Torsten Bergstedt (m) Dick Malmström (fp) Fredrik Lindeström (kd) Christina Dellwik

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(35) Plats och tid Uroxen 15, kl Beslutande Ersättare Ledamöter Jane Larsson (c) Torsten Bergstedt (m) Marie Oudin (m) Dick Malmström (fp) Fredrik Lindeström (kd) Christina Dellwik (s) Eva Vermelin (v) Tarja Andersson (s) Bisera Bucuk (s) Per-Olof Carlson (c) Bo Ohlsson (fp) Stefan Fröding (s) Elisabeth Zadik (v) Ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Tjg. ersättare Tjg. ersättare Övriga närvarande Kerstin Fahlén Personalföreträdare TCO-S Marie-Louise Örtengren Personalföreträdare TCO-S Birgitta Andersson Personalföreträdare LO Kerstin Hedvall Skolchef Christer Berggren Utvecklingsledare Sofia Asplund Personalstrateg Daana Kaipainen Sekr. Justerare Fredrik Lindeström och Christina Dellwik Justeringens plats och tid Skolförvaltningen Underskrifter Sekreterare Paragrafer Daana Kaipainen Ordförande Jane Larsson (c) Justerare Fredrik Lindeström (kd) Christina Dellwik ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Skolnämnden Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Skolförvaltningen Underskrift Daana Kaipainen

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(35) Skn 19 Delegerade ärenden Redovisas på delegation fattade beslut - se bilaga 1. Skolnämndens beslut Besluten läggs till handlingarna. Skn 20 Inkomna och avgivna skrivelser Redovisas förteckningar över inkomna och upprättade skrivelser och dokument. Skolnämndens beslut Redovisning läggs till handlingarna.

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(35) Skn 21 Skolorganisation Södra ro Beslut Skolnämnden beslutar att avföra ärendet från fortsatt behandling. Behandling vid dagens sammanträde Ordförande Jane Larsson (c) föreslår att ärendet avföres från behandling vid dagens sammanträde och från fortsatt behandling. Prövning sker varvid ordförande konstaterar att inte finns något annat förslag och att ärendet därmed kan avföras från fortsatt behandling. Ärendet: Föreligger arbetsutskottets beslutsförslag enligt 2005:22 betr. sammanslagning av skolorna Bäckhammar och Kärr till en enhet Bäck-Kärr innebärande att Kärrs skola blir en årf-3 skola och Bäckhammars skola blir en år4-6 skola. I ärendet har efter arbetsutskottets behandling inkommit skrivelse/e-post enligt bilaga 1-2.

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(35) Skn 22 Ekonomiuppföljning Beslut Rapporten läggs till handlingarna. Redovisning Skolchef Kerstin Hedvall redovisar månadsrapport för mars 2005: Månad: Mars 2005 Riktpunkt: 25% Intäkter Budget -05 Inkomna % av årsb Summa intäkter % Utgifter Budget -05 Förbrukat % av årsb Personal inkl PO ,51% Kurser, pers.soc.åtg ,14% Kost ,07% Lokalkostnader ,00% Städ ,07% Övriga kostnader ,99% Summa utgifter ,37% Netto ,16%

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(35) Skn 23 Personaluppföljning Beslut Rapporten läggs till handlingarna. Redovisning Personalstrateg Sofia Asplund redovisar fördelningen av antalet långtidssjukskrivna (> 4 veckor) per : 100% 75% 50% 25% Västra Bo F åk Musik 1 1 Övriga Centrala Bo F åk Övriga Norra Bo F åk Spec 2 Övriga 1 Gymnasiet Presterud 1 Brogården 1 Komvux 1 Övriga 1 Totalt:

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(35) Skn 24 Information om projektet Långtidsfrisk Beslut Informationen läggs till handlingarna. Redovisning Sofia Asplund meddelar att projektet nu är slutfört och att en slutrapport har inlämnats.

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(35) Skn 25 Barn- och ungdomsbokslut 2004 Beslut Skolnämnden överlämnar barn- och ungdomsbokslutet till kommunfullmäktige. Ärendet: Föreligger skolnämndens barn- och ungdomsbokslut för Inledning Skolnämndens och dess skolförvaltnings Barn- och ungdomsbokslut för år 2005 överlämnas härmed till kommunfullmäktige. Kommunens Barn- och ungdomspolitiska handlingsprogram ligger till grund för bokslutet, men även den kommunala skolplanen har ett avsnitt som lyfter fram bokslutet. I Kristinehamns kommuns Skolplanen står att läsa: I enlighet med FN:s barnkonvention är barnperspektivet närvarande vid alla politiska beslut. Detta synliggörs bl. a i Barnbokslutet./ / Skolplanens intentioner införlivar arbetet med det årliga Barnbokslutet. Det finns andra tydliga beröringspunkter mellan handlingsprogrammets åtgärdslista och Skolplanen - trygghet i skolan är ett exempel: Våra förskolor och skolor skall präglas av en positiv och trivsam skolmiljö där eleverna kan känna sig trygga. Ett annat exempel är föräldrasamverkan/föräldramedverkan: Ett starkt och omfattande föräldraengagemang är en nödvändighet för att skolan skall klara sitt uppdrag. / / En viktig uppgift för föräldrar och lärare är att tillsammans utveckla även andra former 1 av meningsfulla kontakter. Ett tredje exempel i Skolplanen berör inflytandefrågor; under rubriken Elevers inflytande och ansvar sägs: Inflytande och ansvar är viktiga ingredienser i skolans demokratiska uppdrag. Det uppdraget handlar förvisso om att bibringa elever kunskap om demokratiska principer och beslutsprocesser i olika råd, men den viktigaste kunskapen införlivas hos elever genom deltagande i ett arbete som fungerar i enlighet med demokratiska principer. 1 I den kommunala skolplanen lyfts utvecklingssamtalet fram som den nära kontakten mellan hem och förskola/skola ; uttrycket även andra former skall alltså ses i det sammanhanget.

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(35) Ett fjärde exempel är Skolgården som läranderum : Skolgården har traditionellt varit en plats för rekreation mellan lektionerna. Lärande i den mening vi idag lägger i begreppet sker naturligtvis även utomhus. Skolgården som läranderum handlar om att förlägga en del av den undervisning som vanligtvis sker inomhus till skolgården. De nationella styrdokumenten skollagen, förordningar, läroplaner och kursplaner - har flera beröringspunkter med handlingsprogrammet och åtgärdslistan de med. Barn- och ungdomsperspektivet skall naturligtvis alltid vara närvarande i en verksamhet som handhar stöd till barns och ungdomars lärande och utveckling. Det som redovisas i detta bokslut blir alltså endast ett axplock av allt det som händer under ett år i verksamheten. Vid upprättandet av Barn- och ungdomsbokslut för 2004 har följande tillvägagångssätt använts. Det Barn och ungdomspolitiska handlingsprogrammets åtgärdslista är utgångspunkten för varje samverkansområdes (fr. o m skolområdes) insamling av material. Barn- och ungdomsbokslutet har efter färdigställandet gått på remiss till verksamhetscheferna (fr. o m : skolområdesceheferna). En bild från Norra samverkansområdet/skolområdet I det Barn och ungdomspolitiska handlingsprogrammets åtgärdslist talas det om öppna föreläsningar för föräldrar. Vi öppnar dörren och tittar in på en skola på Norra skolområdet. Där får föräldrarna inblick i hur elever och lärare startar ett tematiskt arbete: För att inleda ett tema startar vi alltid med en gemensam upplevelse. Syftet med den är att sätta igång barnens tankar och göra dem nyfikna och intresserade. För att få med föräldrarna i processen och göra dem delaktiga, inbjuder vi dem till ett gemensamt föräldramöte, där vi presenterar upplevelsen på samma sätt som barnen fått den. Exempel: teater om Carl von Linnés liv, en utflykt till sagans magiska värld, en Power-Pointpresentation som leder oss från rymden ned till planeten Tellus. Efter upplevelsen brukar vi samla föräldrarna i matsalen och berätta om verkstadsarbetet. Vid ett tillfälle tog vi upp: - barnens inflytande och ansvar - föräldrarnas inflytande och ansvar - pedagogernas inflytande och ansvar Efter avslutat tema har vi alltid en utställning. Barnen arrangerar utställningen. Föräldrar, släkt och vänner inbjuds till öppet hus för att ta del av barnens arbete under året. Det är alltid väldigt stor uppslutning. Utställningen blir ett utmärkt tillfälle för oss alla att se det samlade resultatet av ett års arbete. Under utställningskvällen brukar barnen låta föräldrarna prova på aktiviteter som ingått i årets tema. Några exempel: massage, NOexperiment, målning, brödbak.

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(35) Några bilder från året på Musikskolan Några av Musikskolans pianoelever har deltagit i en workshop med pianisten Per Tengstrand och i samarbete med Kristinehamns Konsertförening. Musikskolan har bjudit alla elever i skolår 1-3 på konsert på Christinateatern. Under öppet hus i samband med konserten har barnen, med sina föräldrar, fått möjlighet att besöka Musikskolan och provspela. Cocktail har tillsammans med andra ungdomar deltagit i den 8:e Europeiska Ungdomsmusikfestivalen. Årets stora nyhet i det utbud som Musikskolan erbjuder grundskolorna har varit Sjung och spela rytmer. Två musiklärare besöker en gång per vecka under 8 veckor elever i skolår 1-3 för att sjunga, dansa, och spela afrikansk musik på djembetrummor och diverse rytminstrument. Ölmeskolan och Strandskolan har provat detta under höstterminen,; detta har uppskattats mycket av både elever och personal. Under höstterminen har en serie musikcaféer på Forma Café startats. En kväll i månaden under läsåret får Musikskolans elever möjlighet att framträda som solister och i små ensembler. Under september har många av stråkeleverna varit med på ett läger i Villingsberg ett samverkansläger med Degerfors Musikskola och Karlskoga Kulturskola. Bortblåst och Cocktail har haft ett gemensamt orkesterläger på Ölmeskolan. Tre julkonserter december har genomförts i en fullsatt Brogårdsaula. Musikskolans lärare har i ett projekt inom ramen för Europeiska Socialfondens program Växtkraft Mål 3 under året deltagit i ett stort antal kurser och utbildningar. Musikskolans orkestrar, ensembler och körer har dessutom under året gjort ett stort antal framträdanden i olika sammanhang. Bilder från en resa söderut Arbetet med Trivselgrupper och Kamratstödjare vid de olika skolorna på Södra rektorsområdet har vidareutvecklats under år De kamratstödjare som påbörjade sin uppgift under höstterminen 2003 fortsatte och fick ytterligare en utbildningsdag under vårtterminen Trivselgrupperna med kamratstödjare, en personal från skolan samt skolvärd och/eller skolsköterska, har haft träffar ca en gång per månad för att följa upp trivselfrågor på enheten. En enkät bland dem som varit kamratstödjare under året genomfördes under våren Där framkom att 85 % tyckte att det varit roligt att vara kamratstödjare. Eleverna upplevde att de fått stöd av de vuxna på skolan. Det de upplevt som bäst var bl.a. att detta gjort skolan bättre, att det inte varit någon mobbing, att de fått ta ett ansvar som de klarat och att de fått möjlighet att hjälpa till. En ny grupp kamratstödjare utbildades höstterminen 2004 för att ersätta och komplettera dem som arbetat under läsåret 2003/2004.

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10(35) Skolvärden och skolsköterskan har under året fortsatt arbetet med värderingsövningar och relationssamtal i pojk- och flickgrupper. Detta som ett led i arbetet att skapa trygga, välfungerande grupper. Undervisning i s.k. Livskunskap för skolår 6 har inletts under vårtterminen Skolsköterska och kurator arbetar med ett program för ökad självkännedom och kunskap i livsfrågor. Arbetet fortsätter i skolår 7-9. Skolvärden har använts dels som aktivitetsledare under raster och temadagar men också i arbetet med elevgrupper. Han har haft samtal med elevgrupper kring attityder och värderingar under längre perioder. Han deltar i utbildning av kamratstödjare och uppföljning av deras verksamhet. Under år 2004 har mellan fyra och sex elever deltagit i en eftermiddagsverksamhet kallad förstärkt fritidsklubb. Verksamheten riktar sig till elever i skolår 4-6. Fritidsledaren har lett verksamheten och den har varit och är förlagd till fritidsgården Moxie eller fritidshemmet Björnskogen i Björneborg. Fritidsgården Moxie har fortsatt sin verksamhet med två öppna kvällar per vecka under tiden september till maj. En stabil grupp ungdomar från 12 år har deltagit i verksamheten. Andelen äldre ungdomar har ökat. Ansvariga för verksamheten är två utbildade fritidsledare. Personalen arbetar alltid två och två. Temakvällar och gemensamma aktiviteter har ökat verksamhetens popularitet bland ungdomarna. Grunnebacka skola har under 2004 deltagit i ett projekt inom Håll Sverige rent - rörelsen som kallas Grön flagg. Man har arbetat med delmål inom huvudtemat Livsstil och Hälsa. Efter genomfört projekt skickades en rapport till Håll Sverige rent. Belöningen blev en grön flagga och deltagande i det internationella nätverket för miljöskolor. Flaggan är nu ständigt hissad vid skolan. Föräldraföreningen i Grunnebacka har under året anlagt en gräsmatta på skolgården. Beslut kring idrottshall har tagits i kommunfullmäktige. Skolgården i Kärr har fått en rutschbana. Den gamla idrottshallen i Björneborg har rivits under sommaren Ritningar och planeringsarbete har skett i samverkan mellan gatukontoret, skolan och föräldraföreningen när det gäller ny lekutrustning med gungor på skolgården. Ett kontinuerligt arbete bedrivs i arbetslagen för att öka elevernas ansvar och inflytande. Varje enhet har formulerat en arbetsplan för hur denna process fortskrider. Den provperiod som inför förra läsåret användes i moderna språk har permanentats. Även i år har eleverna fått prova på de tre erbjudna språkvalen tyska, franska och spanska. Efter provperioden under höstterminen görs valet. Eleverna har i utvärderingar varit positiva till detta sätt att introducera språkundervisningen. Åtgärdslistan Nedan redovisas exempel på åtgärder som vidtagits i åtgärdslistans anda. Trygghet Trygghets- och trivselprogram; modeller för konfliktlösning Program finns som en naturlig del i Barn- och Elevhälsoplanen för Västra samverkansområdet/skolområdet.

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11(35) Skolnämnden På alla enheter på Norra skolområdet har trygghets och trivselfrågor diskuterats under året, det var och är en prioriterad punkt i Norringen. En grupp med representanter från alla enheter på Norra skolområdet har tagit fram en plan som gäller för hela Norra och som enheterna har eller håller på att utveckla/anpassa till sin enhets egen handlingsplan. Kompissamtal har genomförts och elevombud finns. Friends har varit på Stenstalidsskolan och pratat om mobbning och kränkande behandling för såväl elever som personal. Alla enheter inom Centrala skolområdet har handlingsplaner för hur man hanterar mobbning och andra konflikter. Vissa klasser i grundskolan arbetar enligt en samtalsmodell som kallas kompissamtal. På andra skolor/i andra klasser använder man en annan metod. På Södermalmsskolan 7-9 har man under året börjat utbilda s.k. kamratstödjare bland eleverna. Modellen har under senare delen av år 2004 introducerats hos personal på Jakobsbergsskolan och kommer att introduceras under 2005 på Gustavsbergsskolan. Öppna föreläsningar för föräldrar och andra vuxna L-G Storm har haft en öppen föreläsning på Tallundens förskola. Södra rektorsområdet har inbjudit samtliga föräldrar till elever i skolår 5-6 till en kväll tillsammans med kommunens fältassistenter. Syftet var att informera och stötta föräldrar i att sätta gränser och våga säga nej. Föräldraföreningen i Kärr skola har tillsammans med personalen anordnat en kväll med tema Lärstilar. Områdets specialpedagog Karin Eriksson berättade om olika sätt att lära. Exempel från Norra: föräldramatematik på Stenstalidsskolan 7-9, droginformation med stöd av polis och socialförvaltning. Några arbetslag på våra skolor bjuder in föräldrar när ett nytt verkstadsarbete, storyline eller annat temaarbete startar. Inga öppna föreläsningar har hållits på Centrala skolområdet. Däremot har föräldrar varit inbjudna att delta ibland annat den droginformationskväll som genomfördes och planerades av elever på Södermalm 7 9. Fritidsledarnas kompetens ska användas bättre Personalen från fritidsgården Frasse har mer och mer deltagit i elevarbetet, skolbiblioteket och idrottsgruppen på Djurgårdsskolan 7 9. Fritidsledarna har huvudansvaret för cafeterian på Stenstalidsskolan och har i år också varit med i verksamheten i Gläntan, Stenstalidskolans verksamhet för de elever som behöver/önskar särskilt stöd eller hjälp. Centrala skolområdets enda fritidsledare ( Södermalmsskolan 7 9) används redan idag även i viss mån i undervisning samt är en viktig person i arbetet i enhetens antimobbningsgrupp tillsammans med lärare, skolsköterska och kurator. Flextid i skolan Skolår 6 i Björneborg har under höstterminen 2004 provat flextid vissa dagar i veckan. Förslaget kom från eleverna via klassrådet och utformningen av systemet utarbetades av en elevgrupp. Elever, föräldrar och personal är nöjda med verksamheten. Ett arbetslag, 4-6, på Djurgårdsskolan F- 6 har arbetat med flextid. Dessutom finns en flexigrupp (ingen fast grupp) på musikskolan. På Norra har några arbetslag arbetat med flextid ett par dagar i veckan.

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12(35) Flextid provas på någon av Centrala skolområdets skolor men i liten utsträckning. Vissa svårigheter finns när det gäller resande elever och deras möjligheter. Delaktighet Ökning av elevernas påverkansmöjligheter på undervisningen Hänvisar även till Kristinehamns Kvalitetsredovisning för år Ett kontinuerligt arbete bedrivs i arbetslagen att öka elevernas ansvar och inflytande. Musikskolans fria verksamhet bygger på en ständig dialog med eleverna Alla enheter inom Centrala arbetar på olika sätt med elevernas inflytande över lärandet och undervisningen. Detta är dessutom en del av vårt nuvarande skolutvecklingsavtal och finns beskrivet i lokala överenskommelser. På Södermalmsskolan 7-9 har även försök gjorts med s.k. arbetslagsråd där elever och lärare träffas och tar upp viktiga frågor om t.ex bedömning och betyg. Eleverna ska i större utsträckning planera sitt arbete utifrån sin egen utvecklingsplan Se även föregående stycke och nämnda kvalitetsredovisning för år Djurgårdsskolan arbetslag 1-3 har börjat arbeta med Jag kan där utvecklingsplanen är en del i barnets planering. I samtliga klasser inom Södra rektorsområdet finns olika former av eget planerat arbete. För de elever som har åtgärdsprogram finns väl dokumenterade egna utvecklingsplaner. I strävan att vidareutveckla elevernas eget ansvar i undervisningen har tid avsatts för att personalen skall delge varandra idéer för så kallat eget arbete. Ett inledande arbete kring elevdokumentation, portfolio och synliggörande av lärande och utveckling har startat. Samtliga arbetslag planerar för genomförande av elevportfolio. Individuella utvecklingsplaner har också varit en prioriterad punkt i Norringen ; idag planerar många elever mycket av skolarbetet i sin Individuella utvecklingsplan. På Centrala skolområdet har endast förskolor och någon klass inom grundskolan individuella utvecklingsplaner. Förskolorna har kommit längst i detta arbete. När barnen är små är det personalen som håller i och planerar verksamheten utifrån barnens olika utvecklingsbehov. Först en bit upp i skolåren har eleverna en mer aktiv roll när det gäller att beskriva sina mål och tillsammans med lärare och målsman lägga upp en plan för hur han/hon ska ta sig dit. Under våren 2004 har hela Centrala skolområdes pedagogiska personal träffats för att diskutera hur vår pedagogiska dokumentation ser ut på respektive enhet/verksamhet idag och hur vi vill att den ska utvecklas i riktning mot Individuella utvecklingsplaner för alla barn.. Heltäckande lokal- och skolgårdsprogram Lokalprogram håller på att tas fram och skolgårdsprogram är framtaget för Björneborgs skola, Djurgårdsparkens förskola och förskolan Sirius. Så långt det är möjligt satsas på lokaler och skolgårdar i den investeringsplan som årligen görs på Norra skolområdet. En skrivelse har skickats till tekniska förvaltningen angående trafikmiljön utanför Strandskolan. Skrivelsen framtagen av föräldrarådet på initiativ av en förälder.

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13(35) Ytterligare insatser behövs, bland annat på Södermalm F-6 där arbetsrum för personalen inte finns i tillräcklig omfattning. Behov av ommålning, tapetsering osv. finns. Visst målningsarbete har utförts under sommaren 2004 i entréerna och trapphusen på Södermalmsskolan F-6. Skolgårdar och utemiljö har vi använt en del av våra bokslutsposter till under ett par/tre år. I samband med sjunkande elevtal är vår strävan att göra oss av med inhyrda/tillfälliga lokaler i möjligaste mån. Hänvisar när det gäller lokalprogram till skolförvaltningens inventering av lokalbehov. Barns och ungdomars möjlighet att påverka stadsplaneringen i sitt närområde Skolan och rektor har deltagit i planering tillsammans med ansvariga på kommunen för förändringar i gatuplaneringen kring skolan i Bäckhammar. Det har påbörjats en diskussion med Tekniska förvaltningen angående området vid Magister Löfs väg. I planeringen av området drogs en gång och cykelväg på framsidan av huset. Det var då inte tänkt någon skola i huset, idag är denna väg mitt i elevernas lekområde och måste stängas av. Fritid och kultur Översyn av fritidsgårdarnas verksamhet Under året har en större översyn av Fritidsgården Frasse genomförts. Centrala skolområdet har ingen fritidsgård. Miljö Miljöarbetet ska ingå som en naturlig del i verksamheten Visst miljöarbete finns, bland annat kompostering och, framför allt, pappersåtervinning. Ständig källsortering görs i alla verksamheter. Grunnebacka skola fick under året Grön flagg för sitt miljöarbete. Åtgärdslistan 2004 Svart = samtliga samverkansområden/skolområden Grått = två samverkansområden/skolområden Vitt = ett samverkansområde/skolområde 1. Trygghets och trivselprogram; modeller för konfliktlösning 2. Öppna föreläsningar för föräldrar och andra vuxna 3. Fritidsledarnas kompetens ska användas bättre 4. Flextid i skolan 5. Ökning av elevernas påverkansmöjligheter på undervisn 6.. Planera sitt arbete utifrån sin egen utvecklingsplan

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14(35) 7. Heltäckande lokal- och skolgårdsprogram 8. Påverka stadsplaneringen i närområdet 9. Översyn av fritidsgårdarnas verksamhet 10. Miljöarbetet ska ingå som en naturlig del i verksamheten Avslutning I Kristinehamns kommun ska barn- och ungdomsperspektivet finnas med vid planering och när beslut fattas; barns bästa ska alltid sättas i förgrunden i enlighet med FN:s barnkonvention och kommunens Barn- och ungdomspolitiska handlingsprogram. För kommunens politiker och medarbetare är den kommunala handlingsplanen och det årliga barn- och ungdomsbokslutet en ständig påminnelse om detta. Kristinehamns kommuns skolnämnd och dess skolförvaltning arbetar ständigt på att förbättra barns och ungdomars villkor. Denna strävan är en process; en färdig produkt, en barnmogen kommun, slutar naturligtvis att vara barnmogen den dagen strävan att bli bättre inte längre finns. Samhället förändras och barns och ungdomars villkor med den i utvecklandet/förbättrandet av samhället ligger det barnmogna i att inse detta och att ständigt ha barns- och ungdomars bästa för ögonen i förändringsprocessen. Det kan kanske jämföras med demokratin; demokrati är inte något som finns av sig självt, demokratin måste ständigt erövras. Barn- och ungdomsbokslutet är ett komplement till vanliga årsberättelser, verksamhets-berättelser och kvalitetsredovisningar och markerar den stora betydelse som Kristinehamns kommun och därmed dess skolnämnd och skolförvaltning ger barn- och ungdomsperspektivet.

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15(35) Skn 26 Öppet brev från förälder Beslut Ordförande Jane Larsson uppdras att lämna svar enligt nedan. Ärendet: Från en förälder till barn vid Kärr skola har inkommit ett öppet brev till skolnämnden se skrivelse bilaga 1. Föräldern vänder sig i skrivelsen mot sammanslagningen av Bäckhammars och Kärrs skolor, hennes förslag till skolnämnden är att göra en mer långsiktig lösning som håller över tid, barnen och kommunens ekonomi. Förslag till svar: Tack för Ditt brev, Ditt engagemang och Dina synpunkter! Det är glädjande att läsa att Du menar att skolan har en suverän personal som gör ett ovärderligt jobb med våra barn jag instämmer i att personalen är duktiga i sina värv. Du skriver också att vi är så nöjda föräldrar kan bli med deras skolgång, och även detta gläder mig.

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16(35) Skn 27 Remiss alkohol/drogpolitiskt program Beslut Skolnämnden antar nedanstående förslag till yttrande som sitt remissvar. Ärende: En tvärsammansatt arbetsgrupp bestående av representanter från förvaltningar har arbetat fram ett förslag till ett alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Kristinehamns kommun. Gruppen har också haft dialog med ordförande och vice ordförande i nämnderna samt med Demokrati- och framtidsberedningen. Framtagandet är en del i det drogförebyggande arbetet i kommunen. För att få bred delaktighet är förslaget utsänd på bred remissomgång. Programmet kommer därefter att behandlas av kommunfullmäktige varefter förvaltningarna/nämnderna ska arbeta fram egna handlingsprogram. I detta arbete skall alkohol- och drogpolitiska programmet vara en ledstjärna i det fortsatta arbetet. Förslag till yttrande: Föreligger förslag till yttrande: 1. Vilka synpunkter har ni gällande mål och delmål för Kristinehamns kommun? (Vision. Kristinehamns kommun är narkotikafritt; konsumtionen av alkohol/invånare ligger minst 25 % under rikets motsvarande nivå; konsumtionen av tobaksvaror/invånare ligger minst 25 % under motsvarande nivå i riket (eller minst 25 % lägre än innevarande år/startår); sniffning förekommer inte; läkemedelsanvändning som inte är medicinskt betingad förekommer inte osv.) Mål. Punkten 2 del I: debuten när det gäller bruk av alkohol ska ske tidigast vid 18 års ålder Punkten 2 del II: bruket av tobaksvaror ska helst försvinna och debuten då det gäller bruk av tobak ska ske tidigast vid 18 års ålder (i delmålen står att ingen under 18 år ska kunna köpa tobak och därmed bör målet vara att ingen ska nyttja tobak före 18 års ålder) Punkten 3: läkemedelsanvändning som inte är medicinskt betingad ska inte förekomma Delmål. (Om det inte flyttas till Mål - Delmål 4: ingen under 18 år kunna köpa eller nyttja alkohol eller tobak) Delmål 9 flyttas till Mål: sniffning ska inte förekomma

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17(35) n 3. Delaktighet och inflytande osv. Att människor upplever att de har möjlighet att påverka sin situation / / behövs arenor / / en uppgift för / / och då i synnerhet skolan / /. Skolans styrdokument såväl nationella som lokala påtalar tydligt och med emfas betydelsen av inflytande och ansvar. n 4. Påverkan. Eftersom det är ett långsiktigt arbete och det är svårt (antar vi) att snabbt se resultat vore kanske ett rådslag vartannat eller vart tredje år tillräckligt. n 5. Uppföljning och revidering Föreslås att meningen I de programmen ska det också finnas med ekonomisk beräkning av de olika insatserna och aktiviteterna tas bort. 2. Vilken roll anser ni att er organisation/verksamhet kan ha i arbetet med att genomföra programmets mål? Styrdokumenten, nationella och skolplanen, talar om hälsoperspektiv och betydelsen av att arbeta med de aktuella kunskapsområdena. Personalmässigt gäller samma arbete som på andra förvaltningar, alltså att det finns en handlingsplan, att den är känd och att det arbetas efter den. För övrigt anser skolnämnden att dokumentet visar vägen mot ett bättre samhälle, ett nyktrare och drogfritt.

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18(35) Skn 28 Utseende av ansvarig facknämnd för kvalificerade yrkesutbildningar Beslut Skolnämnden anhåller om att kommunfullmäktige utser skolnämnden som ansvarig facknämnd för kvalificerad yrkesutbildning med inriktning Hälsooch sjukvårdsdokumentation samt för övriga kvalificerade yrkesutbildningar som skolnämnden kommer att ansöka om att få inrätta. Bakgrund Komvux Kristinehamn ansökte om att få bedriva kvalificerad yrkesutbildning med inriktningen Hälso- och sjukvårdsdokumentation, 60 KY-poäng. Ansökan omfattar 4 intag med 15 platser vardera. Myndighetens övervägande KY-myndigheten bedömer att den ansökta utbildningen fyller ett angeläget behov på arbetsmarknaden och att den uppfyller de krav staten ställer på kvalificerad yrkesutbildning. Myndigheten bedömer utbildningsbehovet till en sammantagen volym på 60 utbildningsplatser, fördelade på 4 intag med 15 platser vardera. Myndighetens beslut 1. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning beslutar, , att Komvux Kristinehamn, får anordna kvalificerad yrkesutbildning i Kristinehamn med inriktning Hälso- och sjukvårdsdokumentation, 60 KY-poäng. 2. Myndigheten beslutar att utbetala bidrag med kr per studerande och år (40 KYpoäng) för högst 15 studerande med intag under augusti Myndighetens beslut avser endast första intaget. 3. Statsbidrag utgår under förutsättning att utbildningen bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser och utifrån den utbildningsplan som är fastställd av myndigheten. Vuxenutbildningschefens hemställan I förordningen om kvalificerad yrkesutbildning, 4 kap 1, fastslås att hos den ansvariga utbildningsanordnaren skall det finnas en ledningsgrupp för utbildningen under den tid utbildningen bedrivs. Om en kommun eller landsting är ansvarig utbildningsanordnare, skall den nämnd som fullmäktige utser ge en ledningsgrupp i uppdrag att under nämnden sköta de uppgifter som anges i 2. Komvux Kristinehamn hemställer med denna skrivelse att skolnämnden hos kommunfullmäktige anhåller om att skolnämnden utses som ansvarig facknämnd för kvalificerad yrkesutbildning med inriktning Hälso- och sjukvårdsdokumentation i Kristinehamns kommun.

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(35) Skn 29 Svar på Arbetsmiljöverkets rapport ang. skolledarnas arbetsmiljö Beslut Skolnämnden antar förslag enligt nedan som skolnämndens svar på Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande AIÖR 2004/34340: Ärendet: Arbetsmiljöverket har under hösten 2004 genomfört en inspektion av skolledarnas arbetsmiljö i Kristinehamn se rapport AIÖR 2004/ Förslag till svar Skolchefen har tillsammans med respektive huvudskyddsombud lämnat förslag till svar att översändas till Arbetsmiljöverket: 1. Ni skall redovisa till Arbetsmiljöverket hur Ni tänker beakta risken för ohälsa bland rektorerna med anledning av hur ni fördelar deras arbetsuppgifter när det gäller skolenheter och spridda geografiska skolenheter. Skolområdescheferna har fört samtal med berörda rektorer utifrån den aktuella frågeställningen, och de åtgärder som föreslagits kommer att följas upp vid reflekterande samtalen mellan rektorerna och skolområdescheferna. I övrigt följer vi den redovisade planen för systematisk uppföljning av rektors arbetsmiljö/arbetssituation som redovisas under en annan punkt. 2. Ni ska ta fram rutiner för att på ett systematiskt sätt undersöka och bedöma risker för ohälsa och olycksfall bland rektorerna. Rutiner för riskbedömning av ohälsa och olycksfall Nuvarande rutin Varje anställd erbjuds ett medarbetarsamtal minst en gång per år. Samtalet dokumenteras. För rektorer och förskolechefer är det skolområdeschefen som ansvarar för medarbetarsamtalet. Sedan tidigare innehåller medarbetarsamtalet punkter som kan anses vara av betydelse för arbetsglädje och hälsa. Punkterna är: Du och ditt uppdrag Dina styrkor Dina utvecklingsområden Utveckling för din/dina enheter (hinder, möjligheter, lärdomar) Arbetsledningen (ömsesidiga förväntningar, vad fungerar bra, vad fungerar dåligt?) Arbetssituationen (vad du gör, vad du helst skulle vilja göra, stressmoment) Arbetsmiljö fysisk och psykosocial (behov av stöd, avlastning, annat)

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20(35) Medarbetarsamtalet kan ibland behandla alla punkter, andra gånger är det en eller ett par av punkterna som man mer fokuserar på. Det är den enskildes behov som styr vilka frågor man i samtalet lägger särskild vikt vid. Ny rutin I samband med medarbetarsamtal listar rektor/förskolechef tillsammans med skolområdeschefen skriftligen vilka risker som finns för ohälsa och olycksfall utifrån rektors aktuella arbetssituation och arbetsbelastning. Vi använder en mall där det framgår om riskerna är allvarlig eller inte (se bilaga X) Av dokumentationen skall tydligt framgå vem som är ansvarig för planerade åtgärder och när det ska vara åtgärdat. Skolområdeschefen ansvarar för att: Risker eller problem som lyfts upp vid dessa möten åtgärdas och Att åtgärder som kräver större insatser eller åtgärder på förvaltningsövergripande nivå lyfts upp i skolförvaltningens ledningsgrupp 3. Ni skall skriftligen precisera uppgiftsfördelningen i ert systematiska arbetsmiljöarbete så att det tydligt framgår vad rektorerna har för olika arbetsuppgifter i detta arbete. Förskolechef/rektor och skolområdeschefen ansvarar inom sina respektive enheter för: Att hålla sig informerad om förändringar i arbetsmiljölagar och förordningar Medarbetarsamtal som erbjuds varje anställd minst en gång per år (se även Lokalt kollektivavtal, punkt 2 och 4) Att regelbundna personalmöten, APT eller motsvarande hålls Att fånga upp signaler om psykisk och fysisk ohälsa i ett tidigt skede Att nyanställda får introduktion i arbetet Att vid behov hjälpa arbetstagare med prioritering av arbetsuppgifterna Att ge stöd och återkoppling till medarbetare på olika sätt Att vid behov genomföra förebyggande insatser av olika slag Att genomföra arbetsmiljörond på sin/sina enheter tillsammans med skyddsombud, höst och vår (se tidsplan för arbetsmiljöarbete) Att upprätta handlingsplan för arbetsmiljö efter genomförd arbetsmiljörond Att kontrollera att åtgärder enligt handlingsplan givit rätt resultat Genomföra riskbedömningar när ändringar i verksamheten planeras Sammanställa fall av ohälsa, olyckor, skador tillföljd av arbetet samt rapportera tillbud och skador Att genomföra rehabutredningar och vid behov anpassa arbetet efter den enskildes förutsättningar så långt det är möjligt Att se till så att nyanställd personal får del av enhetens rutiner när det gäller allt från medarbetar- och lönesamtal till tidsplan för arbetsmiljöronder Att utifrån kvalitetsredovisningar, enhetens mål och förutsättningar planera kompetensutvecklingsinsatser (se även Lokalt kollektivavtal, punkt 5)

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 21(35) Arbetslagsledare/arbetslagssamordnare ansvarar för att: Arbetslaget regelbundet tar upp arbetsmiljöfrågor, risker och eventuella problem i det dagliga arbetet. Detta dokumenteras och ett exemplar av minnesanteckningar lämnas alltid vidare till närmaste chef för kännedom och vidare behandling. Skyddsombudet har ansvar att: Delta i planering och genomförande av det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel vid undersökning av arbetsförhållanden, planering av åtgärder och årliga uppföljningar. Skolområdeschefen ansvarar dessutom för att: Kalla till arbetsmiljömöte tillsammans med fastighetsförvaltningens företrädare efter det att samtliga områdets enheter genomfört arbetsmiljöronder. Vid mötet gör man upp slutlig ansvarfördelning och fastställer en tidsplan för åtgärderna. Protokoll upprättas och skickas till respektive chef, samtliga berörda skyddsombud och eventuella externa hyresvärdar. Skolområdeschefen ansvarar för att i samband med medarbetarsamtal gå igenom rektorers och förskolechefers arbetssituation och att utifrån denna genomgång tillsammans med den berörda bedöma risker och planera åtgärder (se Rutiner för riskbedömning). Lena Nilsson Ola Andersson Kerstin Hedvall Huvudskyddsombud Skyddsombud Skolchef Lärarförbundet Skolledarna

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 22(35) Skn 30 Ansvar för icke skolpliktiga ungdomar Beslut Skolnämnden beslutar att ansvaret för icke skolpliktiga ungdomar läggs på gymnasieskolans individuella program. Ärendet: Från finns en ny paragraf i Skollagen gällande Information om icke skolpliktiga ungdomar. I 1 kap 18 sägs att En kommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning.

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 23(35) Skn 31 Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2005 Beslut Skolnämnden antar Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2005 enligt nedanstående förslag: Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit en jämställdhetsplan för Kristinehamns kommun. Planen innehåller övergripande mål och riktlinjer för jämställdhetsarbetet i kommunen. Varje förvaltning skall komplettera jämställdhetsplanen med en handlingsplan. Syftet är att lyfta fram de områden i jämställdhetsarbetet som är särskilt viktiga för förvaltningen. Förslag DEN VEDERTAGNA DEFINITIONEN AV JÄMSTÄLLDHET I SVERIGE INNEBÄR ATT KVINNOR OCH MÄN SKA HA SAMMA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER ATT... ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende vårda hem och barn delta i politiska, fackliga och samhälleliga aktiviteter. Jämställdhet inom vår förvaltning gäller även barn/elever. Vi måste arbeta för att ge flickor och pojkar likvärdiga villkor och förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential som människa! Ansvaret för jämställdhetsarbetet ska utgöra en naturlig del av verksamheten och åvilar varje chef. Skolförvaltningen består av fem skolområden samt skolstaben. Kvinnor Män Norra Centrala Västra Gymnasiet Vuxenutbildningen Skolstab 6 5

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 24(35) Förvaltningen präglas av en ojämn könsfördelning med en betydligt högre andel kvinnor än män. Ju lägre ner i ålder på våra barn/elever vi kommer desto ojämnare könsfördelning. 4 Jämställdhetslagen ARBETSGIVAREN SKALL GENOMFÖRA SÅDANA ÅTGÄRDER SOM MED HÄNSYN TILL ARBETSGIVARENS RESURSER OCH OMSTÄNDIGHETER I ÖVRIGT KAN KRÄVAS AV FÖR ATT ARBETSFÖRHÅLLANDENA SKALL LÄMPA SIG FÖR BÅDE KVINNOR OCH MÄN. Lagens krav på arbetsförhållanden handlar om arbetets organisation samt fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Jämställdhetslagens regler om aktiva åtgärder är tätt sammanflätade med reglerna i arbetsmiljölagen. Rapportering Kvinnor Män Sjukfrånvaro i % av arbetstid ,79 4,69 Förtidspensioneringar, antal personer 4 0 Arbetsskador, antal personer 5 3 Friskvård Kommunen subventionerar olika friskvårdsaktiviteter och personalen har möjlighet till betald friskvård om arbetet medger det och man har chefens godkännande. Mål: GENOMFÖRA ÅTGÄRDER SOM KAN KRÄVAS FÖR ATT ARBETSFÖRHÅLLANDENA SKALL LÄMPA SIG FÖR BÅDE KVINNOR OCH MÄN. Hur? Utveckla arbetslagen Ge arbetslagen och de enskilda arbetstagarna större inflytande över sin egen arbetssituation. Uppmuntra tydlig och öppen kommunikation Öka antalet arbetstagare som utnyttjar vår friskvård. Där det är möjligt erbjuda deltidsanställda, som så önskar, heltidstjänst. Ansvarig: Respektive skolledare När: Löpande 5 Jämställdhetslagen Arbetsgivaren skall underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbetet med föräldraskap

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 25(35) Rapportering Kvinnor Män Föräldraledighet antal frånvarodagar/anställd* 23,9 6,9 Tillfällig föräldrapenning antal frånvarodagar/anställd** 6,6 1 * AV DEN SAMMANLAGDA TIDEN SOM TAGITS UT FÖR FÖRÄLDRALEDIGHET STÅR KVINNORNA FÖR 93% OCH MÄNNEN FÖR 7%. ** AV DEN SAMMANLAGDA TIDEN SOM TAGITS UT FÖR TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING STÅR KVINNORNA FÖR 96,1% OCH MÄNNEN FÖR 3,9%. Mål: UNDERLÄTTA FÖR BÅDE KVINNLIGA OCH MANLIGA ARBETSTAGARE ATT FÖRENA FÖRVÄRVSARBETE OCH FÖRÄLDRASKAP. Hur? Föräldraledighet, vård av barn och deltidsarbete skall respekteras. Information om lagliga rättigheter och om arbetsgivarens positiva syn på föräldraledighet. Innan någon går på föräldraledighet ska chefen och medarbetaren ha ett planeringsmöte för att bestämma kontakter och information under frånvaron. Ha ett planeringssamtal ca en månad före återkomsten för uppdatering och planering av arbetsuppgifter. Senast sex månader efter återkomsten ska ett uppföljningssamtal hållas Aktivt arbeta för att finna lösningar som passar anställningen och den anställdes familjesituation tex distansarbete). Förlägg som huvudregel möten till tider och platser som underlättar för föräldrar att lämna och hämta barn. Ansvarig: Respektive skolledare När: Löpande 6 Jämställdhetslagen ARBETSGIVAREN SKALL VIDTA ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OCH FÖRHINDRA ATT NÅGON ARBETSTAGARE UTSÄTTS FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER ELLER TRAKASSERIER PÅ GRUND AV EN ANMÄLAN OM KÖNSDISKRIMINERING. Mål: Förhindra och förebygga alla former av trakasserier eller kränkande särbehandling. Hur? Arbeta fram en åtgärds- och beredskapsplan för hur arbetsgivaren ska hantera sexuella trakasserier om de uppstår. Utbildning för samtliga skolledare om 6. Utbildningen kan ingå som del i annan utbildning.

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 26(35) Ansvarig: Personalchef När: Under Jämställdhetslagen ARBETSGIVAREN SKALL GENOM UTBILDNING, KOMPETENSUTVECKLING OCH ANDRA LÄMPLIGA ÅTGÄRDER FRÄMJA EN JÄMN FÖRDELNING MELLAN KVINNOR OCH MÄN I SKILDA TYPER AV ARBETE OCH INOM OLIKA KATEGORIER AV ARBETSTAGARE. 7, 8 och 9 handlar om att främja en jämn könsfördelning inom olika grupper av befattningar. 7 fokuserar på kompetensutvecklingsinsatser för att nå en jämn fördelning och 8-9 handlar om aktiv rekrytering med samma syfte. Begreppet jämn fördelning definieras med att det underrepresenterade könet ska vara minst 40 % inom olika typer av arbete/befattningar. Det räcker alltså inte med att det totalt inom enheten eller avdelningen är 40/60. Jämställdhetslagen anger att utgångspunkten för att bestämma innebörden av uttrycken typer av arbete och kategorier av arbetstagare bör vara den kategoriindelning som kan urskiljas på arbetsplatsen enligt praxis, t ex genom kollektivavtalens yrkesbeteckningar samt regler om löner. Fördelningen inom olika befattningar inom Skolförvaltningen: Jämn fördelning K/M K/M fördeln i % Fritidsledare 7/7 50/50 Lärare gymn/vux 49/40 55/45 Skolledare 11/9 55/45 Ojämn fördelning K/M K/M fördeln i % Administration 25/2 93/7 Barnskötare 79/3 96/4 Dagbarnvårdare 38/0 100/0 Elevassistent 15/4 79/21 Elevvård 12/1 92/8 Fritidspedagog 27/6 82/18 Förskollärare 127/8 94/6 Förvaltningsledning 3/5 37/63 Lärare /20 85/15 Lärare /33 65/35 Musiklärare 7/4 64/26 Specialpedagog 7/3 70/30 Vaktmästare 0/4 0/100

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27(35) Rapportering Kartläggningen av antalet kvinnor respektive män i olika arbetsgrupper visar att verksamheterna är mycket könsuppdelade. Som stor enskild grupp ser vi att barnomsorgen består av 98% kvinnor och 2% män. Även inom grundskolan är andelen kvinnor betydligt högre än andelen män, framförallt inom F-6 verksamheten. Mål: ATT FÅ IGÅNG ETT AKTIVT JÄMSTÄLLDHETSARBETE PÅ VÅRA SAMVERKANSOMRÅDEN. Hur? Genomföra en seminarieserie ev tillsammans med andra förvaltningar, för att få upplysning om såväl goda exempel som attityder och fördomar. Ur jämställdhetssynpunkt bör det vid löneöversyns/revisionsarbetet följas upp hur löneutrymmet fördelas mellan könen. Uppsatta kriterier för löneförhöjning bör därvid belysas ur ett könsperspektiv. Ansvarig: Skolchef Minst en anställd per skolområde skall varje år delta i en jämställdhetsutbildning/genusutbildning (med krav på presentation). Ansvarig: Skolområdeschef Varje anställd ska ha en skriftlig utvecklingsplan. Ansvarig: Respektive skolledare När: Samtliga punkter under Jämställdhetslagen ARBETSGIVAREN SKALL VERKA FÖR ATT LEDIGA ANSTÄLLNINGAR SÖKS AV BÅDE KVINNOR OCH MÄN. 9 Jämställdhetslagen När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, skall arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet och se till att andelen arbetstagare av det könet efter hand ökar. Mål: Verka för att få en jämnare könsfördelning i förvaltningen.

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 28(35) Hur? I alla annonser skall tydligt framgå att vi gärna ser sökande av underrepresenterat kön. Vid rekrytering skall intervjugruppen om möjligt bestå av representanter från båda könen. Jämställdhet ska vara en saklig grund vid tjänstetillsättning. Sökande från det underrepresenterade könet har företräde vid efterfrågade och lika kvalifikationer. Samma synsätt ska iakttas vid omplacering, internrekrytering och befordran. Ansvarig: Respektive anställningsansvarig När: Löpande HANDLEDNING FÖR SKOLFÖRVALTNINGEN VID TRAKASSERIER GRUNDADE PÅ KÖN Skolförvaltningen fördömer alla former av sexuella trakasserier och tolererar inte att sådana förekommer på arbetsplatsen. Trakasserier grundade på kön är ett allvarligt hot mot arbetstagarens arbetsglädje, hälsa och möjligheter till utveckling i arbetet. De leder också till ett sämre arbetsresultat och påverkar därigenom verksamheten. FÖR ATT FÖREBYGGA SEXUELLA TRAKASSERIER SKA DET HOS SKOLFÖRVALTNINGEN INTE FÖRKOMMA KOMMENTARER ELLER ANDRA NEDSÄTTANDE UTTALANDEN GRUNDADE PÅ KÖN, SOM KAN UPPLEVAS KRÄNKANDE FÖR KVINNOR OCH MÄN. SJÄLVKLART SKA ARBETSPLATSEN VARA FRI FRÅN KÖNSKRÄNKANDE BILDER. Det är viktigt att framhålla att sexuella trakasserier är en personalfråga för arbetsplatsen och inte enbart en privat fråga för den som drabbas. Alla former av trakasserier grundade på kön hör till de känsligaste problem som kan finnas på en arbetsplats. Det är därför viktigt att arbetsgivaren har beredskap att ta hand om problemet om det uppstår. Skolförvaltningen har utarbetat denna handlingsplan för att motverka, förebygga och lösa problem på arbetsplatsen med alla slags trakasserier grundade på kön. Konkreta åtgärder 1. Samtliga chefer och arbetsledare ska informeras och utbildas under 2005 i denna ofta känsliga och svåra personalproblematik. Arbetsgivarens policy ska vara odiskutabel och vår beredskapsplan ska vara ett redskap för hantering av en eventuell anmälan. 2. Det är chefer och arbetsledare som ansvarar för att arbetsmiljön är sådan att den motverkar sexuella trakasserier. Det innebär att språkbruk och attityder som kränker kvinnor eller män inte är tillåtna. Dessutom ansvarar chefer och arbetsledare för att bilder och andra föremål eller material som kan uppfattas som kränkande förbjuds på arbetsplatsen.

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29(35) 3. Denna handlingsplan delas ut till samtliga anställda. Vid ATP ska respektive chef gå igenom handlingsplanen och de åtgärder som ska vidtas för att motverka uppkomsten av sexuella trakasserier. Om det trots allt inträffar att en anställd blir utsatt: Kontaktpersoner (se nedan) är ansvariga för att handläggning av anmälan sker med största möjliga respekt för den utsatta, som ska ges möjlighet att också tala med någon utomstående, exempelvis inom företagshälsovården. Omplacering av den utsatta arbetstagaren tillåts inte Snabbt och konfidentiellt ska Skolförvaltningen se till att trakasserierna upphör. Det är viktigt att ingen åtgärd vidtas utan att den som blivit trakasserad sagt ja till den (olika vägar att gå, se nedan). Vad är sexuella trakasserier? Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur, som kränker arbetstagarens integritet på arbetsplatsen (6 jämställdhetslagen). Som lagbestämmelsen anger omfattar definitionen två olika typer av kränkningar, dels kränkningar på grund av det kön en person tillhör, dels kränkningar av sexuell art. Gemensamt för dem är att det handlar om sexuella trakasserier om en anställd upplever att beteendena eller handlingarna är ovälkomna eller kränker hennes eller hans integritet. 1. Trakasserier av sexuell art (ovälkommet uppträdande av sexuell natur) kan handla om krav på sexuella tjänster eller att ett sexuellt förhållande uppenbart eller underförstått ställs som villkor för anställning. Det kan betyda att den som säger nej till sexuella krav straffas eller hotas med bestraffning (t ex utebliven löneförhöjning eller befordran, orimliga krav på arbetsprestationer, obefogad kritik, dåliga betyg eller referenser, isolering eller ryktesspridning) och att den som går med på kraven får löfte om belöning (t ex löneförhöjning). Det är också fråga om sexuella trakasserier när ord och handlingar med sexuell innebörd skapar en kränkande eller hotfull arbetsmiljö, hindrar eller stör en anställd i arbetet, eller om en anställds ställning på arbetsplatsen undermineras p g a sexuella anspelningar. Exempel på sådana trakasserier är: tafsande eller annan ovälkommen medveten beröring av sexuellt slag ovälkomna sexuella anspelningar, blickar, gester eller tilltalsord ovälkomna sexuella kommentarer om utseende, klädsel eller privatliv pornografiska bilder

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30(35) 2. Trakasserier grundade på kön (ovälkommet uppträdande grundat på kön) kan vara generaliseringar som nedvärderar kvinnor eller män som grupp eller förolämpningar och stötande kommentarer om utseende och klädsel som upplevs kränkande. Det kan även handla om mindre synliga och indirekta trakasserier som påverkar den anställdas arbetssituation negativt Osynliggörande- Att exempelvis inte lyssna på eller utestänga och förminska en anställd p g a kön. Förlöjligande- att exempelvis utsätta en anställd för kränkande skämt eller inte ta hennes/hans åsikter på allvar Undanhållande av information- Att exempelvis medvetet se till att den anställda inte får nödvändig information för att hon eller han ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Vilka utsätts? Sexuella trakasserier är i grunden en allvarlig form av maktmissbruk. I ett samhälle där många män men få kvinnor har makt råkar huvudsakligen kvinnor ut för sexuella trakasserier. Men män kan också drabbas. Kränkningarna kan antingen vara riktade mot en enskild individ eller mot kvinnor och män som grupp. Effekter Sexuella trakasserier är i många avseenden en form av mobbning. En person utsätts för förödmjukande eller orättfärdiga handlingar som är svåra att värja sig emot. Den personliga integriteten kränks. Trakasserierna kan orsaka psykiskt lidande och undergräva tryggheten hos den drabbade. Det kan leda till sjukskrivning och i sista hand till att den drabbade lämnar sin anställning. Det gäller inte enbart i det enskilda fallet utan också när det i själva arbetsmiljön finns nedlåtande eller kränkande attityder mot kvinnor och män som grupp. Vad ska den drabbade göra? Säg ifrån till den som trakasserar. Tala om att beteendet upplevs som trakasserier och kräv ett slut på det. Om du tycker att det är svårt att själv säga ifrån, be någon på arbetsplatsen hjälpa dig. Du kan också göra det skriftligt. Resultatet blir ofta att den som trakasserar slutar. Tala med andra. Om du har förtroende för en facklig representant på arbetsplatsen är det bra att tala med henne/honom. För dagbok. Det är viktigt att föra minnesanteckningar med datum, klockslag, plats, eventuella vittnen, vad trakasseraren gjorde, reaktioner och känslor. Dessa anteckningar kan vara ett bra stöd om händelserna behöver anmälas till arbetsgivaren. Anmälan till arbetsgivaren Om ovanstående inte hjälper bör du göra en anmälan till kontaktpersonen/erna nedan. Det är viktigt att företaget får reda på vad som händer för att kunna göra något åt problemet. Arbetsgivaren är skyldig att ta itu med problemet så snart hon/han får kännedom om det. En