Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 1(12)

Transkript

1 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad 1), 41-49(byggnad 2) samt 51-55(byggnad 3) Total boyta om m 2, samt lokalytor om 370 m 2. Verksamhet Bostäder samt lokal Inledning Bakgrund Brf Bergakungen har gett Energum energipartner AB i uppdrag att genomföra energideklaration av deras byggnader på Becksjudarvägen i Nacka. Utredningen har genomförts under april, maj samt juni 2009 och redovisas i denna rapport. Syfte Deklarationens syfte är att ge kännedom om byggnadens energianvändning samt de kostnader energianvändningen utgör. Energums ambition med energideklarationen är att förse fastighetsägaren med det underlag som krävs för att fastställa en handlingsplan för effektivisering av byggnadens energianvändning samt reducering av de kostnader och den miljöbelastning som verksamheten står för.

2 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 2(12) Genomförande Energikartläggningen utförs i tre faser enligt den EnerCure-modell som utarbetats av Energum energipartner. De tre faserna utformas enligt nedan; Fas 1 Faktainsamling 1. Sammanställning av uppgifter för energianvändning såsom statistik och abonnemangsuppgifter. 2. Sammanställning av övriga uppgifter som behövs för inmatning i Boverkets databas. Fas 2 Byggnadsrevision 1. Besiktning av byggnadens uppvärmningssystem samt de installationer anslutna till detta. 2. Besiktning av installationer anslutna till byggnadens elsystem. 3. Besiktning av byggnadens ventilationssystem. 4. Kontroll av byggnadens klimatskärm (fasad, tak, fönster, dörrar). 5. Kontroll av inomhusmiljö (upplevd, termisk). Fas 3 Bearbetning av underlag från Fas1 och 2 1. Utarbetande av åtgärdsförslag. 2. Beräkning av besparingspotential. 3. Sammanställning i rapport. 4. Inmatning i Boverkets databas. 5. Framtagande av certifikat. 6. Presentation av resultat

3 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 3(12) Statistikuppgifter Abonnemangsuppgifter värme Värmesystem, typ Bergvärme samt oljeeldning Leverantör Nacka energi respektive Svenska Oljebolaget Beskrivning I källare under Becksjudarvägen 39 finns gemensam värmecentral för de tre byggnaderna. Huvudsakligen erhålls värme genom bergvärme. För spetslast används oljepanna. Kommentar värmesystem Värmen transporteras via kulvert till de övriga byggnaderna. Värmeanvändning (normalårskorrigerad) Värmeanvändning (MWh/år) Specifik värmeanv. (kwh/m², år) Kommentar värmeanvändning Den specifika normalårskorrigerade medelvärmeanvändningen för denna typ av byggnad i Stockholm uppgår enligt Fortums statistik till 170 kwh/m 2. För bostadsrättsföreningen Bergakungen uppgår den specifika normalårskorrigerade medelanvändningen till 43 kwh/m 2. Värmeanvändningen kan därför sägas vara låg.

4 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 4(12) Abonnemangsuppgifter el Nätägare Nacka energi El-leverantör Vattenfall Beskrivning Fastighetsabonnemang och samtliga hushållsabonnemang ligger på samma abonnemang och fördelas sedan efter användning. Elanvändning Elanvändning fastighetsel (MWh/år) Specifik anv. (kwh/m², år) Kommentar elanvändning Den specifika medelanvändningen för fastighetsel i byggnader av denna typ i Stockholm uppgår enligt Boverkets schabloner till 16 kwh/m 2. För bostadsrättsföreningen Bergakungen uppgår den specifika medelanvändningen till 9 kwh/m 2. Användningen av fastighetsel kan därför sägas vara låg.

5 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 5(12) Vattenanvändning Anläggningsnummer Becksjudarvägen Leverantör Nacka kommun Beskrivning Byggnaden har en beräknad årlig användning om m 3 och en mätarstorlek om 2*Qn 6. Beskrivning Anläggningsnummer Becksjudarvägen Leverantör Nacka kommun Byggnaden har en beräknad årlig användning om m 3 och en mätarstorlek om Qn 10. Beskrivning Anläggningsnummer Becksjudarvägen Leverantör Nacka kommun Byggnaden har en beräknad årlig användning om m 3 och en mätarstorlek om Qn 10. Den taxa som används av Nacka kommun ger en näst intill linjär kostnad oavsett användning. Fasta, årliga avgifter finns om 963 kr/abonnemang samt 262 kr/lägenhet och år. Utöver detta finns en rörlig avgift om 18,89 kr/m 3. Givet den höga rörliga avgiften bör man undersöka möjligheten att reducera sin vattenanvändning genom att installera snålspolande blandare. Givet den höga rörliga avgiften bör man undersöka möjligheten att reducera sin vattenanvändning genom att installera snålspolande blandare.

6 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 6(12) Byggnadsrevision Värmesystem Uppvärmning av byggnaden sker med markvärme samt oljeeldning och radiatorer. Radiatorerna är ej försedda med termostatventiler. Värmecentralen är placerad i källaren under Becksjudarvägen 39 och betjänar radiatorer samt tappvarmvatten. Från värmecentralen går kulvertar genom vilka man förser byggnaderna på Becksjudarvägen samt Becksjudarvägen Att installera termostatventiler innebär en investeringskostnad om 350 kr/ventil som byts samt 200 kr/termostat enligt schabloner från Boverket. I bostadsrättsföreningen finns 144 lägenheter. Installation av 3 termostatventiler per lägenhet skulle innebära en investeringskostnad om kr. Enligt schabloner skulle denna investering betyda besparingar om ca 50 MWh eller kr årligen. Uppvärmning av byggnaden sker med radiatorer. Radiatorerna är ej försedda med termostatventiler. Värmepumpsanläggning med frånluftsåtervinning Värmepumpsanläggningen är byggd med nio värmepumpar av märket IVT Greenline. Värme till pumparna tas ifrån 32 borrhål samt från återvinning av värme ut frånluften. Anläggningen betjänar radiatorsystem och tappvarmvatten. Mätningar har utförts på anläggningen för att hitta åtgärder för energieffektivisering. Från värmeåtervinningen tas ca 50 kw värme när temperaturen på köldbäraren från borrhålen är runt 1 C. Detta är ett driftfall som gäller när utomhustemperaturen är omkring 6 C. I detta driftfall är temperaturen på värmebäraren till frånluftsaggregaten runt 5-6 C. Köldbäraren är kopplad så att ett delflöde tas ifrån returen från borrhålen till värmeåtervinningsvärmeväxlaren. Detta innebär att temperaturen till denna värmeväxlare är högre än nödvändigt och möjligheten att sänka avlufttemperaturen minskas. Värmeväxlarens dimensionering påverkar också möjligheten att sänka avlufttemperaturen.

7 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 7(12) Det är fullt möjligt att se till att temperaturen på värmebäraren håller +1 C vid detta driftfall vilket leder till att återvinningen ökas med ca 10 kw. Försiktigt räknat så kan återvinningen ökas med åtminstone 30 MWh per år. Motsvarande ca kr/år om elpriset kan sättas till 800 kr/mwh. System måste dock byggas om för att man skall kunna uppnå detta. Temperaturen på köldbäraren är väldigt låg under vinterperioden, till borrhålen håller köldbäraren -4 C i vissa driftfall, uppvärmningen i borrhålen vid detta driftfall är runt 1,5-2 C. Temperaturen kan upplevas som låg och kan leda till problem som påfrysning i borrhålen. Flödet per borrhål uppmättes till ca 0,4 l/s vilket är något lågt men bör inte leda till några försämringar av borrhålens effektivitet. Detta ger en indikation om att borrhålen inte levererar den effekt som man med traditionella metoder brukar antaga. När man granskar borrprotokollen så kan man se att den effektiva borrhålslängden är ca 190 meter per hål vilket borde vara tillräckligt för denna anläggning. Den låga temperaturen gör att värmepumparnas värmefaktor försämras. Man bör kontrollera att injusteringen mellan borrhålen är bra samt att utföra ett responstest på borrhålen för att utvärdera deras funktion. Om man kan öka uppvärmningen av köldbäraren med 2 ⁰C reduceras värmepumparnas energianvändning med ca 33 MWh per år eller kr om elpriset sätts till 800 kr/mwh.

8 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 8(12) Elsystem Som last för fastighetsabonnemanget ligger tvättstugor, trapphusbelysning, utomhusbelysning, frånluftsfläktar, ventilationssystem för lokaler samt bergvärmepumpar. Trapphusbelysningen styrs med hjälp av rörelsedetektorer. Dessa är inställda för att vara tända 15 minuter efter att de detekterat rörelse. Detta är lång tid vilket gör att belysningen är i drift mer än vad som kan anses vara nödvändigt. Mätningar har genomförts i byggnaden och diagram över elanvändningen finns i bilagor, Diagram 1-4. Här ses även att trapphusbelysningen på Becksjudarvägen 47 fungerar inkorrekt. Genom att justera trapphusbelysningen på Becksjudarvägen 47 så att den har en 5-minuterstimer skulle besparingar om ca 3 MWh, eller kr, kunna göras. Med mätningarna som grund visar detta på att man i hus 2 har en årlig elanvändning om ca kwh för de 4 trappuppgångar med fungerande styrning, och i byggnad kwh. I byggnad 1 har inga mätningar genomförts men styrningen är densamma. Uppskattningsvis kwh används årligen för trapphusbelysning i byggnad 1. Genom att justera drifttiden till 5 min skulle drifttiden minskas. Om man på detta sätt skulle reducera drifttiden med 30 % skulle detta innebära besparingar om 8 MWh, eller kr årligen. Ventilation Byggnad 1 har mekanisk frånluftsventilation med värmeåtervinning. Till fläktarna finns även tryck och temperaturstyrning. Denna styrning fungerar dock inte på önskvärt sätt. Över boytor bör man ha 0,5 omsättningar av luften per timme, eller 0,35 l/s. För övriga delar av byggnaden såsom tvättstuga trapphus m.m. gäller andra värden. Från OVK-protokoll framgår att luftflödena i byggnaden är bör vara något låga. OVK:en är heller ej godkänd i denna byggnad. Även i byggnad 2 finns mekanisk frånluftsventilation, dock endast i de nybyggda lägenheterna i bottenplan. OVK-protokoll från denna byggnad visar på olika flöden beroende på om man ser till mätningar över fläkten eller mätningar gjorda i lägenheterna. I lägenheterna visar flödena ett lägre värde och luftväxlingen sker enligt dessa inte i tillräcklig hastighet. Ser man till flödet som mätts över fläktarna är flödet istället högt. Från de boende i lägenheterna framkom vid frågan att de upplever drag samt att det är svårt att få en god inomhustemperatur vintertid. Från OVK-protokoll framgår även att

9 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 9(12) Inomhusklimat det i vissa lägenheter finns ett undertryck. Detta är ett tecken på en för kraftig frånluftsventilation. Med utgångspunkt i de flöden som uppmätts över fläktarna vid OVK-besiktningen skulle föreningen genom att anpassa frånluftsflödena i byggnad 2 till normerna kunna reducera värmeanvändningen med ca 19 MWh vilket motsvarar ca kr årligen. Den stora vinsten ligger dock i förbättrat inomhusklimat i de aktuella lägenheterna. Vid kontroll av inomhusklimatet i bostäderna uppmärksammades att inomhustemperaturen är relativt väl injusterad, om än något hög. I de lägenheter som ingick i besiktningen uppmättes temperaturer i byggnad 1 om 22,0 ⁰C; 22,1 ⁰C; 22,3 ⁰C; 22,4; 22,4 ⁰C; 23,7 respektive 23,8 ⁰C. Det anses vara lämpligt med en inomhustemperatur om 21 ⁰C. Schablonmässigt räknar man med att en generell sänkning av inomhustemperaturen med 1 ⁰C motsvarar en sänkning av uppvärmningskostnaderna med ca 5 %. För bostadsrättsföreningen Bergakungen skulle en sänkning med 1,0 ⁰C motsvara en minskad normalårskorrigerad energianvändning för värme med ca 42 MWh/år. Detta motsvarar en besparing om ca kr årligen. Klimatskärm Tvättstuga I byggnad 1 och 2 är vindsbjälklaget är isolerat med minst 30 cm lösull vilket ger en mycket god isolering. Föreningen har huvudsakligen 2-glasfönster i gott skick. På baksidan samt i dörrar till uteplatser i hus 2 finns 3-glasfönster. Byggnadernas klimatskärm håller en god standard. Tvättstugan i hus 1 och hus 2 innehåller huvudsakligen ny utrustning som har en god effektivitet. Dock finns ett torkrum i hus 1 med en avfuktare om 4 kw. Torkrum är ett mycket ineffektivt sätt att torka textilier. Energi kan sparas genom att byta ut avfuktaren mot ett torkskåp. I hus 3 är samtlig utrustning av modernt slag.

10 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 10(12) I schabloner framtagna av Aton Energikonsult rörande tvättstugor varierar energianvändningen mellan 1,2 kwh/(m 2, år) och 4,7 kwh/(m 2, år) beroende på energiklassen på utrustningen. Sammanfattning av åtgärdsförslag Område Förslag Årsbesparing energi (MWh) Årsbesparing kostnad (kr) Värmesystem Värmepumpsanläggning med frånluftsåtervinning Värmepumpsanläggning med frånluftsåtervinning Elsystem Elsystem Installation av termostatventiler Reducering av frånluftstemperatur Öka köldbärartemperatur för bergvärmepumpar Justera trapphusbelysningen på Becksjudarvägen 47 Justera drifttiden av trapphusbelysning Ventilation Reducering av frånluft Inomhusklimat Reducering av inomhustemperatur Anm: Vissa av åtgärderna påverkar andra åtgärders besparingsutfall. De kan därför inte summeras rakt av. Framförallt Installation av termostatventiler och Reducering av inomhustemperatur är åtgärdsförslag som påverkar varandra. EnerCure => sänkta kostnader nu och i morgon speciella tips för Er fastighet Genom att genomföra och följa upp de intressanta besparingarna ovan säkerställs att energi och vattenkostnader hålls på en låg nivå.

11 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 11(12) Bilagor Diagram 1: Trapphusbelysning Becksjudarvägen under vardag W 140 Trapphusbelysning vardag Trapphusbelysning Becksjudarvägen 41 Trapphusbelysning Becksjudarvägen 43 Trapphusbelysning Becksjudarvägen 45 Trapphusbelysning Becksjudarvägen 47 Trapphusbelysning Becksjudarvägen 49 kl

12 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 12(12) Diagram 2: Trapphusbelysning Becksjudarvägen under helg W 140 Trapphusbelysning helg Trapphusbelysning Becksjudarvägen 41 Trapphusbelysning Becksjudarvägen 43 Trapphusbelysning Becksjudarvägen 45 Trapphusbelysning Becksjudarvägen 47 Trapphusbelysning Becksjudarvägen 49 kl Diagram 3: Trapphusbelysning Becksjudarvägen under vardag W 160 Trapphusbelysning helg Trapphusbelysning 51 Trapphusbelysning 53 Trapphusbelysning 55 kl

13 Jörgen Wallin Brf Bergakungen-JW V.1.0 Sida 13(13) Diagram 4: Trapphusbelysning Becksjudarvägen under helg W 160 Trapphusbelysning vardag Trapphusbelysning 51 Trapphusbelysning 53 Trapphusbelysning 55 kl