Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Transkript

1 Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 15 framställs de relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats med cancer utifrån en uppföljning som har gjorts under (se Metoder s. 16). Framställningen omfattar de vanligaste cancersjukdomarna utifrån deras incidens (ICD-10-kod): tjocktarm (C18) lunga, luftstrupe (C33 34) hudmelanom (C43) hud, ej-melanom (C44) bröst (C50) livmoderkropp (C54) prostata (C61) urinblåsa och urinvägar (C65 68, D09.0 1, D30.1 9, D41.1) hjärna, centrala nervsystemet (C70 72, D32 33, D42 43) non-hodgkin-lymfom (C82 85, C96, D76) I fråga om hudmelanom och prostatacancer framställs dessutom överlevnadstalen för patienter som har diagnostiserats med spridd cancer. I fråga om hjärntumörer och tumörer i centrala nervsystemet har överlevnadstalen beräknats också för patienter med elakartade tumörer. En stor del av skillnaderna mellan områdena kan förklaras med slumpmässig statistisk variation (se Metoder s. 16). Förutom slumpvariationen inverkar också cancerns spridning vid tidpunkten för konstaterande kraftigt på överlevnadstalet. Cancerns spridning påverkas i sin tur av tidpunkten för konstaterande. Diagnostiseringen av cancer är beroende av uppsökande av vård, tillgång till hälsovårdstjänster och eventuella dröjsmål i fråga om dem samt övriga metoder för diagnostisering på ett tidigt stadium. Med hjälp av exempelvis PSA-testning konstateras många lokaliserade prostatacancersjukdomar med låg risk vilka nödvändigtvis inte ger upphov till symtom och vilka inte heller ökar dödligheten. Om man någonstans diagnostiserar ett stort antal lokaliserade och långsamt framskridande cancersjukdomar som i andra områden inte upptäcks under patienternas livstid så stiger överlevnadstalet i området i fråga i förhållande till de övriga områdena. 1

2 Också vården inverkar på överlevnadstalen. Patientens egen vilja, allmäntillstånd och övriga sjukdomar och cancerns spridning inverkar emellertid på vilken vård patientens ges. 2

3 Tjocktarm de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats (80, 86) 59 (54, 64) (75, 84) 63 (56, 70) 1.10 (8, 1.37) (81, 87) 66 (60, 71) 0.92 (0.75, 1.13) (73, 82) 60 (54, 66) 8 (6, 1.35) (72, 83) 61 (53, 69) 1.13 (7, 1.46) (75, 81) 63 (59, 67) (77, 85) 64 (58, 70) 0.93 (0.75, 1.16) (76, 83) 59 (55, 64) 1 (4, 1.21) (75, 83) 62 (56, 68) 0.99 (0, 1.23) (72, 82) 60 (53, 68) 1.10 (8, 1.39) 3

4 Lunga, luftstrupe de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats (32, 37) 9 (8, 11) (28, 35) 8 (6, 11) 4 (0.94, 1.15) (31, 37) 9 (7, 11) 4 (0.95, 1.13) (32, 39) 9 (7, 11) 4 (0.94, 1.14) (28, 35) 6 (5, 9) 1.11 (1, 1.22) (39, 45) 13 (11, 15) (36, 47) 15 (12, 20) 0.96 (4, 1.10) (38, 47) 13 (10, 16) 1 (9, 1.14) (34, 46) 12 (8, 16) 2 (8, 1.19) (36, 48) 16 (12, 22) 0.94 (1, 9) 4

5 Hudmelanom de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats (92, 96) 87 (83, 92) (94, 100) 84 (76, 93) 7 (7, 1.72) (94, 98) 86 (80, 92) 7 (0.56, 1.34) (88, 96) 87 (79, 95) 1.43 (0.92, 2.23) (85, 95) 80 (72, 90) 1.80 (1.16, 2.79) (95, 99) 87 (83, 91) (97, 102) 91 (84, 98) 4 (0.57, 1.89) (97, 100) 90 (85, 96) 0.95 (0.55, 1.65) (94, 100) 88 (82, 95) 2 (0.54, 1.91) (90, 99) 89 (80, 98) 1.55 (2, 2.93) 5

6 Hudmelanom, spridd cancer de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats (67, 84) 43 (34, 55) (83, 99) 48 (35, 67) 4 (0, 4) (70, 87) 38 (29, 49) 0.73 (8, 1.10) (57, 85) 52 (39, 67) 1.13 (0.70, 1.82) (52, 77) 43 (30, 61) 1.14 (0.73, 1.78) (76, 91) 56 (44, 72) (77, 99) 51 (33, 80) 1.16 (2, 2.16) (85, 98) 67 (55, 82) 0.74 (1, 1.34) (93, 105) - 8 (0.30, 1.54) 7 72 (56, 92) (1.17, 4.46) 6

7 Hud, ej-melanom de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats (95, 100) 92 (85, 99) (92, 99) 93 (83, 104) 1.62 (5, 3.12) (94, 99) 91 (84, 98) 1.23 (6, 2.31) (96, 102) 93 (83, 105) 1.15 (0.54, 2.47) (95, 102) 95 (85, 107) 5 (0.32, 2.26) (95, 100) 92 (85, 99) (95, 102) 97 (87, 107) 5 (2, 1.90) (94, 100) 93 (86, 101) 1.22 (4, 2.35) (96, 102) 89 (80, 100) 0.75 (8, 2.01) (94, 102) 87 (75, 100) 1.35 (1, 3.02) 7

8 Bröst de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats. Observera att den lodräta axeln i figuren har begränsats till intervallet (97, 98) 91 (89, 92) (96, 98) 88 (87, 90) 1.21 (0.98, 1.49) (97, 98) 90 (88, 91) 4 (6, 1.26) (96, 98) 90 (88, 92) 1.17 (0.94, 1.45) (96, 98) 91 (88, 93) 1.15 (0.91, 1.46) 8

9 Livmoderkropp de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats (95, 98) 86 (83, 90) (88, 95) 80 (75, 86) 1.50 (2, 2.21) (90, 95) 82 (78, 86) 1.43 (3, 1.99) (92, 98) 82 (77, 88) 1.24 (4, 1.83) (91, 97) 86 (80, 93) 1.18 (0.76, 1.83) 9

10 Prostata de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats. Observera att den lodräta axeln i figuren har begränsats till intervallet (98, 99) 94 (92, 96) (97, 99) 91 (88, 93) 1.46 (4, 2.06) (98, 99) 93 (91, 95) 9 (0.78, 1.51) (97, 99) 89 (87, 92) 1.86 (1.34, 2.58) (95, 98) 91 (88, 94) 1.45 (1, 2.10) 10

11 Prostata, spridd cancer de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats (87, 93) 68 (63, 73) (89, 95) 72 (66, 78) 1 (1, 7) (93, 97) 74 (69, 78) 4 (6, 6) (89, 95) 68 (62, 74) 1.10 (6, 1.41) (87, 93) 71 (66, 77) 0.90 (8, 1.19) 11

12 Urinblåsa och urinvägar de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats (86, 91) 78 (73, 83) (84, 92) 73 (67, 80) 1.21 (9, 1.65) (83, 89) 74 (69, 79) 1.18 (0.90, 1.55) (86, 93) 76 (69, 83) 7 (0.78, 1.49) (81, 90) 71 (64, 78) 1.34 (0.98, 1.83) (73, 84) 67 (60, 75) (73, 88) 62 (52, 74) 8 (0.71, 1.63) (68, 81) 69 (61, 79) 1.11 (0.76, 1.63) (70, 86) 60 (50, 71) 1.10 (0.72, 1.67) (66, 84) 57 (46, 71) 1.25 (1, 1.92) 12

13 Hjärna, centrala nervsystemet de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats (72, 80) 60 (55, 65) (56, 69) 48 (42, 56) 1.69 (1.30, 2.21) (69, 79) 60 (54, 67) 9 (5, 1.41) (64, 77) 50 (43, 58) 1.33 (1, 1.75) (59, 74) 49 (41, 58) 1.52 (1.13, 2.04) (81, 86) 72 (69, 76) (72, 82) 63 (57, 70) 1.54 (1.18, 2.02) (74, 82) 69 (64, 73) 1.26 (0.98, 1.61) (74, 84) 68 (62, 75) 1.17 (6, 1.58) (64, 76) 64 (58, 72) 1.48 (1.10, 1.99) 13

14 Hjärna, centrala nervsystemet, elakartad tumör de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats (55, 66) 27 (22, 33) (38, 54) (1.24, 2.16) (52, 66) 26 (20, 34) 4 (0, 1.35) (50, 66) 29 (22, 38) 0.94 (0.70, 1.25) (47, 64) (0, 1.83) (48, 62) 21 (16, 27) (42, 58) 24 (19, 32) 1.14 (4, 1.56) (43, 55) 25 (19, 33) 1.20 (0.91, 1.57) (42, 61) (7, 1.32) (32, 52) (9, 1.73) 14

15 Non-Hodgkin-lymfom de första fem åren efter att cancer har diagnostiserats (76, 83) 67 (62, 72) (67, 78) 60 (54, 67) 1.29 (0.99, 1.70) (77, 85) 65 (59, 70) 3 (1, 1.32) (74, 83) 67 (60, 73) 8 (3, 1.41) (76, 86) 72 (65, 80) 0.90 (6, 1.22) (76, 82) 70 (65, 75) (71, 82) 64 (58, 71) 1.25 (0.93, 1.68) (76, 83) 65 (59, 71) 1.18 (0.92, 1.51) (80, 90) 70 (63, 77) 0.90 (6, 1.23) (73, 85) 71 (64, 79) 0.96 (8, 1.36) 15

16 Metoder Som en indirekt indikator på tillfrisknande från cancersjukdomar används ett relativt överlevnadstal. Det anger hur stor andel av cancerpatienterna som lever en given tid (t.ex. ett år eller fem år) efter det att cancern har diagnostiserats i jämförelse med storleken på andelen invånare i samma ålder vilka lever tiden i fråga. Det relativa överlevnadstalet kan tolkas som en bedömning av sannolikheten för att överleva i en situation där den cancer som patienterna har är den enda möjliga dödsorsaken. Talen kalkylerades med hjälp av en periodmetod 1 och med användning av metoden Ederer II 2. Talen ålderstandardiserades för att motsvara åldersfördelningen bland patienter som hade diagnostiserats med cancer i hela landet Med hjälp av periodmetoden beräknas överlevnadstalen för patienterna utifrån en uppföljning som har begränsats till årsintervallet Som exempel kan nämnas att överlevnadstalet efter ett år baserar sig på en uppföljning av patienter som hade fått en cancerdiagnos Uppföljningen hade gjorts under En fördel med metoden är att överlevnadstalen är så tidsenliga som möjligt. En nackdel är att de inte kan relateras till någon fullständig uppföljning av en given patientgrupp. Tolkningen av de resultat som har beräknats med hjälp av periodmetoden är hypotetisk: patienternas överlevnad stämmer överens med det resultat som periodmetoden ger om överlevnaden under alla delintervaller för uppföljningen är sådan som den har varit under den senaste kalenderperioden I syfte att göra en jämförelse mellan de olika områdena beräknade man med hjälp av en statistisk modell 3. för relativ överlevnad den ökade dödsrisken för de patienter som hade diagnostiserats med cancer i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden i jämförelse med Helsingfors universitetssjukhus ansvarsområde. Helsingfors universitetssjukhus ansvarsområde valdes ut som ett jämförelseobjekt därför att det har det största befolkningsunderlaget. Ökad dödlighet mäter dödsrisken som själva cancern orsakar patienten. Som exempel kan nämnas att en bedömning av riskförhållandet för ökad dödlighet vilken uppgår till 1.12 innebär att de patienter som har diagnostiserats i området löper en 12 procents större risk för att dö än de patienter som har diagnostiserats med cancer i Helsingfors universitetssjukhus ansvarsområde. t har standardiserats i förhållande till den ålder då cancern har konstaterats och då inverkar skillnaderna i patienternas åldersstruktur mellan områdena inte på jämförelsen. För att förbättra jämförbarheten beräknades för överlevnadstalen och riskförhållandet för den ökade dödligheten konfi- 1 Hakulinen, T., Dyba, T. och Seppä, K.: Hoidon tulosten mittaaminen ja ennusteelliset tekijät. I boken: Syöpätaudit. Red. H. Joensuu, P. J. Robert, P.-L. Kellokumpu-Lehtinen, S. Jyrkkiö, M. Kouri och L. Teppo. Kustannus Oy Duodecim, 2013, s Hakulinen, T., Seppä, K. och Lambert, P.C.: Choosing the relative survival method for cancer survival estimation. Eur. J. Cancer 2011; 47: Dickman, P. W., Sloggett, A., Hills, M. och Hakulinen, T.: Regression models for relative survival. Statist. Med. 2004; 23:

17 densintervaller på 95 procent för att beskriva den slumpmässiga statistiska variationen. Dessutom beräknades ett p-värde som är en bedömning av likheten i fråga om de ökade riskerna i områdena. t mäter sannolikheten för att slumpmässigt få åtminstone de observerade skillnaderna mellan områdena om den ökade risken faktiskt skulle vara lika stor i alla områdena. Om p-värdet är mindre än 5, kan man sluta sig till att det finns skillnader i patienternas relativa överlevnad mellan områdena. 17