Vill man gå på toa ligger man illa till

Transkript

1 Barnombudsmannen rapporterar br2006:01 Vill man gå på toa ligger man illa till Om arbetsmiljön i skolan

2 Många elever är nöjda med sin skola, men vi får ofta signaler om att det finns brister i arbetsmiljön. Vi har därför i en enkätundersökning frågat barn och unga i våra kontaktklasser om hur de ser på sin arbetsmiljö. Resultaten presenteras i den här rapporten. Vi ser att det bland annat handlar om smutsiga och otrygga skoltoaletter, hög ljudvolym i olika utrymmen, tråkiga och stökiga lunchrum samt dålig luft i klassrummen. Mobbning är ett annat vanligt problem som ofta förekommer både i och utanför skolan. Eleverna ska inte behöva uppleva en arbetsmiljö i skolan som vi vuxna aldrig skulle acceptera på våra arbetsplatser. Ett bra sätt att skapa en god arbetsmiljö i skolan är att barn och unga själva får vara med att påverka den. Men det krävs också att vuxna tar sitt ansvar och fattar kloka beslut. ISBN

3 Barnombudsmannen rapporterar br2006:01 Vill man gå på toa ligger man illa till Om elevernas arbetsmiljö

4 Omslagsfoto: Patrick Seeger/Pressens Bild ISBN ISSN Barnombudsmannen Postadress: Box 22106, Stockholm Besöksadress: Norr Mälarstrand 6 Telefon: Fax: E-post: bo@bo.se Webbplats:

5 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning av Barnombudsmannens förslag... 6 Arbetsmiljön i skolan en viktig fråga för barn och unga... 8 Om kontaktklassundersökningen...11 Elevernas syn på den fysiska arbetsmiljön Elevernas syn på den psykosociala arbetsmiljön...19 Från folkhälsa till elevhälsa Vilka arbetar med elevernas hälsa och arbetsmiljö? Käll- och litteraturförteckning...40 Bilagor

6 Förord Arbetsmiljön i skolan är ett viktigt och vanligt tema i samtal med skolbarn. Skälet till det är naturligtvis att många barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan. Skolorna runt om i Sverige ser olika ut och har olika förutsättningar på grund av bland annat storlek, ålder på byggnader, närmiljö, stämning och personalsammansättning. Det finns många skillnader men det finns också mycket som förenar skolan som arbetsmiljö. Många elever är nöjda med sin skola men det är också mycket vanligt att de upplever att det finns brister i arbetsmiljön för eleverna. Några vanliga brister är smutsiga och otrygga skoltoaletter, hög ljudvolym i olika utrymmen, tråkiga och stökiga lunchrum samt dålig luft i klassrummen. Mobbning är ett annat vanligt problem och som ofta förekommer både i och utanför skolan. Mobbning och kränkande behandling kan få elever att känna olust varje dag som de måste gå till skolan. Arbetsmiljön för elever och lärare i skolan regleras av arbetsmiljölagen. Samma lagstiftning reglerar även arbetsmiljön på alla andra arbetsplatser. Trots att det är samma lagstiftning kan vi konstatera att den ofta hanteras olika för eleverna i skolan och för vuxna på deras arbetsplatser. Jag ställer mig ständigt frågan; hur kommer det sig att vi vuxna tror att barn och ungdomar ska stå ut med situationer som vi vuxna aldrig skulle stå ut med? Smutsiga toaletter utan lås leder till att eleverna undviker att gå på toaletten under hela skoldagen. Stökiga lunchrum leder till att elever hoppar över lunchen som de så väl behöver. Mögliga duschar gör att man inte tar en dusch efter gymnastiken och ständiga kränkningar kan leda till att barn överhuvudtaget inte vill gå till skolan. Alla vill känna stolthet och trygghet på sina arbetsplatser och det gäller även barn. Elevernas arbetsmiljö har under lång tid varit en fråga som Barnombudsmannen har arbetat med. För att få en ännu bättre bild av hur elever ser på sin vardag i skolan frågade vi under hösten 2004 våra kontaktklasser om deras skolförhållanden. De nästan 800 svar som vi fick in ger oss en värdefull bild av hur elever upplever sin situation. Alltför ofta tror vi vuxna att vi vet hur det är för barn i deras vardag men vi måste lära oss att ta reda på hur de själva upplever det. Knappt hälften av de elever som svarade anser att deras skola är fin och att den har trivsamma lokaler. En tredjedel av de svarande uppger att de sällan eller aldrig har möjlighet att gå till en plats i skolan där de kunde få lugn och ro om de så önskade. Även i denna enkät framstår skoltoaletter, stressiga skolluncher och höga ljudvolymer som relativt vanliga problem. Det är inte rimligt att barn i Sverige ska behöva uppleva en arbetsmiljö i skolan som vi vuxna aldrig skulle acceptera på våra arbetsplatser. Det är nu hög tid att ta bristerna i skolan på allvar och förbättra situationen där eleverna inte är nöjda. Det bästa sättet att skapa en bra arbetsmiljö är att barn och unga själva får vara med att påverka i skolan men att vuxna tar sitt ansvar och fattar kloka beslut. Vi hoppas att denna rapport leder till fler kloka beslut och en bättre arbetsmiljö på Sveriges största arbetsplats. Lena Nyberg Barnombudsman 4

7 5

8 Sammanfattning av Barnombudsmannens förslag Barnombudsmannen lägger fram följande förslag i rapporten. Några av förslagen har lagts redan tidigare (se bland annat avsnittet Arbetsmiljön i skolan en viktig fråga för barn och unga ). Förslag på förändringar i lag eller annan författning Arbetsmiljölagen måste omfatta även förskola och fritidshem. Arbetsmiljölagen måste anpassas efter barns och ungas arbetsmiljö, det vill säga skolan. Elevskyddsombuden måste få samma rättigheter som andra skyddsombud, såsom rösträtt på skyddskommittémöten och stopprätt. Elevskyddsombud i grundskolan måste få motsvarande rätt till stödundervisning som elevskyddsombud i gymnasieskolan (se gymnasieförordningen). Arbetsmiljölagen måste kompletteras med en rätt för eleverna att utse elevskyddsombud även för årskurs 1 6. Arbetsmiljölagen måste kompletteras med en rätt att utse vuxna barnskyddsombud, med samma ställning som skyddsombud, som representerar barnen inom förskolan, fritidshemmen och i årskurs 1 6 i grundskolan. Regleringen kring lokaler, utemiljö och utrustning bör innehålla krav på tillgänglighet för elever med funktionshinder. I den nya skollagen bör det slås fast att varje barn har rätt till en tillgänglig, professionell elevhälsa där de olika yrkesgrupperna anges. Bestämmelser om rätten att ompröva betyg måste skyndsamt införs i skollagen. Regeringen och Skolverket bör förstärka mat- och hälsoundervisningen i grund- och gymnasieskolans kursplaner. Undervisning om mat och hälsa bör erbjudas inom det allmänna utbildningsområdet i lärarutbildningen. Lärarstudenter måste i lärarutbildningen få kunskap om hur man interagerar med och bemöter andra samt få kunskap i konflikthantering. Förslag på uppföljning och utvärdering Regeringen bör om några år, tillsammans med elever, följa upp och utvärdera den nya diskrimineringslagen. Förslag på forskningsområden Forsknings- och utvecklingsprojekt bör stimuleras ekonomiskt för att kartlägga barns arbetsmiljö utifrån barnens perspektiv, inte minst barn med funktionshinder. Forskning kring skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö bör stimuleras ekonomiskt. Forskning kring hälsoeffekter av barns inflytande bör stimuleras ekonomiskt. 6

9 Förslag som berör andra myndigheter Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att prioritera tillsynen av elevernas fysiska miljö, framför allt tvätt- och dusch-, toalett-, mat- samt paus- och viloutrymmen, till exempel skolgården. Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att prioritera tillsynen av elevernas psykosociala arbetsmiljö, till exempel arbetet mot mobbning och negativ stress. Skolverket bör få i uppdrag att tillse att föreskrifterna om elevskyddsombud verkligen följs och att elevskyddsombud i gymnasieskolan får kompensation för de delar av utbildningen som de gått miste om på grund av sina uppdrag. Elevskyddsombuden bör ges ett organiserat stöd av lämplig myndighet på samma sätt som de vuxna skyddsombuden har sina fackförbund. Innehållet i elevskyddsombudens utbildning bör preciseras och kvalitetssäkras av Arbetsmiljöverket. 7

10 Arbetsmiljön i skolan en viktig fråga för barn och unga Barnombudsmannen och elevernas skolmiljö Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Myndigheten ska driva på genomförandet av barnkonventionen, men också bevaka hur konventionen efterlevs i samhället. Barnombudsmannen lämnar till exempel förslag till regeringen på ändringar i svensk lagstiftning och arbetar för att statliga myndigheter, kommuner och landsting ska integrera ett barnperspektiv i sin verksamhet. Enligt barnkonventionen har barn rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Konventionen ställer även krav på att barn ska ges inflytande över frågor som berör dem. Utbildning ska ske på grundval av lika möjligheter och staten ska vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro och minska antalet studieavbrott. Utbildningen ska dessutom utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta ska ske med utnyttjande till det yttersta av samhällets tillgängliga resurser. Sammantaget ställer detta krav på en bra arbetsmiljö för eleverna. Skolan är Sveriges största arbetsplats. Där finns cirka anställda och 1,4 miljoner elever och såväl eleverna som de anställda har rätt till en bra arbetsmiljö. En bra arbetsmiljö är en förutsättning för lärande. Barnombudsmannen har arbetat med elevernas arbetsmiljö under många år. Det är en av de mest angelägna frågorna för barn och unga. I enkäter till våra kontaktklasser kommer frågor om arbetsmiljön i skolan, stress och mobbning högst upp på listan över frågor som Barnombudsmannen bör arbeta med. Vi har diskuterat frågan i våra barnråd och i vårt ungdomsråd. Vi har anordnat ett stresseminarium tillsammans med barn och unga och har tillsammans med ett antal myndigheter och organisationer anordnat en konferens om arbetsmiljön i skolan. Vi har medverkat i ett projekt om jämställdhet i förskola och skola. Barnombudsmannens rapport Hur kul är det på en skala? visade att barn och unga är nöjda med skolan i allmänhet. 1 De är framför allt nöjda med vad de lär sig i skolan, hur de läser och skriver samt med idrotten i skolan. Nästan 80 procent är nöjda med skolan i allmänhet, med undervisningen, med läromedlen och med den sociala skolmiljön. När det gäller skolans fysiska miljö, däremot, är barn och unga inte särskilt nöjda. Endast 60 procent är nöjda med den fysiska skolmiljön och 7 procent är direkt missnöjda. Eleverna är minst nöjda med skoltoaletterna och skolmaten. De är inte heller särskilt nöjda med skolmatsalen och skolgården. Barn och unga är även mindre nöjda med hur ofta skolsköterskan är i skolan. Många elever tycker också att skoldagarna är för långa. Minst nöjda av alla med skolan allmänt sett är de i årskurs 8 och 9. Barn med funktionshinder är mindre nöjda än barn i allmänhet. Flickor med svensk bakgrund är nöjdare än pojkar med svensk bakgrund medan barnen och de unga med utländsk bakgrund är lika nöjda oavsett kön. Elever som går i skolan i områden 1 Barnombudsmannen. Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen Rätten att komma till tals. BR2005:03. Stockholm

11 där mer än en tredjedel av invånarna har utländsk bakgrund är nöjdare än elever i andra områden. Nöjdhetsvärdet för undervisningen är i genomsnitt 78 på skalan Läromedlen får ett genomsnitt på 79. De yngsta eleverna är mer nöjda än de äldre. Flickor är något nöjdare än pojkar. Vi beslutade oss efter den undersökningen för att undersöka arbetsmiljön i skolan ytterligare. Vi ville ta reda på vilka delar av den fysiska och psykosociala skolmiljön som behöver förbättras. Det finns en klar förbättringspotential. Tillämpningen av arbetsmiljölagstiftningen brister. Få elever känner till om skolan har ett elevskyddsombud. Eleverna får ingen arbetsro i skolan. De är varken nöjda med belysning, luft, stolar, bord eller datorarbetsplatser. Det saknas vilorum i många skolor. Många elever undviker att gå på toaletten under skoldagen. Lagstiftningen om arbetsmiljön i skolan Skolan är en arbetsplats som alla andra. Arbetsmiljölagen, som nu är föremål för översyn, gäller för alla som genomgår utbildning, alltså även för eleverna. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. De grundläggande bestämmelserna om arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön finns i arbetsmiljölagen (3 kap. 2 och 3 kap. 2a ). Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) innehåller själva metodiken för arbetsmiljöarbetet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) handlar om att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder för en bra arbetsmiljö. Det innebär att uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka anställdas och elevers hälsa och säkerhet. Arbetsmiljölagstiftningen reglerar både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön i skolan. Enligt lagen ska de som genomgår utbildning av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att genom elevskyddsombud medverka i skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd. Elevmedverkan gäller enligt lagen inte elever i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan eller motsvarande ungdomsutbildning. Elevskyddsombuden utses av eleverna. Huvudmannen för utbildningen skall se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 första stycket. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100). Det är viktigt att arbetstagarna, det vill säga även eleverna och elevskyddsombuden, är med i arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivare och arbetstagare ska enligt lagen samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren bör därför försöka komma överens med eleverna om hur samverkan ska gå till. Detta kan till exempel ske genom personalmöten och gemensamma undersökningar av arbetsmiljön. Barnombudsmannen föreslog redan 1998 att arbetsmiljölagstiftningen borde skärpas på ett antal punkter: 9

12 Arbetsmiljölagen bör utvidgas till att omfatta även förskola och fritidshem. Arbetsmiljölagen bör ges ett barnperspektiv. Elevskyddsombuden bör få en förstärkt roll. Nuvarande skyddsorganisation inom skolans och fritidshemmens område bör kompletteras med en rätt för eleverna att utse elevskyddsombud även för årskurs 1 6. Skyddsorganisationen inom förskolan, fritidshemmen och skolans årskurs 1 6 bör kompletteras med vuxna barnskyddsombud som representerar barnen. Barnskyddsombud bör ges samma ställning som skyddsombud. Forsknings- och utvecklingsprojekt bör stimuleras för att kartlägga barns arbetsmiljö utifrån barnens perspektiv. Dessa förslag står vi fast vid. Sommaren 2004 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredning med uppdrag att se över vissa delar av arbetsmiljölagen. Av utredningsdirektiven framgår bland annat att utredaren ska se över elevrepresentanternas befogenheter och pröva om möjligheter finns att stärka bevakningen av elevernas arbetsmiljö. Av direktiven framgår också att de förslag som framställts i Barnombudsmannens rapporter samt i Barnsäkerhetsdelegationens slutbetänkande ska beaktas. En reglering som tydligt klargör elevrepresentanternas rättsliga ställning ska eftersträvas. Även frågan om tillämpningsområdet för arbetsmiljölagen bör utvidgas till att omfatta barn i förskola ingår i utredningens direktiv. Utredaren ska vara färdig med sitt uppdrag till den 1 mars I skollagen, som också varit föremål för en översyn, och i andra skolförfattningar finns bestämmelser som rör elevernas arbetsmiljö. I skollagens så kallade portalparagraf anges till exempel att alla som verkar inom skolan ska främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Det finns också bestämmelser om elevinflytande i skolan. I grundskoleförordningen finns bestämmelser om att grundskolans lokaler ska vara ändamålsenliga. Från den 1 juli 2004 gäller Skolverkets nya föreskrifter om elevmedverkan genom elevskyddsombud. Under 2006 träder en ny lag i kraft om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Handikappombudsmannen (HO) och ett särskilt barn- och elevombud för likabehandling inom Statens skolverk ska inom sina respektive ansvarsområden se till att lagen följs. Dessa myndigheter ska också kunna föra skadeståndstalan i domstol för ett barn eller en elev. 3 Arbetsmiljöverket har tillsyn över att arbetsmiljölagstiftningen efterlevs, medan Skolverket har tillsynsansvaret över de delar som regleras i skollagstiftningen. Arbetsmiljöverket och Skolverket samarbetar på olika sätt kring frågorna, bland annat genom en gemensam webbplats: Socialstyrelsen har tillsynsansvar när det gäller bland annat skolhälsovården. 2 Näringsdepartementet. Översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen. Dir. 2004:91. 3 Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (Prop. 2005/06:38). 10

13 Om kontaktklassundersökningen Barnombudsmannen har regelbundna kontakter med barn och ungdomar för att ta reda på vad de tycker i aktuella frågor. Kontakterna sker bland annat genom besök på skolor och i föreningar, genom brev- och telefonkontakter och via myndighetens webbplats. Barnombudsmannen tar också hjälp av ett antal kontaktklasser som svarar på enkäter inom olika områden. Till sin hjälp har Barnombudsmannen även flera barn- och ungdomsråd, samt ett expertråd. Barnombudsmannen har också chattat med ungdomar på Lunarstorm. Barnombudsmannen ställer minst två gånger om året frågor till barn och unga i kontaktklasserna. Frågorna ställs via Hallå!, den del av Barnombudsmannens webbplats som vänder sig till barn och unga. Frågorna ställs med både fasta och öppna svarsalternativ. Svaren bearbetas och analyseras. En enkät om arbetsmiljön i skolan besvarades av våra kontaktklasser under hösten Resultaten av den enkäten presenteras i denna rapport. Kontaktklasserna finns i skolor över hela landet, i glesbygd och storstad, i större samhällen och i förorter. De som har svarat är inte utvalda enligt någon statistisk urvalsmetod. Siffrorna kan ändå ge en indikation på vad barn och unga tycker i olika frågor. Vi har fått 779 svar på enkäten om arbetsmiljön i skolan, varav 49 procent pojkar och 51 procent flickor. 96 procent går i grundskolan och fyra procent i gymnasieskolan. De flesta, 70 procent, går i årskurserna 7 9. De största åldrarna är 12, 13, 14 och 15 år. Flickorna är något fler i materialet och lite yngre än pojkarna. 28 procent av pojkarna är 12 år eller yngre och 35 procent av flickorna. 43 procent av pojkarna är i åldrarna år att jämföras med 38 procent av flickorna. Det har kommit svar från klasser i 17 skolor och de finns i 17 kommuner i landet. De kommuntyper som dessa kommuner representerar är företrädesvis förortskommuner, övriga kommuner som har fler än invånare samt större städer enligt Sveriges Kommuners och Landstings kommunindelning procent är själva födda i ett annat land än Sverige. 14 procent har båda sina föräldrar födda i ett annat land, 11 procent en av sina föräldrar och 73 procent har båda sina föräldrar födda i Sverige. 14 procent kan anses ha utländsk bakgrund i så måtto att de själva och/eller båda deras föräldrar är födda i ett annat land. 11 procent har svarat att de har något funktionshinder som försvårar för dem eller hindrar dem att göra det de vill. Det är en något större andel pojkar än flickor som har svarat ja på denna fråga. Några kontaktklasser kommer från skolor där särskoleklasser är integrerade. En kontaktklass finns i en specialskola för hörselskadade barn. En del av dem som har svarat ja på denna fråga kommer från dessa klasser. 11

14 Elevernas syn på den fysiska arbetsmiljön Missnöje med skolans fysiska miljö I vår undersökning Rätten att komma till tals från 2002 framkommer att barn och unga inte är särskilt nöjda med skolans fysiska miljö, oavsett bostadsort eller kön. Genomsnittsvärdet för den fysiska skolmiljön är 69 och det är ett av de områden i undersökningen som får de lägsta värdena. I bostadsområden där mer än en tredjedel av befolkningen har utländsk bakgrund är barnen och ungdomarna något mer nöjda med den fysiska skolmiljön. 4 Minst nöjda med den fysiska skolmiljön är barn i årskurs 8 9, medan barnen i årskurserna 2, 3 och 4 är något mer nöjda. Värdena varierar i årskurserna 2 9 mellan 55 och 81 på skalan Barn och unga med funktionshinder ger den fysiska miljön ett lågt betyg jämfört med barn och unga i allmänhet. Barnombudsmannen anser att regleringen kring lokaler, utemiljö och utrustning måste innehålla krav på tillgänglighet för elever med funktionshinder. En elev med funktionshinder som får en tillrättalagd skolmiljö behöver i bästa fall inte vara handikappad. Att skapa en tillgänglig miljö utifrån denna kunskap skulle i vissa fall minska behovet av särskilda stödåtgärder. Arbetslokalerna ska enligt arbetsmiljölagen vara utformade och inredda på ett sådant sätt att de är lämpliga från arbetsmiljösynpunkt. De arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande ska, enligt lagen, vara tillfredsställande. I den utsträckning som föranleds av arbetets art och arbetstagarnas behov ska det enligt lagen finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt första hjälp vid olycksfall eller sjukdom. Nöjdheten med skolans lokaler varierar Knappt hälften av eleverna som svarat på vår kontaktklassenkät 2004 anser att deras skola är fin (44 procent) och har trivsamma lokaler (46 procent). 44 procent anger att det finns växter i deras skola. 35 procent anser att de har en ren och fräsch skola och 30 procent anger att det finns olika slag av utsmyckningar i deras skola. 22 procent anser däremot att deras skola är sliten. 14 procent tycker att den är nerklottrad och 16 procent att den är smutsig. Tre av fyra, 74 procent anser att de har bra belysning i sina klassrum och 44 procent att luften är bra i klassrummen. Drygt hälften, 51 procent, har bra stolar och bord och 38 procent anser sig ha bra datorarbetsplatser. Nästan sex av tio elever i kontaktklasserna, 58 procent, är nöjda med de platser som finns i skolan för eget arbete medan 13 procent inte är nöjda. Flickorna är något mer nöjda än pojkarna. Nöjdheten med platser för eget arbete är störst i den yngsta åldersgruppen och mer i årskurserna 4 6 än i årskurserna Barnombudsmannen. Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen Rätten att komma till tals. BR2005:03. Stockholm

15 Knappt två av tre av eleverna i kontaktklasserna, eller 65 procent, uppskattar caféet/uppehållsrummet i sin skola, 9 procent tycker inte om det och 10 procent har inte någon uppfattning. Elva procent har inget uppehållsrum i sin skola, vilket är anmärkningsvärt. Har någon hört talas om en skola utan lärarrum? Fyra av fem, 80 procent, av åringarna tycker att caféet/uppehållsrummet är bra. De är mer positiva än de andra åldersgrupperna. Bland dem som är 12 år och yngre är det 28 procent som inte har något café/uppehållsrummet i sin skola. I årskurserna 4 6 är det 31 procent som inte har något café/uppehållsrummet i sin skola. 72 procent av eleverna i årskurserna 7 9 är nöjda med sitt café/uppehållsrummet. Vad tycker du om 5 Bra Varken eller Dåligt Vet inte Finns inte Totalt ditt schema skolgården platser för eget arbete caféet/uppehållsrummet platser för grupparbeten vilorummet datarummet omklädningsrummet/duschrummet En femtedel, 21 procent, tycket att datarummet i deras skola är mycket bra och 37 procent att det är ganska bra. Pojkarna är inte lika nöjda som flickorna. Åldersgruppen år har störst andel positiva. Mer än hälften, 54 procent, uppskattar de platser som finns för grupparbeten i skolan, 14 procent gör det inte och 19 procent har svarat på mellanalternativet varken bra eller dåligt. Flickorna verkar något lite mer positiva. De som är 15 år och äldre är mer kritiska än de yngre. De i årskurserna 7 9 är inte lika positiva som de i årskurserna 4 6. Varannan elev i våra kontaktklasser, 51 procent, uppskattar omklädningsrummet och duschrummet i sin skola och 26 procent gör det inte. Den yngsta åldersgruppen, 12 år och yngre, är mest positiv till omklädningsrum och duschrum på sin skola. Eleverna i årskurserna 4 6 är mer positiva än de i årskurserna 7 9. Barnombudsmannens barnråd tycker att tuggummi och snus under bänkar, på golv, dörrar och i tak är oerhört äckligt. Det tycks förekomma på många håll. Flera vill ha vackrare rum. De yngre barnen efterlyser mjukare stolar och mysiga soffor. Elevorganisationen har goda erfarenheter av när eleverna själva blir ansvarig för att till exempel måla om en toalett eller göra om en matsal. De övriga eleverna känner mer ansvar för miljön då. Var fjärde elev missnöjd med skolgården Barnets rätt till vila, lek och fritid framgår av artikel 31 i barnkonventionen. Alla barn har rätt till en skolgård som är anpassad till deras behov av vila, lek och fritid. Speciellt för yngre 5 Kategorierna Bra och Dåligt är i denna tabell en sammanslagning av svarsalternativen Mycket bra och Ganska bra respektive Ganska dåligt och Mycket dåligt. Se bilagan och tabellerna över frågorna 11 a i för utförliga uppgifter. På grund av avrundningar till heltal blir summeringen inte alltid

16 elever är skolgården ett viktigt pausutrymme som främjar både skolarbetet och elevernas allsidiga utveckling. 6 Drygt fyra av tio, eller 42 procent, av eleverna i våra kontaktklasser tycker att skolgården är mycket eller ganska bra, 26 procent att den är mycket eller ganska dålig och 25 procent har inte direkt uppfattning om den. En större andel pojkar än flickor är inte nöjda med skolgården 31 procent har svarat att den är ganska eller mycket dålig jämfört med 21 procent bland flickorna. Uppskattningen av skolgården minskar med stigande ålder. Eleverna i årskurserna 4 6 är mer positiva till sin skolgård än de i årskurserna 7 9. Möjligheterna att vila små och vilorum saknas Det ska i skolan finnas en lämplig plats för tillfällig vila till exempel vid huvudvärk eller illamående. I skolan kan exempelvis vilrum i anslutning till elevvårdslokalerna utnyttjas. 7 Var femte elev i våra kontaktklasser, eller 20 procent, anger att de alltid har möjlighet att gå undan och vila om de vill ha lugn och ro på rasten och 21 procent kan göra det ofta. Var fjärde, 25 procent, säger att de kan göra det ibland medan hela 34 procent sällan eller aldrig har denna möjlighet. I den äldsta åldersgruppen är det minst möjlighet att gå undan på rasten. 25 procent av dem som svarat har inte rum för vila i sin skola och ytterligare 16 procent vet inte om det finns rum för vila. I den yngsta åldersgruppen är en tredjedel nöjda och i den äldsta drygt en femtedel. Alltför många håller sig i stället för att gå på skoltoaletten Toalettrum ska vara avskilt och ha låsbar dörr. I rummet eller i anslutning till detta ska det finnas en tvättplats. I de flesta fall är det lämpligt med en toalett för varje påbörjat 15-tal elever. I toalettrum behövs normalt toalettpapper, handduk, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel samt uppsamlingskärl för sanitetsbindor med mera. Vid tvättplats ska finnas rengöringsmedel. 8 Fyra av fem elever i våra kontaktklasser, 80 procent, får alltid eller ofta vara ifred på toaletten i skolan, 10 procent ibland och 10 procent sällan eller aldrig. De yngsta får vara i fred på toaletten i större utsträckning än de äldre åldersgrupperna. De som går i årskurserna 7 9 får i mindre utsträckning vara ifred på toaletterna än dem som går i årskurserna 4 6. Elva procent håller sig alltid hela dagen i skolan för att de inte tycker om att gå på toaletten under skoltid, 10 procent gör det ofta, 20 procent ibland och 59 procent sällan eller aldrig. Nästan en fjärdedel av flickorna håller sig ibland en hel dag, 23 procent. Motsvarande andel bland pojkarna är 16 procent. I åldersgruppen 15 år och äldre är det 21 procent som alltid håller sig hela dagen. 6 Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI

17 Kontaktklasserna om toaletterna Alltid/ofta Ibland Sällan/aldrig Totalt Får du vara ifred på toaletten? Håller du dig en hel dag? Finns det tvål och handdukar? Tvål och handdukar har endast 16 procent alltid på sina toaletter i skolan, 25 procent ofta, 21 procent ibland och 38 procent sällan eller aldrig. Det är en något större andel pojkar än flickor som aldrig har tvål och handdukar på sina toaletter. Tvål och handdukar saknas alltid för en större andel i den äldsta åldersgruppen än för de yngre åldersgrupperna. Eleverna i år 4 6 har en bättre hygienisk standard på sina toaletter i detta avseende än eleverna i år procent uppger att toaletterna städas varje dag på deras skola och 38 procent vet inte om toaletterna städas varje dag. Två tredjedelar av eleverna i våra kontaktklasser svarar att lärarna har egna toaletter, 67 procent, och nästan var fjärde, 24 procent, vet inte om lärarna har egna toaletter. Tre fjärdedelar, 76 procent, anser att det finns tillräckligt många toaletter i skolan. Barbro Lundblad vid Vårdvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet, har nyligen publicerat en artikel om toalettvanor hos skolbarn mellan sex och 16 år. 9 Hon konstaterar att urinvägsinfektioner, förstoppning och inkontinens ofta drabbar i övrigt friska barn och att oregelbundna toalettvanor ses som en bidragande faktor. I åldrarna mellan sju och femton år är det framför allt sociala och vanemässiga skäl som styr toalettvanorna. När barn kontinuerligt undertrycker eller ignorerar signaler på att kissa ökar risken att utveckla blåstömningsstörningar och urinvägsinfektion. I Lundblads artikel beskrivs en enkätundersökning som genomfördes i Göteborg 2001 bland 6 till 16-åriga skolbarn. Syftet med studien var att ta del av barnens erfarenheter och uppfattning om skoltoaletterna och i vilken mån dessa påverkade toalettvanorna under skoltid. Resultatet visade att det var sinnesintryck, syn- och luktintryck, som främst påverkade barnens uppfattning om toaletterna och också deras benägenhet och vilja att använda dem. Synintryck av såväl urin som avföring på toalettringen liksom på golv och väggar liksom upplevelsen av dålig lukt visade sig ha betydelse för toalettvanorna i samtliga åldrar. 12 procent av de yngre och 25 procent av de äldre barnen i undersökningen kissade aldrig på toaletten i skolan. Det visade sig också att det bland skolbarnen fanns en vana att försöka undvika att gå på toaletten under skoltid. Denna vana accelererade med barnens ålder och rapporterades av 35 procent av barnen på högstadiet. Av de 385 barnen i undersökningen rapporterade 63 procent att de aldrig bajsade på toaletten i skolan. Osäkerhetskänslor under toalettbesöken är också ett problem och dörrlåset tycks ha en betydande roll. 22 procent av barnen hade svårigheter att låsa eller låsa upp dörren till toaletten. Barn beskrev också att de är oroliga för att den befintligt dåliga lukten på toaletten ska förknippas med dem och att de hellre undvek toalettbesök än att riskera detta. 9 Lundblad, B och Hellström, A-L. Perceptions of School Toilets as a Cause for Irregular Toilet Habits Among Schoolchildren Aged 6 to 16 Years. Journal of School Health. April 2005; 75, 4;

18 För att inte riskera hälsoproblem i urinvägarna bör barn, enligt Lundblad, kissa en till två gånger under sin arbetstid det vill säga från det att de lämnar hemmet tills det de återvänder på eftermiddagen. 10 När barn känner olust och osäkerhet under ett toalettbesök kan man förmoda att det också kan påverka kroppsställningen då de sitter på toaletten. Sittställningen är av stor betydelse för fullständig tömning av blåsan. Man ska sitta stadigt, något framåtlutad och ha stöd av lår och fötter då denna sittställning möjliggör en avslappning av bäckenbottenmuskulaturen vilket i sin tur möjliggör fullständig tömning av urinblåsan. När flickor som står upp och grenslar över toaletten är det näst intill omöjligt att tömma blåsan fullständigt. Behandlingsstrategin vid de flesta urinvägsproblem hos barn innefattar att upprätta eller bibehålla regelbundna toalettvanor. Skolbarns möjlighet att följa givna behandlingsråd bör med hänsyn till detta resultat värderas utefter deras erfarenheter och uppfattning om toaletten i skolan. Siffrorna ovan talar sitt tydliga språk och Barnombudsmannen menar att de är oacceptabla. Att till exempel känna sig tvingad att hålla sig hela dagen istället för att gå på toaletten är företeelser som inte får finnas på någon arbetsplats. En pojke i Barnombudsmannens barnråd säger: Jag går inte på toaletten i skolan för att det finns så mycket kiss på golvet att jag blir blöt i strumporna. Det är äckligt. Vill man kissa är det bättre att göra det i skogen. Om man vill bajsa ligger man illa till, då är det bara att gå hem eller bajsa på sig. I en studie som bland annat Arbetslivsinstitutet initierat visade det sig att eleverna på flera skolor som deltog i studien tycker att elevtoaletterna är ett problemområde, men att det var relativt okänt av personalen som vanligtvis inte besöker elevernas toaletter. 11 Flera skolor åtgärdade elevtoaletterna, till exempel skapades ett Dassprojekt. Eleverna pratade själva om vad de kan göra för att toaletterna ska vara fräscha. Missnöje med skolmaten och hög ljudvolym i skolmatsalen Vid planering av matutrymmen är det viktigt att se till att utrymmena tillgodoser behovet av avkoppling från skolarbetet. Många föredrar exempelvis flera mindre matrum framför en enda stor skolmatsal för att få en lugnare måltidsmiljö. 12 Drygt en fjärdedel av eleverna i kontaktklasserna, eller 27 procent, anser att det alltid är trevligt att äta i matsalen och 42 procent anser att det ofta är trevligt att äta i matsalen. 21 procent anser att det är trevligt ibland medan 10 procent anser att det sällan eller aldrig är trevligt. Matsalen uppskattas i större utsträckning av den yngsta åldersgruppen än av de äldre. Drygt hälften, 52 procent, tycker att ljudnivån i deras skolmatsal för det mesta är lagom hög, 39 procent tycker att den är hög och 10 procent att den är för hög. Flickorna tycker i något större utsträckning än pojkarna att ljudnivån är lagom hög i matsalen under 10 Lundblad, B och Hellström, A-L. Perceptions of School Toilets as a Cause for Irregular Toilet Habits Among Schoolchildren Aged 6 to 16 Years. Journal of School Health. April 2005; 75, 4; Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljökvalitet i skolan. Utvärdering av en arbetsmiljöintervention baserad på samverkan. Arbete och hälsa 2002:09. Stockholm Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI

19 lunchrasten. De som är 15 år och äldre anser i större utsträckning än de yngre att ljudnivån är för hög 15 procent jämfört med 8 procent. Skolmaten Mycket god 21% Ganska god 46% Inte särskilt god 24% Inte alls god 10% 34 procent av eleverna i kontaktklasserna tycker inte om skolmaten. Det är många. Flickorna är missnöjda med skolmaten i något större utsträckning än pojkarna. En femtedel, 21 procent, av dem som svarat på vår enkät anser att skolmaten för det mesta är mycket god och nästan hälften, 46 procent, att den för det mesta är ganska god. Kontaktklasserna om skollunchen Alltid/ofta Ibland Sälland/aldrig Totalt Är det trevligt att äta i matsalen? Några i våra barnråd tycker att skolmaten har blivit bättre eller att den är god, medan andra tycker att den alltid smakar illa. Ett problem tycks vara att om man har lunch sent så finns det risk för att maten, till exempel köttet i en gryta, är slut och att det är grisigt i matsalen. Eleverna i barnråden tycker att borden borde torkas av oftare och att lärarna borde sitta med vid borden där eleverna äter. En flicka i ett av våra barnråd berättade om när en elev klagade över att korven var kall. Mattanten svarade: Den blir varm i munnen. Sällan diskussioner om vad man kan göra för att må bra Drygt var fjärde elev i våra kontaktklasser, eller 27 procent, uppger att lärarna sällan diskuterar vad man kan göra för att må bra och 10 procent att det aldrig diskuteras. 16 procent av eleverna i kontaktklasserna svarar att lärarna ofta diskuterar med dem om sådana saker och 47 procent anger att de diskuterar sådant ibland. Flickorna upplever i något större utsträckning än pojkarna att lärarna ofta eller ibland pratar med dem om vad man kan göra för att må bra. Antalet samtal minskar också med stigande ålder. Större andel i årskurserna 4 6 har ofta eller ibland sådana samtal med sina lärare än de i årskurserna

20 Forskning om skolans fysiska miljö eftersatt I en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola lyfter författaren Pia Björklid fram att forskning om skolans fysiska miljö är eftersatt. 13 Dessutom är skolbyggnaderna inte anpassade efter de nya läroplanerna utan mest lämpade för den gamla förmedlingspedagogiken. Barnombudsmannen anser därför att det är oerhört viktigt att forskning om skolans fysiska miljö uppmuntras och att skolbyggnaderna snarast anpassas efter de nya läroplanerna. Barnombudsmannen föreslår Regleringen kring lokaler, utemiljö och utrustning bör innehålla krav på tillgänglighet för elever med funktionshinder. Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att prioritera tillsynen av elevernas fysiska miljö, framför allt tvätt- och dusch-, toalett-, mat- samt paus- och viloutrymmen, till exempel skolgården. Forskning kring skolans fysiska arbetsmiljö bör stimuleras ekonomiskt. 13 Myndigheten för skolutveckling. Lärande och fysisk miljö En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Forskning i fokus, nr 25,

21 Elevernas syn på den psykosociala arbetsmiljön Trivseln i skolan hög, men arbetsron minskar med stigande ålder Nästan var tredje, eller 31 procent, av kontaktklasseleverna trivs alltid i skolan och nästan hälften, 46 procent, trivs ofta i skolan och 17 procent ibland. 7 procent trivs sällan eller aldrig i skolan. Det är en något större andel flickor än pojkar som trivs alltid eller ofta när de är i skolan 80 respektive 74 procent. Trivseln minskar något med stigande ålder. Endast 9 procent av eleverna i våra kontaktklasser får alltid arbetsro i klassrummet, 44 procent ofta och 37 procent ibland. Det är 11 procent som sällan eller aldrig får arbetsro i skolan. Arbetsron i skolan minskar också med stigande ålder. Skolmiljön Alltid/ofta Ibland Sällan/aldrig Totalt Trivsel i skolan Arbetsro Lugn och ro på rasten Nöjdhetsvärdet för den sociala skolmiljön i undersökningen Rätten att komma till tals var i genomsnitt Värdena varierade i årskurserna 2 9 mellan 67 och 87. Värdena var lägst för de unga i årskurs 8 9. Barn med utländsk bakgrund som går i skolor i områden där mer än en tredjedel av invånarna har utländsk bakgrund var något positivare än barn i genomsnitt. I undersökningen svarade en fjärdedel av barnen och ungdomarna att de kände oro för mobbning. Frågan mätte dels rädslan att själv bli utsatt, dels oron för att finnas med i sammanhang där mobbning, hot och våld förekommer. 15 På frågan vad det är som gör att man trivs bra i skolan nämner eleverna i en undersökning från Skolverket framför allt tre olika saker: bra kompisar, bra lärare och en bra miljö. Samtliga elevgrupper menar att kompisar är viktiga för att man ska trivas bra i skolan. I sju av de totalt tio grupperna är eleverna eniga om att kompisarna är det allra viktigaste skälet till om man trivs bra i skolan eller inte. De tycker att det är mycket viktigt att ha åtminstone en kompis att vara med, men det är också viktigt att man inte blir mobbad av andra elever. 16 Även Elevorganisationen i Sverige upplever att de flesta elever trivs i skolan, men eleverna känner trots det inte att de är i fokus. I Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden (ULF) framkom att drygt hälften av eleverna i årskurs 4 6 anser att det inte brukar vara lugnt i 14 Barnombudsmannen. Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen Rätten att komma till tals. BR2005:03. Stockholm Barnombudsmannen. Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen Rätten att komma till tals. BR2005:03. Stockholm Skolverket. Yngre elevers attityder till skolan 2003, sid. 76 f. Stockholm

22 klassrummet på lektionerna. I årskurs 7 9 är det hela sex av tio och i gymnasieskolan något lägre, fyra av tio. Fler än hälften av eleverna i Skolverkets attitydundersökning anser att det enbart ibland eller mer sällan är lugnt i klassrummet på lektionerna. 17 Därtill upplever fler än hälften av eleverna att de enbart ibland eller mer sällan har arbetsro i skolan. Elevskyddsombud vad är det? Enligt arbetsmiljölagen ska eleverna från år 7 i grundskolan ges tillfälle att utse elevskyddsombud som representerar eleverna i skyddsverksamheten. Föreskrifterna om elevskyddsombud (SKOLFS 2004:13) anger hur skolorna ska göra för att skapa en bas för sådana goda förhållanden. En viktig uppgift som rektorn har enligt föreskrifterna är att han eller hon skall se till att alla elever informeras om på vilket sätt och i vilka former de har rätt att delta i arbetsmiljöarbetet. Informationen skall också syfta till att utveckla elevernas kunskaper om arbetsmiljön, så att de på bästa sätt kan delta i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud. Arbetsmiljöarbetet skall organiseras och bedrivas så att elevskyddsombudens deltagande underlättas. Resultaten från vår enkät är nedslående. 59 procent av eleverna i kontaktklasserna vet inte om det finns elevskyddsombud på deras skola. Med tanke på att 70 procent av de svarande går i årskurserna 7 9 är siffrorna anmärkningsvärda. Det är en större andel flickor än pojkar som inte vet om det finns elevskyddsombud på deras skola 65 respektive 53 procent. Hälften i åldersgruppen 15 år och äldre vet inte om det finns elevskyddsombud på deras skola jämfört med två av tre i de två yngre åldersgrupperna. Fem procent uppger att de inte har något elevskyddsombud på sin skola. 29 procent har dock elevskyddsombud som fungerar bra medan 7 procent har elevskyddsombud som inte fungerar särskilt bra. 16 procent i den äldsta åldersgruppen tycker inte att elevskyddsombuden på deras skola fungerar särskilt bra. Att få vara med och bestämma verkar inte gälla alla områden Inflytandefrågorna är grundläggande när det gäller barns mänskliga rättigheter och genomförandet av barnkonventionen. Både arbetsmiljölagen och skollagen anger att eleverna har rätt till inflytande i skolan. Elevinflytandet kan delas in i tre nivåer: individ, grupp och skolenhet/skolhuvudmannen. Individnivån rör till exempel inflytandet över det egna lärandet (varje elevs individuella inflytande). Gruppnivån är inflytandet över det som sker inom en klass eller en grupp och rör både det egna och det gemensamma lärandet som till exempel klassregler och gemensamma mål (både individuellt och kollektivt inflytande). Den tredje nivån är det inflytande som gäller hela verksamheten på enhetsnivå som skola och ibland hela kommunen (kollektivt inflytande). Vår undersökning visar att det endast är mindre andelar av eleverna i våra kontaktklasser (7 11 procent) som får vara med och bestämma om när de ska ha rast och hur lång rasten ska vara, hur det ska se ut i matsalen och korridorerna och vilken mat som ska serveras i matsalen. 17 Skolverket. Attityder till skolan Rapport 243,

23 35 procent upplever att de får vara med och bestämma i skolan när det gäller det som de ska lära sig och vilket arbete de ska göra. 32 procent känner att de får vara med och bestämma hur de ska göra arbetet. 25 procent får vara med och bestämma om vilket material de ska använda, 22 procent om när de ska ha prov och när redovisningen ska vara klar. Endast 15 procent upplever att de får vara med och bestämma om hur många läxor de ska ha per vecka. 29 procent upplever att de får vara med och bestämma om regler i skolan och 26 procent om friluftsdagar och utflykter. 30 procent får vara med och bestämma om hur det ska se ut i klassrummet. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Det är långt kvar innan elevinflytandet har slagit igenom i skolan. Andra undersökningar visar på samma resultat. I SCB:s undersökning av levnadsundersökningar (ULF) åren framkom till exempel att endast drygt var tionde elev i årskurs 4 6 tycker att de får vara med och bestämma i skolan om vilka dagar man ska ha läxor och prov. Fyra av tio elever i årskurs 7 9 och sex av tio elever i gymnasiet upplever att de har sådana möjligheter. Inga märkbara skillnader fanns mellan pojkar och flickor när det gäller hur man ser på sina möjligheter till inflytande i dessa frågor. Klassråd och elevråd kunde fungerat bättre I grundskolan ska man i skolans arbetsplan ange hur elevinflytandet i varje klass närmare ska utformas. Elevråd är inte obligatoriskt men finns på de flesta skolor. Klassråd ska finnas i alla klasser i gymnasieskolan. 57 procent av eleverna i kontaktklasserna tycker att klassrådet i deras klass fungerar bra. 10 procent har inget klassråd och 15 procent säger att det inte fungerar särskilt bra. Den äldsta åldersgruppen är minst nöjd. Drygt hälften, 51 procent, tycker att elevrådet på deras skola fungerar bra. 36 procent vet inte hur det fungerar och 9 procent tycker att det inte fungerar särskilt bra. 4 procent har inget elevråd. I den äldsta åldersgruppen är det nästan var femte elev som anser att elevrådet inte fungerar särskilt bra. Även dessa siffror skulle kunna förbättras avsevärt. I en skola uttrycker ett av våra barnråd en stor besvikelse över hur inflytandet fungerar. Eleverna skulle få en ny klätterställning på skolgården och alla fick rösta efter att ha sett två klätterställningar på bild. Ville de ha den större eller den mindre? Flest röster fick den större, men när den väl kom till skolgården blev eleverna besvikna. Den var ju jätteliten. En pojke påpekade att de vuxna aldrig berättade hur stora de respektive ställningarna skulle bli i verkligheten. De hade velat få detta förklarat för sig innan. Lärarnas kunskap och bemötande av avgörande betydelse Endast en femtedel, eller 21 procent, av eleverna i våra kontaktklasser anser att alla vuxna i skolan lyssnar på dem och tar dem på allvar. 39 procent känner att de flesta vuxna i skolan lyssnar på dem och tar dem på allvar. 6 procent tycker att ingen vuxen i skolan lyssnar på dem och tar dem på allvar. 22 procent anser att en del vuxna i skolan lyssnar på dem. I åldersgruppen 15 år och äldre ser man inte lika positivt på detta som i de yngre 21

24 åldersgrupperna. Vid en jämförelse mellan årskurserna 4 6 och 7 9 ser man att skolbarnen i de yngre klasserna i större utsträckning upplever att de vuxna i skolan lyssnar på dem och tar dem på allvar. 28 procent av eleverna i våra kontaktklasser upplever att de alltid får tillräckligt med stöd och uppmuntran i sitt skolarbete av sina lärare, 34 procent att de ofta har det och 25 procent att de får stöd och uppmuntran ibland. 13 procent upplever sällan eller aldrig att de får stöd eller uppmuntran i sitt skolarbete av sina lärare. Stöd och uppmuntran från lärare minskar med stigande ålder. Eleverna i mellanstadiet upplever i större utsträckning att de får stöd och uppmuntran av sina lärare än eleverna i högstadiet. Stöd och uppmuntran från lärarna Alltid/ofta 62% Ibland 25% Sällan/aldrig 13% En del lärare uppfattas som orättvisa av Barnombudsmannens barnråd. Till exempel finns det lärare som generellt är hårdare mot pojkarna än mot flickorna när det är stökigt i klassrummet. Pojkarna får gå ut ur klassrummet, medan flickorna får stanna. Eleverna i barnråden tycker inte heller om när olika regler gäller för lärare och elever. Till exempel när eleverna inte får ha pengar eller tuggummi i skolan, vilket de vuxna får. Elever får skäll när de kommer för sent, medan lärarna slipper skäll och ursäktar sig med att de tyvärr försov sig. Elever får inte äta godis i skolan, men lärarna fikar varje rast. När lärarna sedan står lutade över eleverna så doftar de kaffe eller jordgubbstårta ur munnen. En elev beskriver att hon har svårt att koncentrera sig på skolarbetet när det luktar gott ur lärarens mun. Eleverna har bett lärarna att inte äta hela tiden, eftersom det är suktande, men lärarna försvarar sin rätt till kaffe. En pojke konstaterar: Det är som en drog för dem. Kakor och bullar och allting. I SCB:s undersökning av levnadsförhållanden framkom att de allra flesta ansåg att de för det mesta får den hjälp de behöver av lärarna i skolan. En större andel pojkar än flickor, liksom en större andel yngre än äldre elever, uppger emellertid att de alltid får hjälp av lärarna vid behov. Bland gymnasieelever tycker drygt en tredjedel av pojkarna mot knappt en fjärdedel av flickorna att de alltid får den hjälp de behöver av lärarna i skolan. Skolverkets rapport visar på liknande siffror. 18 Resultaten från våra kontaktklasser visar även att rektorerna inte syns så ofta ute i verksamheten; 17 procent ser ofta sin rektor ute i skolan, 38 procent ser rektorn ute i skolan 18 Skolverket. Attityder till skolan Rapport 243,

25 ibland och 32 procent sällan. 14 procent ser aldrig sin rektor ute i skolan. Flickorna upplever i lite större utsträckning än pojkarna att rektorn är synlig bland eleverna. Under konferensen Tillsammans för en bra arbetsmiljö i skolan hösten 2003 lyfte Elevorganisationen i Sverige och Sveriges elevråd, Svea, fram att det sociala klimatet i skolan är viktigt. Därför måste personalen i skolan kontinuerligt arbeta för en god stämning i skolan. Om stämningen är god vill eleverna gå till skolan och de känner sig trygga. Skolk ett tecken på att något inte är som det ska Drygt två tredjedelar, eller 68 procent av eleverna i kontaktklasserna, är aldrig borta från skolan utan att ha lov till det, 20 procent är det någon gång, 7 procent ibland och 5 procent är mycket eller ganska ofta borta från skolan utan lov. Att skolka från skolan är vanligast i åldersgruppen 15 år och äldre och vanligare i årskurserna 7 9 än i årskurserna 4 6. För 42 procent av dem som åtminstone någon gång varit borta från skolan utan lov hände ingenting när de kom tillbaka till skolan. I en tredjedel av fallen, 33 procent, pratade läraren med eleven och frågade varför han/hon skolkat, i 22 procent av fallen kontaktade läraren elevens föräldrar. För 3 procent av dem som skolkat drogs studiebidraget in eftersom eleven skolkat mycket. Susann Häggqvist konstaterar i sin avhandling att den psykosociala arbetsmiljön bidrar till en betydande del av elevernas frånvaro. 19 Barnombudsmannen anser att skolans personal måste följa upp samtliga elever som skolkar, kontakta föräldrarna och vidta andra adekvata åtgärder. Att som siffrorna ovan visar att så många som 42 procent av de elever som åtminstone någon gång varit borta från skolan utan lov upplevde att det inte hände någonting när de kom tillbaka till skolan är ytterst anmärkningsvärt. Alltför många känner sig rädda eller oroliga eller blir illa behandlade I skollagen anges att alla som verkar inom skolan ska främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. I arbetsmiljölagstiftningen finns bestämmelser om kränkande särbehandling. Känner du dig rädd eller orolig i skolan? Aldrig Någon enstaka gång Minst en gång i månaden Minst en gång i veckan Nästan varje dag Häggqvist, S. Arbetsmiljö och utveckling i skolan. Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal. Arbete och hälsa 2004:03. Arbetslivsinstitutet