Relativ överlevnad i cancerstudier
|
|
- Ludvig Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 20 oktober 2010
2 Innehåll 1 Överlevnad och relativ överlevnad översikt
3 Innehåll 1 Överlevnad och relativ överlevnad översikt 2
4 Innehåll 1 Överlevnad och relativ överlevnad översikt 2 3
5 Innehåll 1 Överlevnad och relativ överlevnad översikt 2 3 4
6 Innehåll 1 Överlevnad och relativ överlevnad översikt 2 3 4
7 Överlevnadskurvor S(t) : Sannolikheten att inte ha en händelse före tidpunkt t.
8 Överlevnadskurvor S(t) : Sannolikheten att inte ha en händelse före tidpunkt t. Händelse är ofta död men kan också vara första recidiv eller vilken som helst annan händelse som inträffar högst en gång per individ.
9 Hasard Risken just nu λ(t) = P(händelse i (t + dt] ingen händelse i (0, t]) dt Ten little indians... λ(0) = 1 10
10 Hasard Risken just nu λ(t) = P(händelse i (t + dt] ingen händelse i (0, t]) dt Ten little indians... λ(0) = 1 10 λ(1) = 1 9
11 Hasard Risken just nu λ(t) = P(händelse i (t + dt] ingen händelse i (0, t]) dt Ten little indians... λ(0) = 1 10 λ(1) = 1 9
12 Hasard Risken just nu λ(t) = P(händelse i (t + dt] ingen händelse i (0, t]) dt Ten little indians... λ(0) = 1 10 λ(1) = 1 9 λ(9) = 1 1
13 Överlevnad som ackumulerad risk S(t) = exp( 0 tλ(s)ds) Överlevnadssannolikheten: en avtagande funktion av den kumulerade hasarden λ(t) t Time after diagnosis
14 Överlevnad som ackumulerad risk λ(t) S(t) = exp( 0 tλ(s)ds) Överlevnadssannolikheten: en avtagande funktion av den kumulerade hasarden S(t); t (0, ) och λ(t); t (0, ) är två sätt att uttrycka samma sak. t Time after diagnosis
15 Överlevnad som ackumulerad risk λ(t) S(t) = exp( 0 tλ(s)ds) t Överlevnadssannolikheten: en avtagande funktion av den kumulerade hasarden S(t); t (0, ) och λ(t); t (0, ) är två sätt att uttrycka samma sak. λ(t) är risken i stunden. Time after diagnosis
16 Överlevnadskurvor i cancerstudier Ett exempel ur högen: Analcancer (NOAC) NOAC 1 NOAC 2 NOAC 3 NOAC 4 NOAC NOAC Estimated survival probability (Crude) NOAC 2 vs. 3, p=0.198 NOAC 4 vs. 5, p= Years after diagnosis
17 Femårsöverlevnad: ett resultatmått
18 Relativ överlevnad All dödlighet är visserligen intressant, men ofta är man bara intresserad av den i cancern.
19 Relativ överlevnad All dödlighet är visserligen intressant, men ofta är man bara intresserad av den i cancern. Tankeexperiment: Hur skulle överlevnaden ha sett ut om patienterna skyddades från alla andra dödsorsaker. Detta är relativ överlevnad.
20 Fråga: Är blåscancer värre för män? SoS, blåscancer
21 Fråga: Är blåscancer värre för män? SoS, blåscancer Svar: Nej, den relativa överlevnaden är densamma.
22 Fråga: Är blåscancer värre för män? SoS, blåscancer Svar: Nej, den relativa överlevnaden är densamma. Relativ överlevnad: Överlevnaden rensad från alla andra dödsorsaker.
23 Cure fraction Andelen botade Om man kan bli botad, kommer den relativa överlevnaden att stabilisera sig till cure fraction.
24 Medianöverlevnad för de obotade R(t) = π + (1 π)s (t) S (t 1/2 ) = 1 2
25 Färskt exempel Andersson et al. British Journal of Haematology 2010 [ALD + 10]
26 Relativ överlevnad Överlevnad rensad från andra dödsorsaker
27 Relativ överlevnad Överlevnad rensad från andra dödsorsaker Två tal: cure fraction och medianöverlevnad för de obotade (jfr femårsöverlevnad)
28 Relativ överlevnad Överlevnad rensad från andra dödsorsaker Två tal: cure fraction och medianöverlevnad för de obotade (jfr femårsöverlevnad) Låt oss se på hur man gör när man uppskattar relativ överlevnad!
29 Hur man inte gör
30 Hur man inte gör Cause specific survival Räkna bara de dödar som orsakas av sjukdomen.
31 Hur man inte gör Cause specific survival Räkna bara de dödar som orsakas av sjukdomen. Censurering Andra dödar räknas som censureringar, dvs. döden räknas inte som en händelse men individen bidrar till riskpopulationen fram till sin död.
32 Hur man inte gör Cause specific survival Räkna bara de dödar som orsakas av sjukdomen. Censurering Andra dödar räknas som censureringar, dvs. döden räknas inte som en händelse men individen bidrar till riskpopulationen fram till sin död.
33 Standardargument emot dödsorsaksdata Paul Dickman Cause-specific mortality [... ] using cancer registry data is problematic because information of cause-of-death is often unreliable or unavailable.
34 Relativ överlevnad, hypotetisk exempel Survival after 5 years Mortalitetsdata i den allmänna befolkningen 80% skulle ha varit i livet efter fem år, om de inte blivit sjuka. Survived 80% 60% Died from the disease Died from something else
35 Relativ överlevnad, hypotetisk exempel Survival after 5 years Mortalitetsdata i den allmänna befolkningen 80% skulle ha varit i livet efter fem år, om de inte blivit sjuka. Femårsöverlevnaden i gruppen: 60%. Survived 80% 60% Died from the disease Died from something else
36 Relativ överlevnad, hypotetisk exempel Survival after 5 years Mortalitetsdata i den allmänna befolkningen 80% skulle ha varit i livet efter fem år, om de inte blivit sjuka. Femårsöverlevnaden i gruppen: 60%. Relativ överlevnad efter 5 år: 60/80 = 75%. Survived Died from the disease 80% 60% Died from something else
37 Hypotetiskt exempel, forts Resonemanget kan föras för varje tidpunkt Survival "would have died anyway" S * (t): expected survival R(t) = S(t) S * (t) S(t): actual survival Years after diagnosis
38 Relativ överlevnad: enkelt recept
39 Relativ överlevnad: enkelt recept R(t) = S(t) S (t)
40 Relativ överlevnad: enkelt recept Vad som behövs S(t) : den observerade överlevnaden R(t) = S(t) S (t)
41 Relativ överlevnad: enkelt recept Vad som behövs S(t) : den observerade överlevnaden S (t) : den förväntade överlevnaden: Överlevnaden för en hypotetisk befolkning av köns- och åldersmatchade individer. R(t) = S(t) S (t)
42 Innehåll 1 Överlevnad och relativ överlevnad översikt 2 3 4
43 Uppskattning av observerad överlevnad
44 Uppskattning av observerad överlevnad Tre metoder: Ederer I, Ederer II [EAC61] (conditional) och Hakulinens [Hak82]
45 Uppskattning av observerad överlevnad Tre metoder: Ederer I, Ederer II [EAC61] (conditional) och Hakulinens [Hak82] Ederer II är default i Stata, Hakulinens metod i R
46 Uppskattning av observerad överlevnad Tre metoder: Ederer I, Ederer II [EAC61] (conditional) och Hakulinens [Hak82] Ederer II är default i Stata, Hakulinens metod i R Låt oss se på de tre metoderna!
47 Uppskattning av observerad överlevnad Tre metoder: Ederer I, Ederer II [EAC61] (conditional) och Hakulinens [Hak82] Ederer II är default i Stata, Hakulinens metod i R Låt oss se på de tre metoderna! Vi vet hur vi upskattar den observerade överlevnaden. Hur gör vi motsvarande för den forväntade?
48 O verlevnad och relativ o verlevnad o versikt Hur bera knas den fo rva ntade o verlevnaden? Att utga fra n hasarden Men vad a r det vi uppskattar? Harald Andersson: Survival analysis uses a strange population. (Personal communication) Relativ o verlevnad i cancerstudier
49 Uppskattning av observerad överlevnad Kalendertid/överlevnadstid att flytta tiden Computation of survival curves Actual time Study time
50 Standardantaganden Computation of survival curves Helst: Alla har samma hasard. Actual time Study time
51 Standardantaganden Computation of survival curves Actual time Study time Helst: Alla har samma hasard. I varje fall: Hasarden är oberoende av diagnostidpunkt, t.ex. får prognosen inte förbättras över åren.
52 Standardantaganden Computation of survival curves Actual time Study time Helst: Alla har samma hasard. I varje fall: Hasarden är oberoende av diagnostidpunkt, t.ex. får prognosen inte förbättras över åren. I annat fall får vi se S(t) som ett konstigt slags medelvärde.
53 Ederer I Sola fide Om hasarden verkligen är oberoende av diagnostidpunkt, skattar Kaplan-Meier den genomsnittliga överlevnaden hos de diagnostiserade.
54 Ederer I Sola fide Om hasarden verkligen är oberoende av diagnostidpunkt, skattar Kaplan-Meier den genomsnittliga överlevnaden hos de diagnostiserade. Om bakgrundsdödligheten antas oförändrad, beror de friska individernas överlevnad bara av diagnosålder, inte diagnosår.
55 Ederer I Sola fide Om hasarden verkligen är oberoende av diagnostidpunkt, skattar Kaplan-Meier den genomsnittliga överlevnaden hos de diagnostiserade. Om bakgrundsdödligheten antas oförändrad, beror de friska individernas överlevnad bara av diagnosålder, inte diagnosår. Ur mortalitetstabeller fås Si (t) : den förväntade överlevnaden för individ i.
56 Ederer I Sola fide Om hasarden verkligen är oberoende av diagnostidpunkt, skattar Kaplan-Meier den genomsnittliga överlevnaden hos de diagnostiserade. Om bakgrundsdödligheten antas oförändrad, beror de friska individernas överlevnad bara av diagnosålder, inte diagnosår. Ur mortalitetstabeller fås Si (t) : den förväntade överlevnaden för individ i. S (t) = 1 n n Si (t). i=1
57 Hakulinens metod Acceptera att dödligheten förändras men uppskatta hur överlevnaden skulle ha beräknats om patienterna ersattes av köns- och åldersmatchade individer ur normalbefolkningen.
58 Räkneexempel (lätt förenklat) Studieperiod mortality.org
59 Räkneexempel (lätt förenklat) Studieperiod Första året: tag med alla. (95 %) mortality.org
60 Räkneexempel (lätt förenklat) Studieperiod Första året: tag med alla. (95 %) År 2: bort med 2010 (94 %) mortality.org
61 Räkneexempel (lätt förenklat) Studieperiod Första året: tag med alla. (95 %) År 2: bort med 2010 (94 %) År 3: bort med 2009 och 2010 (93 %) mortality.org
62 Räkneexempel (lätt förenklat) Studieperiod Första året: tag med alla. (95 %) År 2: bort med 2010 (94 %) År 3: bort med 2009 och 2010 (93 %)... mortality.org
63 Räkneexempel (lätt förenklat) Studieperiod Första året: tag med alla. (95 %) År 2: bort med 2010 (94 %) År 3: bort med 2009 och 2010 (93 %)... Ŝ (3) = = 0.83 mortality.org
64 Ederer II Studieperiod
65 Ederer II Studieperiod Första året: tag med alla som inte dött
66 Ederer II Studieperiod Första året: tag med alla som inte dött År 2: bort med 2010 och de som inte dött
67 Ederer II Studieperiod Första året: tag med alla som inte dött År 2: bort med 2010 och de som inte dött År 3: bort med 2009 och 2010 som inte dött
68 Ederer II Studieperiod Första året: tag med alla som inte dött År 2: bort med 2010 och de som inte dött År 3: bort med 2009 och 2010 som inte dött...
69 Ederer II Studieperiod Första året: tag med alla som inte dött År 2: bort med 2010 och de som inte dött År 3: bort med 2009 och 2010 som inte dött... Man kan undra varför.
70 Ett slags svar: ett annat antagande om konstans Varje individ har sin överlevnad { t } S i (t) = exp λ i (s) ds 0 { t } Si (t) = exp λ i (s) ds, 0 överlevnad och hasard, observerad och förväntad för individ i.
71 Ett slags svar: ett annat antagande om konstans Varje individ har sin överlevnad { t } S i (t) = exp λ i (s) ds 0 { t } Si (t) = exp λ i (s) ds, 0 överlevnad och hasard, observerad och förväntad för individ i. Den relativa överlevnaden är densamma för alla R(t) = S ( { t }) i(t) Si (t) = exp (λ i (s) λ i (s)) ds oberoende av i. 0
72 Två metoder att behandla matchade Om det relativa överlevnaden är densamma, skattar Ederer II och Hakulinens metod samma sak.
73 Två metoder att behandla matchade Det spelar ingen roll om katten är svart eller vit så länge den fångar råttor Om det relativa överlevnaden är densamma, skattar Ederer II och Hakulinens metod samma sak.
74 Summering: Hur beräkna den förväntade? Pro et contra Metod Slh-tolkning Konstant R(t) Ederer I X Ederer II X Hakulinen X X
75 Färskt exempel, data från Åldersuppdelat och samlat Relativa överlevnads kurvor, åldersuppdelat och samlat År efter diagnos Hakulinen Ederer II År efter diagnos Lärdom: skillnad framför allt om materialet är heterogent.
76 Pausbilder Prof. Timo Hakulinen
77 Pausbilder Prof. Timo Hakulinen Fred Ederer
78 Pausbilder Prof. Timo Hakulinen Prof. Timo Hakulinen Fred Ederer
79 Innehåll 1 Överlevnad och relativ överlevnad översikt 2 3 4
80 Kan man använda dödsorsaksdata? Dickman et al: Estimating cause-specific mortality [... ] using cancer registry data is problematic because information of cause-of-death is often unreliable or unavailable.
81 Kan man använda dödsorsaksdata? Dickman et al: Estimating cause-specific mortality [... ] using cancer registry data is problematic because information of cause-of-death is often unreliable or unavailable. bättre: Risken att dö beror på patientens hela tillstånd. Begreppet dödsorsak är, om det tolkas strikt, meningslöst...
82 Kan man använda dödsorsaksdata? Dickman et al: Estimating cause-specific mortality [... ] using cancer registry data is problematic because information of cause-of-death is often unreliable or unavailable. bättre: Risken att dö beror på patientens hela tillstånd. Begreppet dödsorsak är, om det tolkas strikt, meningslöst med uppenbara undantag
83 Hasard λ 0 (t) + r(t) λ(t) S(t) = exp( tλ(s)ds) 0 t Time after diagnosis S(t) = exp( tλ 0(s) + r(s)ds) 0 t Time after diagnosis Definition av relativ överlevnad Den relativa överlevnaden är överlevnaden för en population som endast exponeras för den överskjutande hasarden.
84 Ederer II och Hakulinen i termer av hasard Båda metoderna... tänker sig en hypotetisk befolkning som bara exponeras för den överskjutande hasarden.
85 Ederer II och Hakulinen i termer av hasard Båda metoderna... tänker sig en hypotetisk befolkning som bara exponeras för den överskjutande hasarden. Hakulinens överskjutande hasard... jämför λ(t) med bakgrundsdödligheten hos alla som gått in i studien (och inte censurerats)
86 Ederer II och Hakulinen i termer av hasard Båda metoderna... tänker sig en hypotetisk befolkning som bara exponeras för den överskjutande hasarden. Hakulinens överskjutande hasard... jämför λ(t) med bakgrundsdödligheten hos alla som gått in i studien (och inte censurerats) Ederer II:s överskjutande hasard... jämför bara λ(t) med bakgrundsdödligheten hos dem som är kvar i studien vid tiden t.
87 Ett budskap
88 Ett budskap Den som vill begripa modern överlevnadsanalys skall lära sig hantera hasardfunktionen.
89 Exempel: Regressionsmodeller för relatv överlevnad [DSHH04] och [PS06] Cancern adderar en term till hasarden
90 Exempel: Regressionsmodeller för relatv överlevnad [DSHH04] och [PS06] Cancern adderar en term till hasarden λ(t, x) = λ 0 (t, x) + r(t, x)
91 Exempel: Regressionsmodeller för relatv överlevnad [DSHH04] och [PS06] Cancern adderar en term till hasarden λ(t, x) = λ 0 (t, x) + r(t, x) r(t, x) = exp(x T θ)
92 Blåscancer: hur många döda i blåscancer Vi känner bakgrundsdödligheten Patienter med blankett (totalt 1254) Recidiv Progress Avliden i blåscancer Avliden i annat 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % År efter diagnos
93 Forts. Överlevnad och relativ överlevnad översikt Totala antalet överstigande döda t s=0 S(s)r(s) ds, där r(s) är den överstigande hazarden i Ederer II-mening.
94 Forts. Överlevnad och relativ överlevnad översikt Totala antalet överstigande döda t s=0 S(s)r(s) ds, där r(s) är den överstigande hazarden i Ederer II-mening. Andelen levande vid tiden s S(s)
95 Forts. Överlevnad och relativ överlevnad översikt Totala antalet överstigande döda t s=0 S(s)r(s) ds, där r(s) är den överstigande hazarden i Ederer II-mening. Andelen levande vid tiden s S(s) Andelen extra döda i (s, s + ds) r(s) ds = (λ(s) λ 0 (s)) ds
96 Innehåll 1 Överlevnad och relativ överlevnad översikt 2 3 4
97 Summering Relativ överlevnad: överlevnaden rensad från alla andra dödsorsaker.
98 Summering Relativ överlevnad: överlevnaden rensad från alla andra dödsorsaker. Cure fraction ger en vassare beskrivning än femårsöverlevnad.
99 Summering Relativ överlevnad: överlevnaden rensad från alla andra dödsorsaker. Cure fraction ger en vassare beskrivning än femårsöverlevnad. Hakulinens metod och Ederer II skiljer sig åt i fråga om pespektiv: Hakulinen jämför med dem som var i studien från början, Ederer II med dem som är under studium nu.
100 Summering Relativ överlevnad: överlevnaden rensad från alla andra dödsorsaker. Cure fraction ger en vassare beskrivning än femårsöverlevnad. Hakulinens metod och Ederer II skiljer sig åt i fråga om pespektiv: Hakulinen jämför med dem som var i studien från början, Ederer II med dem som är under studium nu. Perspektivet med överskjutande hasard gör relativ överlevnad begripligare...
101 Summering Relativ överlevnad: överlevnaden rensad från alla andra dödsorsaker. Cure fraction ger en vassare beskrivning än femårsöverlevnad. Hakulinens metod och Ederer II skiljer sig åt i fråga om pespektiv: Hakulinen jämför med dem som var i studien från början, Ederer II med dem som är under studium nu. Perspektivet med överskjutande hasard gör relativ överlevnad begripligare och hanterligare.
102 Referenser I Therese M-L Andersson, Paul C Lambert, Asa Rangert Derolf, Sigurdur Yngvi Kristinsson, Sandra Eloranta, Ola Landgren, Magnus Bjorkholm, and Paul W Dickman, Temporal trends in the proportion cured among adults diagnosed with acute myeloid leukaemia in sweden , a population-based study, British Journal of Haematology 148 (2010), no. 2, P.W. Dickman, A. Sloggett, M. Hills, and T. Hakulinen, Relative survival analysis in r, Statistics in Medicine 23 (2004), no. 1, F. Ederer, L.M. Axtell, and S.J. Cutler, Cancer survival corrected for heterogeneity in patient withdrawal, National Cancer Institute Monograph (1961), no. 6,
103 Referenser II T. Hakulinen, Cancer survival corrected for heterogeneity in patient withdrawal, Biometrics 38 (1982), no. 4, M. Pohar and J. Stare, Relative survival analysis in r, Computer Methods and Programs in Biomedicine 81 (2006), no. 6,
104 Tack för uppmärksamheteten! Frågor?
Överlevnadsanalys. Överlevnadsanalys med tidsberoende kovariater. Tid till en händelse: observationer i kalendertid och som tid från start.
Överlevnadsanalys Överlevnadsanalys med tidsberoende kovariater Peter Höglund USiL 10 februari 2010 Kaplan-Meier Logrank test Cox-regression Tidsberoende kovariater (Tidsuppdaterade kovariater tas inte
Läs merFinlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning
Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 15 framställs de relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats med cancer
Läs merFinlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning
Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats
Läs merInnehåll: 3.4 Parametriskt eller ej 3.5 Life Table 3.6 Kaplan Meier 4. Cox Regression 4.1 Hazard Function 4.2 Estimering (PL)
Innehåll: 1. Risk & Odds 1.1 Risk Ratio 1.2 Odds Ratio 2. Logistisk Regression 2.1 Ln Odds 2.2 SPSS Output 2.3 Estimering (ML) 2.4 Multipel 3. Survival Analys 3.1 vs. Logistisk 3.2 Censurerade data 3.3
Läs merLevercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling
Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merGraviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merMot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder
Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder Bakgrund Ca 100 dödsfall per år Överrepresentation av äldre, sjuka, handikappade, rökare, missbrukare Varför är det så? Brinner det oftare hos dessa
Läs merKonfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta
Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Bakgrund Populations-baserad cancerpatientöverlevnad skattas med hjälp av data från det svenska cancer
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merNya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström
Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp
Läs merOlle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund Etiska aspekter på devicebehandling Carl
Läs merStatistiska metoder för säkerhetsanalys
F9: Intensiteter 3 september 213 Egenskaper Återstående livslängd Storm Poissonprocess (igen) Händelsen A inträffar enligt en Poissonprocess med intensitet l. N A (t) = antal gånger A inträffar i (, t)
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.
Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merBrytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Läs merTrombos under graviditetmortalitet
Trombos under graviditetmortalitet SFOG-veckan Luleå 2007 Eva Samuelsson, distriktsläkare, docent Allmänmedicin, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Pulmonary embolism is the leading
Läs merCTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping
CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6
Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering
Läs merUppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO
Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO AroCell AB Affärsidé AroCell utvecklar, producerar och kommersialiserar tester för bestämning av celltillväxt, vilka kan användas för uppföljning och
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merDepression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65
Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up
Läs merTillvägaghångssätt för skattning av körkortsmodell
Siamak Baradaran sia@kth.se Tillvägaghångssätt för skattning av körkortsmodell 1 Syfte med modellen Syftet med denna forskning har varit att utveckla en beskrivande modell som kan hjälpa oss att förstå
Läs merUpprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland
Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera
Läs merÖverlevnadsanalys. 732G34 Statistisk analys av komplexa data
Överlevnadsanalys 732G34 Statistisk analys av komplexa data 1 Tvärsnittsstudie Prospektiv Kohortstudie Observationsstudie Tvärsnittsstudie Retrospektiv Experimentell studie (alltid prospektiv) Klinisk
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merGEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD.
Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOMAPPING GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. ULF STRÖMBERG, SAHLGRENSKA ANDERS HOLMÉN F&U REGION HALLAND MEF
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merCOMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
Läs merFöljer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Läs merST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test?
ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test? Mikael Eriksson Specialistläkare CIVA Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Grund för hypotestestning 1. Definiera noll- och alternativhypotes,
Läs merUpplägg Dag 1 Tid till händelse Censurering Livslängdstabeller Överlevnadsfunktionen Kaplan-Meier Parametrisk skattning Jämföra överlevnadskurvor
Survival analysis (Dag 1) Upplägg Dag 1 Tid till händelse Censurering Livslängdstabeller Överlevnadsfunktionen Kaplan-Meier Parametrisk skattning Jämföra överlevnadskurvor Henrik Källberg, 2012 Survival
Läs merEkokardiografi 2017:01. Fall 3
Ekokardiografi 2017:01 Fall 3 Fall 3 Man 40 år, hjärttransplanterad 2009 pga. DCM sekundärt till sarcoidos. Inga tecken till rejektion. Kommer till ekolabbet pga. retransplantationsutredning. Fall 3 1
Läs merFöreläsning 4, Matematisk statistik för M
Föreläsning 4, Matematisk statistik för M Erik Lindström 1 april 2015 Erik Lindström - erikl@maths.lth.se FMS012 F4 1/19 Binomialfördelning Beteckning: X Bin(n, p) Förekomst: Ett slumpmässigt försök med
Läs merSamtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen
Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en
Läs merSocioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
Läs merFertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
Läs merXIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att
Läs merMedicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016
Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Jonas Björk E-post: jonas.bjork@med.lu.se Medicinsk statistik III Innehåll och läsanvisningar Statistik för binära utfall Kapitel 12 Dimensionering
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merMigration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA
Migration, sexuell hälsa och hivprevention HIV och migration i EU/EEA Teymur Noori Nationella Hiv/STI-konferensen Stockholm, 21-22 October 2013 Översikt Epidemiologisk översikt ECDC projekt kring migration
Läs merMortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
Läs merPublikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik
Publikationer/Statistik - Inklusionskriterier, exklusionskriterier - Studiepopulation (hur sjuka var patienterna?) - Studiers generaliserbarhet - Utfallsvariabler (endpoints), primära/sekundära, sammansatta
Läs merPatientdiskussion: Neurologisk sjukdom
Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede
Läs merMeasuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001
Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Diana Bartlett Immunization Registry Support Branch National Immunization Program Objectives Describe the progress of
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merStockholm 2016-04-14
Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd
Läs merKardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Läs merCancer i Sydöstra Sverige
FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581
Läs merDiabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling
Sveriges Endokrinologförening, Umeå 30 januari 2019 Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling Leif Groop Lunds Universitets Diabetescentrum Finnish Institute for Molecular Medicine
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merSAMMA SJUKVÅRD I HELA
SAMMA SJUKVÅRD I HELA RIKET? EN JÄMFÖRELSE AV ÖVERLEVNAD VID BEHANDLING AV ALLVARLIGA SJUKDOMAR. SARAH WOLF Examensarbete för Kandidatexamen 2017:K16 Naturvetenskaplig fakultet Matematikcentrum Matematisk
Läs merCyklingens värde för folkhälsan
FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH www.gih.se/rhm Cyklingens värde för folkhälsan Peter Schantz professor, dr med sc Föreläsning SKL Nationell Cykelkonferens Östersund 23 maj 2018 Cyklingens
Läs merUpphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)
Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Sammanfattning Upphandling av äldreboende ger signifikant lägre dödlighet, samt
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merTobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet
Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,
Läs merNina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz
Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merGenusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro
Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merVad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were
Läs merAMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merÖvergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.
Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merLÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng (TNK, ET, BTG) Peter Anton, Per Arnqvist Anton Grafström TENTAMEN 7-8-9 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merNär ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
Läs merBorde vi mäta statistisk osäkerhet vid totalundersökningar?
Borde vi mäta statistisk osäkerhet vid totalundersökningar? Paul Dickman Sandra Eloranta Therese Andersson Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik (MEB) Karolinska, Stockholm Det korta
Läs merBone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi. Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund
Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund Syftet med forskningsprojekt om BSI hos patienter med prostatacancer (PC)
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merEn vetenskaplig uppsats
Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merMyelodysplastiskt syndrom (MDS)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Figur-/tabellverk från nationella kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2013 April 2015 alt
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merVad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merLivskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?
Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Magnus Lindwall, Cecilia Fagerström 2, Anne Ingeborg Berg, Mikael Rennemark 2 ADA-Gero, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2 Sektionen
Läs merKonsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg
Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc
Läs merLöften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter
Läs merPropensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014
Propensity Scores Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Jämföra två behandlingar Randomiserad studie A B Inte alltid etiskt försvarbart Dyrt Restriktioner på studiepopulationen (generaliserbart?) Real
Läs merSepsis, svår sepsis och septisk chock
Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merEVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I
UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merBilaga 5 till rapport 1 (5)
Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning
Läs merPeak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies
Peak Car Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH Director Centre for Transport Studies Goodwin, Phil. "Peak travel, peak car and the future
Läs merHur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar
Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Alexandra Jauhiainen Early Clinical Biometrics AstraZeneca R&D Mölndal, Sverige Statistikerträffen 2015 En klinisk
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Läs mer