SWEDEGAS FUD SAMMANFATTNINGAR AV SWEDEGAS fud-rapporter UNDER _ swedegas ab FORSKNING UTVECKUNG OEMONSTRATION

Transkript

1 SWEDEGAS FUD 1986 SAMMANFATTNINGAR AV SWEDEGAS fud-rapporter UNDER 1986 FORSKNING UTVECKUNG OEMONSTRATION _ swedegas ab

2 l INNEHÄLLSFÖRTECKNING Förrd l. NaturgasinstalJatiner i enfamiljshus - erfarenheter ch rekmmendatiner 2. Driftserfarenheter från anläggningar sm använder naturgas sm bränsle 3. Knverteringshandbk 4. Demnstratinsanläggning av rekuperativ brännare hs Bliden-Bergsöe 5. Naturgasanvändning vid direkttrkning av spannmål, fder ch livsmedel 6. lnstaljatinshandbk 7. Mätningsteknik 8. Ratinen stubbhantering under utförande av arbetsgata för gasledning 9. Förankringsmetd för gasledning genm våtmarksmråden l O. Ratinell rörtransprt ch rörnedläggning 11. RatinelJ kringfyllnad 12. Alternativt rörbäddsutförande Utgäva

3 2 Förrd Detta är en sammanställning av sammanfattningar från rapprter, sm tagits fram inm Swedegas FUD-verksamhet under FUD-rapprterna är i vissa fall daterade med ett datum efter 1986, berende på att de färdigställts vid denna tidpunkt även m de ligger inm 1986 års FUD-budget. Sammanfattningarna är hämtade ur rapprterna, vilket gör att längd ch mfattning är lika för lika rubriker. Rapprterna kan, med vissa undantag, bestäljas hs Swedegas, adress: Bx 12530, Stckhlm el!er tel: 08/ , hänvisning tiij utvecklingsansvarig Thmas Carlqvist eljer sekr UJia-Karin Lindqvist.

4 3 1. Naturgasinstallatiner i enfamiljshus - erfarenheter ch rekmmendatiner Kjell Wanselius, Therells EnergiknsuJter, I Skåne finns nu fyra års erfarenhet av naturgas inkluderat den syntetiska naturgasen i frm av prpan-luftgas. Denna rapprt sammanställer de vunna erfarenheterna ch visar på rekmmendatiner sm kan användas för den frtsatta naturgasutbyggnaden i Sverige. I kapitel 5 görs en översiktlig redgörelse för de värderingar sm denna rapprt är skriven utifrån. Bl a beskrivs några parametrar sm bedöms sm viktiga för villaägaren då han/hn skall välja energikälla ch typ av värmepanna. Kapitel 6 definierar lika förluster från pannanläggningar ch lika verkningsgradsbegrepp. Bl a redgörs för de två begreppen förbränningsverkningsgrad. Det ena begreppet härrör frän rökgasförlusterna ch är vanligt i lje- ch naturgassammanhang. Det andra begreppet är den kemiska förbränningsverkningsgraden sm tar hänsyn till mängden förbränt bränsle i rökgaserna. Kapitel 7 visar på faran att använda tumregler baserat pä generella besparingsvärden dä det handlar m enskilda villaanläggningar. stutsatsen är att för att kunna utföra en krrekt besparingskalkyl måste man känna till villaägarens värmeanläggning före knverteringen ch även veta till vilken typ av gasanläggning viljaägaren tänker välja för naturgas. Kapitel 8 visar att m man uppnår en verkningsgradsförbättring pä 5% vid övergäng frän ljeeldning till gaseldning så kan energibesparingen variera mellan Det gäller att kunna skilja på de båda begreppen. Kapitel 9 redgör för några verkningsgradsprblem sm aktualiserades i samband med att det första stra villamrådet, det i Bara strax utanför Malmö, knverterades ti11 syntetisk naturgas. Många av de nyinstallerade gaspannrna uppnådde inte den förväntade årsverkningsgraden. De fick byggas m ch förses med kmpletterande utrustning för att 8096 årsverkningsgrad skulle erhållas. Utredningen visar att dragavbrttet till atmsfärsbrännarna är en str förlustkälla sm härrör från den ökade ventilatinen i pannrummet. För att uppnå 8096 av årsverkningsgrad på den dminerande villagaspannan CTL 171 panna med IGF atmsfärsbrännare användes tre metder. Byte av atmsfärsbrännare till fläktgasbrännare samt brttagning av dragavbrttet. Installatin av avgaskylare sm med hjälp av värmesystemets returvatten kyler avgaserna efter dragavbrttet. Installatin av dubbelspjäll sm dels stänger för genmströmningsförlusterna ch dels stänger för dragavbrttsförlusterna.

5 4 Alla tre lösningarna gav förväntat resultat vid kntrll efter en tids drift. Den biljigaste, ch därmed bästa lösningen, är att kmplettera pannan med dubbelspjäll. En viktig slutsats är att atmsfärsbrännare utan spjälj har lägre årsverkningsgrad än fläktgasbrännare. Med dubbelspjäll på pannr med atmsfärsbrännare erhålls i strt sett samma årsverkningsgrad sm med enstegs fläktgasbrännare. Kapitel 10 visar resultatet av en annan gaspanna sm undersöktes, Parca Hydrtherm. Arsverkningsgraden visade sig vara Efter -mbyggnad vilket innebär sänkt gaseffekt samt inmntering av dubbelspjä11 erhöjls över 8096 ärsverkningsgrad. Kapitel 11 redgör för några uppkmna driftstörningar på gaspannr i hus med mekanisk fränluftsventilatin ch två metder att lösa prblemet. Driftstörningar uppkm endast på pannr med atmsfärsbrännare där avgaserna gick ut genm dragavbrttet. Trts att separata pannrum hade byggts i husen samt att pannrummen försetts med tvä friskluftsventilatinsöppningar bildades undertryck i pannrummen. Orsaken visade sig vara att det undertryck viljans frånluftsfläkt skapar frtplantar sig genm dörrfder, dörrspringr, takfder ch glvfder. Den ena metden för att avhjälpa driftstörningarna bestd i att nggrant täta pannrummet med tätskum ch silicn. Detta lyckades i de flesta fall. Den andra metden bestd i att mntera in en rökgasfläkt vilket är en säkrare men dyrare metd. Resultatet av undersökningen ch gjrda erfarenheter visar att pannr med atmsfärsbrännare ch dragavbrtt ej skall installeras i hus med mekanisk frånluftsventilatin. Kapitel 12 redgör för rsakerna ti!l att kndens uppstår i skrstenar samt visar på en metd att teretiskt beräkna temperaturfallet i skrstenen. En del erfarenheter har samlats ch de är: l en välislerad ( mm stenull) stålskrsten uppträder nästan aldrig kndensprblem. De flesta kndensprblem uppstår hs tegelskrstenar. Insatsrör skall mnteras så att röret dras ut ch ansluts direkt till pannan. Skall insatsrör av aluminium användas måste tidigare ljeeldade rökkanaler tvättas rena från svavel. Pannr med atmsfärsbrännare klarar sig fta utan kndensprblem pga den luftutspädning dragavbrttet rsakar.

6 5 Ansvaret för att en gasinstallatin utföres utan att kndensprblem uppstår i skrstenen ligger pä installatören. De sm säljer gaspannr bör dck hjälpa instaljatörerna med anvisningar. I kapitel 13 jämförs atmsfärsbrännare med fläktgasbrännare. Om pannan med atmsfärsbrännaren förses med dubbelavgasspjäll blir båda brännartyperna likvärdiga ur verkningsgradssynpunkt. Driftsäkerheten är högre med atmsfärsbrännare men med avgasspjället installerat bedöms driftsäkerheten sm likvärdiga för de två gasbrännartyperna. kndensprblemet i skrstenarna är klart mindre för pannr med atmsfärsbrännare. Ljudnivån är klart lägre med atmsfärsbrännare. En prisjämförelse (februari 1987) visar att atmsfärsbrännare, inklusive avgasspjäll, har samma prisnivå sm en fläktgasbrännare. Kapitel 14 tar upp några mätnggrannhetsfrågr. Själva mätaren har gd nggrannhet men relativt stra mätavvikelser kan rsakas av mgivningstemperaturen kring mätaren. Undersökningar utförda av Drifttekniska Högsklan visar att gaser mycket snabbt antar pannrummets temperatur. Detta leder till att man kan sätta gasens temperatur i mätaren sm lika pannrummets temperatur. Skillnaden i registrerad gasenergi är 7% mellan ett pannrum där temperaturen är JOOC relativt ett pannrum med temperaturen JOOC.

7 6 2. Driftserfarenheter fr~ anläggningar sm använder naturgas sm bränsle Ake Narfgren, VBB, Malmö, I denna rapprt presenteras de erfarenheter, sm ett antal naturgaskunder har erhållit hittills vid användning av gasbränsle i sina värmeenergianläggningar. Dels redvisas de förändringar, sm har skett i energiförbrukningshänseende vid övergängen till gas, ch dels övriga synpunkter, sm framkmmit i samband med användning av gasbränsle. TiUgängligt bedömningsunderlag har varierat kvalitetsmässigt, men genereljt blir slutsatsen den, att knvertering till gas alltid ger möjlighet till energibesparingar. strleken av energibesparingen är avhängig av förutsättningarna i respektive anläggning ch av de åtgärder, sm vidtas för att ta tillvara naturgasens specifika egenskaper. Innehäll et i rapprten återger gaskundernas uppfattningar, ch den bedömningen har gjrts, att uppföljning hs en nybliven gaskund från naturgasleverantörens sida beträffande den nya driftssituatinen efter knverteringen till gas skulle vara värdefull för båda parter.

8 7 3. Knverteringshandbk Thmas Carlqvlst/Mats Jhanssn, Swedegas, Målsättningen med knverteringshandbken är att ge anvisningar, räd ch underlag för knverteringsstudier av framför allt större ptentiella gaskunder. Handbken har delats upp i del A Arbetsmaterial ch del B Bakgrundsmaterial. Arbetsmaterialet, del A, är ett första utkast tiu en slags 11 försäljningshandbk 11 för naturgas. Denna del av handbken skall vara en hjälp för försäljare ch knverteringshandläggaren under själva kundbesöket, under sammanställningsarbete, utvärdering ch kstnadsberäkningar. Arbetsmaterialet syftar till att ge anvisningar ch stöd med avseende på följande: Kartläggning av befintligt energisystem ch industriprcesser med frågefrmulär ch checklistr Kartläggning av nuvarande energikstnader Kartläggning av belastningskarakteristik Sammanställning ch uppskattning av för knverteringsstudien erfrderliga data Uppskattning av knverteringskstnader Bakgrundsmaterialet, del B, är ett första utkast till en slags "prdukthandbk" för naturgas. Med prdukthandbk avses här en beskrivning av hur prdukten naturgas kan utnyttjas ch användas ch vilka fördelar ch s k premiumvärden den har jämfört med andra bränslen. På sikt kan bakgrundsdelen innehålla delar sm kan delas ut till ptentiella gaskunder i frm av brschyrmaterial ch infrmatinsfldrar, sm på infrmativt sätt beskriver prdukten. I detta första utkast syftar bakgrundsmaterialet ge stöd åt försäljare ch knverteringshandläggare med avseende på följande: Beskrivning av förändringar i energisystemet (panna) vid naturgasknvertering Uppskattning av vilka mervärden eller premiumvärden sm naturgas kan ge vid en knvertering av energisystemet (panna) Beskrivning av hur naturgasen kan användas i industriella prcesser Uppskattning av vilka mervärden eller premiumvärden sm naturgas kan ge vid en knvertering av industriella prcesser Beskrivning av naturgasens miljöförbättringar Användbart referensmaterial

9 8 Följande avses inte tas upp i knverteringshandbken: Handbken behandlar inte kundens betalbarhet, prissättning, gastaxr eljer tariffsystem Handbken behandlar inte lönsamhetsberäkning av gasknvertering Handbken behandlar endast stra gaskunder sm kräver knverterlngsstudier. Mindre värmekunder såsm villr etc ingår inte Fullständiga anvisningar för knverteringsstudier av större industrikunder ingår inte. För dessa större kunder kmmer delar av knverteringsstudien alltid vara specifik för just det enskilda fallet Följande behandlas inte i detta första kncept, men kmmer att infgas i handbken senare: Naturgasknverter i ng av fastbränslepannr såsm kl, bibränslen Naturgasknvertering av gaslanläggningar Naturgasknvertering av industriella prcesser. (För närvarande finns inget eget material framtaget, i stället bifgas en rapprt från Dangas sm exempel på vad detta kapitel kan innehålla.) Naturgasknvertering av mindre fjärrvärmeverk eller hetvattencentral Principutförande av naturgasnät ch gasinstallatiner. Frågefrmulär för större uppvärmningskund, typ mindre fjärrvärmeverk eller hetvattencentral

10 9 4. Demnstratinsanläggning av rekuperativ brännare hs Bliden-Bergsöe Sören Dahlin, Drifttekniska Högsklan i Malmö Mats Jhanssn, Swedegas Pär Carlssn, Sydkraft Bengt Fridh, Industri-Teknik Bengt Fridh AB En väsentlig energibesparing kan uppnås i termiska prcesser genm värmeåtervinning. Värmeenergi kan överföras från varma avgaser till förbränningsluften i en rekuperativ värmeväxlare vilken är integrerad med brännaren. En kmpakt ch relativt enkel installatin erhålles. Tekniken är känd internatinellt ch i någn mån i Sverige (gasldrift) ch det finns ett antal företag vllka har rekuperativa brännare på sitt prgram. Under hösten 1986 diskuterade representanter frän Swedegas AB, Sydkraft AB, Industri-Teknik Bengt Fridh AB ch Drifttekniska Högsklan möjligheterna för att åstadkmma ett prjekt med den dubbla målsättningen att genmföra jämförande (lja/gas) mätningar ch att fä till stånd en demnstratinsanläggning med en rekuperativ brännare. Bliden Bergsöe AB i Landskrna hade i det läget genmfört en mfattande knvertering från lja till naturgas, med Industri Teknik Bengt Fridh AB sm installatör. Företaget visade strt intresse för prjektet ch var villigt att ställa en av sina ugnar till förfgande. Aluminiumsmältugnen i andhallen bedömdes vara lämpligast pga sin relativt höga avgastemperatur (ca l 000 C) ch strlek (effektbehv). Prven startade i nvember 1986 med Hegwein gasbrännare mnterad. För att kunna genmföra jämförande mätningar under likartade förhällande har prver utförts med den Bentne ljebrännare sm var mnterad innan knverteringen. Den rekuperativa brännaren mnterades under april månad 1987 ch prverna avslutades i början av juni. Den undersökande delen av prjektet ingår sm en del i ett prjekt kallat Rekuperativa ch regenerativa brännare i industriella prcesser vilket finansieras av STU, Värmetrsk ch Industri-Teknik Bengt Fridh AB. Avsikten är att ytterligare prv av den rekuperativa brännaren skall genmföras i Drifttekniska Högsklans labratrium. Brännarens egenskaper vad avser bl a NOx-emissiner skall då undersökas. Prv har genmförts under likartade förhållanden med ljebrännare, vanlig gasbrännare ch rekuperativ gasbrännare. En knvertering från lja till vanlig gasbrännare gav ingen nämnvärd skillnad i energiförbrukning. Däremt var skillnaden i energiförbrukning påtaglig vid en jämförelse mellan ljebrännare ch rekuperativ gasbrännare. Den specifika energiförbrukningen minskades från ca 2030 kwh/tn till ca 1230 kwh/tn (varm ugn) vilket mtsvarar en energibesparing av 40%. Två rsaker står att finna till detta dels utför den rekuperativa brännaren samma smältarbete med en betydligt lägre effekt tack vare bättre värmeöverföring (höghastighetsutförandet ger bättre knvektiv värmeöverföring) från avgaserna till prcessen ch dels mindre avgasförluster pga energiåtervinning.

11 lo 5. Naturgasanvändning vid direkttrkning av spannmll, fder ch livsmedel Nils-Eric Carlstedt, Vattenfall BEG4, Vid direkttrkning med förbränningsgaser av livsmedel, spannmål ch fder har man i vissa fall kunnat härleda förekmsten av nitrsaminer ch PAH till just trkmetden. I förbränningsgasen finns kvävexider sm under vissa mständigheter kan förena sig med aminer ch bilda nitrsaminer. PAH eller plynukleära armatiska klväten bildas under vissa förbränningsbetingelser ch kan kntaminera trkprdukten. Det är företrädesvis i direkttrkad malt, trrmjölk ch fiskmjöl sm man funnit nitrsaminer. Nitrsaminhalten i trrmjölk kan dck ej härledas tijl trkmetden. Detekterbara halter av lika PAH finns i spannmål men förekmmer lika frekvent före trkningen ch i indirekt trkad spannmål sm efter direkttrkning. I de fall sm en högre kvävexidkncentratin bidrar till nitrsaminbildningen kan låg-nox-brännare användas. Denna sänker NOxhalten i trkgasen ca 50 ggr. PAH-bildningen vid naturgasförbränning är vid rätt inställning ch brännare befintlig. Sammanfattningsvis är direkttrkning med naturgas sm bränsle en utmärkt teknisk lösning vid många trkapplikatiner ch trde inte innebära några hälsprblem varken för människr eller djur. Dck bör en viss försiktighet rekmmenderas ch inför varje ny applikatin bör en mfattande analys genmföras för att fastställa att ingen kntaminering eller bildning av föreningar typ nitrsaminer sker.

12 Il 6. Installatinshandbk Swedegas, Vattenfall, Sydkraft Björn Svenssn, Vattenfall BEG4 Fullständig utgåva färdig hösten 1987 De grundläggande kraven för utförande/utfrmning av installatiner för användning av naturgas ges i Svenska Gasföreningens: Naturgasmanual för ett systemtryck av högst 4 bar. Del 4 ch 5 av denna manual behandlar installatiner hs gaskunder. Al!män ch genere11 infrmatin ges i manualens del l. Denna Installatinshandbk är ett kmplement till Naturgasmanualen. Handbken är utarbetad i nära samarbete mellan Vattenfall, Swedegas ch Sydkraft. Handbkens syfte är att utgöra ett stöd ch en referens vid utförande av installatiner för användning av naturgas. I princip skall den gå att tillämpa under arbetets samtliga skeden, ch innehåljet vänder sig därvid till: persnal hs gasdistributör prjektör instauatör gaskund Primärt kmmer distributören att förfga över handbken, samt även svara för vidare spridning tih"rätt adress". Den tekniska standard sm specificeras mtsvarar Sydkrafts samt Swedegas ch dess reginala gasdistributinsföretags krav på installatiner inm respektive distributinsmråde. Vid användande av handbken sm ett kmplement till naturgas manualen gäller följande: Handbkens innehåll avviker inte från manualens krav. Vissa avsnitt kan dck gå längre än manualen, genm kmpletterande infrmatin eljer mer specificerade rekmmendatiner. Vissa avsnitt ger vägledning t ex genm att peka på en specielllösning sm varande att föredra framför en annan eller i frm av förklaringar till manualens anvisningar. I princip skall handbken vara så utfrmad att läsaren inte riskerar att undgå någt väsentligt krav 1 manualen genm att förlita sig på handbken. Detta uppnås genm hänvisning till aktuella avsnitt i Manualen. Handbken innehåller även vissa avsnitt sm saknar mtsvarighet i manualen. Detta gäller primärt infrmativa avsnitt sm ej berör säkerhet ch kvalitet. Dessutm infrmeras m kraven på installatiner med tryck överstigande 4 bar, vilka ej behandlas av manualen. Anvisningarna i denna handbk avses att tillämpas inm Sydkrafts samt Swedegas dtterblags distributinsmråden. Användare av handbken bör aljtid hs gasdistributören förvissa sig m att ingen senare utgåva föreligger.

13 12 Anvisningarna gäller samtliga installatiner för naturgasanvändning inm en kunds mråde, med undantag av ledningar i mark. Handbken behandlar följaktligem abnnentcentral rörledning van mark ch inmhus armatur i rörledning gasbrännare med kmpnenter panna eller annan förbrukare avgassystem Gränssnitten blir med andra rd: den punkt där en markledning, av plast eller stål, ansluter mt abnnentcentralen, eller dras upp van mark för att frtsätta i det fria ejler inmhus avgassystemets utlpp i atmsfären. Följande typer av anläggningar behandlas: villr fastigheter med pannrum t ex flerbstadshus, kntr, småindustri etc fristående panncentraler industrianläggningar. Under arbetet med handbken har textmaterialet frtlöpande granskats ch kmmenterats av en styrgrupp bestaende av representanter för Swedegas/Västgas, Sydkraft ch Vattenfall.

14 13 7. Mätningsteknik Thmas Carlqvist, Swedegas, Mätfilsfi för svenska stamledningssystemet har framtagits sm en internrapprt, sm inte delges utanför Swedegas.

15 14 8. Ratinell stubbhantering I.Dlder utförande av arbetsgata för gasledning Hans Markgren, Vattenfall BYC2, Under anläggningsskedet för en naturgasledning ställs höga krav på arbetsgatans beskaffenhet. Hög dagsprduktin, ca l 000 m lagd rörledning, uppnås genm intensivt resursutnyttjande längs en arbetsgata med gd framkmlighet ch fä störningsmment. Avgörande för hur hög dagsprduktin man kan uppnå är berende av hur bra arbetsgata det är möjligt att utföra genm förekmmande terrängtypen. En bra arbetsgata karaktäriseras av plan ch bärkraftig yta, svårigheten att uppfylla båda dessa önskemål i skgsterräng belyses bäst genm en krtfattad arbetsbeskrivning. Efter utförd skgsavverkning avbanas markytan i syfte att åstadkmma en plan arbetsgata, metden resulterar genm att förekmmande stubbar tillsammans med delar av rtsystemen slits upp, i att arbetsgatans bärighet nedsätts. Stra fördelar skulle således uppnås m "stubben" kan avlägsnas utan att vidhängande rtsystem påverkas. Uppföljning av utfört anläggningsarbete för sträckan Ingelstrp Falkenberg visar att stubbröjningsprblemet fått en tillfredsställande lösning i ch med intrduktinen av en specialutrustad grävmaskin. Tillsatsutrustningen, benämnd rtatr, har genm starkt förbättrat rörelsemönster hs grävmaskinen lett till en utveckling av förekmmande arbetsmetd mt att nu enbart avlägsna den centrala stubbdelen utan att rtdelen skadas nämnvärt. Detta uppnås genm att rtatrns knstruktin medger en kntinuerlig skprtatin runt den centrala stubbdelen varvid rtsystemet avskärs ch "stubben" kan avlägsnas. Arbetsprgrammet avbrytes efter pkt 3:2 då eftersträvat resultat har uppnätts med redan existerande maskintyper ch utrustningar.

16 15 9. Förankringsmetd för gasledning genm vätmarksmråden Hans Markgren, Vattenfall BYC2, Ledningsdragning genm vätmarksmråden är med hänsyn till rådande prjekteringsförutsättningar en vanligt förekmmande aktivitet, för prjekt Västgas!B beräknas ca 2% av sträckan utgöras av sådana mråden. Vid frtsatt utbyggnad av gasledningsnätet genm MeJlansverige kmmer andelen berörd våtmark att öka markant. Gasledningar dragna genm våtmarker måste l likhet med ledningar genm vattendrag förankras för att mtverka uppflytning, de vanligaste förankringsmetderna är inspänning med jrdskruv eller påförande av btg-vikter. Jrdskruv Förekmst: USA ch j viss mån Kanada. Fördelar: Låg kstnad, liten materialhantering. Nackdelar: Osäker inspänningskraft, krrsin. Förankring med jrdskruv har bedömts ge ett så säkert resultat att metden frtsättningsvis utgår. B T G-vikt Förekmst: USA, Kanada ch Eurpa. Fördelar: Säker metd, enkelt utförande. Nackdelar: Hög kstnad, str materialhantering. Alternativ förankringsmetd Under våren 1986 kntaktades Silex AB vars prdukt "Svällkrppen" tycktes lämplig sm huvudkmpnent i ett nytt förankringssystem. Förankringssystemet sm i strt kan beskrivas sm en kmbinatin av vikt ch dragförankring, består av följande kmpnenter: Svällkrpp Dragstag Rörkpplingsk. Installatin av förankringssystem sker enligt följande: SväUkrppen sm i installatinsfasen är ett hpvecklat plåtpaket drivs ner i marken med brrmaskin eller pålhammare. Plåtpaketet expanderas genm injektering av cementbruk. Dragstaget pressas ner i svällkrppen genm injekteringsröret. Om det visar sig fördelaktigt kan injekteringsröret utfrmas sm dragstag.

17 16 Rörkpplingsket påmnteras ch gasledningen är förenad med svällkrppen. Utförd studie visar att alternativ förankringsmdell i en jämförelse med referensutförandet är eknmiskt intressant för rördiametrar (/J 600 mm ch större. Dck bör påpekas att till skijinad frän kstnader redvisade för referensalt sm är väl dkumenterade genm utfört anläggningsarbete, har kstnaden för alternativ förankringsmdeu inte kntrllerats i utförda fältförsök. Härigenm kan det ej uteslutas att kstnadsökningar till följd av förutsett svår arbetsmetd förskjuter lönsamhetsgränsen mt större rördiametrar än föreslagna (/) 600 mm. För rördiametrar mm Och större är dck kstnadsreduktinen så ansenlig att erfrderliga kmpletteringsåtgärder endast marginellt kan påverka slutkstnaden. Med anledning av erhållet resultat ch att för närvarande ingen utbyggnad planeras med rördiametrar större än mm avbrytes under kapitel 3 redvisat arbetsprgram efter pkt 3.4. l händelse av beslut m utbyggnad av det svenska ledningsnätet med rördiametrar större än mm bör prjektet återstartas ch arbetsprgrammet slutföras.

18 Ratinell rörtransprt ch rörnedläggning Henrik Ringertz, Vattenfall BYC4 Gunnar Bberg, Vattenfall BJL Naturgasen har intrducerats i Sverige ch erfarenheter har vunnits vid byggande av markförlagda gasledningar. Teknik, metder samt delvis maskinutrustning ch yrkeskunnig arbetskraft har imprterats från andra länder med förutsättningar sm skiljer sig från mtsvarande svenska. Det är därför nu läge att stämma av erfarenheterna ch föreslå nödvändiga förändringar ch förbättringar i val av arbetsmetder ch maskinutrustningar för kmmande gasledningsbyggnad. En förstudie har utförts avseende i första hand rörtransprt ch rörhantering samt nedläggning av den ihpsvetsade rörsträngen. Målsättningen är att reducera hanteringskstnaden ch öka tlllgängligheten genm att nyttja maskiner av standardtyp. Studien har, i samarbete med maskintijlverkare, utförts för att fastslå vilka tillgängliga maskintyper i Sverige sm kan vara lämpliga ch vilka arbetsmetder sm då bör kmma till användning. Sm referensramar för studien har pågående arbeten vid prjekt Sydgas 2 samt byggkalkyl upprättad för det kmmande prjekt Västgas IB använts. Rapprten knstaterar att maskinernas framkmlighet i terräng ch över vätmarker är av väsentlig betydelse, samt att markskadrna måste minimeras. En tidig ch väl underhållen markförstärkning av arbetsgatan över känsliga partier är därvid en förutsättning. Det har framgått att handburna maskiner i princip är lämpligast, men att ökad smidighet ch flexibilitet uppnås med hjulburna maskiner typ skgsmaskin eller dumper. Dessa kan förses med band ch slirskydd för att öka framkmligheten. För rörnedläggningen verkar bandburna grävmaskiner vara ett bra alternativ, sm måste testas ytterligare. Transprt- ch hanteringsmaskinerna bör baseras pä någt basfrdn (skgsmaskin eller dumper) med lastväxlare, sm kan kmbineras med lika specialutrustningar. Om ett sådant system genmförs knsekvent erhålles möjligheter till samrdningsvinster ch en ökad nyttjandegrad av basmaskinerna. Avsevärda persnalbesparingar kan göras genm att autmatisera kranhanteringen av rören. Detta är en fråga m att utveckla autmatiska gripdn sm inte skadar rören. Ett handlingsprgram med lika prv för att få anknytning till praktiken föresläs bli genmfört i samband med de kmmande arbetena för Västgas l B.

19 Ratinell kringfyllnad Ernst Hellbacher, Vattenfall BYC Hans Markgren, Vattenfall BYC Vid rörgravsschaktning för gasprjektet finns enligt förundersökningen möjlighet att äteranvända schaktmassrna genm att på platsen srtera dessa. Srteringen bör utföras av en lätthanterlig mbil utrustning, sm delar schaktmassrna i två fraktiner ~ 20 mm euer > 20 mm (alternativt.:::, 30 mm ch > 30 mm). Efter att ha funnit ch prvat en srterutrustning sm klarat förutsättningarna samt visat sig anpassbar till de förhållanden sm råder vid gasprjektet har framkmmit: att att att utrustningen efter mbyggnad klarar de schaktmängder, sm råder vid gasledningens rörgravsschakt det eknmiskt är mycket lönsamt att srtera schaktmassrna direkt mmentet brtfrsling av schaktmassr minskar i samma grad sm man tillgdgör sig äteranvända massr.

20 Alternativt rörbäddsutförande Ernst Hellbacher, Vattenfall BYC Hans Markgren, VattenfaiJ BYC Vid det pägående prjektet med byggandet av gasledningen mt Götebrg har det anslagits medel för att utröna möjligheten till ett alternativt rörbäddsutförande. Sm alternativ tlll den knventinellt utförda rörbädden har i prjektspecifikatinen föreslagits knstmaterialkuddar. Det material sm ligger närmast till hands är tellplast sm dels har hög bärighetsförmåga ch dels en viss mjukhet, sm gör att röret kan vila på materialet utan att åverkan sker. Alternativt rörbäddsutförande med knstmaterial kan visa sig mycket lönsamt då det såväl resurs- sm tidsmässigt kan ge betydande vinster. Knstmaterialet har hög tryckhällfasthet ch är lätt att placera ut i rörgraven. En vidareutveckling i fältmässig miljö är emeljertid nödvändig för att fä en väl anpassad metd.