Kv. Ankarstjernan 58 Karlskrona

Transkript

1 ENERGIKARTLÄGGNING SKEPPSGOSSEN Kv. Ankarstjernan 58 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn

2 Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget Uppdragets innehåll Kntaktpersn under energianalysen Driftrganisatin Aktuella energipriser Nulägesbeskrivning av fastigheten Byggnaderna Energianvändning Transmissinsförluster Luftläckage Varmvatten Ventilatin Belysning Kyla Utrustning Sammanställning av energianvändning Värme Elanvändning Analys ch rekmmendatiner Beräkningar ch åtgärder Skeppsgssekasernen Klimatskal- fönster Vaktbyggnaden Eknmiska kalkyler

3 1. Allmänna uppgifter m uppdraget 1.1 Uppdragets innehåll Uppdraget handlar m att analysera ch finna åtgärder för att minska energianvändningen av köpt energi för fastigheten. Det är viktigt att se de lika funktinernas samband ch användning i relatin till hur man använder sin fastighet innan åtgärder genmförs. Många åtgärder påverkar varandra ch en nggrann uppföljning ch utvärdering efter varje åtgärd är viktig för ett bra slutresultat. Vår arbetsprcess vid energikartläggningar: Startmöte med kund. Genmgång av mfattning, tidplan, budget ch resultat. Genmgång av befintliga handlingar såsm ritningar, energianvändning, energideklaratiner ch driftinstruktiner. Analys av nuläget i fastigheten. Platsbesök med en generell genmgång av fastigheten ch driftstrategier. Mätning av temperaturer, effekter, luftflöden etc. Analys av energianvändningen ch upprättande av energibalansberäkning. Framtagning av åtgärdsförslag ch eknmiska kalkyler. Ev. kmpletterande platsbesök med inriktning på detaljerna i åtgärdsförslagen. Rapprt ch genmgång med kund. Prjektgenmförande. Uppföljning av resultat. 3

4 1.2 Kntaktpersn under energianalysen Kntaktpersn för EVU under hela prcessen har varit Anders Magnussn vid Statens Fastighetsverk. 1.3 Driftrganisatin Driften av Skeppsgssen sköts av SFV samt Frtifikatinsverket. 1.4 Aktuella energipriser Fjärrvärme: El: 0,63 kr/ kwh 1,10 kr/ kwh Priserna avser rörlig del exkl. mms. 2 Nulägesbeskrivning av fastigheten 2.1 Byggnaderna Area: Skeppsgssen m 2 (BRA) Vaktbyggnad 543 m 2 (BRA) Typ av byggnad: Kntrsbyggnad Byggnadens ålder: 1780 Typ av verksamhet: Kntr, skla Verksamhetstid/vecka: 8-16 för sklverksamhets, övrigt kntrstid Värmeförsörjning: Fjärrvärme Fastigheten består av en huvudbyggnad där man bedriver kntrs ch sklverksamhet. Samt en vaktbyggnad där man bedriver kntrsverksamhet. Vaktbyggnaden har dck stått tm de senaste åren. Uppvärmningen sker via vattenburna radiatrer. Byggnaden ventileras med självdragssystem med fläktförstärkt från/tilluft under smmartid när självdragssystemet inte fungerar till önskad grad. Kyla via Kylmaskin ch fjärrkyla. Fjärrkyla installerades under

5 2.2 Energianvändning Nrmalårskrrigerad energiförbrukning i hela fastigheten: Skeppsgssen Fjärrvärme: Fastighetsel: Vaktbyggnad Fjärrvärme: Fastighetsel: 576 MWh/år 97 kwh/ m 2,år (avser uppvärmd yta) 120 MWh/år 20 kwh/ m 2,år (avser uppvärmd yta) 69 MWh/år 127 kwh/m 2,år (avser uppvärmd yta) 3,6 MWh/år 6,6 kwh/m 2,år (avser uppvärmd yta) Fastighetselen är inte nrmalårkrrigerad utan avser året Transmissinsförluster Transmissinsförlusterna genm byggnadsskalet för Skeppsgssekasernen har bedömts till ca 607 MWh/år. I tabell nedan redvisas hur dessa förluster fördelar sig på de lika byggnadsytrna. Byggnadsdel U- Värde Area Energi (W/m 2 *K) (m 2 ) (kwh/år) Yttervägg 0, Fönster-2 glas + 1 extra 1, glas Dörrar 2, Källarväggar 0-1m 0, Källarväggar 1-2m 0, Källarglv 0, Vindsbjälklag 0, Summering

6 Fördelning av transmissinsförlusterna genm byggnadsdelarna för Skeppsgssekasernen. Transmissinsförlusterna genm byggnadsskalet för Vaktbyggnaden har bedömts till ca 69 MWh/år. I tabell nedan redvisas hur dessa förluster fördelar sig på de lika byggnadsytrna. Fördelning av transmissinsförlusterna genm byggnadsdelarna för Vaktbyggnaden. 6

7 2.4 Luftläckage Den frivilliga luftläckaget i Skeppsgssekasernen har bedömts till ca 218 MWh/ år. Den frivilliga luftläckaget i Vaktbyggnaden har bedömts till ca 13 MWh/ år. 2.5 Varmvatten Vattenförbrukningen uppgår enligt energistatistik till ca 554 m³/år. Till värmning av tappvarmvatten åtgår ca 6 MWh per år. Då vaktbyggnaden std tm under hela 2010 förutsätts all varmvatten gå till Skeppsgssekasernen. 2.6 Ventilatin Till största del ventileras fastigheterna med självdrag ch till/frånluftssystem med delvis återvinning. Skeppsgssekasernen ventileras med självdrag ch fläktförstärkt från/tilluft. Till & frånluftsfläktarna för plan 0-2 startar när utmhustemperaturen blir så pass hög att självdragsventilatinen inte fungerar tillfredsställande. Plan 3 ventileras kntinuerligt med fläktförstärkt frånluft. NO-sal på plan 3 ventileras med eget FTX-system. Vaktbyggnaden ventileras med FTX-system. Drifttiderna är till största del väl anpassade till verksamhetstiderna. Energianvändningen för driften av ventilatinen i fastigheten fördelas enligt tabell nedan. 7

8 Märkning Luftflöde m 3 /s Betjänar Eleffekt (kw) Drifttid (timmar) η VÅV (%) kwh/år (Värme) kwh/år (El) 008-FF1 Dragskåp, p FF1 Pentry, plan FF1 0,40 Pentry, plan 2 0, a-FF1 (halvfart) 0,30 Rum 303 0, a-FF1 (helfart) 0,15 Rum 303 0, a-FF1 (halvfart) 0,06 Rum 305a 0, a-FF1 (helfart) 0,04 Rum 305a 0, b-FF1 (halvfart) 0,12 Rum 305b 0, b-FF1 (helfart) 0,19 Rum 305b 0, c-FF1 (halvfart) 0,13 Rum 305c 0, c-FF1 (helfart) 0,22 Rum 305c 0, a-FF1 (halvfart) 0,13 Rum 307a 0, a-FF1 (helfart) 0,19 Rum 307a 0, b-FF1 (halvfart) 0,12 Rum 307b 0, b-FF1 (helfart) 0,19 Rum 307b 0, a-FF1 0,03 WC 0, b-FF1 (halvfart) 0,30 Rum 323b 0, b-FF1 (helfart) 0,13 Rum 323b 0, c-FF1 (halvfart) 0,12 Rum 323c 0, c-FF1 (helfart) 0,20 Rum 323c 0, a-FF1 (halvfart) 0,30 Rum 324a 0, a-FF1 (helfart) 0,16 Rum 324a 0, b-FF1 (halvfart) 0,30 Rum 324b 0, b-FF1 (helfart) 0,15 Rum 324b 0, FF1 (halvfart) 0,17 Rum 333 0, FF1 (helfart) 0,56 Rum 333 0, TA2-TF1 0, TA1-TF1 0, K28-FF1 0,04 Plan 0 0, K09a-FF 0,10 Plan 0 0, TA/FA-TF 0,11 NO rum 0, TA/FA-FF 0,14 NO rum 0, FA1-FF1 1,90 2, FA2-FF1 2,10 2, TF1-vind 0,53 0,

9 Märkning TA1/FA1- helfart TA1/FA1- halvfart Luftflöde m 3 /s 0,77 Betjänar Eleffekt (kw) Vaktbyggnad 1,8 0,19 Vaktbyggnad 0,45 Drifttid (timmar) η VÅV (%) kwh/år (Värme) 0 kwh/år (El) Belysning Allmän belysning typ Lågenergilampr Installerad effekt (källaren +trappr) 6 W/m 2 Styrningar, tidkanaler drifttider etc. Tidkanal Den mesta av belysningen tillhör hyresgästerna. Hänsyn har tagits till denna i värmebalansen för byggnaden, men den tas inte med i sammanställningen över elanvändingen. Byggnad Installerad effekt Tänd vid besök Drifttid Energi (W) (h) (kwh/år) Skeppsgssentrappa mm Skeppsgssenytterbelysning Vaktbyggnadtrappa mm Skeppsgssenytterbelysning 688 X * 0* *= Byggnaden har ej varit i bruk. 2.8 Kyla Fram till våren 2011 försörjdes skeppsgssekasernen med kyla via kylmaskin i källaren samt tre mindre kylmaskiner sm försörjer serverrum. Under 2011 byttes den stra kylmaskinen mt en fjärrkyleanläggning. Statistik för denna finns ej med i rapprten då vi utgår för energidata för Elanvändningen för kyla under 2010 var ca 45 MWh/år. 9

10 2.9 Utrustning I fastigheten finns en hel del utrustning installerad. Bara en mycket liten del är dck kpplad till fastighetselen. I denna rapprt granskar vi bara på den utrustningen sm är kpplad till fastighetselen. Vi tar dck hänsyn till den i övrigt installerade utrustningen när vi beräknar värmebalansen för bygganden. Den utrustning sm finns inkpplad till fastighetselen är avluftarna sm finns placerade i källaren samt hissen. Energianvändningen för dessa har bedömts till ca 16 MWh/år. 3 Sammanställning av energianvändning 3.1 Värme I skeppsgssekasernen förbrukas ca 576 MWh värme årligen (nrmalårs krrigerat värde). Dessutm så erhålls det ca 490 MWh gratisvärme i byggnaden. Värmetillsktt Energitillsktt Andel [MWh/år] [%] Fjärrvärme % Elvärme 9 1 % Slinstrålning % Belysning 58 6 % Persner ch utrusning % Summa 1022 Värmetillsktt till Skeppsssekasernen Värmeanvändning Andel [MWh/år] [%] Transmissin % Luftläckage % Värme för ventilatin % Varmvatten 6 1% Summa 1022 Värmeanvändningen i Skeppsssekasernen 10

11 Fördelning av värmeanvändning inm Skeppsssekasernen på lika användningspster. Inm vaktbyggnaden förbrukas ca 69 MWh värme årligen (nrmalårs krrigerat värde). Dessutm så erhölls det ca 12 MWh gratisvärme i byggnaden. Då byggnaden har stått tm har man ej haft någn gratisvärmetillsktt från persner ch utrustning, men an har även hållit rumstemperaturen någt lägre än nrmalt. Värmetillsktt Energitillsktt Andel [MWh/år] [%] Fjärrvärme 69 85% Slinstrålning 12 15% Summa 81 Värmetillsktt till vaktbyggnaden. 11

12 Värmeanvändning Andel [MWh/år] [%] Transmissin 64 81% Luftläckage 15 19% Värme för ventilatin* 0 0% Varmvatten* 0 0% Summa 79 Värmeanvändningen i vaktbyggnaden. *Byggnaden har stått tm ch aggregatet avstängt. Transmissin Luftläckage Värme för ventilatin Varmvatten Fördelning av värmeanvändning inm vaktbyggnaden på lika användningspster. 12

13 3.2 Elanvändning I fastigheten förbrukades ca 120 MWh el under Fr.m ch installatinen av fjärrkyla skall elanvändningen för kylan minska ch ersättas av fjärrkylan. I tabellen nedan redvisas hur elenergin användes i fastigheten under Elanvändning Andel [MWh/år] [%] Fläktar % Pumpar % Belysning 3 3 % Hiss 5 4 % Utrustning 11 9 % Kyla % Elvärme 2 2 % Fläktluftkylare 7 6 % Summa 120 Fördelning av elanvändning på lika användningspster. 13

14 4 Analys ch rekmmendatiner 4.1 Beräkningar ch åtgärder 4.11 Skeppsgssekasernen Fönster Vid besök nterades det att fönster hade en hel del ihåligheter ch tätheter (se exempelfigurer nedan). Detta är viktigt att täta för att minska den frivilliga luftläckaget genm byggnaden. Åtgärden uppskattas kunna ge en besparing på ca 50 MWh per år. Kstnaden bedöms till ca kr. Detta ger en payfftid på ca 2 år. 14

15 Injustering ch installatin av nya termstater I skeppsgssekasernen råder idag väldigt höga inmhustemperaturer på de våningar sm bedriver verksamhet. Driftdatrn visade t.ex. rumstemperaturvärde på mellan grader redan klckan 8 på mrgnen för plan 1. Då vi har stra fönsterpartier med mycket slvärmeinsläpp ch en hög intern värmebelastning är det viktigt att ha väl fungerande termstater sm reglerar värmen ptimalt. Termstaterna sm sitter i byggnaden idag är gamla, ch har med all trlighet tappat sin reglerförmåga. Enligt driftpersnalen ch driftdatan så är värmesystemet mycket jämnt. Vi förslår därför att termstaterna byts ut på plan 0-2 (plan 3 har nya termstater) samt att hela värmesystemet injusteras på nytt. Vi bedömer besparingsptentialen till ca 50 MWh värme per år. Kstnaden bedöms till ca 100 kkr. Detta ger en payfftid på ca 3 år. Installatin av frekvensmfrmare Pumparna TA1-P2 samt TA1-P1 sm försörjer återvinningsbatteriet med värme använder idag ca 17MWh el per år. De saknar frekvensmfrmare ch kör på en fast effekt så frt utetemperaturen överstiger 7 grader. Att kmplettera dessa pumpar med en extern frekvensmfrmare alt. byta ut de mt nya pumpar med inbyggd frekvensmfrmare brde vara en lönsam energieffektiviseringsåtgärd. Vi bedömer besparingsptentialen till ca 7 MWh el per år. Kstnaden bedöms till ca 15 kkr. Detta ger en payfftid på ca 2 år. Klimatskal- slskydd fönster Beräkningar av installatin av slskydd så sm slskyddsfilm, persienner ch screen för att sänka energianvändningen av kmfrtkyla har gjrts. Beräkningarna visar att en sådan installatin inte är lönsam då det man vinner i minskad energianvändning av kmfrtkyla förlrar man i minskad gratisvärme från sl. Resultatet berr delvis på klimatskalets knstruktin (U-värden). En installatin av 15

16 slskydd är inte lönsam eknmiskt men kan bidra till bättre upplevt inmhusklimat eller andra aspekter sm minskade reflektiner på dataskärmar. Med ett reglerbart yttre slskydd såsm markis hade man undvikit förlusten av gratisvärme men detta är inte rimligt med hänsyn till byggnadens exteriör Vaktbyggnaden Vaktbyggnaden har stått tm i ett par år, men skall nu återigen tas i bruk. Då mycket av utrustningen har stått stilla kmmer elförbrukningen att öka nu. Det är viktigt att tidkanaler mm anpassas till den nya verksamheten. Klimatskal Vindsbjälklaget runt m fläktrummet i vaktbyggnaden är mycket dåligt islerat. Där ligger ca 10 cm islering sm dessutm är delvis nedtrampad ch i ganska dåligt skick (se bild nedan). Utrymmet sm bör tilläggsisleras. Att tilläggsislera detta utrymme med 300 mm lösull bedöms ge en besparingsptential på ca 3 MWh per år. Kstnaden bedöms till ca kr. Detta ger en payfftid på ca 12 år. 16

17 4.2 Eknmiska kalkyler I tabellen nedan sammanfattas de åtgärdsförslag sm finns redvisade i denna rapprt. I tabellen finns de eknmiska bedömningar m kstnad, besparing ch playff-tid. Åtgärdsförslag är rangrdnade i den rdning sm är mest eknmiskt fördelaktig. De relativt enkla, inte så kstsamma åtgärderna först ch de mer eknmiskt betungande sist. Alla kstnader är uppskattade ch måste kmpletteras med ffertbegäran från aktuell entreprenör. System Tätning av håliigheter i fönster Besparing Besparing Investering Pay-ff [MWh/år] [kkr/år] [kkr] [år] FO till pumpar Injustering samt nya termstater Tilläggsislering vind vaktbyggnad Summa