x p,1 = X 1 sin ωt + C 1 x p,2 = X 2 sin ωt + C 2, m 1 =20.0 kg m 2 =1.0 kg F 0 =10N k 1 = 4000 N/m m 1 =20.0 kg k 1 = 4000 N/m l 01 =0.
|
|
- Rolf Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Linköpings tekniska högskola IEI/Mekanik och hållfasthetslära Peter Christensen Datorsimuleringsuppgift i Mekanik Y del 1 (TMME12) Syftet med denna uppgift är att simulera hur ett mekaniskt system rör sig i tiden. Rörelseekvationerna för systemet ska först härledas och därefter lösas numeriskt med hjälp av MATLAB. I[1] beskrivs användandet av MATLAB. Uppgiften löses i grupper om maximalt två personer och redovisas i form av en skriftlig rapport, se nedan. Rapporten ska inlämnas till lektionsledaren senast torsdag 17 december. Referens [1] Peter Christensen, Mekanik med MATLAB en minimanual. 1 Massdämpare Figur 1: En kropp med en massdämpare. En kropp 1 med massan m 1 är förbunden med marken via en fjäder och en dämpare. Läget på kroppen ges av koordinaten x 1 mätt från marken. På kroppen verkar en tidsberoende kraft F = F 0 sin ωt. P.g.a. resonans blir kroppens amplitud mycket stor för en viss vinkelfrekvens ω. För att minska amplituden kan man montera en massdämpare på kroppen. Denna består av en kropp 2 med massan m 2 vilken är förbunden med kropp 1 via en fjäder och en dämpare. Läget på kropp 2 anges m.h.a. koordinaten x 2 mätt från den övre kanten av kropp 1 (x 2 mäts alltså inte från en fix punkt). Uppgift 1 Härled rörelseekvationerna, d.v.s. de styrande differentialekvationerna, för kropparna ur Newtons andra lag. 1
2 Uppgift 2 Låt c 1 = c 2 =0och bestäm amplituderna för kropparna i fortvarighet, d.v.s. steady-state (se kompendiet sid. 139). Ledning: ansätt partikulärlösningarna på formen x p,1 = X 1 sin ωt + C 1 x p,2 = X 2 sin ωt + C 2, där X 1, C 1, X 2 och C 2 är konstanter. Visa att man för givna värden på ω och m 2 kan bestämma k 2 så att kropp 1 inte oscillerar alls i fortvarighet. Med andra ord: man kan dämpa, ja t.o.m. helt döda, en kropps vibrationer genom att montera en lämpligt vald fjäderförsedd tyngd på kroppen utan att behöva använda en dämpare! Plotta amplituderna för kropparna som funktion av ω för 0 ω 2ω n,1, där ω n,1 är egenvinkelfrekvensen för kropp 1 utan massdämpare monterad (se kompendiet sid. 118). Data: m 1 =20.0 kg m 2 =1.0 kg F 0 =10N k 1 = 4000 N/m k 2 = 200 N/m. Utan massdämpare har kropp 1 en resonansvinkelfrekvens, nämligen ω n,1 (se kompendiet sid. 142). Monterar man en massdämpare på kroppen får man i stället två resonansvinkelfrekvenser vilket beror på att systemet har två frihetsgrader. Bestäm dessa. Uppgift 3 Verkliga massdämpare använder en dämpare, d.v.s. c 2 0. Motivera varför den dämparlösa massdämparen som härleddes i förra uppgiften har begränsad tillämpbarhet. Man kan bestämma amplituderna i fortvarighet analytiskt även då dämpningen är nollskild, men det kräver ganska långa räkningar. Vi ska därför här nöja oss med att bestämma amplituderna i fortvarighet genom att lösa rörelseekvationerna numeriskt. Data: m 1 =20.0 kg k 1 = 4000 N/m l 01 =0.3 m c 1 =0Ns/m l 02 =0.1 m F 0 =10N. Låt systemet starta från vila då fjädrarna är ospända. Du ska lösa rörelseekvationerna upp till en viss tidpunkt t max för 200 vinkelfrekvenser ω mellan 0.2ω n,1 och 2ω n,1. För en viss vinkelfrekvens ω kommer x 1 likna kurvan i figur 2. Figur 2: x 1 på väg mot fortvarighet. 2
3 Kurvan närmar sig en fortvarighetslösning som är oberoende av begynnelsevillkoren. För varje vinkelfrekvens ska amplituden för x 1 i fortvarighet beräknas. Amplituden fås bekant som hälften av maxvärdet minus minvärdet. Du måste se till att välja t max tillräckligt stor så att x 1 hunnit svänga in sig mot fortvarighetslösningen redan efter, säg, 90% av t max. Amplituden i fortvarighet kan därmed fås genom att bestämma min- och maxvärdena för x 1 iintervallet 0.9t max t t max,sekoden nedan: w=linspace(0.2*wn1,2*wn1,200); % Vinkelfrekvenser. x1_ampl=zeros(length(w),1); % Allokera en nollvektor med 200 element. for jj=1:length(w) [t_vek,y]=ode45(@lab_2015_ekv,[0 t_max],[x1_0 x1_dot_0 x2_0 x2_dot_0],... options,m1,m2,k1,k2,l01,l02,c1,c2,f0,w(jj),g); % I funktionsfilen lab_2015_ekv.m definieras % de styrande differentialekvationerna. x1=y(:,1); n=length(t_vek); n_90=round(0.9*n); % Antal element i t_vek. % Elementet som motsvarar tiden 0.9*t_max x1_ampl(jj)=(max(x1(n_90:n))-min(x1(n_90:n)))/2; end a) Låt m 2 =1kg, k 2 = 200 N/m och c 2 =3Ns/m. Plotta x 1 som funktion av tiden för några olika värden på ω. Plotta även amplituden för x 1 i fortvarighet som funktion av ω. Om du valt t max för liten kommer kurvan se hackig ut. b) Välj en hög dämpning: låt m 2 =1kg, k 2 = 200 N/m och c 2 =10Ns/m. Plotta amplituden för x 1 i fortvarighet som funktion av ω. För stora dämpningar som denna fås bara en topp i kurvan. Varför? Varför ligger toppen vid just det ω-värde den gör (bestäm läget på toppen analytiskt då c 2 är oändligt stor)? c) Välj en låg dämpning: låt m 2 =1kg, k 2 = 200 N/m och c 2 =0.2 Ns/m. Plotta amplituden för x 1 i fortvarighet som funktion av ω. Jämför resultatet med plotten i uppgift 2. (Vi kan inte sätta c 2 =0eftersom vår metod att ta fram partikulärlösningen bygger på att den homogena lösningen har dött ut efter en viss tid. Om c 2 =0gör den ju inte det.) 3
4 d) Om man studerar det analytiska uttrycket för x 1 :s amplitud, kan man visa att man minimerar topparna genom följande optimala val av massdämparens fjäderkonstant k 2 och dämpningskonstant c 2 : ( ) 2 ωn,1 k 2,opt = m 2 c 2,opt =2m 2 ω n,1 1+κ κ ( 3 ) κ 2+κ, 8(1 + κ) 3 där κ = m 2 /m 1 (du behöver inte visa detta!). Uttrycket för fjäderkonstanten innebär att ω n,2 = 1 ω n,1 1+κ, (1) där ω n,2 är den egenvinkelfrekvens massdämparen skulle ha om den placerades på marken i stället för på en vibrerande kropp. I praktiken är m 2 mycket mindre än m 1, så (1) ger att massdämparens fjädrar ska väljas så att dess egenvinkelfrekvens ligger i närheten av egenvinkelfrekvensen för kroppen vars vibrationer ska dämpas. Låt m 2 =1kg, k 2 = k 2,opt och c 2 = c 2,opt. Plotta amplituden för x 1 i fortvarighet. e) Låt m 2 =1kg, k 2 =1.2k 2,opt och c 2 = c 2,opt. Plotta amplituden för x 1 i fortvarighet. f) Låt m 2 =1kg, k 2 =0.8k 2,opt och c 2 = c 2,opt. Plotta amplituden för x 1 i fortvarighet. g) Låt m 2 =1kg, k 2 = k 2,opt och c 2 =1.2c 2,opt. Plotta amplituden för x 1 i fortvarighet. h) Låt m 2 =1kg, k 2 = k 2,opt och c 2 =0.8c 2,opt. Plotta amplituden för x 1 i fortvarighet. Vad är viktigast vid design av en massdämpare: att välja en bra styvhet eller en bra dämpning? i) Massdämparens massa m 2 brukar i regel väljas som 0.04m 1 m m 1. En mycket liten massa gör självfallet ingen nytta, och en stor vore oekonomisk. Låt m 2 =1.2 kg, k 2 = k 2,opt och c 2 = c 2,opt. Plotta amplituden för x 1 i fortvarighet. j) Låt m 2 =0.8 kg, k 2 = k 2,opt och c 2 = c 2,opt. Plotta amplituden för x 1 i fortvarighet. 4
5 2 Massdämpare för konstruktioner Massdämpare används bl.a. för att dämpa byggnaders vibrationer. Det finns två huvudtyper av massdämpare: passiva och aktiva. En passiv massdämpare genererar dämpning av sig själv, medan en aktiv massdämpare använder ett reglersystem och en motordriven aktuator för att styra en tyngd på ett sådant sätt att en dämpande kraft genereras. Aktiva massdämpare kan göras mindre (lättare) än passiva, men har nackdelen att de kräver energi för att kunna drivas. Figur 3: En passiv och en aktiv massdämpare. 2.1 Passiva massdämpare Fjäder-dämparsystem Massdämpare med fjädrar och dämpare som de i figur 3 och 4 används exempelvis för att undvika stora vibrationer av gångbroar orsakade av vinden eller av att många personer rör sig i takt med en frekvens i närheten av en resonansfrekvens för bron. Exempelvis är den 370 m långa Millennium Bridge i London utrustad med 50 massdämpare på mellan 1 och 2 ton för att minska vertikala vibrationer, och 8 massdämpare på 2.5 ton för att minska horisontella vibrationer (dessutom används 37 oljedämpare för att dämpa vibrationer i sidled och vridning kring brons längdaxel). Figur 4: Massdämpare med fjäder-dämparsystem. Just denna dämpare finns i olika standardstorlekar från 250 kg till 6 ton, men dämpare på upp till 30 ton kan tillverkas. 5
6 Figur 5: Millennium Bridge Pendel-dämparsystem I stället för att använda fjädrar för att tillse att massdämparen får en egenvinkelfrekvens som ligger nära egenvinkelfrekvensen ω n,1 för den kropp vars vibrationer man önskar dämpa, kan man låta massdämparen bestå av en tyngd upphängd i vajrar med lämplig längd så att den pendlar fram och tillbaks med en egenvinkelfrekvens nära ω n,1. Figur 6: Taipei 101. Den 509 m höga skyskrapan Taipei 101 är försedd med en pendel med en stålkula på 660 ton för att minska skyskrapans svajning i hård vind och vid jordbävningar. Dämpning erhålls av oljedämpare placerade mellan kulan och ett våningsplan. Figur 7: Skorstensdämpare. 6
7 Höga och slanka skorstenar dämpas ofta med pendlar. Dämpningen kan erhållas genom att pendeln rör sig i olja eller mot ett underlag med hög friktion. De två figurerna längst till höger visar en 90 m hög skorsten där massdämparen består av tre stycken 3.5 m långa tyngdförsedda kedjor som rör sig mot ett underlag med hög friktion Vattenbehållare Ytterligare en variant av passiv massdämpare är en vattenfylld U-formad behållare, en så kallad TLCD (tuned liquid column damper). Längden L i av dämparen, se figur 8, ställs in så att vattnet rör sig fram och tillbaka med en frekvens som ligger nära den egenfrekvens för byggnaden där man vill dämpa byggnadens vibrationer. Dämpningen kan varieras genom att ändra strypningen mellan U-rörets två delar. Genom att forma U-röret som en ring i horisontalplanet kan vridning av byggnaden kring vertikalaxeln dämpas. Vid en jordbävning kan den exciterande kraften F på byggnaden variera mycket kraftigt, ungefär som en stöt. För att i detta fall få en effektiv dämpning kan man använda tryckluft för att m.h.a. ett reglersystem styra vattenflödet på ett optimalt sätt. I detta extremfall ersätts alltså den passiva dämparen av en aktiv. Figur 8: Vatten som dämpare. Den 150 m höga skyskrapan One Wall Centre ivancouver är utrustad med två TLCD:er à 230 m 3 som upptar delar av fyra våningsplan högst upp i byggnaden. Den för närvarande största installerade TLCD:n är den i det 297 m höga Comcast Center, Philadelphia, vilken rymmer drygt 1200 m 3 vatten. Figur 9: One Wall Centre. 7
8 2.2 Aktiva massdämpare I figur 10 visas en aktiv massdämpare där två elmotorer via kulskruvar driver två vikter längs två vinkelräta riktningar i ett våningsplan. Rörelsen styrs av ett reglersystem. Figur 10: En aktiv dämpare. Om strömmen går, vilket ju är högst sannolikt vid en kraftig jordbävning, fås ingen dämpning överhuvudtaget (utan reservkraftaggregat). Av den anledningen kombineras ofta aktiva massdämpare med en passiv till en så kallad hybrid massdämpare. I den 487 m höga skyskrapan Shanghai World Financial Center används två hybrida massdämpare. Varje massdämpare består av pendlande ramar med oljedämpare samt en tyngd på 150 ton som m.h.a. elmotorer kan röra sig längs två vinkelräta riktningar i ett våningsplan. Figur 11: Shanghai World Financial Center. 3 Redovisning Den skriftliga rapporten, gärna handskriven, ska innehålla: 1. Personnummer och e-postadress. 2. Fullständiga härledningar till uppgifterna 1 och 2. Alla ingående storheter ska vara noggrant definierade. Alla steg i härledningarna ska kunna följas. Dimensionskontroll av svarsuttrycken ska redovisas. 3. MATLAB-filerna till uppgift Resultatplottar till uppgifterna 2 och Svar/kommentarer till uppgifterna 2 och 3. Rapporten lämnas direkt till lektionsledaren eller i facket utanför dennes kontor (Y2b:s och Y2c:s lärare har sina fack på det grå skåpet utanför examinatorns kontor se kursinfot). Där hämtas även rättade rapporter ut: både godkända och de som måste kompletteras. 8
m 1 =40kg k 1 = 200 kn/m l 0,1 =0.64 m u 0 =5.0 mm x p,1 = X 1 sin ωt + C 1 x p,2 = X 2 sin ωt + C 2,
Linköpings tekniska högskola 2016 10 14 IEI/Mekanik och hållfasthetslära Peter Christensen Datorsimuleringsuppgift i Mekanik Y del 1 (TMME12) Syftet med denna uppgift är att simulera hur ett mekaniskt
Läs merLennart Edsberg Nada,KTH Mars 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 02/03. Laboration 3 4. Elmotor med resonant dämpare
Lennart Edsberg Nada,KTH Mars 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 M2 LÄSÅRET 02/03 Laboration 3 4. Elmotor med resonant dämpare 1 Laboration 3. Differentialekvationer Elmotor med
Läs merTentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08
Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08 Onsdagen den 13 augusti 2008, kl. 8-12 Examinator: Jonas Stålhand Jourhavande lärare: Jonas Stålhand, tel: 281712 Tillåtna hjälpmedel: Inga hjälpmedel Tentamen
Läs merTentamen i Mekanik II
Institutionen för fysik och astronomi F1Q1W2 Tentamen i Mekanik II 30 maj 2016 Hjälpmedel: Mathematics Handbook, Physics Handbook och miniräknare. Maximalt 5 poäng per uppgift. För betyg 3 krävs godkänd
Läs merTentamen i Mekanik - partikeldynamik
Tentaen i Mekanik - partikeldynaik TMME08 011-01-14, kl 8.00-1.00 Tentaenskod: TEN1 Tentasal: Exainator: Peter Schidt Tentajour: Peter Schidt, Tel. 8 7 43, (Besöker salarna ca 9.00 och 11.00) Kursadinistratör:
Läs merLaboration Svängningar
Laboration Svängningar Laboranter: Fredrik Olsen Roger Persson Utförande datum: 2007-11-22 Inlämningsdatum: 2007-11-29 Fjäder Högtalarmembran Stativ Fjäder Ultraljudssensor Försökets avsikt Syftet med
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:
Läs merLABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel
Lennart Edsberg Nada, KTH December 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 M2 LÄSÅRET 03/04 Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel 1 Laboration 3. Differentialekvationer
Läs merAlltså är {e 3t, e t } en bas för lösningsrummet, och den allmänna lösningen kan därmed skrivas
ektion 7, Envariabelanalys den 8 oktober 1999 Visa att funktionerna y 1 = e r 1t och y = e r t, där r 1 r, är linjärt oberoende. 17.7. Finn den allmänna lösningen till y 3y = 0. Vi ska visa implikationen
Läs merKOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n
KOMIHÅG 1: ------------------------------------------------------ Ekvation för fri dämpad svängning: x + "# n x + # n x = a, Tre typer av dämpning: Svag, kritisk och stark. 1 ------------------------------------------------------
Läs merMEKANIK LABORATION 2 KOPPLADE SVÄNGNINGAR. FY2010 ÅK2 Vårterminen 2007
I T E T U N I V E R S + T O C K H O L M S S FYSIKUM Stockholms universitet Fysikum 3 april 007 MEKANIK LABORATION KOPPLADE SVÄNGNINGAR FY010 ÅK Vårterminen 007 Mål Laborationen avser att ge allmän insikt
Läs merSvängningar. TMHL09 - Övningstal till avsnittet. Övningstal: Tal 1, 2, 3 nedan (variant av 14/28) Hemtal: 14/23, 14/12, Tal 4 nedan
TMHL09 - Övningstal till avsnittet Svängningar Övningstal: Tal 1,, 3 nedan (variant av 14/8) Hemtal: 14/3, 14/1, Tal 4 nedan Tre tal (en frihetsgrad - Tal 1, två frihetsgrader - Tal och kontinuerligt system
Läs merEnvariabelanalys 5B Matlablaboration
Mariana Dalarsson, ME & Johan Svenonius, IT Envariabelanalys 5B47 - Matlablaboration 7-- Kurs: 5B47 Handledare: Karim Daho Uppgift Situationen kan illustreras med följande figur: Följande krafter verkar
Läs merFöreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system
1 KOMIHÅG 16: --------------------------------- Ellipsbanans storaxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla
Läs merDatorsimuleringsuppgift i Mekanik I del 2, Ht Stela Kroppens Dynamik (TMME18) Rulle på Cylinder. Deadline för inlämning: , kl 15.
(6) Bakgrnd Datorsimleringsppgift i Mekanik I del, Ht 0 Stela Kroppens Dynamik (TMME8) Rlle på Cylinder Deadline för inlämning: 0--09, kl 5.00 I ppgiften skall d ställa pp rörelseekvationerna för ett mekaniskt
Läs mer1. Mekanisk svängningsrörelse
1. Mekanisk svängningsrörelse Olika typer av mekaniska svängningar och vågrörelser möter oss överallt i vardagen allt från svajande höghus till telefoner med vibrationen påslagen hör till denna kategori.
Läs mer2D1212 NumProg för P1, VT2006 PROJEKTUPPGIFT
1 Lennart Edsberg Beatrice Frock Katarina Gustavsson NADA, mars 2006 2D1212 NumProg för P1, VT2006 PROJEKTUPPGIFT A I detta projekt ska du tillämpa de metoder som du lärt dig under kursens gång för att
Läs merProblemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2
2015-MM-DD Övningstentamen i Mekanik SG1130, grundkurs B1. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen Ett kraftsystem består av tre krafter som angriper
Läs merPåtvingad svängning SDOF
F(t)=F 0 cosω 0 t Förflyttning x M k Vi betraktar det vanliga fjäder-massa systemet men nu påverkas systemet med en kraft som varierar periodiskt i tiden: F(t)=F 0 cosω 0 t Den periodiskt varierande kraften
Läs merHarmonisk svängningsrörelse
Institutionen för Fysik och Astronomi Mekanik HI: 214 Harmonisk svängningsrörelse I den här laborationen kommer vi att titta på svängningsrörelse med olika egenskaper: fri odämpad, fri dämpad och tvungen
Läs merChalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar
Chalmers Tekniska Högskola och Mars 003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson Svängningar Introduktion I mekanikkurserna arbetar vi parallellt med flera olika metoder
Läs merTentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520) Tid och plats: Tisdagen den 27 augusti 2013 klockan 14.00-18.00. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta samt en egenhändigt handskriven A4 med valfritt innehåll (bägge
Läs merUppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF
Uppgifter Grundläggande akustik (II) & SDOF. Två partiklar rör sig med harmoniska rörelser. = 0 u ( Acos( där u ( Acos( t ) 6 a. Vad är frekvensen för de båda rörelserna? b. Vad är periodtiden? c. Den
Läs merKOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,
KOMIHÅG 18: ------------------------------------------------------ Ekvation för fri dämpad svängning: x + "# n x + # n x = # n x j, 1 med konstanterna! n = k m och!" n = c m. ------------------------------------------------------
Läs merInlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B
Inlupp Sommarkurs 20 Mekanik II En trissa (ett svänghjul) har radie R 0.6 m och är upphängd i en horisontell friktionsfri axel genom masscentrum.. Ett snöre lindas på trissans utsida och en konstant kraft
Läs merTid läge och accelera.on
Tid läge och accelera.on Tid t Läge x = x(t) Hastighet v(t) = dx dt x(t) = Acceleration a(t) = dv dt v(t) = t t0 v(t)dt t t 0 a(t)dt Eq 1 Eq 2 Eq 3 MEN KOM IHÅG: 1. För a> de>a skall vara användbart måste.dsberoendet
Läs merTentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik
Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik TMME27 2016-10-24, kl 14.00-19.00 Tentamenskod: TEN1 Tentasal: TER1, TER2, TERE, TERF Examinator: Peter Schmidt Tentajour: Peter Schmidt, Tel. 28 27
Läs merTentamen Mekanik F del 2 (FFM520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Måndagen den 23 maj 2011 klockan 14.00-18.00 i V. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Lexikon, typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med
Läs merLÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102
LÖSNINGAR TENTAMEN 16-10-20 MEKANIK II 1FA102 A1 Skeppet Vidfamne 1 har en mast som är 11,5 m hög. Seglet är i överkant fäst i en rå (en stång av trä, ungefär horisontell vid segling). För att kontrollera
Läs merHarmonisk oscillator Ulf Torkelsson
1 Haronisk rörelse Föreläsning 13/9 Haronisk oscillator Ulf Torkelsson Betrakta en potentiell energi, V (x), so har ett iniu vid x, och studera rörelsen i närheten av detta iniu. O vi släpper en partikel
Läs merOrdinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)
Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521) Tid och plats: Fredagen den 1 juni 2018 klockan 08.30-12.30 Johanneberg. Hjälpmedel: Matte Beta och miniräknare. Examinator: Stellan Östlund Jour: Stellan Östlund,
Läs merTentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2
Högskolan i Halmstad Sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik (IDE) Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2 Tid: Torsdagen den 3 Juni kl.9.-13. 21 Sal: R1122 Tillåtna hjälpmedel: Valfri
Läs mer2D1212 NumProg för BD2, Bio2 & K2 Laboration 7 PROJEKTUPPGIFT - HT2005
1 2D1212 HT2005 NADA november 2005 2D1212 NumProg för BD2, Bio2 & K2 Laboration 7 PROJEKTUPPGIFT - HT2005 A I detta projekt ska du tillämpa de metoder som du lärt dig under kursens gång för att lösa ett
Läs merSvar och anvisningar
160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin Tid: Plats: Ansvarig: Hjälpmedel: Tisdag juni 009, kl 8 30 13 30 V-huset Lennart Sjögren,
Läs merVälkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2
Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2 Sammanfattning av föreläsning 1 Lösningar till differentialekvationer Karakteristiska ekvationen Laplacetransformer Överföringsfunktioner Poler Stegsvarsspecifikationer
Läs merTentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!
014-08-19 Tentamen i Mekanik SG110, m. k OPEN m fl. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1. En boll med massa m skjuts ut ur ett hål så att den hamnar
Läs merRoterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar
Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar Rotation, krit. varvtal, s 1 m 0 Roterande obalans e Modeller för roterande maskiner ej fullständigt utbalanserade t ex tvättmaskiner, motorer, verkstadsmaskiner
Läs mer2. Förklara vad en egenfrekvens är. English: Explain what en eigenfrequency is.
Linköpings Universitet, Hållfasthetslära, IEI/IKP TENTAMEN i Mekaniska svängningar och utmattning, TMMI09 2007-10-16 kl 14-18 L Ö S N I N G A R ---- SOLUTIONS 1. Ange sambanden mellan vinkelfrekvens ω,
Läs merSvängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar
Svängningar Innehåll Inledning Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande... 3 Det dämpade men odrivna systemet... 3 Det drivna systemet... 4 Några praktiska tips...
Läs merTentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik
Tentaen i Mekanik I del Statik och partikeldynaik TMME7 0-0-, kl 4.00-9.00 Tentaenskod: TEN Tentasal: TER, TER, TERC, TERD Eainator: Peter Schidt Tentajour: Peter Schidt, Tel. 8 7 43, (Besöker salarna
Läs merID-Kod: Program: Svarsformulär för A-delen. [ ] Markera om du lämnat kommentarer på baksidan.
Svarsformulär för A-delen ID-Kod: Program: [ ] Markera om du lämnat kommentarer på baksidan. A.1a [ ] 0.75 kg [ ] 1.25 kg [ ] 1 kg [ ] 2 kg A.1b [ ] 8rπ [ ] 4rπ [ ] 2rπ [ ] rπ A.1c [ ] ökar [ ] minskar
Läs merKollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8
Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8 ! Sida 4/4 Laboration 1: Fallrörelse på portalen ikväll Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: 2014 Fallrörelse Institutionen för Fysik och Astronomi!
Läs merTillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.
Tentamen i Mekanik för F, del B Tisdagen 17 augusti 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator: Martin Cederwall Jour: Ling Bao, tel. 7723184 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,
Läs merSvängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar
Svängningar Innehåll Inledning Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande Det dämpade men odrivna systemet... 3 Det drivna systemet... 4 Observation av ett urval av svängande
Läs merMEKANIK II 1FA102. VIK detta blad om bladen med dina lösningar. Se till så att tentamensvakterna INTE häftar samman lösningsbladen.
UPPSALA UNIVERSITET Inst för fysik och astronomi Allan Hallgren TENTAMEN 08-08 -29 MEKANIK II 1FA102 SKRIVTID: 5 timmar, kl 8.00-13.00 Hjälpmedel: Nordling-Österman: Physics Handbook Råde-Westergren: Mathematics
Läs merIntroduktion. Torsionspendel
Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet November 00 Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson och Maj Hanson (Anpassat för I1 av Göran Niklasson) Svängningar Introduktion I mekanikkursen
Läs merKollisioner, rörelsemängd, energi
Kollisioner, rörelsemängd, energi I denna laboration kommer ni att undersöka kollisioner, rörelsemängd och energi, samt bekanta er ytterligare med GLX Xplorer som används i mekaniklabbet för utläsning
Läs merOscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält
Ú Institutionen för fysik 2014 08 11 Kjell Rönnmark Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält Syfte Magnetisk dipol och harmonisk oscillator är två mycket viktiga modeller inom fysiken. Laborationens
Läs merLÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse
LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse Utrustning: Dator med programmet LoggerPro LabQuest eller LabPro Avståndsmätare Kraftgivare Spiralfjäder En vikt Stativmateriel Kraftgivare Koppla mätvärdesinsamlaren
Läs merTentamen Mekanik F del 2 (FFM520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Lördagen den 19 januari 2013 klockan 08.30-12.30 i M. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med valfritt
Läs merTENTAMEN I VIBRATIONSANALYS 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 2013 TENTAMEN I VIBRATIONSANALYS 7,5 hp Tentamensdatum: 2 maj 2013 Skrivtid: 9 00-15 00 Skrivsal: Östra Paviljongen,
Läs merOrdinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)
Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521) Tid och plats: Fredagen den 2 juni 2017 klockan 08.30-12.30 Johanneberg. Hjälpmedel: Godkänd minikräknare och Matte Beta Examinator: Stellan Östlund Jour: Stellan
Läs mer9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar
9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar 9.5 Frilägg hjulet och armen var för sig. Normalkraften kan beräknas med hjälp av jämvikt för armen. 9.6 Frilägg armen, och beräkna normalkraften. a) N µn
Läs merSvar till övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.
Svar till övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg. January 18, 2010 Vecka 2 Komplexa fourierserier 1. Fourierkomponenterna ges av dvs vi har fourierserien f(t) = π 2 + 1 π n 0 { π n = 0 c n = 2 ( 1) n
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna
Läs merOmtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen
2015-06-12 Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1. Med hjälp av en tråd kan ett homogent block
Läs merKursinformation i Partikeldynamik för M (TMME08)
Kursinformation i Partikeldynamik för M (TMME08) 18h föreläsningar, 6h lektioner och h datorlaboration i period VT, 009. Kurshemsida www.mechanics.iei.liu.se/edu ug/tmme08/ Föreläsare och examinator Jonas
Läs merTENTAMEN HF1006 och HF1008
TENTAMEN HF006 och HF008 Datum TEN 8 jan 08 Tid 8- Analys och linjär algebra, HF008 (Medicinsk teknik), lärare: Erik Melander, Analys och linjär algebra, HF008 (Elektroteknik), lärare: Marina Arakelyan
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag 2015-06-04, kl. 8.00-13.00 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts
Läs merTriflex. Triflex 1. Dimensioner
Triflex Triflex 1 Triflex 1 dämparen utvecklades för vibrationsdämpning för medeltunga till tunga maskiner för att skydda maskiner och elektronik ifrån vibrationer. Konstruktionen av dämparen tillgodoser
Läs merLösningsförslat ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)
Lösningsförslat ordinarie tentamen i Mekanik (FFM5) 08-06-0. Baserat på Klassiker Ett bowlingklot med radie r släpps iväg med hastighet v 0 utan rotation. Initialt glider den mot banan, och friktionen
Läs mer6.4 Svängningsrörelse Ledningar
6.4 Svängningsrörelse Ledningar 6.166 b) Krafterna i de båda fjädrarna är lia stora och lia med raften på roppen (inses genom att man frilägger roppen och de två fjädrarna var för sig). Kroppens förflyttning
Läs merVälkomna till Reglerteknik Föreläsning 2
Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2 Sammanfattning av föreläsning 1 Lösningar till differentialekvationer Karakteristiska ekvationen Laplacetransformer Överföringsfunktioner Poler Stegsvarsspecifikationer
Läs merMålsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.
1 Föreläsning 1: INTRODUKTION Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar. Kursens olika delar Teorin Tentamen efter kursen och/eller
Läs merTentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik
Mekanik, LTH Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik Fredagen den 25 oktober 2013, kl. 14-19 Namn(texta):. Personnr: ÅRSKURS M:... Namn(signatur).. Skrivningen består av
Läs merJämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper
Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning
Läs merTentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 2 Dynamik
Mekanik, LTH Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 2 Dynamik Måndagen den 8 April 2013, kl. 8-13 Namn(texta):. Personnr: ÅRSKURS M:... Namn(signatur).. Skrivningen består av 5 uppgifter. Kontrollera
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Inst. för fysik och astronomi Mattias Klintenberg, Allan Hallgren, Staffan Yngve, Rikard Enberg, Glenn Wouda TENTAMEN
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för fysik och astronomi Mattias Klintenberg, Allan Hallgren, Staffan Yngve, Rikard Enberg, Glenn Wouda TENTAMEN 10-08-28 MEKANIK II 1FA102 SKRIVTID: 5 timmar, kl 09.00-14.00 Hjälpmedel:
Läs merTriflex. Triflex 1. Dimensioner
Triflex Triflex 1 Triflex 1 dämparen utvecklades för vibrationsdämpning för medeltunga till tunga maskiner för att skydda maskiner och elektronik ifrån vibrationer. Konstruktionen av dämparen tillgodoser
Läs merÖvningar till datorintroduktion
Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Inst. för fysik och astronomi Mattias Klintenberg, Allan Hallgren, Staffan Yngve, Arnaud Ferrari, Glenn Wouda och Lennart Selander
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för fysik och astronomi Mattias Klintenberg, Allan Hallgren, Staffan Yngve, Arnaud Ferrari, Glenn Wouda och Lennart Selander TENTAMEN 11-06-03 MEKANIK II 1FA102 SKRIVTID: 5 timmar,
Läs merLÖSNING
.01 (Del I, teori; 1 p.) 1. En fast inspänd balk med kontinuerlig massfördelning enligt figuren utför fria svängningar. Visa med enkla skisser hur 1a och 2a egensvängningsmoderna frihetsgraderna ser ut..02
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merAndra EP-laborationen
Andra EP-laborationen Christian von Schultz Magnus Goffeng 005 11 0 Sammanfattning I denna rapport undersöker vi perioden för en roterande skiva. Vi kommer fram till, både genom en kraftanalys och med
Läs merTentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen
010-06-07 Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1 Problemtentamen En homogen mast med massan M och längden 10a hålls stående i vertikalt
Läs merNewtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.
1 KOMIHÅG 8: --------------------------------- Hastighet: Cylinderkomponenter v = r e r + r" e " + z e z Naturliga komponenter v = ve t Acceleration: Cylinderkomponenter a = ( r " r# 2 )e r + ( r # + 2
Läs merTillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter
, plan kinematik och kinetik 1. Konstruktionen i figuren används för att överföra rotationsrörelse för stången till en rätlinjig rörelse för hjulet. a) Bestäm stångens vinkelhastighet ϕ& som funktion av
Läs merTermodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1)
Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1) Svängande stavar och fjädrar höstterminen 2007 Fysiska institutionen kurslaboratoriet LTH Svängande stavar och fjädrar
Läs merTentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen
005-05-7 Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen En homogen stång med massan m är fäst i ena änden i en fritt vridbar
Läs merMatematisk analys för ingenjörer Matlabövning 3 Numerisk lösning av differentialekvationer
2 mars 2017 Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 3 Numerisk lösning av differentialekvationer Syftet med denna matlab-övning är att studera differentialekvationer och introducera hur man använder
Läs merQUATURIS S HÖRNSKÅPSSYSTEM
QUATURIS S HÖRNSKÅPSSYSTEM Den eleganta öppningslösningen för standardhörnskåp. Ergonomisk, bekväm och funktionell. www.grass.at Quaturis S HÖRNSKÅPSYSTEM Quaturis S: Varje hörna blir en kurva. Att utnyttja
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merTentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen
010-05-6 Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1 En cylinder med massan M vilar på en homogen horisontell planka med
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2
SF625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 23--24 DEL A. Den :a januari 26 låstes kg av ett visst radioaktivt ämne in i en källare. Ämnet sönderfaller i en takt som är direkt proportionell mot
Läs merTentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.
Mekanik, LTH Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M. Fredagen den 20 decemer 2013, kl. 14-19 Namn(texta):. Personnr: ÅRSKURS M:... Skrivningen estår av 5 uppgifter. Kontrollera att alla uppgifterna
Läs merP R O B L E M
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 2008-08-14 kl 8-12 P R O B L E M med L Ö S N I N G A R Del 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Läs merTentamen i Mekanik - partikeldynamik
Tentamen i Meani - partieldynami TMME08 011-08-17, l 8.00-1.00 Tentamensod: TEN1 Tentasal: TER4 Examinator: Peter Schmidt Tentajour: Peter Schmidt, Tel. 8 7 43, (Besöer salarna ca 9.00 och 11.00) Kursadministratör:
Läs merTentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar
Umeå Universitet Institutionen för Datavetenskap Gunilla Wikström Tentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar Tentamensdatum: 005-03- Skrivtid: 9-5 Hjälpmedel: inga Om problembeskrivningen i något fall
Läs merTentamen i Miljö och Matematisk Modellering för TM Åk 3, MVE345 MVE maj 2012,
Tentamen i Miljö och Matematisk Modellering för TM Åk 3, MVE345 MVE345 24 maj 2012, 8.30-13.00 1. Ge exempel på en avklingningsfunktion för att beskriva en gas som bryts ner i atmosfären. Presentera också
Läs merSG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY
Tentaen 101218 Lcka till! Tillåtna hjälpedel är penna och suddgui. Rita tdliga figurer, skriv grundekvationer och glö inte att sätta ut vektorstreck. Definiera införda beteckningar och otivera uppställda
Läs merTentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen
2015-06-01 Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas KTH Mekanik Problemtentamen 1. En bil med massan m kör ett varv med konstant fartökning ( v =)
Läs merTentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen
014-06-04 Tentamen i Mekanik SG110, m. k OPEN. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Problemtentamen En boll skjuts ut genom ett hål med en hastighet v så att den
Läs merTentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2
Högskolan i Halmstad Sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik (IDE) Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2 Tid: Lördagen den 15 Augusti kl.9.-13. 29 Sal: Tillåtna hjälpmedel: Valfri
Läs merTentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen
006-08-8 Tentaen i Mekanik 5C1107, baskurs S. OBS: Inga hjälpede föruto rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Probletentaen Ett glatt hoogent klot ed assan vilar ot två plana, hårda och glatta
Läs merTentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen
007-08-30 Tentaen i Mekanik SG1107, baskurs S. OBS: Inga hjälpede föruto rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik 1. Probletentaen En hoogen stång ed assan är fäst i ena änden i en fritt vridbar led.
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen
010-01-14 Tentamen i SG1140 Mekanik II KTH Mekanik 1. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! Problemtentamen Triangelskivan i den plana mekanismen i figuren har en vinkelhastighet
Läs merIntroduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006
Kinetik Kinematiken: beskrivning av translationsrörelse och rotationsrörelse Kinetik: Till rörelsen kopplas även krafter och moment liksom massor och masströghetsmoment. Kinetiken är ganska komplicerad,
Läs merTentamen Mekanik F del 2 (FFM520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Lördagen den 7 januari 2012 klockan 08.30-12.30 i V. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Lexikon, typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4
Läs mer