Energianalys Malmö sjukhus UMAS Byggnad 12 1(17) Oktober- december RF teknisk förvaltning, Regionfastigheter Skåne/ECiS AB

Transkript

1 1(17) Energianalys Malmö sjukhus UMAS Byggnad 12 Oktober- december 2005 RF teknisk förvaltning, Regionfastigheter Skåne/ECiS AB Lars Frisk/ Antonio Grandon/ Bertil Hansson/ Mikael Nilsson/ Björn Gustafsson/ Anders Johnsson/ Reinhold Larsson/

2 2(17) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Allmänna uppgifter om uppdraget 7 3 Genomförande av uppdraget 7 4 Resultat och sammanställning av mätningar och fysisk genomgång av fastigheten 8 5 Analys och beräkningar 10 6 Åtgärder och rekommendationer 12 7 Ekonomiska kalkyler 16 8 Aktiviteter 17 Byggnad 12

3 3(17) 1 Sammanfattning Rapporten är skriven efter 3 utbildnings/analys tillfällen; 15/9, 20 21/9, 27-28/9 samt ytterligare besök 24-26/10, 7-8/11, 28-29/11 och 5-6/12. Byggnad 12 är en äldre byggnad uppförd en tillbyggnad genomfördes 1965 då ytterligare 2 våningar byggdes ovanpå den befintliga byggnaden. Värme ca MWh/år EL ca 781 MWh/år Byggnad 12 Transmission 858 MWh/år Ventilation 566 MWh/år Obalans 414 MWh/år Luftläckage 44 MWh/år Avlopp 55 MWh/år Nedan listas en sammanfattning av de åtgärdsförslag som presenteras i rapporten; Schakt tätas då stora läckage har detekterats. Till och frånluftsflöde injusteras så balans uppnås. Injustering av värmesystemet för att uppnå en jämnare temperatur i fastigheten. Drifttider för ventilationsaggregat som betjänar plan 1, 5 och 6 anpassas efter verksamhetens nyttjande. Eventuellt monteras spjäll på våningsplan inklusive frekvensstyrning på fläktar. Projektera om luftflödena och gör en ny total injustering som bättre speglar dagens verksamhet. Anpassning av tilluftstemperaturer på tillufts aggregat TF 5701, 5705, 5706, 5708, 5709 samt Ändra inblåsningstemperaturen till 18 C. Värmesystemets pumpar driftanpassas med sänkt pumpstopp från 17 till 15 grader. Energiinformation till brukarna genomförs.

4 Utfall av åtgärder 4(17) Energianvädning före och efter åtgärder i byggnad 12 MWh/år El verksamhet El belysning El ventilation El pumpar Varmvatten Ventilation värme Läckage Transmission Åtgärder Diagram 1 Fördelning av energianvändning före och efter olika åtgärder De olika funktionerna av staplarna i diagrammet kan beskrivas enligt följande Stapel 1 Visar den beräknade värmeenergianvändningen och elenergianvändningen i bygganden med nuvarande befintliga drift av byggnad 12. Stapel 2 I denna stapel har obalansen mellan till- och frånluftsflödena åtgärdats vilket kan åstadkomma en energireducering motsvarande ca 414 MWh/år på värmeenergianvändningen. Stapel 3 Här har åtgärder gjorts genom att man sänker till- och frånluftsflödena med ca 20 % samtidigt som tilluftstemperaturen minskas med ca 1 C. Den minskade värmeenergin uppgår till ca 156 MWh/år och den minskade elenergin med ca 120 MWh/år. Stapel 4 Information till all personal i byggnaden ger en beräknad energireducering motsvarande ca 5 MWh/år på varmvattenanvändningen, ca 33 MWh/år på belysningen och ca 17 MWh/år på annan verksamhets el. Stapel 5 Pumpstopp ändrats till att ske vid utetemperatur över 15 C. den beräknade minskade värmeenergin skulle därmed kunna uppgå till ca 10 MWh/år och den minskade elenergin till ca 5 MWh/år. Stapel 6 En redan planerad åtgärd är att radiatorsystemet skall injusteras. Denna energimängd motsvarar ca % vilket i dessa sammanhang skulle motsvara minst ca 80 MWh/år.

5 5(17) System Ekonomiska kalkyler Energipriser som har använts i kalkylen nedan är följande: Elpris : 600 kr / MWh Värmepris: 500 kr / MWh Besparing Värme [MWh/år] Besparing El [MWh/år] Total Besparing [kkr] Investering [kkr] Pay-off [år] Ventilation < 3 mån (stapel 2) Ventilation mån (stapel 3) Information mån till brukare Pumpstopp Direkt Injustering värme år Tabell 1 Sammanställning av reducerad energianvändning avseende olika genomfördande av åtgärder i byggnad Fastighetsdata till grund för beräkningar och antaganden. Fastighetens golv yta = m 2. o Förbrukning värme, ca MWh/år, eller ca 197 kwh/m 2 år o Förbrukning el, ca 781 MWh/år, eller ca 79 kwh/m 2 år o Vattenförbrukning bedöms vara ca m 3. I beräkningar antas att ca 20 % av kallvattenmängden är varmvatten. (Då mätdata saknas för b 12 har bedömningen gjorts baserats på byggnad 29 och fördelats per m 2 då liknande användning förutsätts för byggnad12). 1.2 Transmissionsförluster Byggnadsdel U- Värde (W/m 2 *K) Area (m 2 ) Temperaturdifferens (K) Energi (kwh/år) Yttervägg 1, Takbjälklag 0, Golv (Yttre r.) 0, Golv (inre r.) 0, Fönster Dörrar/portar Summering Tabell 2 Sammanställning och beräkning av transmissionsförluster i olika byggnadskonstruktioner för byggnad 12

6 1.3 Läckageförluster 6(17) P = 0,04 *φ* I * Cp * A * Δt Summa omslutnings area = m 2 Luftläckage = 2,7 l/s, m 2 Temperaturdifferens = 13 C P = W Q = * 8760 = ca 73 MWh/år 1.4 Ventilationsförluster P = q * ρ * C p * Δt * η Indata; q ta 5701(IA1) = l/s kwh/år q ta 5705 (IA5) = 664 l/s kwh/år q ta 5709 (IA9) = l/s kwh/år q ta 5706 (IA6) = l/s kwh/år q ta 5708 (IA8) = l/s kwh/år q ta 5713 (IA13) = Avstängd vid besiktningstillfället Beräknad elförbrukning kwh/år Summa ventilationsförluster på värmesidan ca 566 MWh/år Summa luftflöde = l/s i Tilluft Summa Frånluft enligt tabell nedan = l/s Det vill säga en obalans motsvarande l/s som kommer in i byggnaden genom infiltration helt utan värmeåtervinning och genererar ytterligare en ventilationsförlust om ca 414 MWh/år. 1.5 Förluster varmvatten Då mätdata saknas för b 12 har bedömningen gjorts baserats på byggnad 29 och fördelats per m 2 då liknande användning förutsätts för byggnad 12. Förbrukning totalt enligt UMAS = 40 l/m 2 och månad för byggnad 29 vilket motsvarande skulle ge m 3 /år för byggnad 12. Antagande att 20 % av denna mängd motsvarar varmvatten = 944 m 3 /år. 944 m 3 /år ger en värmeenergi per helår om ca 55 MWh/år om vi förutsätter en uppvärmning till ca 60 C från grundvattentemperaturen 10 C. 2 Allmänna uppgifter om uppdraget Uppdraget handlar om att analysera och finna åtgärder för att reducera energianvändningen inom regionfastigheter Skåne. Stigande energipriser samt det kommande energidirektivet gör att energi hamnat i fokus. Samtliga personal inom regionfastigheter Skåne som del-

7 tagit aktivt har varit mycket positiva och hjälpsamma till vårt gemensamma arbete. 7(17) Alla synpunkter och kommentarer som framkommit från driftpersonal och hyresgäster har vi försökt sammanställa till en helhetssyn i denna rapport. Personalens engagemang är mycket stort och de är väldigt engagerade och motiverade att hjälpa till i dessa frågor. Att ha en engagerad personal är otroligt viktigt i dessa sammanhang för att överhuvudtaget få till stånd en ändring av arbetssätt och logistik. De har flera goda idéer som inte av olika själ kommer upp till ytan och man ser en möjlighet när externa människor kommer in i organisationen att deras idéer skall finna gehör och uppskattning. Vår kontaktperson genom projektet har varit Peter Jansson Regionfastigheter i Lund samt Weste Eriksson på Regionfastigheter södra Skåne. Tidigare erfarenheter från liknande projekt har visat att det finns möjligheter att reducera den totala energianvändningen upp till % enbart genom att behovsanpassa driftstrategin. 3 Praktiskt genomförande av uppdraget Energikartläggningen av byggnad 12 genomförs i ett samarbete mellan driftpersonalen på Umas och ECiS AB, där ECiS AB även agerar utbildningspart inom utvecklingsprojektet. Mätningar och beräkningar genomförs gemensamt mellan ovan nämnda parter i syfte att utbilda driftpersonalen. Byggnad 12 saknar idag mätning av varmvattenförbrukningen. I beräkningar har antagandet gjorts att av den kallvattenmängd som byggnaden förbrukar antas ca 20 % vara varmvatten. Basen för beräkningen har varit byggnad 29 vattenförbrukning så som 40 l/m 2 och månad. 4 Resultat och sammanställning av mätningar och fysisk kartläggning av byggnaden 12 s energianvändning De olika tekniska installationerna på byggnad 12 har kartlagts genom inventeringar och mätningar av personalen i samarbetet med ECiS AB. Nedan följer en presentation av uppmätta värden för pumpar, ventilation, belysning mm.

8 Pumpar 8(17) Nedan presentas uppmätta drifteffekter, drifttider samt en beräkning av hur mycket elenergi som pumparna förbrukar enligt prognos för driftåret Pump Effekt Drifttid Års energi [kw] [h/år] [kwh] Pump Pump VB 0, Pump Pump VÅV Värme söder 0, Pump Pump VB 0, Pump , Pump , Pump 5722 VÅV 1, Pump VÅV 0, Pump VB 0, Pump N,Ö,V rad 0, Pump Söder rad. 0, Pump VB 0, Pump , Pump Ej dragna - Pump Ej dragna - Summa Tabell 3 Fördelning av elenergianvändning för pumpar i byggnad 12 Belysning Byggnad 12 har varierande belysningsinstallationer men mestadels består belysningen av traditionella lysrörsarmaturer och en mindre andel glödljus. Vid belysningsinventeringen den var det normal arbetsaktivitet i byggnaden. Den sammanlagda belysningseffekten som normalt används uppgår enligt bedömningar till ca 34 kwh/m 2, år. Vilket totalt ger en belysningseffekt om 335 MWh/år, räknat på ca 5500 timmars drifttid. Verksamhets el och belysning I byggnad 12 består verksamhets el och belysning till i huvudsak kontorsutrustning som t ex datorer, skrivare mm det finns även ett flertal TVapparater och viss medicinsk utrustning. Verksamhets el och belysningens eleffekt som används vid normal verksamhet uppgår 92,6 kw. Summa el för verksamhet och belysning blir per kvadratmeter ca 9,4 W/m 2. De 92,6 kw kommer ifrån momentan mätning dagtid då belastningen låg på ca 147 kw samt att ca 92 % av de 147 kw som momentant mättes kommer byggnad 12 tillgodo. Pumpar och fläktars effekt, 42,6 kw, räknas ifrån och kvar blir då ca 92,6 kw. Då belysningen står för ca 61 kw, (6,2 W/m 2 år), blir kvar till övriga verksamhets el ca 31 kw eller ca 3,2 w/m 2 år.

9 Fläktar 9(17) Ovan presentas uppmätta luftflöden, drifteffekter, drifttider, totala tryckuppsättningar samt en beräkning av hur mycket elenergi som allmänventilationens fläktar förbrukade samt hur mycket värmeförluster som orsaka för driftåret Märkning Luftflöde m 3 /s Totalt tryck (Pa) Eleffekt (kw) Drifttid (timmar) η system (%) η VÅV (%) kwh/år (Värme) kwh/år (El) Notering T inblåsning luft, C Frekvensstyrd ja/nej FF , , nej FF Avstängd nej TF , , nej TF , , Halvfart 21,8 nej FF , , Halvfart nej FF Avstängd nej FF , , nej FF , , nej FF , , nej TF , , ,6 nej FF , , nej FF Avstängd nej FF , , Halvfart nej TF , , ,7 nej TF , , ,9 nej TF , Kulvert ventilation nej FF ,296-0, Mindre källare nej Summor 38, nej Tabell 4 Fördelning av energi- och elanvändning för fläktar i byggnad 12 5 Analys och beräkningar Enligt energistatistiken prognos för driftåret 2005 förbrukar byggnad 12: Värme: MWh eller ca 197 W/m 2 El: 781 MWh eller ca 79 W/m 2

10 Vatten: m 3, (i beräkningar antas att ca 20% av kallvattnet värms till varmvatten). 10(17) 5.1 Energianvändning värme i byggnad användes MWh värme i byggnad 12, fördelningen mellan de olika värmeförbrukarna pressenteras nedan i diagrammet. MWh/år Varmvatten Ventilation Luftläckage Transmission Diagram 2 Energianvändningens fördelning i byggnad 12 1 Förbrukare Värmeförbrukning [MWh/år] [%] Transmission ,3% Luftläckage 44 2,3% Ventilation ,5% Varmvatten 55 2,9% Summa % Tabell 5 Fördelning av energianvändningen i byggnad 12 I diagram 1 och tabell 4 redovisas hur den beräknade värmebalansen ser ut. Byggnad 12 har en uppvärmd yta på ca m² vilket innebär att den förbrukade ca 197 kwh/m 2, år. Vid olika mättillfällen har inomhustemperaturen ca grader uppmätts i byggnaden vilket är normalt med tanke på alla internlaster som man har från människor, belysning mm. 5.2 Energianvändning el i byggnad 12 Enligt tillgänglig elenergistatistiken förbrukade byggnad 12 ca 781 MWh el.

11 11(17) MWh/å 900,00 800,00 700,00 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00-1 Övrig verksamhets El Belysning El Pumpar El Fläktar Diagram 3 Fördelning av elenergianvändningen i byggnad 12 Objekt Elförbrukning [MWh/år] Andel [%] El fläktar 240,8 31% Pumpar 30,2 4% Verksamhets el % Belysning ca 6,2 W/m 2 * % m 2 * ca 5500 h Summa % Tabell 6 Fördelning av elanvändningen i byggnad 12 I diagram 2 och tabell 5 pressenteras hur den beräknade elbalansen fördelar sig mellan de olika elförbrukarna i byggnad 12. Byggnad 12 har förbrukat el med ca 781 MWh 2004 vilket utslaget på ytan m² ca 79 kwh/år, m 2. I denna siffra är byggnadens totala elförbrukning inräknad. 6 Åtgärder och rekommendationer Det finns en rad olika åtgärder som kan genomföras för att väsentligt reducera den energianvändning som omsätts på Malmö Sjukhus byggnad 12. Den viktigaste energifaktorn är givetvis att anpassa driften till den verksamheten som förekommer inom sjukhuset. Andra faktorer som är viktiga är givetvis de specifika åtgärderna som driftpersonalen har genomfört på

12 12(17) sjukhuset samt möjligheterna att utveckla dessa ytterligare och även se potentialen att genomföra samma åtgärd på andra byggnader inom området. På ett sjukhus liknande byggnad 12 finns stora ytor som används sällan eller som transportpassager under mark. Det finns även andra områden som används mer eller mindre sällan. För att minska energianvändningen inom sjukhusmiljö kan man fundera över möjligheterna till behovsstyrd belysning. En behovsstyrd belysning kan starta på olika sätt och är med dagens teknik relativt snabb. Belysningen är inget område som studerats i detalj under utbildningens gång mer än att man kan konstatera att det är tänt på flera ställen där inga människor vistades under tiden för vår rundvandring. 6.1 Planerade redan beslutade åtgärder. Injustering av värmen Genom att värmesystemet injusteras vinner man inga direkta besparingar om man tänker sig att inte ändra förutsättningar och parametrar. En injustering av värmen ger dock indirekta besparingar i form av jämnare temperatur i fastigheten samt mindre vädring som i sig kan ge eventuellt en direkt besparing på radiatorvärme om den upphör. Den erfarenhetsmässiga energireducering som man åstadkommer med hjälp av en injustering av värmesystemet ligger kring % av energianvändningen för radiatorsystemet. I detta fall skulle detta motsvara ca 80 MWh/år 6.2 Åtgärder och Investeringar Ventilation Schakt tätas för att minska läckaget ut i fel lokal delar. För att säkerställa balans mellan lokal delar samt att säkerställa att rätt luftmängd når fram till tänkt område bör schakten tätas för att slippa överventilera för att få fram rätt luftmängd. I dagsläget får fläktarna transportera luft till dels luftläckaget i schakten samt den tänkta luftmängden till området som skall ventileras. Efter en tätning av schakten kan sannolikt luftflödena och därmed fläktenergi sänkas och indirekt även värme behovet sänkas i lokalen som avses Till och frånluftsflöden injusteras så att balans uppnås Till och frånluftsflödena i byggnad 12 har en kraftig obalans. Man blåser in idag ca 9 m 3 /s i tilluft och suger ut ca 16 m 3 /s i frånluft. Detta skapar ett underskott av luft om ca 7 m 3 /s som förses fastigheten via öppningar och springor i fönster, dörrar och fasader. Den luft som förses fastigheten på grund av ofrivillig ventilation är utomhustempererad luft och belastar vid uppvärmningssäsongen värmesystemet för att hålla rumstemperaturen på avsedd önskad nivå med ca 414 MWh/år. En balansering av till och frånluft tillsammans med eventuell tätning av öppningar och otätheter gör att stora delar av de 414 MWh/år elimineras och övergår till besparing.

13 6.2.3 Anpassning av tilluftstemperaturer för tilluftsaggregaten 5701, 5705, 5706, 5708, 5709, (17) Tilluftssystem Vid vår inventering upptäckte vi en ventil som hängt sig och konstaterade en inblåsningstemperatur om 24 C. Då ingen driftoptimering med tanke på temperaturer och luftflöde har hunnits med under vår inventering kan följande tabell på potentiella besparingar göras. Varje ruta är beräknad var för sig som en egen aktivitet. Om man väljer att sänka inblåsningstemperaturen med en grad samtidigt som man sänker luftflödet med 20 % får man således den sammanslagna besparingen för objektet. Dagens luftflöde m 3 /s Förändring av inblåsningstemperaturen med 1 C Förändring av luftmängden -20 % TF5701 (IA1) 1, kwh/år kwh/år TF5705 (IA5) 0, kwh/år kwh/år TF5706 (IA6) 3, kwh/år kwh/år TF5708 (IA8) 1, kwh/år kwh/år TF5709 (IA9) 3, kwh/år kwh/år Tabell 7 Minskad energianvändning med reducering av luftflöden och sänkning av tilluftstemperatur Tillufts system Anpassning av drifttider för ventilationssystem våning 1, 5 och 6 Om en drifttids anpassning genomförs på plan 1, 5 och 6 kan nedanstående teoretiska tabell göras på potentiell besparing under dagens drifts förutsättning och därmed kunna utläsa en potentiell tim besparing. Dagens drift tid enligt uppgift från driftpersonalen Förändring av drifttiden med 1 timma/dygn ger besparing på värme Förändring av drifttiden med 1 timma/dygn ger besparing på fläkt eleffekten TF 5701 (IA1) 5475 h/år kw/h kw/h TF 5705 (IA5) 8760 h/år kw/h 160 kw/h TF 5706 (IA6) 5475 h/år kw/h kw/h TF 5708 (IA8) 8760 h/år kw/h kw/h TF 5709 (IA9) 5475 h/år kw/h kw/h Tabell 8 Reducering av energianvändningen för ventilation om drifttiden ändras 1 h per dygn Värmesystemets pumpar driftanpassas med sänkt pumpstopp från 17 till 15 C. Tidigare kördes pumparna kontinuerligt året runt nu har man under senare tidigare in pumpstopp vid 17 C som dock utan vidare kan sänkas till ca 15 C. Detta innebär att elenergin skulle minska med ca 5 MWh/år för

14 pump energi och den minskade värmeenergin skulle motsvara ca 10 MWh/år. 14(17) Energiinformation till brukare Övriga system i fastigheten d v s varmvattensystemet och annan brukar el kan reduceras med hjälp av information. Detta kan dock vara en arbetsam process som ständigt måste pågå eftersom brukarna inte direkt har någon morot för att tänka på detta. Erfarenhetsmässigt har det dock visat sig att informationsflödet är en viktig bit. Genom att få människor att känna delaktighet i en process mot miljön så går det så småningom påverka så att en effekt erhålles på energianvändningen. En effekt motsvarande ca 10 % kan påvisas i andra sammanhang varför vi anser att det borde vara rimligt även i detta sammanhang. Detta skulle innebära ca 5 MWh/år på varmvattenförbrukningen och ca 33 MWh el till belysning per år samt ca 17 MWh/år för annan verksamhets el. 6.4 Utfall av åtgärder Det finns ett flertal åtgärder som kan göras i byggnaden som väsentligt reducerar energianvändningen och förbättrar inneklimatet. Åtgärderna kräver i och för sig handgripliga insatser antingen genom att fläktar varvas om eller att man investerar i t ex frekvensstyrning så att man där efter kan varva om. Nedan i diagrammet visas det beräknade utfallet av de olika åtgärdsförslagen. Energianvädning före och efter åtgärder i byggnad MWh/år El verksamhet El belysning El ventilation El pumpar Varmvatten Ventilation värme Läckage Transmission Åtgärder Diagram 4 Fördelning av energianvändning före och efter olika åtgärder De olika funktionerna av staplarna i diagrammet kan beskrivas enligt följande

15 Stapel 1 15(17) Visar den beräknade värmeenergianvändningen och elenergianvändningen i bygganden med nuvarande befintliga drift av byggnad 12. Observera dock att mindre åtgärder redan genomförts i anläggningarna som ej medräknats i diagrammet. Stapel 2 I denna stapel har obalansen mellan till- och frånluftsflödena åtgärdats vilket kan åstadkomma en energireducering motsvarande ca 414 MWh/år på värmeenergianvändningen. Den indirekta energireduceringen kommer sannolikt att bli ännu större eftersom dragproblemen minskar och därmed minskar också behovet av hög framledningstemperatur till radiatorerna. Denna indirekta energivinst har dock ej medräknats. Stapel 3 Här har åtgärder gjorts genom att man sänker till- och frånluftsflödena med ca 20 % samtidigt som tilluftstemperaturen minskas med ca 1 C. Den minskade värmeenergin uppgår till ca 156 MWh/år och den minskade elenergin med ca 120 MWh/år. Stapel 4 I denna stapel har enbart information getts till all personal i byggnaden vilket ger en beräknad energireducering (bygger delvis på erfarenheter från andra sjukhus) motsvarande ca 5 MWh/år på varmvattenanvändningen, ca 33 MWh/år på belysningen och ca 17 MWh/år på annan verksamhets el. Stapel 5 I denna stapel har pumpstopp ändrats till att ske vid utetemperatur över 15 C. den beräknade minskade värmeenergin skulle därmed kunna uppgå till ca 10 MWh/år och den minskade elenergin till ca 5 MWh/år. Stapel 6 En redan planerad åtgärd är att radiatorsystemet skall injusteras. Detta ger normalt ingen direkta energireducering om inte framledningstemperaturen totat kan sänkas. Dock sker oftast en indirekt energireducering i och med att temperaturnivåerna blir jämnare i byggnaden. Benägenheten att behöva vädra kommer att minska varför också det normalt blir en påverkan på energianvändningen för värmesystemet. Denna energimängd motsvarar ca % vilket i dessa sammanhang skulle motsvara minst ca 80 MWh/år.

16 16(17) Befintlig Balansering Minskade Information Pumpstopp Injustering drift luftflöden luftflöden till brukare av värmesystem och temperatur Åtgärd Transmission [MWh] Läckage [MWh] Vent värme [MWh] VV [MWh] El pumpar [MWh] El vent [MWh] El belysning [MWh] El verksamhet [MWh] Tabell 9 Sammanställningstabell över ovan beskrivna energireduceringar genom olika åtgärder 7 Ekonomiska kalkyler System De åtgärder som kan vara aktuella i sammanhanget och som redovisas med ekonomisk kalkyl är de åtgärder som kan förväntas ske inom närmaste tiden och ett år framåt. I tabellen nedan pressenteras de ekonomiska kalkylerna för de olika åtgärdsförslagen som presenteras i rapporten Total besparingspotential Energipriser som har använts i kalkylen nedan är följande: Elpris : 600 kr / MWh Värmepris: 500 kr / MWh Besparing Värme [MWh/år] Besparing El [MWh/år] Total Besparing [kkr] Investering [kkr] Pay-off [år] Ventilation < 3 mån (stapel 2) Ventilation mån (stapel 3) Information mån till brukare Pumpstopp Direkt Injustering värme år Tabell 10 Sammanställning av total energireducering samt investeringskostnader för olika genomförande av åtgärder.

17 17(17) 8 Aktiviteter 1 Behovsanpassa ventilationsflöden och tilluftstemperaturer 2 En genomgång av hur man placerat givare i rörsystemen. Har vi rätt värden i förhållande till önskvärt för att få ett korrekt beslutsunderlag i övervakningssystem. 3 Finns nödvändiga parametrar presenterade i styr- och övervakningsbilder 4 Genomgång av energimätare, mätning av kallvatten, varmvatten, värme samt total fastighets el bör kunna avläsas för att få en god uppföljning av fastighetens energiförbrukning. 5 En genomgång av belysningseffekter samt möjligheterna att styra dessa efter behov.