviteter på att föräldrar skjutsar och, om de önskar, deltar som exempelvis hjälptränare. Figur 5 och 6 visar färdsätt till och från skolan när det inte är vinter. Under den perioden får många fler elever möjlighet att gå eller cykla till skolan; 53 procent av resorna sker alltid till fots eller på cykel. Det är en ökning med 13 procent jämfört med vinterperioden. Bilåkandet och kollektivtrafikresandet minskar i motsvarande grad.

13 13(48) Färdsätt till skolan när det inte är vinter 60% 53% 50% 40% 30% 20% 10% 11% 11% 12% 9% 4% 0% går/cyklar alltid Bil eller går/cyklar Bil alltid buss eller tåg buss/tåg eller går/cyklar annat Figur 5. Skolelevernas färdsätt till skolor i norra Viggbyholm och Hägernäs, när det inte är vinter. Färdsätt hem från skolan när det inte är vinter 60% 53% 50% 40% 30% 20% 10% 10% 9% 15% 9% 4% 0% går/cyklar alltid Bil eller går/cyklar Bil alltid buss eller tåg buss/tåg eller går/cyklar annat Figur 6. Skolelevernas färdsätt hem från skolor i norra Viggbyholm och Hägernäs, när det inte är vinter.

14 14(48) Färdsätt till skolan under vintern uppritat per skola Färdsätten till skolorna skiljer sig åt, se diagrammen nedan som visar resa till skolor på vintern. Färdsätten till Viggbyskolan på vintern kan generaliseras till att hälften av eleverna går eller cyklar till skolan. Resten åker bil till skolan. Mindre än 5 procent av eleverna åker med buss eller tåg till skolan. När det inte är vinter går eller cyklar fler barn till skolan, över 60 procent, vilket framgår av materialet som inhämtats men som inte redovisas. Andelen skjutsade barn minskar då till en fjärdedel. Det goda kollektivtrafikläget borde gynna att de yngre barnen blir följda till fots till skolan och förälder åker vidare till jobbet med kollektivtrafik såsom görs av Byängsskolans barn i förra årets undersökning med 11 procents bilåkning alltid. Siffrorna för Viggbyskolans barn kan tolkas som att det är en stor andel föräldrar som åker bil till skolan och sedan vidare till jobbet. 40 procent av eleverna på Futuraskolan Bergtorp går eller cyklar till skolan. Den andelen ökar till 50 procent när det inte är vinter. En tredjedel åker kollektivt till skolan på vintern. De som alltid åkte bil till skolan var 13 procent på vintern. Den andelen sjunker till 6 procent när det inte är vinter till förmån för gång och cykling. Hälften av eleverna som går på Hägernässkolan går eller cyklar dit. Det är en hög andel och den kan förklaras av att övervägande del av eleverna bor i höghusen på nära gångavstånd kring skolan. Det liknar förra årets studie där Byängsskolans hade mycket låg andel elever som skjutsades dit med bil. Hägernässkolan har ett gott kollektivtrafikläge som nyttjas bland annat av långväga elever som bor utmed tåglinjen i Österskärs kommun. Dock finns det elever som bor utspritt i stadsdelarna Viggbyholm och Hägernäs och för dem är bilskjuts det mest troliga färdsättet till skolan. När det inte är vinter går eller cyklar dessa barn till skolan, det framgår av materialet som inhämtats men som inte redovisas. Skillnaden jämfört med Byängsskolan var att där kan många föräldrar åka kollektivt till jobbet efter att de hade lämnat barnet på skolan. En annan skillnad är att Byängsskolan även har högstadieelever. Något tillspetsat kan följande slutsats dras av materialet: Viggbyskolans föräldrar är mycket måna om att deras barn ska komma torra och säkra till skolan när det är vinter och tvekar inte att skjutsa till skolan den tiden på året. Gatumiljön och trafikmängderna är komplext för låg- och mellanstadiebarn och det är säkrast att man följer sitt barn till skolan. Futuraskolan Bergtorp är lätt att resa till själv och föräldrar behöver inte skjutsa annat än om familjen bor i periferin av ett villaområde som har ett glest utbud av kollektivtrafik. Hägernäsbarnens föräldrar har gjort ett bra val av bosätta sig i höghusen på Radarvägen och kan därmed låta sina barn gå själva till skolan genom parken. Bor man längre bort kan bilskjuts bli aktuellt om föräldern åker bil till jobbet. Tåg till Hägernässkolan är ett enkelt val om man bor utmed Roslagsbanan.

15 15(48) 36% 34% 20% 3% 2% 5% går/cyklar alltid bil eller går/cyklar bil alltid buss eller tåg buss/tåg eller går/cyklar annat Figur 7. Färdsätt till Viggbyskolan, vintertid. 38% 28% 13% 19% 3% 0% går/cyklar alltid bil eller går/cyklar bil alltid buss eller tåg buss/tåg eller går/cyklar annat Figur 8. Färdsätt till Futuraskolan Bergtorp, vintertid. 46% 26% 14% 11% 3% 1% går/cyklar alltid bil eller går/cyklar bil alltid buss eller tåg buss/tåg eller går/cyklar annat Figur 9. Färdsätt till Hägernässkolan, vintertid.

16 16(48) Elevernas skolvägar Eleverna har i enkäten fått rita in sina skolvägar till och från skolan. Att ha kännedom om vilka vägar eleverna har valt är en viktig grundsten för att förstå vilka hinder de möter dagligen. Förbättrad säkerhet och mer gång- och cykelvägar ökar barnens möjlighet att färdas till fots eller på cykel till skolan. Det är även en viktig kunskap att använda i andra projekt som pågår i kommunen. Exempelvis dubbelspårsutbyggnaden för Roslagsbanan innebär att gångpassager byggs om eller tas bort. Hur ska passagerna placeras för att tillgodose barnens behov? Insamlat material är även mycket betydelsefullt att använda vid utbyggnaden av nya stadsdelar i kommunen. Materialet ger indikation på hur nyinflyttade kommer att välja skolvägar, och hur de färdas till skolan. Figurerna nedan visar en översikt av rörelsemönster på vägarna och tåglinjerna. Ett streck representerar en elev av dem som besvarat enkäten. Bilden visar att eleverna inte bara bor i Viggbyholm och Hägernäs. De reser även från områden utanför kommunen särskilt till friskolorna med inriktad pedagogik. Figur 10. Elevernas färdvägar till och från skolorna. De raka strecken är färdvägar där endast start och målpunkter har angetts eller felmarkering vid inmatningen i enkäten.

17 17(48) Figur 11. Elevernas färdvägar till och från Futuraskolan Bergtorp. Översikt. För Futuraskolan Bergtorp har det valts att visa skolvägarna på en översiktlig karta. De skolvägar som markerats på Marknadsvägen, Bergtorpsvägen, Viggbyholmsvägen, Södervägen, Flyghamnsvägen samt tåglinjer används av långväga elever. Strecken som börjar inne i bostadsområdena är resor som görs till fots, på cykel, på moped, buss eller med bil. Figur 12. Detalj av kommunkarta.

18 18(48) Figur 13. Elevernas färdvägar till och från Viggbyskolan, närområdet. Figur 14. Elevernas färdvägar till och från Hägernässkolan, närområdet. För skolvägarna till Viggbyskolan och Hägernässkolan har valts att visa figurer som är inzoomade på stadsdelarna. Viggbyskolan har över 300 elever. Åker de eleverna bil till skolan sker färden främst på Bergtorpsvägen, Gamla vägen, Södervägen och Flyghamnsvägen (se de tjockare röda flödena). Röda streck som börjar inne på bostadsgator visar skolvägar för eleverna som framför allt går eller cyklar till skolan. Materialet visar att Viggbyskolans elever bor i närområdet,

19 19(48) Gribbylund och Täby centrum. Några få bor i Näsbypark eller Ensta (det framgår av en översiktsbild som finns men som valts att inte ta med i rapporten). Bil- eller bussåkande elever som åker till Hägernässkolan gör det främst via E18 och Termikvägen. Bilåkande elever släpps av nere på Hägernäsvägen, på Radarvägen eller Pilotvägen och förälder följer med barnet in till skolan. Många barn går eller cyklar till skolan och de har ritat in de mer slingrande strecken i figuren. Figuren nedan är en zonanalys av vilka platser/vägar i området som används mest av skoleleverna. Kartan beskriver antal skolelever som använder vägarna i området på sin väg till och från skolan. Vägarna är angivna i rött, gult eller grönt. Rött betyder att fem elever eller fler använder vägen. Gulfärgade vägar används av 3 till 5 elever. Grönfärgade vägar används av 1 till 2 elever. Eleverna på de tre skolorna använder det närliggande vägnätet. Finns det ett lokalt gång- och cykelvägnät så används det av de elever som går eller cyklar till skolan. Det framgår av föregående figurer att elever som bor i Gribbylund går via Gribbylunds allé, genom avspärrningen för biltrafik och vidare till Viggbyholmsvägen. Zonanalysen nedan visar att eleverna använder gatorna i Gribbylund, Viggbyholm och Hägernäs för skolresa. Tåglinjer och motorväg är också ett frekvent använda. Figur 15. Kartläggning av vilka skolvägar som används mest, den s.k. zonanalys. Röd färg visar de mest frekvent använda vägarna.

20 20(48) Beskrivning av trafikproblemen Problemplatser och antal rapporterade problem närmast de tre skolorna visas i figuren nedan. Ca 230 rapporter syns i figuren som omfattar Viggbyholm och Hägernäs. De rapporterade problemen finns främst på Bergtorpsvägen, på lokalgatorna i norra Viggbyholm och på vägarna norr och söder om Hägernässkolan. I de besvarade enkäterna gjordes 266 stycken rapporter om trafikproblem eller brister i gatumiljön. Ett tjugotal rapporter gjordes av platser i Ensta, 5 stycken i Näsbypark och ett tiotal i Rydbo, Svinninge eller Österåker. I de 266 stycken rapporterna i 425 ifyllda enkäter och det kan tolkas som att två tredjedelar av eleverna upplever problem utmed sin skolväg. Men det beror på hur många rapporteringar varje enskild elev gjorde. I förra årets studie var siffran mycket lägre; ca 180 stycken. Det kan tolkas som att en tredjedel av eleverna upplevde att det fanns trafikfaror utmed sin skolväg. En förklaring till skillnaden kan vara att i förra årets studie bodde en stor del elever nära Byängsskolan och gick dit genom parken. Årets skolor, framförallt Viggbyskolan, ligger i stadsdelar där eleverna måste korsa eller gå utmed trafikerade vägar för att komma till skolan. Figur 16. Karta med problemplatser vid skolorna i årets projekt. Den första siffran i rutan är ett löpnummer. Siffran efter kolon anger antal rapporterade problem. Detalj över Viggbyholm och Hägernäs.

21 21(48) Fem barn skriver i enkäterna att de nästan blivit påkörda när de gick till skolan den senaste månaden. Det var vid korsningen Värtavägen vid Flyghamnsvägen samt på Radarvägen, Pilotvägen och Sjöflygsvägen. Det beskrivs närmare på kommande sidor. Vilka typer av trafikproblem rapporterar eleverna om? Det fanns flera huvudkategorier att välja bland i enkäten. Figur 17 visar dem, dess andel och även att det fanns skillnad mellan vad eleverna på de olika skolorna rapporterade om. Höga hastigheter är ett störande inslag för eleverna i Hägernäs vilket en fjärdedel av eleverna uttryckte. Det är en något högre andel än vad Viggbyskolans elever rapporterade i enkäten. De uttryckte istället att mycket trafik var en orsak till osäker skolväg. Farliga korsningar störde skolvägen för eleverna på deras väg till Hägernässkolan. Bilförare som inte stannar för att släppa fram gående vid övergångsställe förekommer i bägge stadsdelarna. I norra Viggbyholm finns vissa parkeringsproblem vid skolan samt häckar som ger dålig sikt eller litet utrymme på gångbanan. 30% 25% 20% Futuraskolan Bergtorp och Viggbyskolan Hägernässkolan 15% 10% 5% 0% Figur 17. Kategorier och andel av rapporterade problem i stadsdelarna Viggbyholm och Hägernäs. Som komplement till elevernas rapporter gör kommunen besök i fält mm, se beskrivning i kapitlet om utförandemetod.

22 22(48) Var finns de rapporterade trafikproblemen i norra Viggbyholm? Figur 18 visar läget av dem. Inringat med rött är platser som flera elever har rapporterat ha låg trafiksäkerhet. De är: o o o o o o rondellen vid Stora Marknadsvägen, Bergtorpsvägen och Viggbyholmsvägen (7 st.), i och vid korsningar över spåren (17 plus 2 st.), Värtavägen (37 st.), Viggbyholmsvägen och Järnvägsallén vid Viggbyskolan (9 st.) andra platser vid Viggbyskolan (5-9 st.) Flyghamnsvägen (fler än 5 st.) På följande sidor beskrivs vad barnen har rapporterat om platserna. Figur 18. Karta med problemplatser vid Viggbyskolan och Futuraskolan Bergtorp. Den första siffran i rutan är ett löpnummer. Siffran efter kolon anger antal rapporterade problem.

23 23(48) Rondellen vid Stora Marknadsvägen, Bergtorpsvägen och Viggbyholmsvägen Det är mycket trafik i rondellen så det blir köer för bilar och gående. I och vid korsningar över spåren Det är mycket trafik i korsningen Södervägen och Viggbyholmsvägen. Bilar kör fort och stannar inte för att släppa fram gående på övergångsställen vid korsningen och även mer västerut vid förskolan. När bommarna är nedfällda blir det köbildning som försvårar överblicken för gående som vill korsa gatan. Några gående går över spåren trots att signalen blinkar. Det är läskigt att korsa spåren skriver ett barn. Bild 2. Södervägen vid Viggbyholmsvägen. Vid gångpassage över tågspåren på Viggbyholmtation är det lång väntan innan bommarna går upp igen (P17). Sikten är dålig vid passagen över järnvägen i Virauddsparken och det saknas bommar (P3). Bild 3. Gångpassage över spåren vid Viggbyholm station.

24 24(48) Värtavägen Norra delen av Värtavägen vid tvärgata Järnvägsallén: höga fordonshastigheter, mycket trafik och bilar stannar inte vid övergångsställe samt det ligger snövallar på den yta som finns för fotgängare att gå på (P16). Vid tvärgata Gättisvägen: målade streck på övergångsstället syns inte och bilar stannar inte, höga fordonshastigheter, mycket trafik och man måste gå i diket på södra sidan och en buske är i vägen (P31). Samma problem finns vid tvärgata Slättisvägen (P15). Södra delen av Värtavägen vid tvärgata Björnvägen: Bilar kör fort förbi övergångsställe, stannar inte för gående och sikten är skymd av vegetation (P5). Värtavägen vid Flyghamnsvägen: Bilar stannar inte och två av eleverna rapporterade att de nästan har blivit påkörda. Dålig sikt. (P10). Bild 4. Värtavägen vid Flyghamnsvägen Bild 5. Värtavägen, dålig sikt vid ett av övergångsställena. Viggbyholmsvägen och Järnvägsallén vid Viggbyskolan En säker gångväg genom parkeringsplatsen vid Futuraskolan Bergtorp efterfrågas i enkäten. Vägsträckan söder om korsningen med spåren upplevs som farlig. Gångvägen förbi Futuraskolan Bergtorp är smal och rymmer inte alla som går där. Gatan är trafikerad och särskilt runt klockan 8 till 8.20 är bilisterna fokuserade på att släppa av sina barn i tid till skolstart, och har lite framförhållning

25 25(48) till vad fotgängarna gör. Föräldrar som släppt av ungdomar vid entrén till Futuraskolan på busshållplatsen har därefter tre möjliga vägar ut varav en är otillåten. Antingen gör de en U-sväng vid busshållplatsen och sveper över gräsytan där några barn går, kör ut via Järnvägsallén eller fortsätter till Flyghamnsvägen på bussgatan. Hur föräldrar fortsätter sin färd efter att de släppt av ungdom framför entrén till Futuraskolan har studerats vid fältarbete den 14 mars. Förhållanden var: U-sväng och rakt fram körning till Flyghamsvägen via bussgatan var likvärdigt och dominerade vägvalet. Att köra ut via Järnvägsallén var inte lika vanligt som de två andra vägvalen. Det fanns även några bilister som körde in på skoltomten, släppte av passagerare, vände och körde tillbaka norrut. Bild 6. Viggbyholmsvägen söder om Södervägen, framför stora parkeringen. Bild 7. Märken efter U-svängar på Viggbyholmsvägen mitt emot entrén till Futuraskolan Bergtorp. På Viggbyholmsvägen utanför Viggbyskolan rapporterar många elever att är det rörigt med många bilar. De barn som går till skolan måste gå förbi flödet av bilar som parkerat på personalparkeringen. En del bilister står med två hjul på gångbanan som finns vid entrén till skolan. Det finns bilar som stannar och stoppar flödet av bilar som ska släppa av utanför entrén och bilar som kör in/ut till personalparkeringen. Det är tillåtet för föräldrar att parkera på personalparkeringen när de ska lämna sina barn på skolan. Ett barn skrev i enkäten jag brukar

26 26(48) vara lite rädd ibland att gå nära skolans parkering (vid Järnvägsallén) för det är mycket bilar och man trycks in. Bild 8. Utanför Viggbyskolan vid Järnvägsallén och Viggbyholmsvägen. Barnen rapporterar att bilar kör på bussgatan fastän det är förbjudet det ser vi från skolan. Skolans entrétrappa finns mitt på bussgatan och det är olämpligt att det är hög trafikintensitet där. Gångbanan längs bussgatan är smal och den upplevs som för smal av barnen när de går till sina skol aktiviteter eller utflykter. En hypotes är att föräldrar kommer till skolan via det lokala vägnätet och vill därefter snabbt ut på det övergripande vägnätet. Bussgatan är en länk för att komma dit. Eller tvärtom att de kommer från Flyghamnsvägen och kör via bussgatan till skolan. Hypotesen har bekräftats av fältarbete. Den 14 mars körde ca 40 personbilar på bussgatan på morgonen mellan kl Det var ca tjugo bilar som kom söderifrån. Det var bilister som släppte av elever vid övergångsstället vid Viggbyskolan eller i vägkant mittemot Futuraskolan. Ett fåtal var skolpersonal som körde in och parkerade på skolan. Några bilister körde till Bergtorpsparkeringen. Ett mindre antal fordon som körde på bussgatan var servicefordon eller transporter. Norrifrån noterades bilister som till hälften av antalet bedöms vara boende i stadsdelen norra Viggbyholm. Resten var föräldrar som släppte av elever vid Futuraskolan Bergtorp. Se tidigare avsnitt sid 25. I framtiden när överfarten över spåren över Viggbyholmsvägen stängs ändras resmönstren till skolan. Inhämtade uppritade skolvägar från eleverna ger indikation på behov av en ny avlämningsplats som nås från det övergripande vägnätet, Flyghamnsvägen. Bild 9. Varje dag kör bilar på bussgatan och t o m kör om buss vid hållplats.

27 27(48) Andra platser vid Viggbyskolan Skolans personal kan även parkera bakom skolan och de kommer dit via Viggbygränd. Tyvärr parkerar även föräldrar där utmed staketet och blockerar platsen. De backar och vänder och utgör en stor fara för cyklister som cyklar på väg till Futuraskolan. Tillbud har inträffat. Personalparkeringen angränsar till Gästisvägen men är åtskild av bommar. Det är en mörk plats. På Gästisvägen parkerar föräldrar sina bilar i vägrenen. Se även avsnittet om parkering och angöring vid skolorna. Flyghamnsvägen Mycket trafik, vägen har en farlig kurva och bilarna stannar inte vid övergångsställen (P18). Driftproblem: - Det är klotter på speglarna i gång- och cykeltunneln så man kan inte se ankommande cyklar i tunneln under spåren, nära Södervägen nr 16 (P7). Åtgärdades i mars. - Träd skymmer sikten när man ska korsa spåren, passagen över järnvägen i Virauddsparken (P3). Åtgärdades av SL i mars. - Svanvägen har is på körbana som gör att fordon kan sladda och köra på gående (P4). Otryggt. Anmält till driftsenheten. - Svanvägen, i böjen söder om Laura Grubbs väg finns vegetation som växer ut på yta som barn går på (P41). Anmält till driftsenheten. - Gästisvägen: målade streck på övergångsstället syns inte. Anmält till driftsenheten. - Värtavägen vid tvärgata Järnvägsallén, snövallar så man inte kan gå på ett säkert sätt (P16). Anmält till driftsenheten. - Värtavägen vid tvärgata Gästisvägen: man måste gå i diket och där växer en buske (P31). Se avsnitt om åtgärder. - Värtavägen vid tvärgata Björnvägen skymmande häck vid övergångsstället (P5). Anmält till driftsenheten. Brev sänds till fastighetsägare. - Viggbygränd är mörk, mer lampor efterfrågas (P32). Anmält till fastighetsavdelningen.

28 28(48) - Karlsholmsvägen: häck växer ut på gångbanan, trångt att gå där (P12). Anmält till driftsenheten. Var finns de rapporterade trafikproblemen i Hägernäs? Figur 20 visar det. Inringat med rött är platser som flera elever har rapporterat om låg trafiksäkerhet. De är: o att korsa Radarvägen och Pilotvägen (fler än 20 st.) o vid gångbron över motorvägen (11 st.) o att korsa Sjöflygsvägen (10 st.) o vissa platser utmed Oxelvägen (2-4 st.) o osäkert med passerande tåg vid Hägernäs station (3) Beskrivning av vad som barnen rapporterat vid dessa platser ges i nästa stycket. Figur 20. Digitaliserad karta med problemplatser vid Hägernässkolan. Den första siffran i rutan är ett löpnummer. Siffran efter kolon anger antal rapporterade problem.

29 29(48) Tre barn skriver att de blev nästan påkörda när de gick till skolan den senaste månaden. Ett av barnen blev snuddad av bilen. Platserna var Radarvägen på övergångsstället vid affärscentrumet, övergångsstället vid korsningen Pilotvägen samt Radarvägen och Sjöflygvägen vid övergångsställe mellan rondell Flyghamnsvägen och Waldorfskolan (gamla brandstationen). Stressade föräldrar eller andra bilister ser inte barnen på övergångsställena. De barn som rapporterat om att det är problem att korsa Radarvägen och Pilotvägen skriver bl. a. att vid övergångsställen bilar stannar inte för mig, bilarna kör fort och jag vågar inte gå över, bilarna bara susar förbi utan att stanna för mig. Men när en vuxen är med stannar de för att inte ska få skäll, det finns en skylt som blinkar orange och så visar den Du kör för fort. Den säger ofta till att många kör fort. Bild 11. På Radarvägen tar bilisterna plats och släpper inte fram barnen när de ska korsa vid övergångsställen. Är en vuxen med stannar de, skriver barnen. Bild 12. Pilotvägen nära Radarvägen. Problemfyllt övergångsställe.

30 30(48) Vid gångbron över motorvägen skriver barnen att bron är läskig att korsa för det låter mycket från bilarna och det gör ont i öronen. När det är kväll ser man dåligt. Och då brukar man halka på isen. Lamporna hjälper inte mycket, det är trångt på bron när jag går där med mormor och om det kommer en cykel och kör där ; när det är bilar på parkeringsplatsen (efter bron, den tillhör bostadsrättsföreningarna) är det läskigt. Ibland åker de nära, vissa bilar kör rakt över och stannar inte när man kommer (på P-platsen). Bild 13. GC-bron över motorvägen börjar/slutar i en P-plats på Radarvägen 22. Att korsa Sjöflygsvägens övergångsställen ger upphov till låg trafiksäkerhet för skoleleverna. Bilar är fokuserade på rondellen vid Flyghamnsvägen och som ett barn påpekar typ 2 av 10 stannar för att släppa fram barnen som vill korsa på övergångsstället öster om rondellen. De barn som vill korsa vid det signalreglerade övergångsstället mitt emellan rondell och Waldorfskolan (gamla brandstationen) ser många bilar som ignorerar rött ljus och dessutom kör fort på sträckan. Övergångstället som leder till amc Donalds är inte heller säkert. Ett barn skriver att när det är kväll och trafikljuset är rött då brukar bilar ändå köra över vägen och jag är orolig att det ska hända något där. Norra delen av Sjöflygvägen är svår att korsa för skolbarn som kommer från gångvägen som är förlängningen av Pontongränd. Ett barn skriver det är ett övergångsställe och vissa kör väldigt fort och de kör typ 60 km/tim. De ska till sitt jobb i ett kontor.

31 31(48) Bild 14. Övergångsställe på norra delen av Sjöflygvägen vid gångväg som kommer från Pontongränd. Vissa platser utmed Oxelvägen och Vårvägen upplevs ha sämre trafiksäkerhet. Barn som får gå själva till skolan bor i villorna kring Björnberget. De går på lokalgatorna och några av gatorna har fartgupp. Gatorna är smala och saknar gångbanor och barnen får kliva ut i vägrenen om bilar kör förbi. Femvägskorsnigen med Oxelvägen, Sommarvägen m.fl. upplevs som en farlig korsning för barnen känner att bilisterna inte tar hänsyn till dem, ser dem inte och barnen får stiga åt sidan vid passage. Därtill har en tomt en hög häck som skymmer sikten mot Oxelvägen. Bild 15. Femvägskorsning med skymmande häck vid Oxelvägen.

32 32(48) Det är osäkert med passerande tåg vid Hägernäs station. Det finns varken bommar eller signaler vid gångpassagen över spåren vid Hägernäs stationen. Bild 16. Gångpassage vid Hägernäs station. Driftproblem: - Ishalka på gång- och cykelbron över motorvägen. Det var mörkt vid tillfället för enkäten. Belysningssituationen är åtgärdad - det finns belysning i räcket och den lyser numera (den var tillfälligt ur funktion). - Snöhalka gångvägar bakom Waldorfskolan (gamla brandstationen). Anmält till driftsenheten. - Snö- och ishalka på gångväg och stentrappa mellan Hägernäsvägen och Pilotvägen. Anmält till driftsenheten. - Dålig snöröjning på busshållplatsen på Värtavägen söder om bro över motorvägen. Anmält till driftsenheten. - Skymmande tujahäck vid korsningen av Oxelvägen, Sommarvägen, Slånbärsvägen och Vintervägen. Brev kommer att gå ut till fastighetsägare. - Mycket snö som är i vägen i korsningen av Oxelvägen, Sommarvägen, Slånbärsvägen och Vintervägen. Anmält till driftsenheten.

33 33(48) Parkering och angöring vid skolorna Beräkning av behov av antal platser Diagrammen över färdsätt till skolor på vintern kan användas för att uppskatta behovet av antal bilplatser vid en skola. Situationen på vintern är dimensionerande för val av åtgärd och behov av bilplatser vid skolan. Vinterperioden är mörk, har skymmande snöhögar, har upplagd snö utmed vägkanten som minskar utrymmet att gå på, samt är den period som har störst andel bilar vid skolorna. En annan metod att uppskatta behov av bilplatser är upprepade fältbesök vintertid vid skolornas start. Antal angörande bilar noteras vid minuterna före och efter skoldagens början. Behovet av bilplatser vid lågstadie- och mellanstadieskolor kan beräknas genom att ta andelen elever som åker bil alltid och hälften av andelen bil eller går/cyklar. Multiplicera det med antal elever på skolan. En bilplats omsätts erfarenhetsmässigt ca 3 gånger under morgonen om det är fråga om yngre elever (inte högstadium). En bilplats där en äldre elev släpps av omsätts ca 6 gånger under morgonen. Talen för omsättning av P-plats har samlats in kontinuerligt i skolvägsprojektet för Täby kommun. Parkering vid Viggbyskolan Beräknat behov av bilplatser kring Viggbyskolan är (0,34 + 0,5 gånger 0,20) gånger ca 306 yngre elever delat med en omsättning av 3 bilar/plats ger ett behov av cirka 45 bilplatser. Det finns sex områden/gator att parkera eller stanna vid, se foto Bild 17. Föräldrar kan parkera i Järnvägsalléns parkeringsplatser.

34 34(48) Bild 18. Foto av föräldrar som stannar och släpper av barn på Järnvägsallén utanför personalparkeringen till Viggbyskolan. Bild 19. Personalparkeringen på Järnvägsallén får användas av föräldrar på morgonen. Bild 20. Föräldrar som parkerar på Gästisvägen bakom Viggbyskolan.

35 35(48) Bild 21. Personalparkeringen som ligger bakom skolan (infart från Viggbygränd) används av några föräldrar för att släppa av barn. Bild 22. Anvisad plats för skoltaxibilar Viggbyskolan, infart från Viggbygränd.

36 36(48) Parkering vid Futuraskolan Bergtorp Till Futuraskolan Bergtorp skjutsas ca 90 elever med bil. De släpps snabbt av och behovet av bilplats beräknas till ca 15 st. Foton visar att föräldrar som skjutsar sina ungdomar gärna vill släppa av dem utanför entrén på Viggbyholmsvägen, vid busshållplatsen. Därefter uppstår ett dilemma för föräldrar; hinner jag göra en U-sväng eller ska jag fortsätta och köra ut via bussgatan? Inget av alternativen främjar god trafiksäkerhet för barnen som är på väg till Viggbyskolan. Bild 23. Plats där skjutsade elever släpps av, framför entrén till Futuraskolan. Bild 24. Avsläpp av skjutsade elever på parkering vid Futuraskolan Bergtorp.

37 37(48) Bild 25. Parkeringsytan vid Bergtorpsskolan som ska serva personal, avsläpp skjutsade elever och boende. Tyvärr ett ställe där skrotbilar också lämnas. Bild 26. Televerket vid Flyghamnsvägen är en plats där skjutsade elever släpps av. Källa: Google maps.

38 38(48) Parkering vid Hägernässkolan Beräknat behov av bilplatser kring Hägernässkolan (0,26 + 0,5 gånger 0,14) gånger 156 elever delat med en omsättning av 3 bilar/plats = cirka 18 bilplatser. Foton och intervjuer med barnen visar att föräldrar vanligtvis finner parkeringsplats vid skolan. Om det är fullt i P-rutorna på kantstensparkeringen på Radarvägen finns luckor vid parkeringsförbudszon för brandgata. Det kan även bli avsläpp framför övergångsställe och det skymmer barnen som korsar gatan. Vissa föräldrar stannar bilen i rundeln Pilotvägen och det skapar problem för busstrafiken. Personalen vid skolan har problem att nyttja personalparkeringen då det står kvar nattparkerande boende på morgonen. Personalen får då söka plats bland 24-timmars P-platserna och parkera där. Det leder i sin tur till att boende som kommer hem på eftermiddagen inte hittar ledig bilplats. Bild 27. Gatan och 24-timmars parkering vid entrén till Hägernässkolan. Bild 28. Bussen behöver utrymme för rundkörning vid entrén till Hägernässkolan.

39 39(48) Bild 29. Platser som personalen på Hägernässkolan är hänvisade till men som delvis uppehålls av boende. Bild 30. Bilist som parkerat sin bil framför övergångsstället på Radarvägen.

40 40(48) Olycksstatistik från STRADA Fem års olycksstatistik ha studerats för området. Statistiken är från Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) och den innehåller både polis- och sjukhusrapporterade trafikolyckor. Singelolyckor fotgängare, cykel och moped är inte medtaget i redovisningen i figurerna nedan. Det eftersom den olyckstypen handlar om halkolyckor eller att föraren har tappat kontrollen över sin cykel/moped. Mellan den 1 februari år 2011 till den 1 februari 2017 inträffade ett begränsat antal trafikolyckor i norra Viggbyholm och Hägernäs. Se figur 20 och 22. Två av olyckorna inträffade på eller vid tågspåret. November 2015 halkade en kvinna när hon korsade passagen vid Hägernäs station och blev påkörd av tåg som ankom till stationen, skadeföljden var svår personskada. I augusti 2014 blev en cyklist påkörd av en bil som kom från Karlsholmsvägen. Cyklisten var på väg över spåret vid Gamla vägen och blev lindrigt skadad av kollisionen. Figur 20. Trafikolyckor i norra Viggbyholm och Hägernäs. Blå rutor visar trafikolyckor rapporterade av polisen. Röda rutor är olyckor rapporterade av sjukhus. Figur 21. Detalj av trafikolyckor i norra Viggbyholm och Hägernäs.

41 41(48) Figur 22. Detalj av trafikolyckor vid Viggbyskolan och Futuraskolan Bergtorp. Om man studerar vad som skett kring Viggbyskolan och Futuraskolan Bergtorp visar figuren ovan 11 olyckor där oskyddade trafikanter drabbats. Olyckor att notera, förutom olyckorna vid järnvägen, är följande. På Viggbyholmsvägen utanför Futuraskolan entré blev en elev som stigit av bussen påkörd av en personbil i juni På cykelbanan på Flyghamnsvägen blev en cyklist påkörd av bil som svängde in till Viggbygränd (röd ruta och C). På Värtavägen blev en mopedist påkörd av en bil som kom från tvärgata Gästisvägen. Längre ned på Värtavägen kom en cyklist ut från Björnvägen och kolliderade med bil. De uppräknade olyckorna hade lindrig skada som skadeutfall. Vid Viggbygärdet (blå ruta och C) blev en cyklist svårt skadad när hen cyklade ut från området till Södervägen och en bilist upptäckte inte det i tid pga. skymd sikt av vegetation. Andra olyckor som inte kan tolkas som återkommande eller alarmerande är följande: Viggbyholmsvägen norr om spåret röd ruta text G4 var en olycka med två cyklande barn som fastnad i varandras styre och vält omkull. Liknande olycka inträffade på Gästisvägen röd ruta G4. Södervägen röd ruta text G3 var det en gående person som blev påkörd av cyklist på gångbana. Rödblå ruta text F vid Viggbygärdet var en gående som blev påbackad av ambulans i låg fart. Röd ruta med text F på Soldatvägen var en parkerad bil som startade och en fotgängare blev lindrigt skadad. Slutsatsen av STRADA-materialet är att Det förekommer kollisioner med oskyddade trafikanter och bil på gatorna i närheten av Viggbyskolan och Futuraskolan Bergtorp. Kollisionerna sker på bilvägar eller på korsande cykelväg. Orsak till olyckorna kan tolkas som att bilister inte tagit hänsyn till att det finns skolbarn i området och andra oskyddade trafikanter.

42 42(48) Uppmätta trafikmängder och hastigheter på kringliggande vägar Trafikenheten mäter kontinuerligt mängd av fordon och dess hastigheter på vägar och gator i kommunen. Trafikenheten väljer mätsnitten och det styrs av behov av information men även önskemål från dialog med medborgare, den så kallade hastighetsdialogen. Uppmätta trafikmängder (dygnstrafik) och fordonshastigheter på vägarna kring skolorna i norra Viggbyholm och Hägernäs listas i tabell nedan. Mätningar är från de senaste fem åren. Trafikmängder har avrundade till närmaste hundratal. 85-percentilen är lika med det värde som 85 procent av förarna inte överstiger. De resterande 15 procenten av förarna kör fortare än värdet. Väg Trafikmängd (fordon/dygn) medelhast. (km/tim) 85-percentilen (km/tim) Kommentar Bergtorpsvägen ,0 60,5 70-väg, mätplats norr om Stora Marknadsvägen Järnvägsallén ,6 31,3 Värtav. vid Gästisv ,1 33,5 Viggbyholmsvägen Under 30 under 30 vägkuddar har byggts Södervägen mätning finns ej Flyghamnsv. vid Värtav ,0 48,4 50-väg Flyghamnsv. vid racket ,1 51,8 50-väg, mätplats vid rackethallen Gästisvägen ,8 30,2 Radarvägen ,4 35,0 hög hastighet Radarvägen ,1 32,6 Hägernäsvägen ,3 45,0 50-väg, stor trafikmängd Sjöflygvägen mätning finns ej Flygkårsvägen ,0 Mätningen är från 2013 Flygstigen ,6 Bussgata. Som framgår av tabellen är Bergtorpsvägen och Flyghamnsvägen hårt trafikerade vägar med trafikmängder över 4800 fordon per dygn. Värtavägen har ca 1600 fordon per dygn och det är ett trafikflöde som är obekvämt för skolbarn att passera. Men det stora antalet hastighetsdämpande åtgärder och den smala vägbredden gör att hastigheterna hålls nere. Utanför Futuraskolan Bergtorp och Viggbyskolan färdas 800 fordon per dygn och bilisternas fokus är splittrat vilket gör att gatorna är otrygga för Viggbyskolans elever. Lokalgatorna inne i bostadsområdena har små trafikmängder.

43 43(48) Förslag på åtgärder för att höja trafiksäkerheten utmed skolvägarna På gång i kommunen I och med planeringen och byggande av ny simhall kommer förhoppningsvis förbättringar i trafikvägnätet att göras där. Köbildningen i rondellen vid Stora Marknadsvägen, Bergtorpsvägen och Viggbyholmsvägen kommer att minska om en gångtunnel byggs. Den ersätter övergångsstället över Bergtorpsvägen som har trafiksignal som idag medför köbildning i rondellen. Gångtunneln är under utredning och resultatet klarläggs under En svårighet som bilisterna från Viggbyholmsvägen upplever när de vill köra in i rondellen är att uppströms fordon på Bergtopsvägen håller hög hastighet in i rondellen och inga luckor uppstår. Åtgärder för att komma till bukt med det behöver studeras vidare. SLL rustar upp Roslagsbanan med dubbelspår och förbättrade övergångar eller broar vid stationerna i området. Bilpassagen, och gångbanor i den, över spåren i Viggbyholm planeras att tas bort det närmaste året. Det blir istället vanligt spårområde. Befintlig asfalt för bilväg vid passagepunkten av spåret ersätts med gräs. Stängsel mot spårområde förlängs. Säkerheten vid tågstationerna åtgärdas i två steg. Brister i gånggrindar Hägernäs station och skymmande vegetation vid gångpassagen vid Virauddsparken har anmälts och åtgärdats av Trafikförvaltningen SLL. Säkerheten vid passage av spåren vid Viggbyholm station kommer att förbättras genom att den södra gångpassagen i stationsområdet byggs om till en chikanlösning, dvs. att det man får passera ett spår i taget när gångbommar är uppfällda. Gångvägen förskjuts i sidled inför nästa spårpassage som också har gångbommar. Man kan även passera chikanpassagen med cykel. Den befintliga bilpassagen, som även den har gångbanor, kommer att stängas. Gående och cyklister får passera tågspåret vid stationen eller i gångtunneln vid Södervägen. Den tidigare föreslagna gångtunneln vid Virauddsparken ingår inte längre i den pågående etapputbyggnaden av dubbelspår utmed Österskärslinjen. Brister i säkerhet vid passage av Hägernäs station kommer att byggas bort när stationen byggs om med gång- och cykelbro över spåren. Bron får även trappa och hiss till perrongen.

44 44(48) Översiktlig beskrivning av föreslagna åtgärder Åtgärderna som föreslås fokuserar på att förbättra situationen för de yngre barnen som rör sig i gatumiljön på sin väg till eller från skolan. För årets projekt är det främst Viggbyholmsvägen och Radarvägen som föreslås byggas om. En ökad trafiksäkerhet utmed skolvägarna kommer att leda till ökad andel elever som får eller vågar gå/cykla till skolan. Det i sig minskar trafiken kring skolorna och leder till ökad trafiksäkerhet. En återkommande observation i skolvägsprojektet är att föräldrarna är måna om sina barns skoldag och deras skolväg. De föräldrar som kör barn till skolan med bil vill släppa av barnet nära entrén till skolan eller på en säker gångväg som är i anslutning till skolentrén. Bilisterna tar för sig av tillgänglig gatumark, och ytor intill den, för att nå sina mål utan att alltid tänka på konsekvenser för andra trafikanter. Genom att bygga gatumiljöer vid skolorna som är tydliga kan mönster brytas. Nedan följer en genomgång av föreslagna åtgärder för årets projekt. Tillgänglighetsanpassning görs vid ombyggnad av de föreslagna objekten i skolvägsprojektet. Hägersnässkolan Radarvägens övergångsställen föreslås byggas om. Mittrefug anläggs i det första övergångsstället efter Termikvägen. De två övergångsställen närmast skolan smalnas av ytterligare. Vid övergångsstället på Pilotvägen vid Radarvägen föreslås få ett öra i avvikande material för att öka bilisterna uppmärksamhet att det är ett övergångsställe där. Sliten målning av övergångsställen åtgärdas. Vid parkeringsytan vid gångbron över motorvägen föreslås en upphöjd gångväg anläggas för att minska risken att bilister backar på barn. Ett övergångsställe på Sjöflygvägen vid Pontongränds gångväg föreslås få tydligare vägmärken och trafikmätning ska göras för att undersöka hastigheterna vid platsen för eventuell åtgärd. Nya belysningsarmaturer är planerade kommande år på flera lokalgator i stadsdelen. Det innebär att färgåtergivningen och ljusstyrkan kommer bli markant mycket bättre på Värtavägen och Oxelvägen. Det innebär också att bilister kommer att tydligare se gående som vill korsa vid övergångsställen eller går utmed gatorna. Norra Viggbyholm Viggbyholmsvägen utanför skolorna måste anpassas efter skolbarnens villkor. Det innebär att platser där skoleleverna ska gå på eller korsa gatan görs säkrare, att bilströmmar som korsar gångstråk undviks i högre grad än idag, att mängden bilar på gatorna minskar betydligt, att bilar som idag kör på bussgatan väljer

45 45(48) annan väg och antalet avsläpp av elever utanför skolorna minskar. Hur det föreslås genomföras kommer att redovisas på MDT utskotts sammanträde i juni. Förstärkt belysning vid övergångsställe studeras och föreslås för följande platser. - Värtavägen övergångsställe vid Flyghamnsvägen - Södervägen (nr 10A) övergångsställe vid gångtunnel som går under järnvägsspåren, - Södervägen övergångsställe vid Viggbyholm station - Viggbyholmsvägen övergångsställe vid Järnvägsallén nära Viggbyskolan Nya belysningsarmaturer är planerade kommande år på Oxelvägen och det kommer att öka synbarheten att se skolelever i gatuområdet. Skoltomten för Viggbyskolan kommer markant att ändras de närmaste åren; ventilationssystemet byggs om och vita villan behålls en tid som en byggnad för evakuering. Nya huskroppar utreds och planeras för den södra delen av skoltomten. Hissar saknas i den gamla skoldelen och nytt läge för det studeras. Ny lastkaj och infart skissas på av fastighetsavdelningen. När bilpassagen över Viggbyholm station stängs får eleverna som bor norr om spåren korsa spåren till fots eller på cykel. Det kan göras vid själva tågstationen eller i gångtunneln på Södervägen. För de bilresor till skola som ändå kvarstår blir en angöring från Flyghamnsvägen mycket intressant för föräldrar som därefter vill köra vidare på det övergripande vägnätet. Se bilder på nästa sida. Figur 23. Gång- och cykelströmmar norrifrån till skolorna på morgonen.

46 46(48) Figur 24. Trafikströmmar till skolorna på morgonen är ritade med svart färg. Blå strömmar på bussgatan är trafik alstrad av övriga boende, lastbilar och busstrafik. Figur 25. Trafikströmmar till skolorna på morgonen med bilpassagen över Roslagsbanan stäng. De är ritade med svart färg. Blå strömmar på bussgatan är trafik alstrad av övriga boende, lastbilar och busstrafik.