ENERGIDEKLARATION Brf Röbäckshus 3

Transkript

1 2008 ENERGIDEKLARATION Brf Röbäckshus 3 Johan Bergström & Peter Westberg Riksbyggen Energi

2 Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på ett EG-direktiv som syftar till att göra våra byggnader mer energieffektiva. På så sätt ska vi minska energianvändningen och skapa ett hållbart samhälle. Sveriges riksdag antog i juni 2006, miljömålet att med utgångspunkt i 1995 års användning minska energianvändningen med 20 procent till 2020 och 50 procent till Genomförda åtgärder som föreslagits i energideklarationen är ett steg för att uppfylla dessa mål. Vilken nytta har styrelsen av en energideklaration? Energideklarationen ska hjälpa er i styrelsen att få en bild över föreningens energianvändning och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra den. Minskad energianvändning i er förening ger lägre driftkostnader. Åtgärdsförslagen ska vara ekonomiskt försvarbara och är inte på något sätt tvingande. Tillvägagångssätt Den energideklaration ni nu har i handen är ett resultat av flera personers arbete. På Riksbyggen i Umeå har 5 personer genomgått en utbildning. Två av oss (Johan Bergström och Peter Westberg) är s.k. kvalificerade personer och det är vi som har ansvarat för och samordnat arbetet. För att få utföra energideklarationen måste Riksbyggen som företag vara ackrediterat. Till vår hjälp har vi även ett dataprogram som Riksbyggen tillsammans med Energivision utvecklat. Ett flertal utbildningar har getts för att kunna tillämpa programmet på bästa sätt. I praktiken har tillvägagångssättet på era byggnader varit följande: 1. Vi har granskat och matat in uppgifter från ritningar och tekniska specifikationer (ytor, fönster, byggnadskonstruktion osv). Inmatningen görs i ett beräkningsprogram som är anpassat för fastighetsdata. 2. Uppgifterna kompletterades med en inventering på plats där vi kontrollerar och dokumenterar ventilation, vindsisolering, belysning, undercentraler, styrning osv. 3. Därefter har vi gjort stickprov i några lägenheter för att notera funktion på värme/ventilation och eventuellt andra brister i lägenheten. Vi får även en uppfattning om vad boende upplever är mindre bra i sin lägenhet. 4. En sammanställning har därefter jämfört det teoretiska energibehovet med den faktiska energianvändningen. Alternativa åtgärdsförslag bearbetas och de som är intressanta presenteras i rapporten. 5. Riksbyggen registrerar energideklarationen hos Boverket. Sammanfattning i form av denna rapport får ni som fastighetsägare. Ett tag efter registreringen får föreningen intyg från Boverket som ska anslås på området.

3 Rapport från inventeringen Byggnaderna De åtta husen är byggda 1985 i två våningsplan utan källare. Två separata vinkelbyggnader inrymmer bl.a. tvättstuga, förråd och kallgarage. Fasaden består av träpanel utan större synliga sprickor. Befintliga fönster är 3-glasfönster från husens byggnadsår. Byggnaderna har kallvind vars isolering består av tre isolerskivor med en total tjocklek på ca 35 cm. Bilden visar kallvinden och dess isolering Vid termografering i några slumpvis utvalda lägenheter upptäcktes inga problem förutom vissa kalla partier vid altan/balkong-dörrarna, vilket är en generell brist vid likartade hus. Bilden visar en balkongdörr. Siffran uppe i vänstra hörnet visar temperaturen vid markören. Ventilation Varje lägenhet har ett eget ventilationsaggregat (RDKR) med roterande värmeväxlare. Det finns tre driftlägen för ventilationsaggregaten. Normal-läget rekommenderas men vid längre perioder då ingen uppehåller sig i lägenheten kan aggregatet ställas i det lägre läget för att minska luftomsättningen och därmed energianvändningen. Vid hög personbelastning,

4 matlagning eller duschning bör det högre driftläget användas. Vid mätningar av eleffekten på dessa ventilationsaggregat fick vi följande resultat; Lägsta läget 38 W ger en ungefärlig årsförbrukning på ca 330 kwh Normal-läge 45-54W ger en ungefärlig årsförbrukning på ca 440 kwh Högsta läget W ger en ungefärlig årsförbrukning på ca 800 kwh Förbrukningarna varierar givetvis beroende på inställd tillufttemperatur som påverkar värmebatteriets drifttid. Detta har inte beaktats i denna redovisning. El allmänt Utrustningen i tvättstugorna är relativt modern och effektiv avseende el- och vattenförbrukning. Motorvärmarna är moderna med utetemperaturstyrning. Undercentral/Värme Komponenterna i undercentralen är moderna. Reglercentralen för värmen och varmvatten (Siemens RVD 135) har de nödvändiga funktionerna, bl.a. ett automatiskt pumpstopp för värmesystemet som aktiveras vid en utetemperatur över +17 C. Denna temperatur kan man nog justera till +15 C utan att komforten för boende påverkas. Cirkulationspumparna för värmesystemet är s.k. tvillingpumpar. Mätningar visade en effekt på 0,85 kw respektive 0,61 kw för de båda pumparna vilket är låga värden med avseende på ålder och typ. På den ena pumpen sitter en märkning som tyder på att det är ett sommarhjul monterat. Det kan förklara skillnaden i uppmätt eleffekt men innebär i så fall att kapaciteten blir mindre de två veckor per månad som fastighetsskötaren kör den pumpen. Bilden visar föreningens tvillingpumpar för värmesystemet En modern, varvtalsstyrd tvillingpump har bättre verkningsgrad och sparar energi genom att varva ned då inte full kapacitet behövs, dvs när termostaterna på radiatorerna stänger. Denna kombination leder till lägre elförbrukning och minskad risk för oljud i radiatorerna.

5 Våra mätningar har visat att en varvtalsstyrd pump för en motsvarande förening ligger på ca 0,45 kw vid en utetemperatur på 0 C. Effekten varierar beroende på hur pumpen reglerar under året. Baserat på information från Wilo (se bifogade sidor) uppskattar vi att den årliga besparingen blir ca kwh om föreningen väljer att byta ut befintlig tvillingpump. Investeringskostnad uppskattas till kr. I underhållsplanen finns kr avsatta för byte av pumparna år Under vintern 2007/08 utfördes en injustering av värmesystemet då man medvetet valde att avvakta med att byta ut termostaterna. En termostat reglerar värmen på radiatorn genom att automatiskt begränsa flödet om rumstemperaturen är för varm, på grund av t.ex. solinstrålning och elektrisk utrustning. Med tiden nöts dock dessa vilket leder till sämre reglerande förmåga. Att byta till nya, fräscha termostater innebär en energibesparing på uppskattningsvis 1-4%. Vid ett väl injusterat värmesystem blir termostaterna funktion av mindre betydelse men om nya varvtalsstyrda pumpar monteras (se text ovan) så kan det vara lämpligt att även byta termostaterna. Termostat som reglerar värmen på en radiator Varmvattnet är inställt på att hålla 59 C. Vi besöken i undercentralen konstaterades att temperaturen pendlade mellan 55 och 74 C. Detta leder till onödig nötning av ventilmotorn vilket kan förkorta livslängden. Orsaken till denna pendling kan vara att varmvattenventilen är överdimensionerad (kvs 6,3) eller att några parametrar i reglercentralen är felaktiga. Vid överlåtelsebesiktningen med Umeå Energi skulle denna temperatur loggas. Jag har dock inte fått ta del av resultatet. Effekten på VVC-pumpen uppmättes till 73 W vilket är lågt och bra. Expansionskärlet består av en behållare med vatten som med hjälp av en pump upprätthåller trycket i systemet och utjämnar volymförändringar som uppkommer då temperaturen i systemet ändras.

6 Expansionskärl med pump på golvet och tillhörande styrning (vita lådorna) Det som kan hända med denna utrustning är att pumpen eller styrningen till denna går sönder. I vissa fall går det inte att få tag i nya reservdelar vilket gör att det kan vara idé att ersätta denna utrustning med ett slutet expansionskärl. Ett sådant kräver varken någon styrenhet eller pump. På grund av den korta drifttiden och låga effekten (0,6 kw) för den befintliga pumpen är det dock inte ekonomiskt försvarbart att installera detta så länge befintlig utrustning fungerar. För år 2010 finns ca kr avsatta för byte av expansionskärl. Åtgärdsförslag Byte av tvillingpump. Investeringskostnad (arb + mtrl) ca kr exkl moms. Energibesparing ca kwh/år innebär en pay-off-tid på 10 år Byte till nya termostater. Investeringkostnad (arb + mtrl) ca kr exkl moms. Beräknad pay-off-tid om värmebesparingen blir 2%: 7,5 år Vatten Vattenflödet och varmvattentemperaturen har mätts i tvättstugor och några slumpvis valda lägenheter. Mätningarna visar att flödena är relativt låga och temperaturen blir över 50 C efter ca 10 sekunder. Flödena var l/min vilket är relativt normalt. Jämfört med andra föreningar är vattenförbrukningen också relativ normal men det kan finnas en besparingspotential att montera snålspolande pellatorer i lägenheterna. Åtgärdsförslag Montera snålspolande pellatorer. Investeringskostnad (arb. + mtrl) ca 400 kr/lägenhet. Pay-off-tid ca 1-3 år.

7 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att föreningens energiprestanda är låg i jämförelse med likvärdiga fastigheter från samma byggnadstid. Föreningen är välskött och förnuftiga investeringar har gjorts. De åtgärdsförslag som presenterats i denna rapport är både små och stora men kan bidra till att minska energibehovet vilket gynnar både miljön och föreningens ekonomi. Byggnadens energiprestanda. Jämförelsevärden Byggnadens energiprestanda Referensförbrukning Referensförbrukning undre intervall Referensförbrukning övre intervall Nybyggnad Om föreslagna åtgärder genomförs kwh/m 2,år Byggnadernas energiprestanda som rapporteras till Boverket är 136 kwh/m 2 vilket kommer att jämföras med referensförbrukningen som är kWh/m 2 för likartade byggnader. Då energideklarationen är registrerad hos Boverket kommer mer information som ska anslås på området. I bifogade utskrifter redovisas exempel från två olika byggnader i föreningen. Vid redovisningen till Boverket redovisas däremot varje byggnad.