Psittacos: smittspridning, sjukdomsbild och profylax
|
|
- Alf Nilsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Psittacos: smittspridning, sjukdomsbild och profylax Johanna Puhakka Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen Nr. 2011: 32 Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap Uppsala 2011
2
3 Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Psittacos: smittspridning, sjukdomsbild och profylax Psittacosis: transmission, clinical disease and prophylaxis Johanna Puhakka Handledare: Sofia Boqvist, SLU, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap Examinator: Mona Fredriksson, SLU, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap Omfattning: 15 hp Kurstitel: Självständigt arbete i veterinärmedicin Kurskod: EX0700 Program: Veterinärprogrammet Nivå: Grund, G2E Utgivningsort: SLU Uppsala Utgivningsår: 2011 Omslagsbild: Fanny Olménius Serienamn, delnr: Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen Nr. 2011: 32 Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU On-line publicering: Nyckelord: psittacos, papegojsjuka, ornithos, aviär chlamydios, Chlamydophila psittaci, profylax, vaccin Key words: Psittacosis, ornithosis, parrot fever, avian chlamydiosis, Chlamydophila psittaci, prophylaxis, vaccine
4
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 1 Abstract Inledning Material och metoder Litteratursammanfattning Epidemiologi av psittacos hos papegojfåglar Smittvägar Symptom, differentialdiagnoser och mottaglighet Patologiska fynd Prevalens Epidemiologi av psittacos hos människa Smittvägar Symptom Prevalens Profylaktiska åtgärder hos fågel Antibiotika Aviära vaccin mot psittacos Övriga preventiva åtgärder Diskussion Litteraturförteckning... 13
6
7 SAMMANFATTNING Psittacos eller papegojsjuka är en zoonotisk sjukdom som främst drabbar fåglar, men i mindre omfattning även däggdjur. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulära bakterien Chlamydophila psittaci. Smittade fåglar utsöndrar bakterien i framför allt faeces och nässekret. Utsöndringen är ofta intermittent och kan sättas igång av stress. Både fåglar och människor får framför allt i sig bakterien genom inhalation av aerosoler eller damm, men även oral och kontaktsmitta är möjlig. Symptombilden är varierande hos både fåglar och människor. Ofta ses en subklinisk eller mild sjukdom med diffusa symptom, såsom feber, apati, konjunktivit och milda respiratoriska symptom. Hos fåglar ses kliniska symptom ofta först när fågeln utsätts för stress. Om bakterien sprider sig i kroppen kan den ge upphov till allvarligare symptom som letargi, dyspné, utmärgling, centralnervösa symptom, pneumoni, eller hepatit. Utan behandling kan dödligheten uppgå till 100 % på fågel och % på människa. Studier från olika länder har med hjälp av PCR visat en prevalens på % på sällskapsfåglar och runt 13 % på människa. I Sverige är sjukdomen anmälningspliktig på både fåglar och människor till Jordbruksverket respektive Smittskyddsinstitutet. År 2010 anmäldes två aviära och fem humana fall. På fåglar har vaccinstudier visat lovande resultat, men hittills har inget vaccin gett ett hundraprocentigt skydd. DNA-vaccin verkar ge bättre skydd än rekombinanta vacciner. Dock är de dyra att tillverka och det är osäkert om det skulle vara värt att vaccinera fåglar mot psittacos. Antibiotika används fortfarande som profylax i hög utsträckning, men en ökad användning medför en ökad resistensrisk och resistens har visats hos Chlamydia suis. Med tetracyklinbehandling är dödligheten för psittacos mindre än 1 % för människor, men om vi får resistenta bakterier kommer den troligen att öka. Sjukdomen går inte att utrota på grund av att det finns så många vilda och tama fåglelarter som kan vara reservoarer, men man kan göra mycket för att skydda sig. Eftersom bakterien framför allt utsöndras i faeces är det viktigt med regelbunden rengöring av bur och skålar. För människor rekommenderas att tvätta händerna efter kontakt med fåglar och deras spillning. Då stress kan sätta igång utsöndring och sjukdom är det viktigt att ha fåglarna i en stressfri miljö och inte flytta på dem mer än nödvändigt. För att underlätta smittspårning vid ett utbrott rekommenderas att alla sällskapsfåglar märks och att alla transporter och ägarbyten registreras. Mycket tyder på att psittacos är underdiagnostiserat på både fåglar och människor. Orsaker till det kan vara den stora andelen subkliniska och milda fall, den varierande symptombilden och att veterinärer och läkare inte är medvetna om hur utbredd sjukdomen är. 1
8 ABSTRACT Psittacosis or parrot fever is a zoonotic disease that affects birds and occasionally mammals. The causative agent is the obligate intracellular bacterium Chlamydophila psittaci. Infected birds shed C. psittaci through feces and nasal discharge. The shedding is intermittent and can be triggered by stress. Transmission to birds and humans generally occurs through inhalation of aerosols or feather dust, but the agent can also be transmitted through ingestion or direct contact. The clinical signs are highly varied in both birds and humans. In many cases the disease is asymptomatic or mild with only diffuse clinical signs including fever, apathy, conjunctivitis and mild respiratory disease. Many birds are chronically infected, but show no clinical signs until stressed. In some cases the disease is more severe with clinical signs including lethargy, dyspnea, emaciation, pneumonia, CNS signs or hepatitis. If untreated, the mortality can be up to 100 % in birds and % in humans. According to studies using PCR, the prevalence of psittacosis is % in birds and 13 % in humans. Psittacosis is a notifiable disease in Sweden and in 2010 two avian and five human cases were reported to Swedish Board of Agriculture and Swedish Institute for Infectious Disease Control, respectively. Vaccine studies in birds have showed promising results with reduced clinical signs and shedding, but no vaccine has provided complete protection. DNA-vaccines seem to be more effective than recombinant vaccines. They are expensive, however, and it is unclear how large the benefits of a vaccination campaign would be. The prophylactic use of antimicrobial drugs is still widespread, which increases the risk of developing drug-resistant strains. Tetracycline resistance has been reported for Chlamydia suis. With tetracycline treatment the mortality for human psittacosis is less than 1 %, but it is likely to increase if we get widespread resistance in C. psittaci. Eradication of psittacosis is not possible due to the large number of domestic and wild birds that can act as reservoirs, but the risk of infection can be reduced. Since shedding of the agent mainly occurs in feces, regular cleaning of the cage and bowls is vital. Humans should always wash their hands after being in contact with birds or their feces. Stress can trigger shedding and clinical disease, so it is important to avoid overcrowding and unnecessary transportation of birds. To make outbreak investigation easier it is recommended that all domestic birds are banded, and that records are kept of all bird-related transactions. It is likely that psittacosis is underdiagnosed in both birds and humans. Possible reasons for that include the large number of asymptomatic and mild cases, the varied and uncharacteristic symptoms and a lack of awareness among doctors and veterinarians. 2
9 1. INLEDNING Psittacos, även kallad papegojsjuka, ornithos eller aviär chlamydios, är en sjukdom som främst drabbar fåglar, men i sällsynta fall även däggdjur. Sjukdomen är en zoonos, vilket innebär att även människor kan smittas. Psittacos har påvisats hos minst 465 fågelarter och vanligast verkar den vara hos papegojfåglar och duvor (Beeckman & Vanrompay, 2009). Sjukdomen orsakas av den gramnegativa bakterien Chlamydophila psittaci, som fram tills 1999 hette Chlamydia psittaci (Murray et al., 2005). Bakterien är obligat intracellulär och kan inte producera något eget ATP, vilket gör den beroende av värdcellens metabolism (Acha & Szyfres, 2003). Chlamydophila psittaci har två former; elementärkroppen och retikulärkroppen. Elementärkroppen kan liknas vid en spor då den är liten, metaboliskt inaktiv och relativt miljötålig (Murray et al., 2005). Om elementärkroppen ligger skyddad i organiskt material kan den överleva utanför kroppen i flera veckor. Oskyddad klarar den sig däremot bara i ett par dagar (Gerlach, 1994). Det är elementärkropparna som är infektiösa och tas upp i celler i värddjuret. Där omvandlas de inom sex till åtta timmar till retikulärkroppar som är större och metaboliskt aktiva. Dessa delar sig intracellulärt och blir sedan till elementärkroppar som kommer ut när cellen går sönder. Detta sker oftast inom 72 timmar (Murray et al., 2005). Chlamydophila psittaci är patogen både på grund av den direkta skadan på cellerna och på grund av hepato- och nefrotoxiner som är bundna till elementärkropparnas membran (Gerlach, 1994). Idag känner man till sex olika aviära serovarer av C. psittaci och de benämns A-F (Beeckman & Vanrompay 2009). Det som skiljer dem åt är gensekvensen för ompa-genen, som kodar för ytantigenet Major Outer Membrane Protein (MOMP). MOMP är ett porin och tros även vara ett adhesin, men dess roll i patogenesen är i dagsläget inte känd (Harkinezhad et al., 2007). Målet med den här litteraturstudien är att titta närmare på vilka faktorer som är viktiga för att förhindra spridning av psittacos både mellan fåglar och från fågel till människa. Fokus ligger på sällskapsfåglar och smitta från vilda fåglar och fjäderfä kommer inte att tas upp. 2. MATERIAL OCH METODER En litteratursökning gjordes i Pubmed och Web of science med sökorden (ornithosis OR psittacosis OR "parrot fever" OR "chlamydophila psittaci" OR chlamydia psittaci ) AND (vaccine OR vaccination OR phophylaxis OR prevalence). Artiklar som handlade om fjäderfä eller däggdjur, med undantag för vaccinstudier, sorterades bort. Endast artiklar på engelska togs med. Sökning gjordes även i Sveriges lantbruksuniversitets databas Epsilon med sökorden psittacos och chlamydophila. Statistik över anmälda fall på humansidan erhölls från Smittskyddsinstitutet, och över aviära fall från Jordbruksverket. 3
10 3. LITTERATURSAMMANFATTNING 3.1 Epidemiologi av psittacos hos papegojfåglar Smittvägar Papegojor infekteras oftast av serovar A av C. psittaci (Vanrompay et al., 1993). Bakterien sprids genom att elementärkroppar utsöndras i framför allt faeces, men även i urin, tårvätska och nässekret. Utsöndringen kan vara intermittent eller kontinuerlig och börjar ofta innan några kliniska symptom kan ses. Den kan sättas igång av att fågeln utsätts för stress (Gerlach, 1994). Fåglar infekteras framför allt av C. psittaci genom inhalation av aerosoler från kontaminerad torkad faeces eller fjäderdamm. Smitta kan även ske oralt genom antingen koprofagi eller kannibalism, men detta tros vara mer sällsynt (Acha & Szyfres, 2003). Vertikal smitta har visats på vissa arter och bakterien kan även spridas via blodsugande insekter (Gerlach, 1994) Symptom, differentialdiagnoser och mottaglighet När fåglar smittas av C. psittaci får de oftast en subklinisk infektion där bakterien ligger latent. Symptom ses då först när fågeln blivit nedsatt av någon anledning, till exempel stress, andra infektioner eller näringsbrist (Acha & Szyfres, 2003). Framför allt vuxna papegojor kan bära på sjukdomen i flera år innan några symptom kan ses, vilket gör det svårt att ange någon inkubationstid (Gerlach, 1994). I de flesta fall är symptomen generella och diffusa, med feber, diarré, nedsatt aptit, avmagring och respiratoriska symptom (Figur 1). Konjunktivit är vanligt och kan vara allt ifrån en lättare rodnad till omfattande nekroser i ögonen (Acha & Szyfres, 2003). Den diffusa och mycket varierande symptombilden gör det svårt att ställa en bra klinisk diagnos (Gonzalez-Rey & Svenson, 2001) och ibland kan symptomen helt förbises av djurägaren (Gerlach, 1994). Yngre fåglar eller fåglar som utsätts för en hög smittdos får oftare en systemisk infektion, som inte sällan leder till döden. Typiska symptom som kan ses i dessa fall är uppburrad fjäderdräkt, hypotermi, darrningar, letargi, konjunktivit, dyspné och väsande andning. Hos undulater kan ibland sinusit ses. Ibland ser man även utmärgling, dehydrering och gulgrön diarre. Hos äldre fåglar är infektionen oftare subakut Figur 1: Bergsparakit. En sjuk fågel blir ofta apatisk och sitter stilla med uppburrade fjädrar. Bild: Peter Tan med progressiv avmagring och grönaktig diarre. Ibland kan även centralnervösa symptom ses, till exempel darrningar och kramper. Hos vissa arter ses pares och paralys (Gerlach, 1994). Om fågeln inte behandlas med antibiotika i tid uppges dödligheten beroende på symptombild vara upp till 100 %. Döden inträffar vanligtvis inom någon vecka (Gerlach, 1994). 4
11 Eftersom symptomen är så varierande finns många differentialdiagnoser, bland annat aviär influensa, infektion med herpesvirus och salmonellos. Om fågeln får centralnervösa symptom kan sjukdomen likna Newcastlesjuka (Gerlach, 1994). Det finns olika teorier om varför olika individer till synes är olika mottagliga för sjukdomen. Unga fåglar tros generellt vara mer känsliga än vuxna. Det finns även åsikter om att vissa arter skulle vara mer känsliga än andra. Som ett exempel anser många att sydamerikanska papegojor som aror och amazonpapegojor är mest mottagliga, medan asiatiska, australiska och afrikanska arter är mer tåliga. Dock verkar individens motståndskraft och allmäntillstånd vara viktigare för sjukdomsförloppet än eventuella artvariationer (Gerlach, 1994) Patologiska fynd De patologiska fynden är minst lika varierande som de kliniska symptomen (Gerlach, 1994). Vanligt är till exempel fibrinöst exudat, ödem eller hyperemi i lungan och hepatomegali, och hos papegojfåglar ser man även ofta splenomegali (Acha & Szyfres, 2003). Efter en akut infektion ses inflammationer i bland annat lever, tarm, njure och luftsäckar. Nekroser kan ofta ses i de inre organen, vilket tros bero på bakteriens toxin. Efter en kronisk infektion ser man istället tecken på anemi på grund av myelopati i benmärg samt bindvävsproliferation i lever och njure (Gerlach, 1994) Prevalens I Sverige är psittacos en anmälningspliktig sjukdom på fåglar, vilket innebär att alla primärfall ska anmälas till Jordbruksverket. År 2009 anmäldes två primärfall på fåglar och året innan var siffran tre (Jordbruksverket, 2010). Det har gjorts ett antal studier på sällskapsfåglar där prevalensen har mätts med hjälp av odling av bakterien, PCR eller påvisande av antikroppar. En sammanfattning av resultaten ses i Tabell 1. 5
12 Tabell 1. Prevalens av C. psittaci hos sällskapsfåglar. Land och referens År Prov taget från Analysmetod Antal positiva Andel positiva Belgien Slumpvis utvalda papegojor PCR 59 av % PCR-positiva papegojor Odling 25 av % Belgien Grå jakos PCR 5 av % USA USA Slovenien Sjuka och döda sällskapsfåglar Odling 58 av % Sjuka och döda papegojfåglar Odling 37 av % Papegojfåglar Serologi 238 av % Kanariefåglar Serologi 14 av ,8 % Sverige Papegojfåglar Antikropps-ELISA 23 av % Brasilien Amazonpapegojor Påvisande av antigen 34 av % Antikropps-ELISA 34 av % 1 Vanrompay et al., Harkinezhad et al., Schwartz & Fraser, Schachter et al., Dovc et al., Jendelund, De Freitas Raso et al., Epidemiologi av psittacos hos människa Smittvägar Alla serovarer av C. psittaci kan smitta människor (Beeckman & Vanrompay, 2009). Smittkällan vid humana utbrott är nästan alltid är en fågel. Infektion från däggdjur är ovanligt, men ger oftare en allvarligare systemisk infektion (Acha & Szyfres, 2003). När människor blir smittade av fåglar kommer bakterien oftast från papegojfåglar, men även duvor och andra burfåglar kan utgöra en risk (Harkinezhad et al., 2009a). Mest utsatta är folk som har fågelkontakt i yrket, såsom veterinärer och zoohandlare (Murray et al., 2005). Smitta från fåglar till människor sker framför allt genom inhalation av bakterien, antingen via aerosoler från urin och faeces eller från dammpartiklar. Infektion kan även ske genom direktkontakt med fåglar. Risken är störst vid beröring av fjäderdräkten, men även kontakt mun mot näbb kan utgöra en risk (Beeckman & Vanrompay, 2009). Det finns exempel på fallrapporter där smitta mellan människor beskrivits men det tros vara ovanligt (Ito et al., 2002). 6
13 3.2.2 Symptom Inkubationstiden på människor uppges vara mellan fem dagar och tre veckor (Acha & Szyfres, 2003; Gonzalez-Rey & Svenson, 2001; Beeckman & Vanrompay, 2009; Murray et al., 2005). Alla dessa författare påpekar dock att den potentiellt kan vara längre. Precis som på papegojor kan symptomen variera mycket, alltifrån en subklinisk infektion till organsvikt och sepsis (Heddema et al., 2006). I sin mildaste form kan sjukdomen likna en vanlig förkylning eller inte märkas alls (Acha & Szyfres, 2003). Vanligast hos människor är symptom från respirationsorganen, eftersom bakterien replikeras i respiratoriska epitelceller och makrofager i lungan. De vanligaste symptomen som ses då är feber, låg puls, frossa, huvudvärk, myalgi, torrhosta och milda andningssvårigheter (Beeckman & Vanrompay, 2009). Dessa relativt milda symptom varar oftast i 7-14 dagar om inga komplikationer tillstöter (Gonzalez-Rey & Svenson, 2001). I allvarligare fall kan bakterien ge upphov till en atypisk pneumoni. Detta ses framför allt hos immunsupprimerade patienter och barn och kan vara mycket allvarligt (Gonzalez-Rey & Svenson, 2001). Även äldre människor blir ofta mycket sjuka och kan få hepatomegali, splenomegali, kräkningar, diarre, förstoppning, insomnia, desorientering, mental depression och delirium (Acha & Szyfres, 2003). I sällsynta fall kan man se livshotande symptom som ikterus, myokardit och encefalit (Beeckman & Vanrompay, 2009). Innan man började behandla med antibiotika var dödligheten 15-20% (Harkinezhad et al., 2007). Idag är dock dödligheten mindre än en procent om patienten behandlas i tid (Acha & Szyfres, 2003). Vid en allvarlig sjukdomsbild bör patienten behandlas omgående med till exempel tetracykliner. Penicillin hjälper inte då bakterien saknar cellvägg (Gonzalez-Rey & Svenson, 2001) Prevalens Psittacos är i Sverige en anmälningspliktig sjukdom även på människor och primärfall ska anmälas till Smittskyddsinstitutet. De senaste tio åren har mellan två och 13 fall per år anmälts. År 2010 anmäldes fem fall (Smittskyddsinstitutet, 2011). Det har gjorts ett antal studier på människor där prevalensen har mätts med hjälp av odling av bakterien, PCR och påvisande av antikroppar. Studier har gjorts på både särskilda riskgrupper och slumpvis utvalda människor. En sammanfattning av resultaten ses i Tabell 2. 7
14 Tabell 2. Prevalens av C. psittaci hos människor. Land och referens År Prov taget från Analysmetod Antal positiva Andel positiva Belgien Belgien Slovenien Slumpvis utvalda människor PCR 69 av % PCR-positiva människor Antikropps- ELISA 28 av % Papegojuppfödare PCR 6 av % PCR-positiva människor Odling 4 av 6 67 % Människor med fågelkontakt i yrket Serologi 10 av % 1 Harkinezhad et al., 2009a 2 Vanrompay et al., Dovc et al., Profylaktiska åtgärder hos fågel Antibiotika Eftersom det i dagsläget inte finns något kommersiellt vaccin använder många papegojfågelägare rutinmässigt antibiotika vid respiratorisk sjukdom och till och med som profylax. I en Belgisk studie hade 18 (42 %) av 39 uppfödare behandlat sina fåglar med tetracyklin, enrofloxacin eller doxycyklin under det senaste året och fyra av dessa uppgav att de hade behandlat profylaktiskt (Vanrompay et al., 2007). I en annan Belgisk studie där totalt 36 papegojor provtogs kunde bakterien inte påvisas i en enda av de 16 fåglarna som behandlats profylaktiskt, medan 5 (25 %) av de 20 obehandlade fåglarna var positiva (Harkinezhad et al., 2007). Tidigare hade USA en regel om att importfåglar var tvungna att sitta i karantän och behandlas med tetracyklin profylaktiskt innan de fick komma in i landet. Detta verkade dock inte fungera särskilt bra då flera importerade fåglar visade sig bära på bakterien trots att de behandlats med antibiotika i karantänen (Schachter et al., 1978). I Sverige finns idag ingen lag om profylaktisk antibiotikabehandling vid import, men SVA rekommenderar det i sin zoonosbroschyr från Med rutinmässig antibiotikabehandling kommer dock en risk för resistenta bakterier. Resistens mot tetracyklin har påvisats i Chlamydia suis, som verkar ha fått resistensgenen genom horisontell genöverföring (Dugan et al., 2004) Aviära vaccin mot psittacos Att tillverka ett bra vaccin mot C. psittaci är svårt eftersom bakterien på flera sätt hämmar immunförsvaret. Bakterien är intracellulär, vilket gör att vaccinet måste ge en cellmedierad immunitet för att vara riktigt effektivt (Gerlach, 1994). 8
15 Än så länge finns inga kommersiella vacciner, men man hoppas mycket på DNA-vacciner med antigenet MOMP. Fördelen med DNA-vaccination är att den liknar en riktig infektion med C. psittaci. Antigenet produceras då i cellerna och släpps ut gradvis, precis som vid en naturlig infektion gjordes ett försök som jämförde ett DNA-vaccin med ett rekombinant vaccin. Försöket gjordes på kalkoner som fick två vaccinationer intramuskulärt. Olika kombinationer av vaccinen provades och till vissa tillsattes även ett adjuvans för att styra immunsvaret mot Th1. Sedan utsattes kalkonerna för en experimentell smitta med C. psittaci. När de provtogs efteråt hade de DNA-vaccinerade kalkonerna mildare kliniska symptom, färre patologiska lesioner och högre lymfocytproliferation än kalkonerna som vaccinerades med det rekombinanta vaccinet. Båda de vaccinerade grupperna hade dock klarat sig bättre än placebogruppen, vilket tyder på att även rekombinantvaccinet ger ett visst skydd. Nackdelen med DNA-vacciner är att de i dagsläget är så dyra att framställa att ingen vill tillverka dem (Verminnen et al., 2005). Eftersom C. psittaci framför allt tar sig in i kroppen via slemhinnor vore det praktiskt med ett vaccin som ger produktion av IgA, som sitter på just slemhinnor. År 2009 testades om man kunde åstadkomma detta på möss. Som vaccin användes en transgen växt som uttrycker MOMP. Fördelen med ett fodervaccin är att det är lätt att administrera samt att växtfibrerna kapslar in antigenet så att det släpps ut långsamt i tarmen. Det gör att mer hinner tas upp av den lymfatiska vävnaden där. Mössen vaccinerades och utsattes sedan för en experimentell smitta med C. psittaci. Den vaccinerade gruppen jämfördes med en placebogrupp samt en grupp som fått äta vildtypen av växten. Vid provtagningen sågs att de vaccinerade mössen hade förhöjda antikroppstitrar, högre lymfocytproliferation och ökad aktivitet av cytotoxiska T-lymfocyter in vitro jämfört med de andra grupperna. I faeces kunde specifika IgAantikroppar påvisas, vilket tyder på att vaccinet gett ett skydd på slemhinnorna. En analys av cytokinerna i vävnader visade att vaccinet gett upphov till ett Th1-svar, vilket var precis det som eftersträvades. När mössen utsattes för en experimentell smitta med C. psittaci klarade sig ungefär hälften av de vaccinerade mössen, medan de ovaccinerade mössen och de som ätit vildtypen av växten dog (Zhang et al., 2009). Få vaccinförsök har gjorts på sällskapsfåglar, men 2009 gjordes en studie på 16 undulater. De vaccinerades först med ett DNA-vaccin eller placebo och utsattes sedan för aerosolsmitta med en hög dos av C. psittaci. Där visade man att de placebo-vaccinerade fåglarna både hade fler och allvarligare symptom samt högre utsöndring av bakterien. De hade också en mer systemisk infektion med bakteriereplikation även utanför respirationsorganen jämfört med den vaccinerade gruppen. En signifikant skillnad kunde ses i graden av patologiska förändringar mellan grupperna, där de ovaccinerade hade mer omfattande skador. Ett vaccin skulle inte bara skydda människor från smitta, utan även förbättra fåglarnas hälsa och prestationsförmåga inom exempelvis avel. (Harkinezhad et al., 2009b) Övriga preventiva åtgärder En utrotning av bakterien är idag inte realistiskt möjlig i och med att det finns så många möjliga värddjur, varav många dessutom migrerar regelbundet (Gonzalez-Rey & Svenson 2001). För att smittspårning efter ett utbrott ska fungera är det viktigt att alla fåglar är märkta 9
16 och att ägarbyten, sjukdomar och dödsfall registreras (Heddema et al., 2006). Schachter et al., (1978) förespråkar obligatorisk ringmärkning av alla papegojfåglar. I flockar som är under behandling eller som misstänks bära på bakterien bör man sträva efter att minska smittrycket genom att rengöra och desinficera regelbundet (Gerlach, 1994). Gonzalez-Rey & Svenson (2001) och Acha & Szyfres (2003) föreslår att man skulle kunna övervaka besättningar av fjäderfä serologiskt och behandla eller slå ut flockar som är infekterade. Heddema et al., (2006) rekommenderar att papegojor som är till salu testas med PCR och att endast de som är negativa får säljas. 4. DISKUSSION Antalet anmälda fall på fåglar och människor i Sverige är mycket litet, vilket ger intrycket att psittacos inte är någon vanlig sjukdom här. Enligt internationella studier ligger dock antikropps- och DNA-prevalensen av C. psittaci på runt 20-30% på tamfåglar och 7-13 % på människor. Den enda svenska studien som fanns att tillgå visade en antikroppsprevalens på 30 % (Jendelund, 2010). Detta tyder på att infektionen är mer utbredd än vad anmälningsstatistiken visar, vilket Harkinezhad et al., (2009a) visar i sin studie. Enligt studierna varierar sjukdomsbilden mycket, alltifrån subklinisk till livshotande, på både människor och fåglar. När det gäller papegojor är det troligt att djurägaren förbiser en mild sjukdom och därför inte tar fågeln till en veterinär. Det är även möjligt att veterinären väljer att inte provta för C. psittaci om fågelns symptom inte är allvarliga. Vad gäller människor är det sannolikt att man avfärdar en mild sjukdomsbild som en vanlig förkylning och därför inte går till läkaren. Därmed är det enbart de som får allvarliga symptom med bland annat andningssvårigheter, nedsatt allmäntillstånd och neurologiska besvär som söker läkarhjälp, vilket gör mörkertalet stort. Eftersom symptomen är ickespecifika och varierande är det även möjligt att läkarna inte misstänker psittacos och därför inte provtar för C. psittaci. Beeckman & Vanrompay (2009) tror att underdiagnostiseringen kan bero på att humanläkare inte känner till den zoonotiska potentialen hos C. psittaci och hur spridd den är. De föreslår informationskampanjer, samt att läkare ska fråga misstänkta patienter om de har haft kontakt med fåglar. Även Gerlach (1994) och Murray et al., (2005) håller med om att psittacos troligen är underdiagnostiserat. Antibiotikabehandling mot psittacos i profylaktiskt syfte är mer utbrett utomlands, där antibiotika är mer lättillgängligt. I många länder kan antibiotika köpas utan recept, vilket leder till en större och mer okontrollerad användning och ökad risk för resistenta bakterier (Harkinezhad et al., 2007; Vanrompay et al., 2007). Som visats kan C. suis ta upp resistensgener via horisontell genöverföring, och eftersom bakterierna är nära besläktade är risken stor att även C. psittaci kan göra det. Risken ökar givetvis med ökad användning av antibiotika. I litteraturen finns olika åsikter om profylaktisk antibiotikabehandling. Acha & Szyfres (2003) och Murray et al., (2005) förespråkar användandet av tetracykliner i profylaktiskt syfte till importerade fåglar. Gonzalez-Rey & Svenson (2001) hävdar däremot att det är förkastligt ur 10
17 resistenssynpunkt och att det är bättre att fokusera på andra åtgärder. Heddema et al., (2006) tycker att nyinköpta fåglar ska behandlas profylaktiskt med antibiotika innan de sätts ihop med flocken. Tetracykliner är idag förstavalet vid behandling av såväl human som aviär psittacos. Innan det fanns bra antibiotikabehandling mot sjukdomen var dödligheten % för människor, och får vi resistenta bakterier finns en risk för att dödligheten kommer att öka igen. Detta varnar både Harkinezhad et al., (2007) och Vanrompay et al., (2007) för. Eftersom C. psittaci finns inne i celler under en stor del av sin livscykel är risken att bakterien skulle ta emot resistensgener från en annan bakterie relativt liten, men den är dock inte försumbar. Risken skulle kunna minskas genom att ha bättre kontroll över hur antibiotika används och informera djurägare och veterinärer om resistensrisken. I Sverige har vi god kontroll över antibiotikaanvändningen, men eftersom både människor och fåglar reser mer är resistens i högsta grad ett internationellt problem där samarbete mellan länder krävs. Idag finns inga vacciner som ger ett hundraprocentigt skydd mot psittacos. I de studier som nämnts här uppvisade även de vaccinerade fåglarna symptom, om än mindre allvarliga än de ovaccinerade. Kanske är det omöjligt att framställa ett vaccin som ger ett fullgott skydd. Ett effektivt vaccin måste aktivera det cellmedierade immunförsvaret, och med sådana vacciner finns en risk att skada de normala cellerna eller ge alltför stora immunologiska reaktioner (Gerlach, 1994). Även om ett vaccin inte ger ett fullgott skydd kan det vara värdefullt om det ger en mindre allvarlig sjukdom med mindre utsöndring av bakterien. I Harkinezhads studie (2009b) sågs tydligt att de vaccinerade fåglarna utsöndrade bakterien i lägre grad än de ovaccinerade och i alla tre vaccinstudierna klarade sig de vaccinerade djuren bättre än de ovaccinerade. Att djuret får en mildare sjukdom är givetvis värdefullt ur djurvälfärdssynpunkt, men en minskad utsöndring av C. psittaci kan även vara av värde för oss människor i och med att smittrycket minskar. Bakterien är spridd och kan i värsta fall ge en allvarlig systemisk sjukdom, men idag finns bra behandling som sänker dödligheten till under 1 %. På fjäderfä finns andra sjukdomar som är mer angelägna att bekämpa på grund av sina effekter på ekonomi och hälsa. En fullskalig vaccination skulle förmodligen bli alldeles för dyr och inte ge några garantier för att djuren förblir friska. På sällskapsfåglar är det förstås ägarens val att vaccinera eller inte, men det finns goda möjligheter att förebygga smitta genom skötsel och hantering. I dagsläget är det osäkert om ett vaccin skulle ge tillräckligt stort skydd för att motivera kostnaden. Skulle vi däremot få en utbredd tetracyklinresistens på C. psittaci skulle situationen vara en annan, eftersom dödligheten förmodligen skulle öka markant. I en sådan situation skulle även ett bristfälligt vaccin vara mycket värdefullt. Eftersom det finns stor kunskap om hur psittacos smittar finns det goda möjligheter att som djurägare skydda sig och sina djur genom skötsel och hantering. Stress är en viktig faktor som kan sätta igång både utsöndringen och den kliniska sjukdomen. Att ha fåglar i en stressfri miljö med gott om utrymme och att inte flytta på dem i onödan är viktigt. Då bakterien utsöndras i framför allt faeces är regelbunden rengöring av buren en viktig åtgärd för att minska smittrycket. Oskyddade överlever elementärkropparna bara ett par dagar, medan de 11
18 kan överleva i veckor om de skyddas av organiskt material. Eftersom koprofagi är en möjlig smittväg är det även viktigt att se till att fåglarna inte har kontakt med sin egen avföring. Som människa bör man alltid tvätta händerna efter att ha hanterat fåglar eller deras faeces. Ett par av författarna (Gonzalez-Rey & Svenson, 2001; Acha & Szyfres 2003) rekommenderar screening för att kartlägga infekterade besättningar. Detta skulle dock troligen bli alldeles för dyrt, och med tanke på att det finns andra sjukdomar som är mer angelägna att bekämpa skulle det bli mycket svårt att motivera kostnaden för en sådan screening. Det skulle i princip vara möjligt att screena sällskapsfåglar som används i avel, men det skulle bli svårt att skapa helt C. psittaci-fria avelspopulationer eftersom bakterien är så spridd (Gerlach, 1994). I dagsläget finns stor kunskap om bakterien, smittvägar och patogenes. Däremot krävs mer forskning om alternativa behandlingsmetoder. Risken att selektera fram tetracyklinresistenta stammar av C. psittaci är relativt stor, och om vi inte har något annat att behandla med kommer dödligheten troligen att öka. Vacciner är ett alternativ, men även där krävs forskning för att få dem mer effektiva. Det viktigaste är dock att informera veterinärer, läkare och djurägare om sjukdomen och hur man kan skydda sig mot den genom hygien och skötsel. 12
19 5. LITTERATURFÖRTECKNING Acha, P.N. & Szyfres, B. (2003). Zoonoses and communicable diseases common to man and animals, vol. II: Chlamydioses, Rickettsioses and Viroses. 3 uppl. Washington DC. Pan American Health Organization (PAHO). Beeckman, D.S.A. & Vanrompay, D.C.G. (2009). Zoonotic Chlamydophila psittaci infections from a clinical perspective. Clinical Microbiology and Infection, 15(1), De Freitas Raso, T., Junior, A.B. & Pinto, A.A. (2002). Evidence of Chlamydophila psittaci infection in captive amazon parrots in Brazil. Journal of Zoo and Wildlife Medicine, 33(2), Dovc, A., Dovc, P., Kese, D., Vlahovic, K., Pavlak, M., & Zorman-Rojs, O. (2005). Long-term study of Chlamydophilosis in Slovenia. Veterinary Research Communications, 29 Suppl 1, Dugan, J., Rockey, D.D., Jones, L. & Andersen, A.A. (2004). Tetracycline Resistance in Chlamydia suis Mediated by Genomic Islands Inserted into the Chlamydial inv-like Gene. Antimicrobial Agents and Chemotherapy, 48(10), Gerlach, H. (1994) Chlamydia. I: B. Ritchie, ed. Avian medicine: Principles and application. Florida. Wingers Publishing Inc. sid Gonzalez-Rey, C. & Svenson, S.B. (2001). Psittakos/Ornitos. I: G. Källenius & S.B. Svenson, eds. Zoonoser. Lund. Studentlitteratur. sid Harkinezhad, T., Schautteet, K. & Vanrompay, D. (2009b). Protection of budgerigars (Melopsittacus undulatus) against Chlamydophila psittaci challenge by DNA vaccination. Veterinary Research, 40(6), 61. Harkinezhad, T., Verminnen, K., De Buyzere, M., Rietzschel, E., Bekaert, S. & Vanrompay, D. (2009a). Prevalence of Chlamydophila psittaci infections in a human population in contact with domestic and companion birds. Journal of Medical Microbiology, 58(9), Harkinezhad, T., Verminnen, K., Van Droogenbroeck, C. & Vanrompay, D. (2007). Chlamydophila psittaci genotype E/B transmission from African grey parrots to humans. Journal of Medical Microbiology, 56(8), Heddema, E.R., Van Hannen, E., Duim, B., De Jongh, B.M., Kaan, J.A., Van Kessel, R., Lumeij, J.T., Visser, C.E. & Vandenbroucke-Grauls, C.M.J.E. ( 2006). An outbreak of psittacosis due to Chlamydophila psittaci genotype A in a veterinary teaching hospital. Journal of Medical Microbiology, 55(11), Ito, I., Ishida, T., Mishima, M., Osawa, M., Arita, M., Hashimoto, T. & Kishimoto, T. (2002). Familial Cases of Psittacosis: Possible Person-to-person Transmission. Internal Medicine, 41(7), Jendelund, P. (2010). Prevalens av Chlamydophila psittaci hos papegojor i fångenskap. Examensarbete. Uppsala. Sveriges Lantsbruksuniversitet. Jordbruksverket. Statistik över primärfall av anmälningspliktiga djursjukdomar. [online] ( ) Tillgänglig: atistik.4.4ef a59a20bf html [ ]. Murray, P.R., Pfaller, M.A. & Rosenthal, K.S. (2005). Medical Microbiology. 5 uppl. Philadelphia. Elsevier Mosby. Schachter, J., Sugg, N. & Sung, M. (1978). Psittacosis: The Reservoir Persists. The Journal of Infectious Diseases, 137(1),
20 Schwartz, J.C. & Fraser, W. (1982). Chlamydia psittaci Infection in Companion Birds Examined in Florida. Avian Diseases, 26(1), Smittskyddsinstitutet. Papegojsjuka. [online] ( ) Tillgänglig: [ ]. Vanrompay, D., Andersen, A.A., Ducatelle, R. & Haesebrouck, F. (1993). Serotyping of European isolates of Chlamydia psittaci from poultry and other birds. Journal of Clinical Microbiology, 31(1), Vanrompay, D., Harkinezhad, T., Van de Walle, M., Beeckman, D., Van Droogenbroeck, C., Verminnen, K., Leten, R., Martel, A. & Cauwerts, K. (2007). Chlamydophila psittaci Transmission from Pet Birds to Humans. Emerging Infectious Diseases, 13(7), Verminnen, K., Van Loock, M., Cox, E., Goddeeris, B.M. & Vanrompay, D. (2005). Protection of turkeys against Chlamydophila psittaci challenge by DNA and rmomp vaccination and evaluation of the immunomodulating effect of 1[alpha],25-dihydroxyvitamin D3. Vaccine, 23(36), Zhang, X., Yuan, Z., Duan, Q., Zhu, H., Yu, H. & Wang, Q. (2009). Musocal immunity in mice induced by orally administered transgenic rice. Vaccine, 27(10),
Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo
Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd 2014-03-18 Signar Mäkitalo Välkomna AGENDA Papegojsjuka Ornithos Armine Avetian, Ronnie Sjölander och Signar Mäkitalo Listeria Agneta Midendal
Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?
Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en
FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA
DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.
Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter
Campylobacter är fortfarande aktuella Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter Campylobacter Ger akut diarrésjukdom på människa allvarliga komplikationer, t.ex reaktiv artrit, och
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se
Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionella pneumophila A: Kolonier på agar B: Gram färgning Legionärssjuka 1976 Philadelphia Utbrott
Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden
Hepatit A-E, update Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Akut hepatit Symtom: Ikterus, mörk urin, ljus avföring Kan bero på vilken sjukdom
Prevalens av Chlamydophila psittaci hos papegojor i fångenskap
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för BVF Prevalens av Chlamydophila psittaci hos papegojor i fångenskap Peter Jendelund Uppsala 2010 Examensarbete
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,
Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten
Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har
Så skyddar du hästen från kvarka
Så skyddar du hästen från kvarka Varje år drabbas i snitt ett femtiotal stall av kvarka där en eller flera hästar insjuknar. Kvarkan, som är en smittsam bakterie, ställer till stora bekymmer för både hästar
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.
När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.
Mässling och Kikhosta Finns de?
Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),
Tuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Behandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?
Herpesvirus Det har en negativ klang för de flesta av oss! Herpesvirus tillhör familjen Herpesviridae, en stor familj DNA-virus som orsakar sjukdom hos såväl djur som människor. Namnet herpes har grekiskt
Aktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018
Aktuellt om några smittor med koppling till djur Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018 Vad gör länsstyrelsen? Utveckling av länet Samordning och förvaltning Tillsyn, kontroll Salmonella hos
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
TUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
BKD infektion med Renibacterium salmoninarum
BKD infektion med Renibacterium salmoninarum Charlotte Axén t.f. statsveterinär Sektion för Fisk Statens Veterinärmedicinska Anstalt charlotte.axen@sva.se, tel. 018-67 40 00 BKD/renibakterios/bakteriell
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation
Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller
Legionella - smittspårning
Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller
Nya virus och pandemiska hot. Mia Brytting
Nya virus och pandemiska hot Mia Brytting MERS-CoV, sedan mars 2012 till 31 augusti 2018, 2 256 fall varav 841 dödsfall (37%) Nosokomialt utbrott i Syd Korea Källa: ECDC Sid. Sid 3. Kliniska symptom inkubationstid
Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Objudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken
Influensa Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Start för influensavaccination 2016 9:e november Sammanfattning Smittsam luftvägsinfektion som orsakar
Presentation av regelverk
Presentation av regelverk 2019-02-23 Kjell Carnbrandt Glenn Larsson Viruset och sjukdomen Virus av släktet Lagovirus orsakar: RVHD: Rabbit Viral Hemorrhagic Disease RHDV2: Rabbit Hemorrhagic Disease Viral
Anne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella
Luftvägsinfektioner Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella Influensa Smittväg: Droppsmitta och kontaktsmitta Inkubationstid: 1-3 dygn Smittfri: Ett dygn efter feberfrihet eller 6-7 dygn
Hepatit B Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark
Hepatit B 2016 Statistik Smittskydd, 2017-01-31, Eva Lundmark Trend och analys Virushepatit har blivit en ledande orsak till dödsfall i världen enligt en artikel i The Lancet (1). Sjukdomarna orsakar fler
GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella
GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit
Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska
Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i
Saker vi pratat om hösten 2018
Saker vi pratat om hösten 2018 Evidensläget Starkt vetenskapligt stöd för att förbättrad handhygien minskar smittspridning och vårdrelaterade infektioner Angående resistens mot handdesinfektion In reality,
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling
Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation
Lunginflammation och vaccinering
Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne
Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin
Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Zikavirusepidemin. Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947
Zikavirusepidemin Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947 Sprids med aedesmyggor, ffa Aedes aegypti som sprider gula febern
SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom
Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder
Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller
Clostridium difficile i sjukvården
Clostridium difficile i sjukvården Clostridium botulinum Toxinet orsakar boutulism - muskel- och andningsförlamande tillstånd. Bla vid dåligt konserverad mat. Botox! Clostridium perfringens vanlig, förekommer
BIPACKSEDEL. Versican Plus Bb Oral frystorkat pulver och vätska till oral suspension för hund
BIPACKSEDEL Versican Plus Bb Oral frystorkat pulver och vätska till oral suspension för hund 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN
Personalskydd och smitta
Personalskydd och smitta Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare regiongavleborg.se AFS 2005:1 https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/publikationer/foreskrifter/ https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter
Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Allmänt om bakterier
Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier
PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?
PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN? Vad är pneumokocksjukdom? Till pneumokocksjukdom räknas ett antal olika sjukdomar, som orsakas av en vanlig bakterie vid namn Streptococcus pneumoniae (pneumokocker).
Klamydia ökar: Kan vi göra något bättre?
Klamydia ökar: Kan vi göra något bättre? Björn Herrmann Klinisk mikrobiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala C. trachomatis i Sverige 1991-2011 Smittsk.lagen 1988 Ungd.mottagn Provtagn ökar AIDS DNA diagnostik
Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.
There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK Maria Nöremark, SVA 2018-10-30 Vilket av dessa djur bär på en smittsam sjukdom? Går det alltid att se om ett djur bär på en smittsam sjukdom? Ibland är det väldigt
Herpes simplexmeningit
Herpes simplexmeningit naturalförlopp och suppressionsbehandlling En prospektiv studie i avsikt att kartlägga morbiditeten efter herpesmeningit och betydelsen av suppresionsbehandling med valacyklovir
Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4
08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Infektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar
Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder
Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri
Distriktsveterinärernas hygienpolicy
Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt
Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
Levnadsregler vid neuropeni; tro eller vetande?
Levnadsregler vid neuropeni; tro eller vetande? NORMALFLORA Virus Bakterier Svamp HUD SLEMHINNOR CILIER Parasiter Kunskapsunderlag för olika infektionsförebyggande åtgärder Isolering Levnadsråd Skötsel
VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom
VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom sugfötter klibbar fast i miljön Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 Bildar biofilm..., blir
Mässling. primärinfektion eller genombrottsinfektion? -erfarenheter från utbrottet i Göteborg 2017/2018
Mässling primärinfektion eller genombrottsinfektion? -erfarenheter från utbrottet i Göteborg 2017/2018 Nicklas Sundell Infektionskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Introduktion extremt smittsamt
Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende
Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat
Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi
Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste
Virala tropiska infektioner. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin
Virala tropiska infektioner Vaccinationer och resemedicin Umeå 12-16 november 2018 Martin Angelin Chikungunyavirus Zoonos, alphavirus 1953 Tanzania A. Aegyptii, a. Albopictus Apor Det som är böjt Afrika,
Influensa och vinterkräksjuka
Influensa och vinterkräksjuka hur skyddar vi vårdtagarna och oss själva? Amelie Magnander Hygienläkare Smittskydd Vårdhygien Det finns effektiva sätt att minska spridningen av både influensa och vinterkräksjuka!
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,
Influensa. Fredrik Idving
Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont
Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library
Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Är du immun mot mässling? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte Vilka områden i världen är drabbade 1. Afrika 2. Afrika och Asien
Magsjuka och influensa Säsongen Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala
Magsjuka och influensa Säsongen 2017-2018 Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala Magsjukevirus Calicivirus (vinterkräksjuka) Norovirus Sapovirus Magsjukevirus Mycket liten smittdos
Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Genital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden
Genital Herpes HSV 1 & 2 Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden Herpes prevalens och incidens Genital herpes är den vanligaste STI» Data från USA
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Hepatit B 2015. Statistik
Hepatit B 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-02-19, Eva Lundmark Trend och analys Under de senaste fem åren ses en ökning av antal fall i Sverige. I Östergötland minskade antalet hepatit B-anmälningar
Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare
HARPEST FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare County, California, Unites States. FIGURE 2.
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Hepatit B i Östergötland 2017
Hepatit B i Östergötland 2017 Statistik Smittskydd och vårdhygien, 2018-03-08, Eva Lundmark Trend och analys I Östergötland sjönk antalet fall kraftigt under 2017 från året innan, 93 till 56 fall. Antalet
Myter att krossa om influensa och influensavaccination. Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot).
Myter att krossa om influensa och influensavaccination Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot). Influensa är väl ändå en rätt harmlös sjuka? En missuppfattning
Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska
Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka
Varför betala för ett klamydiatest på apoteket när man kan ta det gratis inom sjukvården?
Varför betala för ett klamydiatest på apoteket när man kan ta det gratis inom sjukvården? Lars Falk Överläkare, Hudkliniken, landstinget i Östergötland FoU-handledare FoU-enheten för närsjukvården Vad
RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning
RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på
TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se
TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i