ENERGIBESIKTNING. Bilaga till Energideklaration av. Östra Mon 1:8 Bengtsfors kommun Uppdragsnummer 16628

Transkript

1 ENERGIBESIKTNING Bilaga till Energideklaration av Bengtsfors kommun Uppdragsnummer Besiktningen utförd av: Beställarens kontaktperson: Arne Olsson NB Kyl & VVS Konsult AB Storgatan BENGTSFORS Tel: Ombud: Certifierad energiexpert nr: 2149 Antal sidor: 5 sid Bilagor: -

2 ENERGIBESIKTNING 2(5) SAMMANFATTNING Fastigheten omfattar ett fristående hus. Huset är uppfört i två plan och med källare. Uppvärmning sker med vedpanna och ackumulatortank. Normalårskorrigerad energianvändning (energiprestanda) för värme och fastighetsel ligger på 215 kwh/m 2 och år. Förväntat värde för denna typ av byggnad är kwh/m 2 och år. 1 Bakgrund 1.1 Syfte Enligt Lag om energideklaration för byggnader SFS 2006:985 ska denna typ av byggnader energideklareras vid försäljning. 1.2 Förutsättningar Energiexperten har gjort platsbesök och haft ett möte med Arne Olsson Tempererad area, A temp A temp har angivits till 106 m 2 och då har halva källaren tagits med som uppvärmd yta. Det är A temp tillsammans med husets totala energianvändning för värme och fastighetsel som ligger till grund för energiprestandamåttet i energideklarationen. Med tempererad area, A temp, menas byggnadens area avsedd att värmas till mer än 10ºC och som är begränsad av klimatskärmens insida Beräkningar Vid beräkning av lönsamheten av energibesparande åtgärder har vi använt följande priser och räntor: Ved 600 kr/m 3 El 1,40 kr/kwh Prisökning 3 % per år Kalkylränta 4 % Beräknad återbetalningstid är rak d.v.s. utan hänsyn till ränta. Samtliga prisuppgifter, besparingar etc. är angivna inklusive moms. Observera att syftet med beräkningarna inte är att vara exakt utan att ge en storleksordning på respektive investering och besparingspotential. 1.3 Tillgängligt underlag Tillgängligt underlag har varit fastighetsdata från Metria, el-, vatten- och vedfakturor, ritningar samt uppgifter lämnade av fastighetsägaren och information som framkommit vid platsbesök. Elförbrukningen har under varit kwh. Vedförbrukningen har det senaste året varit ca 12 m 3. Under den tid som energiuppgifterna avser har två vuxna bott i huset. Det är antalet personer och brukarnas beteende som väsentligt påverkar energiförbrukningen.

3 ENERGIBESIKTNING 3(5) 2 Byggnad 2.1 Beskrivning av byggnaden omfattar ett fristående hus i två plan och med källare. Det finns även ett fristående ouppvärmt garage. 2.2 Bedömning av vilka byggnadsegenskaper som skall besiktas Klimatskärmen kontrolleras visuellt på plats. Luftbehandlingen kontrolleras avseende utelufts- och frånluftsdon. Uppvärmningssystemet kontrolleras liksom radiatorer avseende termostater. Blandare för tappvatten kontrolleras avseende en- eller tvågreppsblandare. Elinstallationer kontrolleras med tanke på möjlighet till lågenergibelysning. 3 Besiktning av byggnad 3.1 Klimatskärm Husets nybyggnadsår är Ytterväggarna bedöms vara uppförda av invändiga skivor, isolering, reglar och utvändig träpanel. Utsidan har tilläggsisolerats med 45 mm mineralull och försetts med ny panel. Fönstren byttes 2010 till 3-glas isolerrutor (ej källarfönster). Taket har en täckning av plåt. Vindsisoleringen består av ca mm sågspån samt mm mineralull. Grundläggningen är utförd med källare. 3.2 Värmesystem Uppvärmning sker med vedpanna kopplad till en 500 liters ackumulatortank. Tanken är försedd med en 6 kw elpatron. Det finns en reglercentral med inomhusgivare. Värmen distribueras via vattenburna radiatorer försedda med manuella ventiler. 3.3 Ventilationssystem Luftbehandlingen består av självdrag. Frånluft går via kanaler i murstock samt don placerade i badrum, sovrum uppe och källare. Köket är försett med spisfläkt i imkåpa och separat imkanal. Uteluft tas via uteluftsdon placerade i källarvägg samt genom läckage i byggnadskonstruktionen. 3.4 Tappvatteninstallationer Varmvatten bereds i ackumulatortanken. Duschen i badrummet är försedd med termostatblandare medan tvättställ och diskbänk har 1-greppsblandare. Det finns en 2- greppsblandarei tvättstugan. 3.5 Elinstallationer Belysningen består i huvudsak av lågenergilampor.

4 ENERGIBESIKTNING 4(5) 4 Förslag på kostnadseffektiva åtgärder m.m. 4.1 Värmesystem Byte av radiatorventiler Radiatorerna är försedda med manuella ventiler. För att inte förbruka mer energi än vad som behövs kan radiatorerna förses med termostatventiler. Att byta till termostatventiler brukar ge en energibesparing mellan 5 10 %, vi har räknat med 8 %. Vi uppskattar att 10 radiatorer behöver nya ventiler. Kostnaden bedöms till 600 kr/st. Förutom energibesparingen brukar komforten bli bättre med rätt temperatur. Investeringsbehov: kr Energibesparing: ca kwh ved/år (550 kr) Besparingskostnad: 0,23 kr/kwh (från det energipris investeringen blir lönsam) Återbetalningstid: ca 10 år Byte till tryckstyrd cirkulationspump Det finns två cirkulationspumpar: en mellan pannan och ackumulatortanken samt en som betjänar radiatorerna. När man har termostatventiler på radiatorerna öppnar och stänger de i förhållande till rumstemperaturen. I och med detta kommer trycket i radiatorsystemet att variera. Befintlig cirkulationspump är inte tryckstyrd utan har fast hastighet. En tryckstyrd pump känner trycket i systemet och varierar hastigheten i förhållande till behovet (varvtalsstyrning). När befintlig pump behöver bytas bör man välja en med tryckstyrning och energibesparingen i form av el brukar bli 50-60%. Investeringsbehov: kr Energibesparing: ca 220 kwh el/år (300 kr/år) Kalkylperiod: 20 år Besparingskostnad: 0,97 kr/kwh (från det energipris investeringen blir lönsam) Återbetalningstid: ca 10 år Isolera rör i källare För att undvika onödiga värmeförluster bör värmeledningar mellan panna och tank isoleras liksom ledningar från tanken mot radiatorsystemet Expansionskärl på vind Expansionskärlet är till för att ta upp värmevattnets volymförändringar. Befintligt kärl är öppet och placerat på vind vilket medför risk för vattenskada om kärlet går sönder. Det går att placera ett slutet kärl i källaren istället.

5 ENERGIBESIKTNING 5(5) 4.2 Ventilationssystem Uteluftsdon Sovrummen saknar uteluftsdon som släpper in luft. För lite tilluft innebär otillräcklig ventilation vilket kan medföra dålig inomhusmiljö (lukter, fukt). För att få tillräcklig ventilation kan man placera tilluftsdon i fasad eller spaltventiler i överkant av fönstrens karm. 4.3 Tappvatteninstallationer Varmvattentemperatur Vid besiktningstillfället uppmättes en varmvattentemperatur på 65 C. Varmvattentemperaturen i tappstället (blandaren) ska ligga mellan C. Om den är lägre föreligger risk för Legionella och om den är högre finns det risk för skållning. Skållningsrisk är särskilt viktigt att beakta om små barn eller rörelsehindrade använder varmvattnet. 5 Slutsatser 5.1 Åtgärder med visst investeringsbehov Byte av radiatorventiler Byte till tryckstyrd cirkulationspump 5.2 Övrigt Förse sovrummen med tilluftsdon Expansionskärl NB Kyl & VVS Konsult AB